The New Testament of our Lord and Saviour Jesus Christ

Mateo 1

1 Jesucristo ji'j nyafiiteywe'sh quimteva tyãatycu pta'shi' ayte'. Jesucristo' Abrahan David ji'cj yu'. 2 Abrahana' Isaac neycu yu', naapcachja' Isaacja', Jacob neycu yu'. Atsa' Jacoba', Judáwe'sh neycu yu'. 3 Juda' Fares vite' Zara neycu yu', atsa' njĩ'ja' Tamarcu yaase yu'. Faresa' Esrom neycu yu', naapcachja' Esroma', Aram neycu yu'. 4 Arama', Aminadab neycu yu', naapcachja' Aminadaba' Naason neycu yu'. Atsa' Naasona', Salmón neycu yu'. 5 Salmona' Booz neycu yu', naapcachja' njĩ'ja' Rahabcu yaase yu'. Booza' Obed neycu yu', atsa' njĩ'ja' Rutcu yu'. Obeda' Isaí neycu yu', 6 naapcachja' Isaía', jycaajsa David neycu yu'. Atsa' jycaajsa Davida', Salomón neycu yu', atsa' Salomón njĩ'ja' Urias nyu yu'c nyafíi tyãac yu'. 7 Salomona' Roboam neycu yu', naapcachja' Roboama', Abias neycu yu'. Atsa' Abiasa', Asa neycu yu'. 8 Atsa' Asa', Josafat neycu yu', naapcachja' Josafatja', Joram neycu yu'. Jorama', Uzias neycu yu'. 9 Uziasa' Jotam neycu yu', naapcachja' Jotama', Acaz neycu yu'. Atsa' Acaza' Ezequías neycu yu'. 10 Ezequiasa' Manasés neycu yu', atsa' Manasesa' Amón neycu yu', naapcachja' Amona' Josías neycu yu'. 11 Josiasa' Jeconiaswe'sh neycu yu'. Tyãa ensuty Israelwe'sha' Babilonia quiwen jyũna u'jni yuu. 12 Atsa' Jeconiasa' Salatiel neycu yu', naapcachja' Salatiela', Zorobabel neycu yu'. 13 Zorobabela' Abiud neycu yu', atsa' Abiuda' Eliaquim neycu yu'. Eliaquima', Azor neycu yu'. 14 Azora' Sadoc neycu yu', atsa' Sadocja', Aquim neycu yu', naapcachja' Aquima' Eliud neycu yu'. 15 Eliuda' Eleazar neycu yu', atsa' Eleazara' Matán neycu yu', naapcachja' Matana', Jacob neycu yu'. 16 Jacoba' Jose neycu yu', naapcachja' Jose' Maria nmi'c yu', Cristo Jesus yaasesa njĩ'j. 17 Abrahan ji'jty isate', catorce ney u'juetstec Davida' upyjna ũsu'. Atsa' David ji'jty isate', qui' vite catorce ney u'juetstety Israelwe'sha' Babilonia quiwen jyũna u'jni yuu. Tyãajũ qui' isani qui' vite catorce ney u'juetstec Cristo' upyjna ũsu'. 18 Jesucristo upyni' na'wẽc yuu: Jesus njĩ'j Maria' José yacj imi'ya' puuty we'wenic ji'pju'. Nava ij fi'nzemey, nasa ji'pjuc Dyus Espiritu caavya'ja'jni. 19 Tyajy nmi' Josea' tyãawe'sh leytyi cytey nwẽese'jna fi'nzesac yu'. Nava Maria nasa ji'pjuni yu's cjuẽswe'shtyi pãatyjĩ'cjmée, paatste tyuteeya'vac yu' nasa jiyunimeete. 20 Sa' tyã'wẽ yajcyna ũsiyna, csha'wte Dyus angel vyaarra na'jĩc: —José, David ji'j, iindy nyu yuuwa'jsa Maria's jypa'gaya' wa'lnu, na'wẽ nasa ji'pja' nava tyã' Dyus Espiritu caavya'ja'jni'. 21 Maria nchi'c ãaga vyaate', tyã'sa' Jesus yasene'nga. Tyã'wẽ cysusni yuuna, tyãa pa'gatey tyajy nasa pcaltewe'shtyi nwe'wewa'jsa' jĩnac we'we. 22 Tyã'wẽ yuuc, nava tyãniitey Dyus yuwe pta'shsa's Dyusíi caaũusutje'tje' na'wẽc we'we tyãa cytey yuucajnrráac tyã'wẽ yuu. 23 Tyã' na'wẽc we'we: Teech cna'sa' teech nchi'c ji'pjuna. Tyã' Emanuel cysusni yuuna jĩc. Tyãa Emanuel jĩnisa': Dyusa' cue'sh yacj ũsa' jĩni'. 24 Tyajũ' Josea' deeniijũ yajcyrra', Dyus angel we'weni's nwẽese'jrra Maria tyajy nyu yuuwa'jsa's nvijtme'. 25 Nava ptam na'wẽ ij yu' fi'nzemeeta', María nchi'c ãaga yuupcach. Sa' Maria nchi'c ãaga yuute', tyã'sa' Jesus yasec qui'p.

Mateo 2

1 Jesusa' Belen chjambtec upy, Judea quiwete. Tyãn ensu tyãa quiwesu jycaajsa' Herodescu yu'. Naapcachja' Jerusalen chjambte manz pitstjẽ'j pa'jty sec cãani quiwejuwe'sh estrellaty jiisa. 2 Sa' na'jĩnaty pẽjy: —¿Mtee ũsna judiuwe'shtyi jycaajwa'jsa ãchj u'se upysa? Cue'sha' tyajy upyni's pta'shsa estrella's uytja'w sec cãani quiweju, tyãasatja'w wechaya' yuwé'. 3 Tyã'jĩte', Herodesa' wala cuj yajcycu, tyã'wẽy Jerusalen chjambte nasava jyucaysa. 4 Tyajũ' jycaajsa' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sh jyucaysaty pa'yarra' paapẽjycu: —Cristo' ¿mteega upywa'jsa yu'? jĩte', pta'shtyi: 5 —Judea quiwete Belen chjambtec upywa'jsa yu'. Tyajíic Dyus yuwe pta'shsa' na'jĩna fi'j: 6 Judá quiwete Belen chjamb tyã'wẽ maa chjambteva jytjaacue ãjmeecuesame'. Tyãa pa'gatey Belen chjambuj teech npiitstjẽ'jsa casejrra Andy nasa Israelwe'shtyi jype'jwa'jsa' jĩ'c. 7 Tyã'jĩte', Herodesa' estrella's uysaaty paatste pa'yarra pẽjycu: —¿Macue tyach yuutsna estrella vyaani? jĩna wala ew paapẽjyrrac 8 Belenna caaj na'jĩna neewe'werra: —Cyte me'jwe, sa' wala ew paapẽyine'cue tyãa luuch ma'wẽsateva. Sa' ew jiyurra', andya's pta'shine'cue, atsa' andyva wechaya' u'jue'nja jĩte', 9 estrella's uysaawe'sha' u'jty. Naapcachja' sec cãani quiweju estrella uyne'ta tyãa estrella' tyãawe'sh yatste vyaana u'jrra mteene' luuch ũsu' tyãa cajcuete pa'jrrac cytee yuju. 10 Tyã'wẽ estrella qui' vyaate', wala wechaty, 11 sa' yatte u'carra luucha's uytyi njĩ'j yacj. Sa' peejyũcuerra' luucha's wechaty. Tyã'wẽ yũurraty tyãawe'sh peeswa'j jyũrra u'jni's pjaanderra pees: vyuu bej, incienso vite' mirra. 12 Tyã'wẽ yũuniijũ' cus csha'wte pta'shnity yuu Herodes tashna qui' shawendcajmén. Atsa' vite dyi'jsuty shawendna u'j. 13 Estrella's uysaawe'sh u'jnijũ', José csha'wte', Dyus angel vyaarra na'jĩc: —Quiiterra me'j ũpjna Egipto quiwen luuchcuẽ's pe'jrra pety njĩ'j yã'jrra. Sa' cytee ũsune'nga andy qui' pta'shpcach. Tyã'wẽme', Herodesa' luuchcuẽ's icjya' pacueya'va' jĩte', 14 Jose' cusrráa pe'jna Egipto quiwen u'cj. 15 Sa' cyteety ũsu' Herodes uupcach. Dyus yuwe pta'shsa we'werra': Egiptoju pa'yatj Andy Nchi'ca's jĩc tyãa cytey yuucajnrráac tyã'wẽ yũu. 16 Estrella's uysaawe'sh tyã'wẽ Herodesa's weechsa na'wẽ vite dyi'jsu u'jni's jiyurra', seena' wala ũusachac. Sa' luuchtyi quiicje'cj Belen chjambtewe'sh vite' peecu'jsuwe'sh yã'jrra jyuca, luuch e'nz añu ji'pjsate cãjpcach. Estrella's uysaawe'sha' macue tyach yã'j yuutsteva pta'shne'ta tyã'sna jiyurrac tyã'wẽ e'nz añu ji'pjsate cãjpcach quiicje'jna ũsu' Herodesa'. 17 Dyus yuwe pta'shsa Jeremias na'jĩna fi'jni cytey yuuc: 18 Teech ajte Ramá yaasesate ptjũusec Seena' pembeena ñus we'weni. Tyã' Raquelcu tyã'wẽ ũ'ne' tyajy luuch pa'gate, Sa' quishi'tsme', tyã'wẽty icjni yuu naa pa'ga jĩ'c. 19 Egipto quiwete ũsrra José csha'wte', Dyus angel vyaarra na'jĩc Herodes uuniijũ': 20 —Ãchja' luucha's icj wẽesava uuyã'jty, atsa' pe'jrra shawendna me'j Israel quiweníi jĩte', 21 Jose' shawendna u'cj Israel quiwen luuch pety njĩ'j yã'jrra. 22 Nava Herodes pa'gate nchi'c Arquelao Judeate jycaajna ũste jiyurra', ũucjcu cytee pa'jya' yu'. Sa' csha'wte' pta'shnic yuu, tyãasac Galilea quiwen u'j. 23 Cytee pa'jrra', teech chjamb Nasaret yaasesatec u'p-ya' u'j. Nyafiitey Dyus yuwe pta'shsawe'sh we'werra', Jesusa' Nasareno ya'cysusuna jĩ'ty tyã'jĩni cytey yuucajnrráac tyã'wẽ yũu.

Mateo 3

1 Tyãa ensu' Juan Bautista' Dyus yuwe's pta'shna pa'cj Judea quiwesu nasa u'pnimeesu. 2 Sa' na'jĩ'c: —Pcaltyi nvijtrra Dyus tashte mishawendwe. Tyã'wẽme', Dyus jycaajwa'j ena' ãjyã'cj jĩ'c. 3 Naa Juana'scu we'wena fi'j Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' na'jĩna: Nasa u'pnimée quiwesu sus we'weni ptjũusec: Dyus pa'jwa'ja's mpjeu'jwe, Dyi'ja's cu'le pjaandena jĩ'c. 4 Juana' camello cjas atyj atjrra cja'tycu jytundu'. Sa' tyajy ũ'nisa yu', cjã'sh wala chji'ndy miltyi yu'. 5 Cytee wẽse'jya' pa'jty Jerusalenuwe'sh vite' Judea quiwesuwe'sh jyuca vite' Jordan yu'wala utyasuwe'shva. 6 Sa' tyã'wẽ pcalsatja'w jĩna Dyusa's perdon pẽjyna pa'jsatyi' Juana' Jordan yu'walate bautisaĩ'c. 7 Nava fariseowe'sh vite' saduceowe'sh tyã'wẽ tjengya' yujte uyrra', Juana' na'jĩ'c: —I'cue'sha' ul weesweesa ji'ji'cue tyãa pa'ga castigo seena'sa yuja', atsa' tyajũ iyuwa'ja's ¿quimga pta'sh? 8 Tyã'wẽ castigo seena'saju iyuwa'ja's jiyuyã'jrra', ewrráa yũuna mfi'nzewe, cyaj maava ew fi'nzeni's uysa': Naawe'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus luuch yuj yuuta sũjutyna. 9 Tyã'jĩte', i'cue'sha' na'wẽ iiwejch yaacynuwe: Cue'sha' Abrahan ji'tja'w na' pcalsameetja'w sũjna yaacywa'j ji'pjmée i'cue. Na'jĩ'tj na': Naa cuet yujtyva Abrahan ji'j vit-ya' ãjana Dyusa'. 10 Tyã'wẽ ew fi'nzemeete', ama' ij yã'j ũsa' fytũutashtyi spẽ'tjya'. Maa fytũutashva ew yũnsameetyi' spẽ'tjrra ipyte cambwa'jrráa yuuna. 11 Andya' i'cue'shtyi' yu'terráatj bautisaĩ' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendsatyi'. Nava andy e'suj vite yuja' tyã' Dyus Espiritu ipy na'wẽsate bautisaĩna. Tyã' andyte jytjaacue ãjawa'jsa', atsa' andya' tyajy pelgatyirráa yujtyva ũsya' seelpimeesatj. 12 Tyã' scuutyj cweejya'jni plaatu's cusete at yã'jrra ũsa' na' scuutyja's tamaju tyundena sũupi'jna. Tyã'wẽ yũurra scuutyja's jyaawuuna. Nava tama yu'sa' cambuna ipy bagachte yujva ũchjawa'jmeesate jĩ'c. 13 Naapcachja' Jesusa' Galilea quiweju yujrra Jordan yu'wala pucate Juan ũsnite pa'cj, Juan yu'te bautisãycajn. 14 Nava Juana' Jesusa's bautisãy wẽemeerra na'jĩc: —Wejy yuuva indy andya's bautisãywa'jsang, sa' ¿ma'wẽnga andya's pi'qui' indya's bautisãycajn? jĩte', 15 Jesusa' na'wẽc pas: —Dyus jytjãasni's cytey yuuní wejy ewna jĩte', Juana' cytey nwẽese'cj. 16 Atsa' Jesusa' yu'te ya'bautisãyrra casejetspcachja', cielu' pjaatec, atsa' Jesusa' uycu Dyus Espiritu tumb chijme na'wẽsa tyajy cajcuete quĩjatste. 17 Atsa' we'weniva ptjũusec cieluju na'jĩna: —Naaíi Andy Nchi'c wala wendynisa'. Tyãa pa'ga wala wechana ũstju jĩc.

Mateo 4

1 Tyajũ' Dyus Espiritu' Jesusa's pe'jna u'cj nasa u'pnimée quiwesu, cyteea' echtjẽ'j ĩshii wẽeni fi'nzeya'. 2 Sa' cuarenta en cuarenta cus quĩjva ũ'mée u'prra', Jesusa' wẽec. 3 Atsa' echtjẽ'ja' Jesus tashte utyaarra na'jĩnac we'we ewmée vit wẽerra: —Dyus Nchi'c dyijrra', naa cuettyi pan myuucaaj jĩte', Jesusa' na'wẽc pas: 4 —Dyus librute na'jĩ'c: Nasa' pan yacjrráa yu' ĩtyi fi'nzemeetyna, naasáa jyuca Dyus we'weni yacj yuurráa ĩtyi fi'nzetyna jĩc. 5 Tyajũ' echtjẽ'ja' Jesusa's pe'jna u'cj Jerusalen chjambna, sa' cyteea' dyuus yatte ẽete caateca'jrra, 6 na'wẽc jycaaj: —Dyus Nchi'c dyijrra', ay ẽejũ mũpj. Tyãa pa'gatey Dyus librute na'wẽc we'we': Dyusa' tyajy angeleswe'shtyi jycaajana indya's nwe'wecajn. Atsa' tyãawe'sha' cusete jypa'gatyna, Iindy chinda cuette cpã'yuucajmen jĩna fi'jni' jĩte', 7 Jesusa' na'wẽc pas: —Vite ajte Dyus librute' na'wẽc we'we': Indyna jype'jsa Dyusa's jycaajwa'j ji'pjmeeng jĩna fi'jni' jĩc. 8 Tyajũ' echtjẽ'ja' qui' pe'jna u'cj vits walate, sa' tyãajũ maa quiwesu chjambtyiva seena' zhichcuesa's caavya'jac. 9 Sa' na'jĩc: —Andya's peejyũcuerra neewe'wene'nga atsa' andya' na'sa' jyuca indya's ũsu'nja jĩte', 10 Jesus pasrra': —Echtjẽ'j, andy tashu mtyutée, tyãa pa'gatey Dyus librute na'jĩ'c: Indyna jype'jsa Dyusrrá's neewe'wewa'ja', sa' tyãarrá's selpiwa'ja' jĩna fi'jni' jĩte', 11 echtjẽ'ja' Jesus tashu tyuteec, atsa' Dyus angeleswe'sha' pu'chya' pa'jty. 12 Juan Bautista' cyuupjni ũsa' jĩni's Jesusa' jiyurra', Galilea quiwen u'cj. 13 Nava Nasaret chjambte yu' yujumée, Capernaum chjambtec u'p-ya' u'j. Tyãa chjamba' Zabulón vite' Neftalí quiwe tyãa ja'ndasuc ũsu' ĩcj pucaga. 14 Tyã'wẽ yũuc nava Dyus yuwe pta'shsa Isaias fi'jni cytey yuucajnrráac tyã'wẽ yũu. Tyã' na'jĩnac fi'j: 15 Zabulón Neftalí tyãawe'sh quiwesu u'psa, Vite' ĩcj pucasu dyi'j u'jna ũsa' tyãa ja'ndasu u'psa, Vite' Jordan yu'cuteju, sec cãani ju'nguwe'sh, Vite' Galilea quiwesu judiu ji'jmeesawe'sh 16 Tyãa nasa' chji'ndyte ũssa na'wẽ ũsrrava, Eena'sa's uytyi. Sa' uuníi na'wẽrráa yã'j ũsteva, Eena'sa' cweetjcu jĩ'c. 17 Tyajũ' Jesusa' Dyus yuwe's pta'shya' tacjcu: —I'cue'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte mishawendwe. Tyã'wẽme', Dyus jycaajwa'j ena' ãjyã'cj jĩ'c. 18 Jesusa' Galilea ĩcj pucasu u'juetsrra', e'nz pyacjtyi uycu, Andres vite nyacja's Simon Pedro jĩ'ty tyãawe'shtyi. Tyãawe'sha' wendy uwesaaty yu', tyãasaty wendy ucje's ĩcjte acjna ũsu'. 19 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Andy yacj myujwe, atsa' Dyus jĩi nasaa pcjacjwa'jsa vitu'nja i'cue'shtyi'. 20 Tyã'jĩtspcachja', wendy ucjety nvijtrra tyãa yacj u'jty. 21 Atsa' Jesusa' tyãajũ wejcuẽ u'jnarráa, vite e'nz pyacjtyi uycu, Zebedeo nchi'cwe'sh Jacobo vite' Juan tyãawe'shtyi. Tyãawe'sha' barcote ney yacjtyi u'p yu', wendy ucje's pã'cjna. Atsa' Jesusa' pa'yac. 22 Naapcachja' barco vite' tyãawe'sh neyna nvijtna'va Jesus yacj u'jty. 23 Jesusa' Galilea quiwe jyucac pecũj, judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su Dyus jycaajwa'j yuwe ewsa's pta'shna, tyã'wẽy nasa quĩj weete ãtsa'satyva jyuca nuycatyjic. 24 Tyajũ' Siria quiwesuwe'sh jyuca jiyuty Jesus tyã'wẽ yũuni's. Tyãa pa'gaty fiyfiy ãtsa'satyva jyuca jyũna pa'j, aca ji'pjsa vite' ech iiyamunisa vite' wẽechpa'jsa vite' ẽseya' ãjasameetyva jyuca. Tyã'wẽsatycu Jesusa' nuycatyji. 25 Tyajũ' Jesus yacj pi'cyna u'juya' nasa wala utyaaty, Galileajuwe'sh vite' Decapolis quiwesuwe'sh vite' Jerusalenuwe'sh vite' Judea quiwesuwe'sh vite' Jordan yu'cutejuwe'sh.

Mateo 5

1 Nasa wala cuj casejte uyrra', Jesusa' tyajy tyjityjnisawe'shtyi tjã'tjec pe'jna u'j. Atsa' tyãawe'sha' tyajy tashte utyaate', 2 na'wẽc caapiya'jya' tacj: 3 Wala yuj wecha yuja' Dyusa's peejyrra pacuesáa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjawa'jsata' naa pa'ga. 4 Wala yuj wecha yuja' ewmeete fi'nzeni's jiyurra ũ'nena Dyusa's yaacysa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' Dyus cviisha'jni yuuwa'jsata' naa pa'ga. 5 Wala yuj wecha yuja' wa'lmée Dyus tashte utyasáa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusá' naa quiwe jyuca tyãawe'sh jĩirrarráa yuuna pa'jwa'jsa' naa pa'ga. 6 Wala yuj wecha yuja' Dyus dyi'pte ew fi'nzewa'ja's yuurráa ũusuj jyuca yajcyrra pacuesáa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusaatyi' Dyusa' pu'chjina. 7 Wala yuj wecha yuja' vitety peeygãjna fi'nzesa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' Dyus peeygãanity fi'nze' naa pa'ga. 8 Wala yuj wecha yuja' ũuste quĩj pcala's yujva ca'ga'jmée fi'nzesa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' Dyusa's uyya' ãjawa'jsata' naa pa'ga. 9 Wala yuj wecha yuja' puiimée fi'nzewa'ja's pacuesáa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' Dyus luuchta' naa pa'ga. 10 Wala yuj wecha yuja' Dyus yacj fi'nzepa'ga yajtsena fi'nzesa yacja', tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũuni fi'nzerrava Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'jsata' naa pa'ga. 11 I'cue'sha' wala yuj wechana mfi'nzewe, andyna nwẽese'pja'garráa nasa' wẽeshuna pcyuuna quĩjquĩjva ewmée nuywe'wetsteva. 12 Tyãa pa'gatey cielute' wala yuj jypa'gawa'j ji'pji'cue naa pa'ga. Dyus yuwe pta'shsa tyãniiteywe'shtyi tyã'wẽty pcyuu na' ãchjva tyã'wẽyrráa yuutyna, nava ñusmée wechana mfi'nzewe. 13 I'cue'sha' nenga na'wẽ naa quiwete pẽetjewa'jsa i'cue. Nava nenga' shũucãjrra', ¿ma'wẽ pẽetjejecy? Quĩj yũuwa'j yujva selpimeena, naasáa pujmbrra nasaa wacji'cji'jwa'jrráa yuuna. 14 I'cue'sha' naa quiwete eena' cweetjsa i'cue. Teech chjamb tjã'j vitsga ũssa' ¿nasa uynimée ũsma'c? 15 Lampara's apjrra tyajya' tyã'wẽ ya'pqui'ta'tsme', wejyva ãatec ya'tyaja', yatte jyuca cweetjcajn. 16 Tyã'wẽy i'cue'shva eena' mcweetjwe nasaa dyi'pte, cyaj i'cue'sh ew fi'nzeni's uyrra', Dyus ewsa ũsyuju'ga jĩna we'wetyna i'cue'sh Tata cielute ũssa's. 17 Moises ley vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh caapiya'jni tyãaty nwẽese'jya'méene' yuwé' sũjna yaacynuwe andya's. Tyã'wẽ yũuya' yuwe'tsmeetj, wejyva tyãa leya's jytjaacue ew ãate caajiyu'jya'tj yuwé'. 18 Isatj pta'shi', cielu pety quiwe yã'jrra scjẽwpcach tyãa leytyi' le'chcuẽrráa yujva e'scjẽ nvijtmée jyuca nwẽese'jwa'tja'. 19 Tyãa pa'ga maava tyãa ley jycaajnity wala le'chcuẽesa quĩjteva selpiwa'jmeesa na'wẽ tjengte tyãatyi' nvijtrra, nasatyva tyã'wẽ yũuya' íirráa caapiya'jana na', tyã'wẽ yũusa' Dyus jycaajna ũsnite le'chcuẽrráa seelpisa' jĩni yuuna. Nava tyãa leytyi le'chcuẽrráa yujva nvijtmée jyuca nwẽese'jrra vitetyva tyã'wẽy nwẽese'jya' caapiya'jsa', Dyus jycaajna ũsnite wala seelpisa' jĩni yuuna. 20 Na'jĩ'tj na': i'cue'sha' caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sh fi'nzenite jytjaacue ew fi'nzemeerra', bagachte yujva Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjameene'cue. 21 I'cue'sh yatsgawe'shtyi na'jĩna caapiya'jni's iiwẽse'jne'cue: Nasa icjwa'jme'. Tyã'wẽme', nasa icjsatyi's maatyva castigãywa'j yuuna jĩ'ty. 22 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': Nasa yu's icjmeerrava, peecy yacjtjẽ'ja's ũuscha yaacypa'garráa tyãava yuuwesa castigãywa'j yuuna. Meerrava peecy yacjtjẽ'ja's váa atsewe'wena atsa' tyã'sa' cjuẽswe'sh tashte jyũna u'jni yuuna. Sa' peecy yacjtjẽ'ja's wẽeshute', tyã'sa' castigo infiernote acjwa'j yuuna. 23 Tyã'wẽ Dyusna peeswa'j ofrenda's jyũna pa'jrra altalte acjmey yaaquivá'nga iindy yacjtjẽ'j indya's atseni's, 24 sa' tyãa ofrenda's altal pucate nvijtna'va u'juene'nga iindy yacjtjẽ'ja's perdon pẽjyya'. Tyã'wẽ yũurra tyãa ofrenda's altalte acjene'nga. 25 Maava indya's atsesa pãatyjĩ'cjrra cjuẽs tashna jyũna u'juetste', cjuẽs tashte pa'jmey dyi'cja mpuutywe'we cjuẽs tashte jyũna u'cjamen. Tyã'wẽme' cjuẽsa' policiawe'shtyi ducjte', tyãawe'sha' carcelte tyajatyna. 26 Andya' isatj we'we', tyajũyã'ja' casejya' ãjameene'nga vyu nmej ji'pjuni's ducjmeerra yu'. 27 I'cue'sha' iiwẽse'jne'cue na'jĩna nyafiitey caapiya'jni's: Ptamsayã'ja' vite yacj pcal yuuwa'jme' jĩni's. 28 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': Vite yacj yu' pcal yuumeerrava, teech u'ya's ewmée yajcyrra tjengni yacjrráa, pcal yã'cj yu' tyajy ũuste. 29 Yafya' indya's pcalte cweete'pjchãj yuutste', cutyi'jrra mwãataj. Wejyva teech yafyrrá's iviiturra', cacue jyuca yu' infiernote acjni yuunimée wejy ewa'. 30 Meerra' patsu cuse tyã'wẽ pcalte cweete'pjchãj yuutste', spẽ'tjrra mwãataj. Wejyva teech cuserrá's iviiturra', cacue jyuca yu' infiernote acjni yuunimée wejy ewa'. 31 Tyã'wẽy nyafiitey na'jĩna pta'shni'sva iiwẽse'jne'cue: Maava nyu yacj tyuteetsrra', tyãa tyuteni's etste fi'jrra nviitwa'ja' jĩnaty caapiya'ja'. 32 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': Nyua' vite yacj pcal yũuterráa nmi'a' tyuteeya' ãjana. Tyã'wẽme', pcal yũusameete peecyrráa nmi'a' tyuteerra', vite yacj pcalte weteewa'ja's dyi'j pjaandesa yuuna. Tyãa pa'ga maa pitstjẽ'jva tyãa u'y nviitnisa yacj ptamuurra', tyãava pcaltec wetesá yuuna pa'ja'. 33 I'cue'sh yatsgawe'shtyi na'wẽ caapiya'jni'sva iiwẽse'jne'cue: Dyus yase's cysusrra jurãyni's ĩshiimée cytey yuuwa'ja' jĩ'ty. 34 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': Cytey yuune'jmeerra', ma'wẽsarráa yujtyva cysusna jurãywa'jme'. Cielu's cysusna jurãynuwe, tyã' Dyus jycaajna ũsni' naa pa'ga. 35 Sa' quiwe'sva cysusna jurãynuwe, tyãa quiwe' dyuus chinda tyaajwa'j vitnisa' naa pa'ga. Sa' Jerusalennava cysusna jurãynuwe, tyãa chjamba' jycaajsa chjamba' naa pa'ga. 36 Sa' peecy dyictje's cysusnava jurãynuwe, tyãa pa'gatey indya' quĩjte yujva seelpimeesang Dyus dyi'pte naa pa'ga. Tyãasa teech dycjasrráa yujnava chijme vit-ya' ãjawa'jsameeng, sa' cjũchva vit-ya' ãjameene'nga. 37 Jurãywa'j peejyme', isasa's teech jwendrráa mwe'wewe, jiirra' jii íitj jĩna, jiimeerra' jiimeetj jĩna. Tyã'wẽme', ĩshiina we'wenisa' echtjẽ'j cwe'we'jni'. 38 I'cue'sha' iiwẽse'jne'cue na'jĩna nyafiitey caapiya'jni's: Iindy yafya's cpã'vitte', ca'tuva tyã'wẽy myũu. Sa' iindy qui'tja's chcajndete', ca'tuva tyã'wẽy myũu jĩ'ty. 39 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': Indyna ewmée yũusa's ca'tuja' iindeewenu. Tyã'wẽ yũumée, iindy dyi'pga pejtyate', ca'tu ju'nguwe'shnava petyacajn mes. 40 Meerrava indya's pãatyjĩ'cjrra iindy cmiisa's cusa'jatste', jycaatsni atyjnava mes jyũna u'cjan. 41 Teech ta'ngute pa'j tu'srra nvijt-ya' u'jwa'ja's jycaatje', e'nz ta'ngute pa'j nvijt-ya' me'j. 42 Maava quĩjrráava indya's tjãaste', mes. Sa' pqui'tje', wa'lwa'jme' ji'pjrra'. 43 Nyafiitey na'jĩna caapiya'jni'sva iiwẽse'jne'cue: Nasatyi' mpeeygãj, nava atsesa yuutyi' peeygãanu jĩ'ty. 44 Nava andya' na'wẽtj jycaaja': I'cue'shtyi atsesatyi' mpeeygãjwe, sa' cysewna ewmée we'wesatyi' ca'tu' ewrráa mwe'wewe. Atsesatyi' ew yũuna mfi'nzewe. Wẽeshuna pcyuusatyi' tyãawe'sh pa'gate Dyusa's mneewe'wewe nwe'wecajn. 45 Tyã'wẽ yũurrarráa i'cue'sh Tata cielute ũssa luuchrra tyã'wẽ yuune'cue. Tyã' maa nasatyva seca's caacweetje'je'c, ewsa ma'c yuu meerra' ewmeesa ma'c yuu nava jyucaysaty. Sa' tyã'wẽy nusnava caja'c, ew yũusa ma'c yuu meerra' ewmée yũusa ma'c yuu nava jyucaysaty. 46 Tyã'wẽ i'cue'shtyi peeygãasarráaty ca'tuva peeygãjrra', ew yũusatja'w ¿jĩya' ãjama'cue? Macue nasa ewmeesa gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'shva tyã'wẽ yũuwa'jrráa yu'sa' ãja'ty atsa'. 47 I'cue'sh yacjtjẽ'jwe'shrráaty wechate', ¿quĩj ew yũuni yaasena? Tyã'wẽ yũuwa'j yu'sa' Dyusna jiimeesava cyteytyi yũ'. 48 I'cue'sh Tata cielute ũssa' maa yacjva jyuca ewsa' naa pa'ga i'cue'shva tyã'wẽy mfi'nzewe.

Mateo 6

1 I'cue'sh ew yũuni's nasa uyrra ew we'we jytjãasrra mjĩini's wala mpa'yajcywe. Tyã'wẽ ew we'we jytjãasrrarráa ew yũuna fi'nzete', iindy Tata cielute ũssa' quĩj yujva dewemeena. 2 Tyãa pa'ga peejysaty quĩjrráava peesu'tsrra', nasa uycajn sũjrra nasa cshavyte tyã'wẽ yũunu. Ãaterráa ew we'wesawe'shrráaty tyã'wẽ yũ' judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su vite' clliicjunsu, nasa' uyrra' ew yuj yũ'c jĩna tuutje'j jytjãasrraty tyãawe'sha' tyã'wẽ yũ'. Nava andya' isatj we'we': Tyã'wẽ yũurra', nasaa pwe'sh tuutje'jnirráaty fi'nze'. 3 Nava peejysaty quĩjrráava peesu'tsrra', quim yujva jiyunimeete paatste tyã'wẽ myũu. 4 Atsa' paatste tyã'wẽ yũutste iindy Tata uyrra', indya's deweena. 5 I'cue'sha' Dyus yacj puuty we'wetsrra', ãaterráa ew we'wesawe'sh na'wẽ yũunuwe. Tyãawe'sha' judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su vite' clliicjunsu yujurraty Dyus yacj puuty we'wena pecũju' nasa uycajn sũjrra. Isatj we'we', tyã'wẽ yũurra' nasaa tuutje'jnirráaty fi'nze'. 6 Nava indya' Dyus yacj puuty we'wetsrra', yat dyiite u'carra vitya's apjrra quim yujva uynimeete mpuutywe'we. Atsa' tyã'wẽ paatste puuty we'wete', iindy Tata cielute ũssa' deweena. 7 Dyus yacj puuty we'wetsrra', llisasáa na'wẽ tyã'snaíirráa cuj us peenana ũswa'jme'. Dyusa's jiimeesarráaty tyã'wẽ yũ', wala we'wete', Dyusa' wẽse'jena sũjrra. 8 Tyãawe'sh na'wẽy yũunuwe. Tyã'wẽ yũumeeteva, i'cue'sh Tata' jiiyã'ja' i'cue'sh peejini's pẽjyumeyna. 9 Tyãa pa'ga i'cue'sha' na'wẽrráa Dyus yacj puuty we'wena na'jĩne'cue: Cue'sh Tata cielute ũssa Indya' bagachteva jytujtje nes yuune'nga. 10 Iindy jycaajwa'j ena'srráatja'w ũytjasu', Naa quiwete indy ma'wẽne'nga jytjãasu' tyã'snarráa cytey tee yuu cielute na'wẽy. 11 Cue'sh ũ'wa'j een isa peejini's meen pees. 12 Cue'sh ewmée yũuni's meen peltunaĩ, cue'shva ma'wẽtca'w peltunãy cue'shtyi ewmée yũusaty tyã'wẽy. 13 Ewmeete wetecajmén, meen nwe'we. Tyãa pa'gatey indy yuurráa quĩjteva jyuca ãjawa'jsang, sa' bagachteva indy yuurráa jycaajna nes yuuwa'jsang. 14 Tyã'wẽ i'cue'shva ewmée yũusaty peltunãyte', i'cue'sh Tata cielute ũssava peltunaĩna i'cue'shtyi. 15 Nava ewmée yũusaty peltunaĩmeete', i'cue'sh Tatava peltunaĩmeena i'cue'shtyi. 16 I'cue'sha' yũunatsrra', maa nasava uycajn sũjrra ãate caavya'ja'jwa'jme'. Ãaterráa ewtja'w jĩsarráaty tyã'wẽ yũ' nasa jiyucajn. Isatj we'we': Tyã'wẽ yũurra' nasaa tuutje'jnirráaty fi'nze'. 17 Nava indy tyã'wẽ yũunatsrra', dyi'pna pchjĩ'chrra dycjasnava ew mquind, 18 cyaj indy yũunani's ãate caavya'ja'jmeete', nasa jiyumeetyna, naasáa iindy Tata yuurráa jiyurra indya's deweena. 19 Naa quiwete quĩjquĩjva ji'pjuwa'ja's pa'pchunuwe. Tyã'wẽme', wes ũ'we'ty, atsa' inzva suwu'ty. Naapcachja' peswé' pa'jrra ji'pjuni's cutyi'ji'ty. 20 Wejyva cielute ji'pjuwa'jrrá's wala mpa'pchuwe. Cyteea' wesva ũ'meena, atsa' inzva suwmeena, pesweeva cutyi'jmeena. 21 Tyãa pa'gatey mtee jyaawni ji'pjrra', cyte yuurráac wejy jytjaacue yajcyna ya'fi'nze'. 22 Yafya' cacue's ewte caafi'nze'jsata'. Tyã'wẽ iindy yafya' ewsarrá's tjengsate', iindy cacue' ewte shiingmée fi'nzena. 23 Nava iindy yafya' ewmeesarrá's tjengsate', iindy cacue' jyuca ewmeete chji'ndyterráa fi'nzena. Tyã'wẽ eena'te ew caafi'nze'jwa'jsa yuu ewmeete chji'ndytewe'sha'srráa tjengsate', bagachte yujva eena'te fi'nzewa'ja's ya'ji'pjumeena. 24 Quim yujva e'nz patrontyi selpiiya' ãjameena. Tyã'wẽ viterrá's wendyna fi'nzerra', vite patron yu'sa' atsena. Sa' teechsa jycaajnirrá's cytey yuurra', vite patron jycaajni yu'sa' cytey yuuya' ãjameena. Tyã'wẽy naa quiwete ji'pjuni's pa'pchuna Dyusnava selpiina yuuya' ya'ãja'tsme'. 25 Na'wẽtj yu'cypeje': I'cue'sha' quĩj yujva cuj yajcymée mfi'nzewe, ¿quĩj ũ'wecytja'w? sa' ¿quĩj atjecytja'w? sũjna. Tyãa pa'gatey ũ'nisate jytjaacue peejysa ĩtyi fi'nzeni's ji'pjyã'ji'cue, sa' atjnisate jytjaacue peejysa cacue'sva ji'pjyã'ji'cue naa pa'ga. 26 Mtjengwe ẽesu fyuusa vichacuety. Tyãawe'sha' uja'tsmeeta', sa' ũ' pcjacje'tsvameeta', sa' tee jwendte jyaawu'tsvameeta'. Tyã'wẽteva i'cue'sh Tata cielute ũssa' tyãa vichacuetyi' peejymeec sã'jĩ'. I'cue'sha' tyãa vichacuete jytjaacue pa'gasa i'cue, atsa' wejy tyã'wẽ sã'jĩna. 27 Tyã'wẽ wala pa'pchurra' ¿i'cue'sh maarrá' peena medio metro tjaacue walaaya' ãja'cue'? 28 ¿Quĩjya'rráacue tyacue pa'pchu' i'cue'sh atjwa'j roparrá's? Mtjengwe quite tashtyi. Tyãawe'sha' mjĩ'tsmeeta', sa' cjasva pundu'tsmeeta', nava ma'wẽta zhichcue walá'. 29 Na'jĩ'tj na': Jycaajsa Salomon yujva tyãa quite tash na'wẽ yu' zhichcue iijyũme' macue wala ji'pjsarrava. 30 Tyã'wẽ quite tasha' ãchjíi yu' zhichcue ũsrrava, cuscusa' ipyte cambwa'jrráac yu', nava tyã'wẽsa'sva Dyusa' wala zhichcue pjeu'ju'c na' i'cue'shtyi' wejy tjaacue ew pjeu'juna. Tyãa sũjya' ãja'tsmeene'cue. 31 Tyãa pa'ga i'cue'sha' quĩj yujva cuj yajcymée mfi'nzewe, ¿quĩj ũ'wecytja'w? sa' ¿quĩj atjecytja'w? sũjna. 32 Dyusna jiimeesarráaty tyã'wẽ cuj yajcyna fi'nze'. Nava i'cue'sha' cielute Tata ji'pji'cue tyã' jyuca jiia' i'cue'sh peejini's. 33 Tyãa pa'ga i'cue'sha' Dyus yacj fi'nzewa'ja's cjuẽ'y wejy tjaacue mpa'pchuwe, tyajũyã'ja' quĩjva tjẽymée vyaana. 34 Ãchja' jiyui'cue na' cuscuscjẽwe'sha's ũytjasna pa'pchunuwe. Tyã'wẽme', cuscuscjẽ' pa'pchuwa'j tjaacue tjẽysa pa'jana een isa fiyfiysa.

Mateo 7

1 Ma'wẽsateva jiimeerra', ewmeesata' jĩna nuywe'wewa'jme', Dyus dyi'pte i'cue'shva ewmeesa yuuya'mée. 2 Tyã'wẽme', vitesaty nuywe'wete', Dyusa' i'cue'shtyiva ewmeesata' jĩrra castigaĩna nuywe'wepa'ga. I'cue'sh ma'wẽ juuna' yũute', Dyusva tyã'wẽyrráa juuna' castigaĩna. 3 Iindy yacjtjẽ'j yafyte cytã' le'chcuẽesa cjẽerra ũste ¿ma'wẽ uyuqui'ng iindy yafyte yu' fytũ pe'la yuu walasa cjẽerra ũste tyã's cjuẽ'y cutyi'jmeerra'? 4 Sa' ¿ma'wẽ iindy yacjtjẽ'ja's cytã' le'chcuẽsa iindy yafyte ji'pjngu tyã'sa' cutyi'jitj jĩna we'wequi'ng, tyã'wẽ iindy yafyte yu' fytũ pe'la walasa's ji'pjrra'? 5 Ãacjerráa ew we'wena u'jusa, iindy yafyte fytũ pe'la walasa's cjuẽ'y mcuutyi'j. Tyã'wẽ yũurra iindy yacjtjẽ'j yafyte cytã' le'chcuẽsa's ew uyrra cutyi'jya' ãjane'nga. 6 Dyus yuwe's alcuty ũswa'jme', sa' cuchityva ũswa'jme'. Tyã'wẽme', jyuca wa'cji'cji'jrra ũusachayã'jrra', ũssa i'cue'shtyi íirráa wa'cyya' cũjutyna. 7 Dyusa's mpẽjywe, atsa' ũsuna, sa' pacuerra', uyuune'cue. Vityte mtu'cacawe, atsa' pjaandena. 8 Tyã'wẽ maava pẽysa' jypa'gana, atsa' pacuesá' uyuuna. Vityte tu'cacate', pjaandeni yuuna. 9 I'cue'sh pwe'sh maarra' i'cue'sh luuch pan tjãaste', ¿cueta's ũsma'cue? 10 Meerra' wendy tjãaste', ¿ula's ũsma'cue? 11 I'cue'sha' Dyus dyi'pte ewmeesarrava, i'cue'sh luuchtyi' ewsarráa i'cue peesu', atsa' i'cue'sh Tata cielute ũssa' wejy tjaacue ewsa's peesuna tjãassatyi'. 12 Bagachteva i'cue'shtyi maa nasava ewrráa yũuna fi'nze jytjãasrra', i'cue'shva tyã'wẽy maa nasatyva ewrráa yũuna mfi'nzewe. Tyãa pa'gatey Moises ley vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jniva tyã'wẽrrarráaty jycaaja'. 13 Vity pteenzte me'cawe. Tyã'wẽme', vituwa'tje u'cawa'j vitya' wala tape', atsa' dyi'jva tyã'wẽy tape'. Cyteea' wala cujsa u'cana ũsta'. 14 Naapcachja' vitumée Dyus tashte pa'jwa'j vitya' pteenza', atsa' dyi'jva tyã'wẽy pteenza'. Cytee yu' cujmeerráa u'cana ũsta'. 15 Dyus jycaajnisatja'w jĩna ĩshiisatyi' mpa'yajcywe. Tyãawe'sha' i'cue'sh tashte yu' piisháa cacue yacjtyi vya', nava ũuste yu' yu'cj ech weeswée na'wẽsata'. 16 I'cue'sha' tyãawe'sh fi'nzeni's jiyune'cue. Miiyajcywe: Uva's tsjũtsj tashte ya'unde'tsme', sa' breva's cjãas tashte ya'unde'tsme'. 17 Tyã'wẽ fytũu tash ewsa' ewsarráac yũnu', atsa' fytũu tash ewmeesa' ewmeesaíirráac yũnu'. 18 Fytũu tash ewsa' ũ' ewmeesa's yũnya' ãjameena. Tyã'wẽy fytũu tash ewmeesa' ũ' ewsa's yũnya' ãjameena. 19 Maa fytũu tashva ewmée yũnsa's spẽ'tjrra ipyte ya'cambu'c. 20 Tyãa pa'ga tyãawe'sh fi'nzeni's uyrra jiyune'cue ma'wẽsateva. 21 Yuwejurráa andya's ew we'wesa jyuca yu' cielute Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'jsameeta', naasáa andy Tata jytjãasni's cytey yuusarráa cielute u'cawa'jsata'. 22 Tyãasa cielute u'cawa'j en ãjte', wala yuj maava andya's na'jĩtyna: Cue'shtyi jype'jsa mwẽese'j: Cue'sha' iindy yuwe's pta'shtja'w, sa' iindy yase's cysusrra echtjẽ'jtyva cutyi'tja'w, sa' quim yujva ãjanimeesa'sva caavya'ja'tja'w manz usva jĩtyna. 23 Nava andya' na'jĩna pasu'nja: Bagachte yujva andy jype'jnisa yu'tsmeei'cue, naa pa'ga i'cue'shtyi' jiimeetj. Ewmée yũuna fi'nzesa' andy tashtewe'sh meei'cue. 24 Maava andy jycaajni's wẽse'jrra cytey yuusa', yat tyajya' jiisa na'wẽsa yuuna: Tyãa yata's cuette caachinda'jrra tyajte', 25 nus pa'jna, wejya wala quiitena, yu' walaana yuurrava, yata's suwme', cuette caachinda'jrra tyaajnipa'ga. 26 Nava maava andy jycaajni's wẽse'jrrava cytey yuusame', yat tyajya' jiimeesa na'wẽsa yuuna: Tyãa yata's cuetmuseterráa tyajte', 27 nus pa'jna, wejya wala quiitena, yu' walaana yuute', tyãa yata' weterra jyuca suweec jĩc. 28 Tyajũ' Jesus we'wena jyã'tje', nasa' wala cuj yajcyna neeyũuty tyajy caapiya'jni's wẽse'jrra, 29 tyã'wẽ leya's caapiya'jsawe'sh na'wẽmée, nwẽese'jwa'ja's ũucjnus we'wena caapiya'pja'ga.

Mateo 8

1 Jesusa' tjã'j vitsu quĩjte', nasa iiméj wala cuj pcjaacjety. 2 Atsa' teech pitstjẽ'j wã'jy wee seena' canzhsate ãtsa'sa Jesus tashte utyaarra peejyũcuerra na'jĩnac pytjaa we'we: —Andya's peeygãjrra' nuycatyjine'nga naa weeju jĩte', 3 Jesusa' na'jĩnac cuseju jya'ndy: —Ajtsemée peeygãanisang, naa pa'ga catyjirra mneeyũu jĩtspcachja', tyãa wã'jy weeju catyjirrac neeyũu. 4 Atsa' Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Maa yujtyva pta'shmeene'nga, naasáa sacerdote yuurráana iindy cacue's tywesya' me'j. Sa' Moises ma'wẽga jycaaja' tyã'srráa cytey yuune'nga, cyaj nasa jyucaysa jiyutyna indy ew catyjirra neeyũuteva jĩc. 5 Tyajũ' Jesusa' Capernaum chjambte pa'tje', soldau cpiitan romanowe'sh utyaarra' pytjaa we'wec na'jĩna: 6 —Andy yatte jype'jnisa uuya' yã'j ũsa' ẽseya' ãjameerra jĩte', Jesus pasrra': 7 —Andya' u'jrra nuycatyji'nja jĩc. 8 Atsa' cpiitana' na'wẽc pas: —Andya' iindy dyi'pte quĩjte yujva seelpimeesatj. Tyãasatj andy yatte iindy pa'jni's tjaame', naasáa chjãchjana jĩna mwe'we atsrráa andy jype'jnisa' catyjina. 9 Andyva ma'wẽtca walasa jycaajnityi' nwẽese'je', sa' andyna nwẽese'jsa soldauwe'sh iijype'tj tyãawe'shtyi teechsa's me'j jĩte', andy jycaajni's cytey yu'c. Sa' vite's pa'yate', tyãava cytey nwẽese'je'c. Sa' andyna selpisa's quĩj jycaatjeva cytey yu'c jĩc. 10 Tyã'wẽ we'weni's Jesusa' wẽse'jrra', wala cuj yajcycu, sa' na'jĩnac we'we tyãa yacj yuusatyi': —Isatj we'we', Israelwe'sh jyucaysa mteewe'sh yujva tyã'wẽ andy we'weterráa catyjina sũjsa yu' iiuymeetj naa pitstjẽ'j na'wẽsa yu'. 11 Na'jĩ'tj na', judiu ji'jmeerrava wala yuj pa'jatyna sec cãanijũwe'sh vite' sec cjẽenijuwe'sh majũwe'shva jyuca, sa' Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh yacj ũ'ya' cachjiityna cielute Dyus jycaajna ũsnite. 12 Naapcachja' cytee ũswa'jsata' jĩnisa yu', cutyi'jrra chji'ndy walate acjni yuutyna. Cyteea' seena' yuj pembeena qui'tjtyi csuusu'jutyna ũucjna jĩc. 13 Sa' Jesusa' qui' we'wec cpiitana's: —Yatna me'j, atsa' indy ma'wẽne'nga jytjãasu' tyã' cytey yuuna jĩtspcachja', tyãa cpiitan jype'jnisa' catyjinic yuu. 14 Tyajũ' Jesusa' Pedro yatnac u'j, sa' cyteea' Pedro nyu njĩ'ja' cacuesecte uuya' ũstec uy. 15 Atsa' cusete jya'ndycu, naapcachja' cacueseca' ũchjac. Tyajũ' tyãa u'ya' quiiterra selpiiya' casejc. 16 Sa' tyãa en jyuca chji'ndyitste', Jesus tashte wala jyũna pa'jty ech iiyamunisaty. Atsa' tee dyi'j we'weni yacjrráa tyãa echtyi' ũusuj cutyi'cj, sa' ãtsa'sa jyucaysaty nuycatyjic. 17 Nyafíi Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' na'jĩnac we'we: Tyãaíic cue'sh chjãchjamée fi'nzeni vite' cue'sh ãtsa'na fi'nzeni's jyuca tyujnde jĩ'c tyã'jĩni cytey yuucajnrráac tyã'wẽ yũu. 18 Tyã'wẽ nasa wala pcjaacjete', Jesusa' ĩcj cuten u'jue'nja'w jĩnac we'we. 19 Tyã'jĩte', ley caapiya'jsa teechsa Jesus tashte utyaarra', na'jĩc: —Indy yacj yuu wẽetj indy mtee u'juetsteva jĩte', 20 Jesus pasrra': —Yu'cj niimal yujva deewa'j cafy ji'pjta', tyã'wẽy vichacueva yat ji'pjta'. Nava Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' mtee yujva tyajy dyictjerráa yuja'sva cjicjwa'j ji'pjme'. 21 Naapcachja' Jesusna nwẽese'jsa teechsa' na'jĩnac we'we: —Andya's mcaaj andy tata cjuẽ'yna pendaawa'j ji'pjtju jĩte', 22 Jesus pasrra': —Uusaawe'sha' peecy uusáa pwe'sh ya'pendaatyna. Atsa' indya' andy yacj tyutemée myuj jĩc. 23 Tyajũ' Jesusa' barcote cjẽec atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' pi'cyna u'jty. 24 Tyã'wẽ ĩcjte u'juetspcachja', wejyaa wala sẽjc, atsa' yu'tũchjasa' barco's apjya'vac yu'. Nava Jesusa' deenic yu'. 25 Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' fĩtytyi na'jĩna: —Cue'shtyi jype'jsa, meen nwe'we. Tyã'wẽme', ĩcj dyiicjẽ cjẽjetstja'w jĩte', 26 na'wẽc pas: —¿Quĩjya'cue tyacue wala ũucju'? ¿I'cue'sha' Dyusna yajcyya' yu' ew jiimeevá'cue? jĩrra', quiiterra wejya vite' ĩcj tyãaty we'wec, atsa' jyuca yujuc. 27 Tyã'wẽ yũute', barcote u'jsawe'sha' wala cuj yajcyrra na'jĩnaty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' ¿quimna atsqui'ty wejya ĩcj tyã'wẽsa yujva nwẽese'je'? jĩ'ty. 28 Tyajũ' Jesusa' ĩcj cuteju Gadara quiwete pesatje', e'nz pitstjẽ'j uusáa pendani cafyju casejrra Jesus tashte utyaaty. Tyãa e'nzsa' ech iiyamunisaty yu', tyãasaty iiméj seena' weeswée yu', tyãa pa'ga tyãa dyi'jsu quim yujva scjẽwya' ãja'tsmeeta'. 29 Tyãa ech iiyamunisa' na'jĩnaty sus we'we: —Dyus Nchi'c Jesus, cue'sh ñuste ũswa'j en ãjmeyna, ¿ñuste acjya' yuwe'vá'nga? jĩ'ty. 30 Cysũ tjã'jsu cuchi wala ũsu'ty apjna. 31 Atsa' tyãa echa' Jesusa's pytjaa we'wety: —Cue'shtyi neeutsrra', tyãa cuchi ũussu cjẽeya' u'cjan mcaaj. 32 Tyã'jĩte', Jesusa' cytey yuucaacj. Atsa' tyãa echa' nasa ũusuj casejrra tyãa cuchi ũustety cjẽe. Tyã'wẽ yũute', tyãa cuchi' peñacjẽ pelurra ĩcjcjẽ cjẽerra jyuca uuty. 33 Atsa' cysũ cuchi tjengsa' ũucjrra wuwuurráa chjambna u'jrra pta'shtyi quĩj yũuni'sva jyuca. Sa' tyãa e'nz pitstjẽ'j ech iiyamunisawe'shtyi quĩj yũuteva jyucaty pta'sh. 34 Tyajũ' chjambte nasa jyuca tjengya' u'jty Jesus ũsnite. Sa' uyrra' Jesusa's tyãawe'sh quiweju casejna u'cjaajty.

Mateo 9

1 Tyajũ' Jesusa' barcote cjẽerra shawendrra tyajy chjambtey qui' pa'cj. 2 Atsa' cyteea' teech pitstjẽ'j ẽseya' ãjasame'styi yacjna pa'j. Tyã'wẽ yacjna pa'jsawe'sha' Jesusa' nuycatyjiyujuna sũjni's jiyurra', ãtsa'sa's na'wẽc we'we Jesusa': —Chjãchja myajcy. Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu jĩte', 3 ley caapiya'jsawe'sh maaíi yu' na'wẽty yajcy: Naa pitstjẽ'ja' Dyusa's iiweech we'wena ãjawa'jmeea'scu we'we' sũju'ty. 4 Nava tyãawe'sh yaacyni's Jesus jiyurra', na'jĩnac we'we: —¿Quĩj yuutecue tyã'wẽ ewmée yaaqui'? 5 ¿Maa tjẽymeesacy? Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu ¿jĩniá'? Meerra': Quiiterra me'j ¿jĩniá'? 6 Macue tjẽysateva Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' naa quiwete pcaltyi peltunãyya' ãjawa'jsa' naa pa'ga caajiyu'j ya'vatj ãchja'. Tyajũ' ẽseya' ãjasame's na'wẽc we'we: —Quiiterra, iindy deeni's tu'srra yatna me'j jĩte', 7 tyãa ẽseya' ãjasameea' quiitena'va u'cj tyajy yatna. 8 Tyã'wẽ yũuni's nasa uyrra', ũucjtyi. Sa' Dyusna wechana tuutje'jty tyã'wẽ chjãchjawa'ja's Dyusa' peesne' sũjrra. 9 Jesusa' tyajũ u'jrra', teech pitstjẽ'j Mateo yaasesa tyã'wẽ gobierno jĩi vyu pcjacjna u'pte uyrra', na'wẽc we'we: —Andy yacj myuj jĩna. Atsa' Mateo' quiiterra Jesus yacj u'cj. 10 Tyajũ' Jesusa' ũ'ya' yatte u'cac, atsa' gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'shva wala cuj u'caty vite' Jesus yacj u'jusawe'sh yã'jrra. 11 Atsa' tyã'wẽ yũuni's fariseowe'sh uyrra' pẽjytyi Jesus yacj u'jusawe'shtyi na'jĩna: —¿Ma'wẽrraga i'cue'shtyi caapiya'jsa' gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'sh yacj ũ'wé'? 12 jĩni's Jesus wẽse'jrra', na'wẽc we'we: —Yu'tse'jsa's jypeejymeeta' aca ji'pjmée wẽt ũssa', naasáa ãtsa'sa yuurráa yu'tse'jsa's jypeejyta'. 13 Mpiyawe Dyus librute na'wẽ fi'jni ũsa' tyã'sna: Tajcy icjrra Dyusa's wechana cambni yu'sa' jypeejymeetj. Andya' vitety peeygãanirrá'stju jytjãasu' jĩ'c. Andya' nasa ewsaty pacueya' quĩjmeetj, naasáa pcalsaty pacueya'rráatj quĩj, cyaj ewmée yũuna fi'nzeni's nvijtrra Dyus tashte shawenduutyna. 14 Tyajũ' Juan Bautista yacj u'jusawe'sha' Jesus tashte utyaarra na'wẽty pẽjy: —¿Quĩj yuupa'gatca'w cue'sh vite' fariseowe'sh tyacue wala yũuna', naapcachja' indy yacj u'jusawe'sh yu' yũuna'tsmeeta'? jĩte', 15 Jesusa' na'wẽc pas: —Miiyajcywe: ¿bodate pi'cynisa' ũ'mée ñusna ũswa'jsatymañ novio' tyãawe'sh yacj nee ũsiite'? Naasáa novio's tyãawe'sh tashuj tyujndete yuurráa yũunaatyna. 16 Ropa ĩishsate tela u'sesa yacj ya'pã'cje'tsme'. Tyã'wẽme', tela u'sesa' jweeíirráac sunde' ĩishsa's, atsa' sutenisa' jweeíirráa wala suteena. 17 Tyã'wẽy beca u'se aajnisa's slun ĩishsate ya'awu'tsme'. Tyã'wẽme', beca u'sesa slun ĩishsa's sunde'c, atsa' beca yacj slun yacj e'nzíi vitu'ty. Tyãa pa'ga beca u'sesa's slun u'sesate awwa'ja'. Tyã'wẽ yu', maa yujva vitumeetyna. 18 Jesus tyã'wẽ we'wena ũspcachja', judiu pcjaacjenite npiitstjẽ'jsa' Jesus tashte peejyũcuerra na'wẽc we'we: —Andy niisa' uuyã'cj. Nava indy yujrra cuseju jya'ndyvatsa', ĩtyi yuuna jĩte', 19 Jesusa' quiitena'va tyãa yacj u'cj, tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra. 20 Tyã'wẽ u'juetspcachja', teech u'y doce añu cacue yu'te ãtsa'na u'jusa Jesus e'ste paatste cũjrra, atyj vitste cpaajya'ndycu. 21 Atyj vitsterráava jya'ndyvatsa', catyji'nja sũjrrac tyã'wẽ yũu. 22 Nava Jesusa' jiyurra tyãa u'ya's tjengrra na'wẽc we'we: —Ũucjnuwe, wejyva catyjini i'cue neeyũu, tyã'wẽ catyji'nja sũjrrane'cue tyã'wẽ yũu naa pa'ga jĩte', tyãa dundtey catyjirrac neeyũu. 23 Tyajũ' Jesusa' tyãa npiitstjẽ'jsa yatte pa'jrra uycu pendaatste ñusna tucawa'jsa músicu jyuca pjeu'jrra ũste. Atsa' nasa' ñusna wala ũ'nena ũste', 24 na'wẽc jycaaj: —Ayjyu mcaasejwe. Luucha' uunime', deenirráa ũsa' jĩte', nasa' npeevyshijcaty. 25 Nava Jesusa' nasaty casejcaajrra dyiite u'cana'va, tyãa luucha's pu'quisutspcachja', quiitec. 26 Atsa' tyã'wẽ yũuni's tyãa quiwesu jyuca tuutje'jnic yuu. 27 Tyajũ' Jesus casejna u'juetste', uyya' ãjasamée e'nztyi sus we'wena yuwé': —David Nchi'c, cue'shtyi mpeeygãj jĩna. 28 Tyajũ' Jesusa' yatte u'cate', tyãa uyya' ãjasameewe'sha' utyaana cũjty. Atsa' Jesusa' na'wẽc pẽjy: —¿Uywa'ja's ũsuna sũju'cue' i'cue'sha'? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Tyãa sũju'íitja'w jĩty. 29 Atsa' Jesusa' tyãawe'sh yafyte jya'ndycu na'jĩna: —I'cue'sh jytjãasni' cytey yuuna jĩtspcachja', 30 tyãawe'sh yafya' ewuuty. Atsa' Jesusa' wala neewe'wec na'jĩna: —Quim yujtyva pta'shmeene'cue jĩteva, 31 tyajũ casejna' tyãa quiwesu jyuca pta'shtyi Jesus tyã'wẽ yũuni's. 32 Tyãawe'sh casejna u'juetspcachja', Jesus tashte vite pitstjẽ'j nuypa'jty, we'weya' ãjasamée ech iiyamunisa's. 33 Atsa' Jesusa' tyãa echa's ũusuj cutyi'tje', tyãa pitstjẽ'ja' we'weya' ãjac. Tyã'wẽ yũute', nasa' wala cuj yajcytyi na'jĩna: —Israel quiwete bagachte yujva na'wẽsa yu' iiuymeetja'w jĩ'ty. 34 Nava fariseowe'sh yu' na'wẽty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' echtyi nasa ũusuj cutyi'ji'c, nava echtjẽ'j pu'chterráac tyã'wẽ yũ' jĩ'ty. 35 Jesusa' chjamb walasu chjamb le'chcuesu judiuwe'sh pcjaacjeni yat iisa caapiya'jnac pecũju'. Sa' Dyus jycaajwa'ja'sva pta'shna vite' wee ma'wẽsate nasa ãtsa'satyva nuycatyjina quĩj acatyva jyuca caycase'je'c. 36 Sa' Jesusa' tyãa nasaty tjengrra', tyãawe'shtyi peeygãjc tyã'wẽ ñusna chjãchjameecuẽ piisháa namu ji'pjmeesa na'wẽ ũspa'ga. 37 Sa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'wẽc we'we: —Isatj we'we', mjĩia' seena' wala', nava mjĩisa yu' cuj meeta'. 38 Tyãa pa'ga mjĩi namu's mpẽjywe mjĩiwa'jsa caacjan jĩc.

Mateo 10

1 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusa docesaty pa'yarra na'wẽ yũuya' ãjawa'ja'scu ũs: echtyi nasa ũusuj cutyi'jna quĩj weete ãtsa'satyva nuycatyjina, quĩj aca ji'pjteva jyuca yu'tse'jya' ãjawa'ja'scu ũs. 2 Tyãa docesawe'sha' na'wẽty yaase yu': Nyafytewe'sha' Simoncu yu', tyã'sa' Pedro jĩ'ty. Vite' tyajy nyacj Andres. Vite' Zebedeo nchi'ctyi yu', Jacobo Juan pyacjsa. 3 Vite' Felipe, Bartolomé, Tomás, vite' Mateo gobierno jĩi vyu pcjacjsa. Vite' Alfeo nchi'c Jacobo, vite' Lebeo tyã'snaíirráa Tadeo jĩ'ty. 4 Vite' Simoncu yu', cananista nasa. Vite' Judas Iscariote, Jesusa's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa. 5 Tyãa yacj u'jusa docesaty Jesusa' na'wẽc neewe'werra caaj: —Judiu ji'jmée vite nasa quiwesu' u'jnuwe, sa' Samaria quiwesu chjamb ũstyna cysũva u'jnuwe, 6 wejyva Israel ji'j piishacuẽ na'wẽ jypumbana ũsta' cysũrráa me'jwe. 7 Sa' pta'shine'cue Dyus jycaajwa'j ena' ãjyã'cj jĩna. 8 Ãtsa'satyva nuycatyjine'cue, uusaatyva qui' ĩtyi vitune'cue, wã'jy wee canzh ji'pjsatyva nuycatyjine'cue. Echtyiva nasaa ũusuj cutyi'jine'cue. I'cue'sh tyã'wẽ ãjawa'ja's vyupa'gamée i'cue jypa'ga na', nuycatyjipa'ga vyu pẽjymeene'cue. 9 Quĩj vyu yujva jyũmée me'jwe. 10 Ya'ja, spaatu, cjãambu tyãarráa yujtyva jyũmée me'jwe, naasáa teech cmiisarráa jyũrra me'jwe, tyãa pa'gatey mjĩisa' puutsni fi'nzewa'jsa'. 11 I'cue'sha' chjamb wala meerra' chjamb le'chcuesu mtee pa'jrrava, cytee paandejene'cue nasa ewsa tashsu, vite ajte u'jwa'j en ãjpcach. 12 Yatte pa'jrra, ewrráa we'wena wechana pa'jane'cue. 13 Tyãa yatte nasa ew jypa'gate', Dyus yacj wechana fi'nzewa'ja's pta'shine'cue. Nava tyã'wẽ yũumeete', pta'shmeene'cue. 14 Sa' i'cue'shtyi jypa'gamée, pta'shni'sva wẽse'jya' wa'lte', yatte ma'c yuu meerra' chjambte ma'c yuu nava tyajũ casejetsrra', i'cue'sh chindate quiwe tujnda's sacueecuerra casejene'cue cyaj yuuwesa yuutyna. 15 Isatj we'we', Dyus castigãywa'j en ãjte', tyã'wẽ yũusa nasa' seena' yuj ya'castigaĩtyna, Sodoma Gomorra chjambsu nasate jytjaacue. 16 Mwẽese'jwe, andya' i'cue'shtyi piishacuẽ na'wẽ cajatstju yu'cj ech cshavysu. Atsa' i'cue'sha' icjwe'shte ul na'wẽ jypa'yacy mfi'nzewe, nava iindeewewa'j yu'sa' ji'pjmée tumb chijme na'wẽ myuuwe. 17 Mpa'yajcywe, tyã'wẽme' nasa' i'cue'shtyi uwerra cjuẽswe'sh tashte ducjetyna, sa' judiuwe'sh pcjaacjeni yat-suva pãpatyna. 18 Cysũrráa cuutya'jmée ne'jue'sh tashsu vite' jycaajsa tashte yujva pe'jna u'jni yuune'cue, andy yuwe's pta'shpa'ga. Tyã'wẽ yũuteva, cysũva tyãawe'sh dyi'pte tuutje'jeíirráa ne'cue andya's vite' judiu ji'jmeesa dyi'pteva. 19 Tyã'wẽ cjuẽswe'sh tashsu cuutya'tje', cuj yaacynuwe, ãchja' ¿ma'wẽ pasucytja'w? sũjna. Tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũutspcachja', Dyusa' i'cue'shtyi caaũusutje'jena ma'wẽ paswa'ja'sva. 20 I'cue'sh ũus yaacyniju we'wemeene'cue; Dyus Espiritu i'cue'shtyi cwe'we'jena. 21 Peecy nwe'shíirráa tyãawe'sh nyacjtyi ajtserra quiicje'jetyna. Atsa' neywe'sha' peecy nchi'ctyi ajtserra quiicje'jetyna, naapcachja' nchi'cwe'sha' neywe'shtyi ajtserra quiicje'jetyna. 22 Andyna nwẽese'pja'ga naa quiwete nasa jyucay i'cue'shtyi atsetyna. Tyã'wẽteva, ũucjmée chjãchja uu entepcach fi'nzesa' tyãawe'sh ũusa' Dyus nwe'weni yuutyna. 23 Tyã'wẽ ajtserra icjya' pacueetspcachja', tyãa chjambuj casejrra vite ajte me'jwe. Isatj we'we', i'cue'sh tyã'wẽ Israelwe'sh chjambsu jyuca pecũjmeyna, Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' quĩijana. 24 Piyasa' maa yujva caapiya'jsate jytjaacuemeeta'. Tyã'wẽ selpisa' patronte jytjaacuesame'. 25 Caapiya'jsa ma'wẽ pcyuuni yuute', piyasaava tyã'wẽy ñuswa'ja's jypa'gawa'jsata'. Atsa' selpisaava patron ma'wẽ pcyuuni yuute', tyãava tyã'wẽy ñuswa'ja's jypa'gawa'jsa'. Yat namu's Echtjẽ'j jĩna cysusrra', tyajy jype'jnisa yuutyi' wejy tyã'jĩna we'wetyna. 26 Tyã'wẽ yũuteva, nasatyi' ũucjnuwe. Andy we'weni' quĩj yujva tyã'wẽ paatste yu' neeyũuwa'jsame', sa' quĩj yujva tyã'wẽ sũtjrra jiyunimée yu' neeyũumeena. 27 Andya' i'cue'shrráatytju we'we', nava tyãa we'weni's nasa ma'wẽsatyva jyuca ãate mwe'wewe. Sa' naa ja'ndate ayterráa we'weni's msuuva jyuca mwe'wewe. 28 Cacuerrá's icjsa's ũucjwa'jme'. Tyãawe'sha' ũus yu'sa' icjya' ãjameetyna. Wejyva cacue pety ũus yã'jrra infiernote caajya' ãjawa'jsa's wejy ũucjwa'ja'. 29 E'nz vichacuety teech centavote ¿tyweyu'tsyujmeetyna' vacy? Tyã'wẽ pa'gameecuesarrava, maa yujva quiwecjẽ wete'tsmeeta', i'cue'sh Tata' tyã'wẽ jytjãasmeete yu'. 30 I'cue'sh dyictjete dycjas yujva jyuca isani ũsta'. 31 Ũucjnuwe, i'cue'sha' tyãa vichacuete jytjaacue pa'gasai'cue. 32 Maava ũucjmée andy ju'ngu we'wesatyi', andyva andy Tata cielute ũsa' tyajy tashte tyãawe'sh ju'ngu we'we'nja. 33 Nava maava nasaty ũucjrra andya's jiimeetj jĩna ĩshiijana tyã'sa' andyva tyã'wẽyrráa jiimeetj jĩna we'we'nja andy Tata cielute ũsa' tyajy tashte. 34 Naa quiwete yajtsemée fi'nzewa'ja's nvijt-ya' quĩjmeetj, ñuste yajtsena fi'nzewa'ja's nvijt-ya'tj quĩj. 35 Andyna nwẽese'pja'garráa neya' nchi'ca's atsena, naapcachja' njĩ'ja' niisa's atsena, atsa' suegra' ncuẽmyu's atsena. 36 Tyã'wẽ andyna nwẽese'pja'ga peecy yattewe'shíirráa yaatseni fi'nzetyna. 37 Maava andy yu's yajcymée naasáa ney vite' njĩ'j tyãawe'shrráaty jytjaacue yaacysa', andya's selpiiya' ãjameetyna. Tyã'wẽy maava andy yu's yajcymée naasáa nchi'c vite' niisa tyãawe'shrráaty jytjaacue yaacysa' andya's selpiiya' ãjameetyna. 38 Macue tjẽysa uuwa'jma'c pa'j nava tyãatyi' yajcymée fi'nzesame' andy tashte selpiiya' ãjameena. 39 Naa quiwete peecy ĩtyi fi'nzewa'jrrá's ya'nwe'wesa', cielute fi'nzewa'j tjaacue ewsa yu'sa' iviituna. Naapcachja' andyna nwẽese'pja'ga naa quiwete ĩtyi fi'nzeni's yajcymée iviitusa' cielute ĩtyi fi'nzewa'j yu'sa' iviitumeena. 40 Maava i'cue'shtyi wa'lmée jypa'gasa', andynava jypa'gasarra tyã'wẽ yuuna. Sa' andyna jypa'garra', andyna jycaajsanava jypa'gasa yuuna. 41 Dyus yuwe pta'shsa tyãawe'sha' Dyus jycaajnisata', atsa' maava tyãawe'shtyi wa'lmée ew jypa'gasa', Dyus peesni's jypa'gawa'jsata', Dyus yuwe pta'shsaty peesni's íirráa. Sa' nasa ewsaty jypa'gasa' ewsarra tyã'wẽ yuuna, sa' nasa ewsaty dewenisa's íirráa jypa'gana. 42 Isatj we'we': Andyna nwẽese'jsa macue wala ãjmeecuesateva tyã'sna yu'finzerráava yussa' dewenisa yuuna.

Mateo 11

1 Jesusa' ma'wẽ yũuwa'ja'sva tyãa yacj u'jusa docesaty pta'shna jyã'jrra', tyajũ casejna u'cj tyãa quiwesu chjamb le'chcuesu caapiya'jya'. 2 Atsa' Jesus tyã'wẽ yũuni's Juan Bautista cyuupjni ũsrra jiyurra', tyajy jype'jnisaty Jesus tashna caacj 3 na'jĩna pẽjyya': —Cristo naa quiwete quĩiwa'jsa ũsu'c indya' ¿tyãa dyijngá', meerra' vite ũytjasuvá'nja'w? jĩte', 4 Jesusa' na'wẽc pas: —U'jrra Juana's pta'shine'cue andy na'wẽ yũuna fi'nze'tj tyã'sa' yafyju uyi'cue sa' caapiya'jni'sva wẽse'ji'cue tyã'sna: 5 uyya' ãjasameeva uyu'ty, lengsava catyjirra lengmeety neeyũ', wã'jy wee canzh ji'pjsava catyjinity neeyũ', wẽse'jya' ãjasameeva wẽse'jya' ãja'ty, uuniisava qui' ĩtyi yu'ty, sa' naa quiwete pytjaacuẽesa yuutyi' Dyus tashte pa'jwa'ja's pta'shnic yuu jĩne'cue. 6 Atsa' andya's cuj yajcyna jypumbasamée yacj yu' wala yuj wecha yuja'. 7 Tyajũ' tyãa pẽysa Jesus tashu u'tje', Jesusa' Juan ma'wẽsateva pta'shcu cytee wẽse'jsa nasatyi' na'jĩna: —Nasa u'pnimée quiwete', i'cue'sha' ¿quĩjnacue tjengya' u'j? ¿Cjĩij tash wejyate ẽse'sesa's vá'cue tjengya' u'j? 8 Cyte' ¿quĩj ũsqui sũjrracue tjengya' u'j? Meerra' ¿teech pitstjẽ'j ropa zhichcuesa atjrra u'pna sũjrra vá'cue tjengya' u'j? I'cue'sha' peecy jii i'cue tyã'wẽ ropa zhichcuesa atjsa' jycaajsawe'sh yat-surráaty u'pu'. 9 Cyte' ¿quimnacue uy? Dyus yuwe pta'shsa's vá'cue uy. Isa tyã'sna yuj uyne'cue, nava Dyus yuwe pta'shsa maateva jytjaacuesa's i'cue uy. 10 Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': Andya' yuwee pta'shsa cajatstju iindy yatste, Iindy pa'jwa'ja's pjeu'cjan jĩna fi'jni'. 11 Isatj we'we', naa quiwete maa nasa yujva Juan Bautistate jytjaacue walasa yu' casejnimeeta' ãchpcach. Macue tyã'wẽteva, ãchj naa ensuwe'sh maateva jytjaacue le'chcuẽesarrava Dyus jycaajnite u'casa' Juan Bautistate jytjaacue walasata'. 12 Juan Bautista pa'jnijũjy Dyus jycaajni ena' atseni ũsa' ãchpcach, tyãa pa'gaty caacnayu'jya'mée chjãchja puiina fi'nze'. 13 Nava Dyus jycaajwa'j ena's Moises ley vite' Dyus yuwe pta'shsa tyãawe'sha' tyagachjíity pta'sh Juan Bautista pa'pjcach. 14 I'cue'sha' jiyu wẽerra', jypa'yacy mwẽese'jwe: na'wẽ Dyus yuwe pta'shsawe'sh we'werra', Dyus jycaajwa'j en ãjatspcachja', Elias pa'jana jĩ'ty tyãac yu' Juan Bautista'. 15 Na'wẽ pta'shya'vatj tyã'sna wẽse'jwa'jsa ũsrra', mwẽese'jwe. 16 Naa ensu nasatyi' ¿ma'wẽ caaja'nda'tje wejy ewqui? Nava tyãawe'sha' luuch le'chcuẽ na'wẽsata': luuchrráaty plaasasu pweesa'jya' cachrra', tyãawe'sh namicuty na'jĩna sus we'we': 17 Zhichcuetja'w cuví', nava cu'ju'tsmeei'cue. Sa' ñus ñustja'w memu', nava ũ'ne'tsmeei'cue jĩnaty we'we'. 18 Tyã'wẽsarra i'cue Juan Bautista's na'wẽ we'we': Ech ji'pjrrac tyã'wẽ ũ'we'tsmée, sa' vinova tundyi'tsme' jĩna i'cue atsewe'we'. 19 Tyãa e'su Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa pa'jrra tyã'wẽ ũ'na tundyna yuute', na'wẽi'cue atsewe'we': Wala pũ'we', sa' tyã'wẽycu wala tundyi'. Pcalsawe'sh vite' gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh yacj namicu' jĩna i'cue atsewe'we'. I'cue'sha' jiimeerrai'cue tyã'jĩ'. Nava maava jiyuwa'jsa yuutyi' Dyusa' caajiyu'juna andy ma'wẽsateva jĩc. 20 Tyajũ' Jesusa' juuna'c we'we maa chjambsurrajne' wejy wala tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'jna ũsu' cysũuwe'sh nasaty. Tyãa nasa' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendmeene'ta naa pa'ga na'jĩc: 21 —Corazín chjambte nasa vite' Betsaida chjambte nasa tyãawe'sh yacja' wala yuj seena' ũucjũucja'. Tyã'wẽ Tiro chjambte nasa vite' Sidon chjambte nasa tyãawe'sh cshavysu tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'jvatsa', tyãawe'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendni yã'j yuutyna. 22 Nava na'jĩ'tj na': Dyus castigãywa'j en ãjte', Tiro chjambte nasa vite' Sidon chjambtewe'shte jytjaacue tyãawe'sha' ya'castigaĩtyna. 23 Atsa' Capernaum chjambte nasa i'cue'sh yu' cielute u'cawa'jsa yujne'tca'w ¿sũju'cue'? Tyã'wẽmée wejy infiernoterráa u'jwa'jsa i'cue. Tyã'wẽ Sodoma chjambte quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'jvatsa', tyãa chjamba' ãchpcach ũs yuuna. 24 Tyãa pa'ga na'jĩ'tj na': Dyus castigãywa'j en ãjte', Sodoma quiwesu nasate jytjaacue i'cue'sha' ya'castigaĩne'cue jĩc. 25 Tyãa ensu' Jesusa' na'jĩnac Dyus yacj puuty we'we: —Tata, cielute vite' naa quiwete jycaajsa indya' tyacue wala quĩjteva jyuca jiisawe'sh yuutyi' caajiyu'jmeerrava, pytjaa ãjmeecuesa yuutyi' caajiyu'jng, tyãa pa'gatj tyacue wala wechá' indya's. 26 Indya' tyã'wẽng yũu, iindy jytjãasni' tyã'wẽne' yu' naa pa'ga. 27 Andy Tata' quĩjnava jyuca andyrrarráanac ducj. Nava Dyus Nchi'c ma'wẽsateva quim yujva ew yu' jiimeeta', naasáa andy Tata yuurráa jiia'. Tyã'wẽy quim yujva ew yu' jiimeeta' andy Tata's, naasáa Nchi'c yuurráa ew jiia' Neya's. Tyãasac maava jiyu wẽesa yuutyi' Nchi'ca' caajiyu'ju' Ney quimteva. 28 Maava ũuste wẽtmée wajtyna fi'nzesa' andy tashte myujwe jyucaysa, atsa' andya' wechana tjẽymée fi'nzewa'ja's ũsu'nja. 29 Andy jycaajni's wa'lmée jypa'garra, andy na'wẽy fi'nzeya' mpiyawe, tyãa pa'gatey andya' juuna'meecue ũusuj jyuca peeygãjnatj jycaaja'. Tyãa pa'ga wechana tjẽymée fi'nzewa'ja's ji'pjune'cue. 30 Andy jycaajni' walame', sa' nwẽese'jwa'jva tjẽymeesata' jĩc.

Mateo 12

1 Tyãa ensu' Jesusa' scuutyj ejsuc scjẽuuts yu' sapatu jycaase ente. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' wẽerra scuutyjtyi chuctenderra ũ'ty. 2 Tyã'wẽ yũute', fariseowe'sh uyrra' na'wẽty we'we Jesusa's: —¿Uyu'ngá' indy yacj u'jusawe'sha' na'wẽ yuutsta' mjĩi enmée jycaase enteva? jĩte', 3 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —I'cue'sha' ¿iilẽeymeevá'cue? Teech ente' Davida' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj wẽerra' na'wẽc yũu: 4 Dyuus yatte u'carra', cytee pantyi ũ'c tyãatyi' quim yujva ũ'wa'j ji'pjmeeta' naasáa sacerdote yuurráaty ũ'wa'jsa yu'. 5 I'cue'sha' Moises leyteva ¿iilẽeymeevá'cue? Cyte pta'shrra', dyuus yatte sacerdotewe'sha' jycaase'tsmeeta' macue jycaase enteva jĩ'c. Tyã'wẽ jycaase ente jycaasemeete', pcalna ¿sũju'tsmeecue'? 6 I'cue'sha' mjiyuwe: Ayte' dyuus yatte jytjaacue jytujtjesa ũsa'. 7 I'cue'sha' jiyu'tsmeevá'cue Dyus librute na'jĩ'c: Vitety peeygãanirrá'stju andya' jytjãasu', tajcy icjrra altalte cambni's peejymeetj jĩ'c. Tyã'jĩni's jiyuvatsa', cue'shtyi' ũusachana atsewe'wemeene'cue, tyã'wẽrráa yũunisa' pcalme' naa pa'ga. 8 Tyãa pa'gatey sapatu jycaase enteva Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa jycaajwa'j ji'pja' jĩc. 9 Jesusa' tyajũ u'jrra', judiuwe'sh pcjaacjeni yattec u'ca. 10 Cyteea' teech pitstjẽ'j teech cuse undynisa quẽese'jya' ãjasameec u'p yu'. Atsa' Jesusa's ewmée vit wẽerra na'wẽty pẽjy: —Jycaase enteva nuycatyjite ¿ewmañ? jĩte', 11 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sh teech piisháa ji'pjte' tyãa piishá' jycaase ente ewmeecjẽ cjẽete', ¿u'jrra cutyi'jmeema'cue jycaase enteva? 12 Nasa' piishaate jytjaacue pa'gasa', atsa' wejy tyã'wẽ ew yũuwa'ja' macue jycaase enteva. 13 Tyã'wẽ pasrra tyãa pitstjẽ'ja's na'wẽc we'we: —Cuse's mcu'le'j jĩte', tyã'wẽy yuuc, naapcachja' tyajy cuse' ewuuc ca'tuwe'sh na'wẽy. 14 Atsa' fariseowe'sha' casejrra Jesusa's icjya' puuty we'wety. 15 Tyã'wẽ yũutste Jesus jiyurra', tyajũ casejna u'cj, atsa' nasa wala u'jty tyãa yacj. Jesusa' ãtsa'sa ma'wẽsatyva jyucac nuycatyji, 16 nava quim yujtyva pta'shcaajme' nuycatyjisa quimteva. 17 Dyus yuwe pta'shsa Isaias we'weni cytey yuucajnrráac tyã'wẽ neewe'we. Isaiasa' na'jĩc: 18 Andyna selpiwa'jsa naa pitstjẽ'ja'stju tyjityj. Tyãasa peeygãjna wechana ũstju, Sa' andy Espiritu's ũsu'nja, Atsa' andy ew yũuwa'ja's pta'shina maa nasatyva jyuca. 19 Tyã' puiivameena, sa' ãate susnava fi'nzemeena. Tyãa pa'ga tyajy we'weni' quĩj yujva ptjũusemeena clliicjunsu. 20 Macue pytjaa ãjmeecuesateva tyã' ajtsemeena, Sa' chjãchja fi'nzewa'ja's ji'pjmeeyã'tjeva, tyã' iviitumeena, Naa quiwete zhichcue tyajy jycaajwa'j en ãjpcach. 21 Atsa' nasa' ma'wẽsava jyuca tyã'srráana ũytjasutyna jĩ'c. 22 Tyajũ' Jesus tashte jyũna pa'jty uyya' ãjasamée we'weya'va ãjasamée ech iiyamunisa's. Atsa' Jesusa' nuycatyjite', tyãa pitstjẽ'ja' uyya' ãjac, sa' we'weya'va ãjac. 23 Tyã'wẽ yũute', nasa jyucaysa ũucj yajcyna na'wẽty cuj jwend we'we': —Naa pitstjẽ'ja' David Nchi'c íina jĩ'ty. 24 Tyã'jĩni's fariseowe'sh wẽse'jrra', na'jĩty: —Naa pitstjẽ'ja' echtyi nasaa ũusuj cutyi'ji'c nava echtjẽ'j pu'chterráac tyã'wẽ ãja' jĩ'ty. 25 Tyã'wẽ yajcyna ũste Jesus jiyurra', na'wẽc we'we: —Maa quiweteva gobierno' peecy nasatyíirráa ajtserra puiirra', chjãchjameena. Tyã'wẽy chjamb ma'c yuu meerra' teech yattewe'sh ma'ty yuu nava puuty yajtsena puiirra', puuty ptsuutyna. 26 Tyã'wẽy echtjẽ'jva tyajy jycaajnisa ech yacjíirráa puiirra', chjãchjamée puuty ptsuutyna. 27 I'cue'sh andyna we'werra', echtjẽ'j pu'chterráac echtyi cutyi'ji' jĩna i'cue we'we'. Atsa' tyã'wẽ dyijte', tyã'wẽ i'cue'sh yacj u'jusawe'shva echtyi cutyi'jya' ãja'ty jĩ'i'cue atsa' tyã'wẽ ãjawa'ja's ¿quimqui'c ũs? Tyã'wẽ i'cue'sh yacj fi'nzesaíiva ãate caajiyu'ju'ty i'cue'sh jypumbani's. 28 Andya' echtyi cutyi'ji'tj Dyus Espiritu pu'chte'. Nava i'cue'shtyi Dyusrrarráa jycaajwa'j en ãjne' tyãa pa'ga ne'tca tyã'wẽ yũ'. 29 Maava pitstjẽ'j chjãchjasa iiyamuni's cusa'jya' u'jrra', tyãa pitstjẽ'j chjãchjasa cjuẽ'yna tundmeerra yu', cusa'jya' ãjameena. Tyã's cjuẽ'yna tundrra yuurráa cusa'jya' ãjana. 30 Andy ju'ngu yuusame' atsesarra tyã'wẽ yuutyna. Sa' andya's pu'chsame', yupsaarra tyã'wẽ yuutyna. 31 Na'jĩ'tj na', nasa quĩjva ewmée yũuni quĩjva Dyusna ewmée nuywe'weteva tyãatyi' jyuca ya'peltunaĩna. Nava Dyus Espiritu's atsewe'wete', bagachte yujva peltunãywa'jmée yuuna. 32 Sa' maava Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ewmée nuywe'wesa's peltunãywa'j yuuna. Nava Dyus Espiritu's ewmée nuywe'wesa yuurráana peltunãywa'jmée yuuna naa quiwete cieluteva. 33 Fytũu tash ewsa' ewcu yũnu'. Nava fytũu tash ewmeesa' ewmeec yũnu'. Fytũu tash ma'wẽsateva yũnte yuurráac ya'jiyu'. 34 Ewmeesa luuch i'cue'sha' ¿ma'wẽ ew we'weya' ãjaqui'cue, ũuste yuu ewmeesa ji'pjrra'? Tyãa pa'gatey ũuste yaacyni'scu ya'we'we'. 35 Nasa ewsa' ewsarrá'scu we'we', tyajy ũuste' ewsarrá's ji'pjna naa pa'ga. Naapcachja' nasa ewmeesa' ewmeesarrá'scu we'we', tyajy ũuste' ewmeesarrá's ji'pjna naa pa'ga. 36 Andya' na'jĩ'tj na': Dyus castigãywa'j ente' jyuca pta'shi ji'pjutyna quĩjva jyuca ewmée we'weni's. 37 Indy ma'wẽ we'weni'sva jyuca paapẽyni yuuna, tyajũ yuuwema'ng yuu meerra' yuuwemeema'ng yuu nava ya'jiyuna. 38 Tyajũ' fariseowe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sh Jesusa's na'jĩnaty pẽjy: —Tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's cue'shtyi mcaavya'ja' jĩte', 39 Jesus pasrra': —Nasa ewmeesa ĩshiisawe'sha' quim yujva ãjanimeesa'styi caavya'ja'cjaja'. Nava tyã'wẽ yũumée Dyus yuwe pta'shsa Jonas fi'nzenirráana ya'pta'shina. 40 Jonasva ma'wẽga wendy tutyjte tecj en tecj cus u'pu', tyã'wẽy Dyus Nchi'c Nasa Yuusaava tecj en tecj cus quiwe dyiiga ũsuna. 41 Dyus castigãywa'j en ãjte', Ninive chjambtewe'sha' naa ensuwe'shtyi' ewmeete nviitutyna, tyãa pa'gatey Jonas Dyus yuwe's pta'shitspcachja', Ninivetewe'sha' pcaltyi nvijtrra wa'lmée Dyus tashte utyaaty. Atsa' ayte' Jonas na'wẽsarráamée jytjaacuesa ũsa', nava tyãa yu'sa' wa'lu'ty. 42 Tyã'wẽy Dyus castigãywa'j en ãjte', jyu'j quiwete jycaajsa u'ya' naa ensuwe'shtyi' ewmeete nviituna, tyãa pa'gatey tyã'wẽ jyu'j quiwejuva tyãa u'ya' yuwe'c Salomon pta'shnirrá'sva wa'lmée wẽse'jya'. Atsa' ayte' Salomonte jytjaacuesa ũsa', nava tyãa yu'sa' wa'lu'ty. 43 Echa' nasa ũusuj casejrra quiwe ujndysu pecũjna u'jurrava u'pwa'j uymeerra': 44 Shawendu'nja casejtj tyãa yatnay sũju'c. Tyajũ' shawendna pa'jrra', tyãa pitstjẽ'ja's uyuuna yata's ma'wẽ ew pjeu'jrra pandrra tyaajni ũs yuucy tyã'wẽ. 45 Tyajũ' u'jrra vite siete ech tyãate jytjaacue ewmeesaty jyũna pa'jrra tyãa pitstjẽ'j ũuste jyuca cjẽjetyna, atsa' tyãa pitstjẽ'ja' iiméj jytjaacue ewmeesa yuuna. Tyã'wẽ yuuwa'j en pa'jana naa nasa ewmeesatyi' jĩc. 46 Jesus tyã'wẽ nasaty we'wena ũsiyna, njĩ'j vite' nyacjwe'sh tyãa yacj we'weya' pa'jrra ecate ũsu'ty. 47 Atsa' cyte ũssa teechsa' Jesusa's pta'shcu: —Iindy mama iindy nyacjwe'sh indy yacj puuty we'weya' pa'jrra ay ecate ũsta' jĩte', 48 Jesusa' na'wẽc we'we pta'shsa's: —Andy mama andy nyacjwe'sha' quimteva jiimeevá'cue jĩrra', 49 tyãa yacj u'jusawe'shtyi cuseju vijyarra: —Naawe'shrráa andy mama, andy nyacjwe'shta'. 50 Tyãa pa'gatey maava andy Tata cielute ũsa' tyajy jytjãasni's cytey yuusaarráa tyã'wẽ andy nyacj, andy npe'sh, andy mama na'wẽsata' jĩc.

Mateo 13

1 Tyãa enteyíirráa Jesusa' yatuj casejrra ĩcjwala pucate ũsya'c u'j. 2 Atsa' tyajy ũsnite wala nasa pcjaacjete', Jesusa' barcotec cjẽe. Atsa' nasa yu' ĩcj pucatee neeyũuty. 3 Tyajũc wala caapiya'j ejemplo caaja'nda'jrra na'jĩna: —Scuutyj uujsa' ujya' casejc. 4 Atsa' ujna u'juetste', msuuíi yu' dyi'jsuty ũshi scuutyj fiwa'. Atsa' vichacue pa'jrra scuutyj fiwtyi ũ'ty. 5 Vite ajsu' cuet cajcuesuty ũshi, quiwe wejcuẽrráa ji'pjsu. Atsa' cysũ ũshisa' wala dund buchaty quiwe walameene'ta ya'fijmb tyãa pa'ga. 6 Nava sec achaate' jyuca ujndytyi, iiwejtseya' ãjameene'ta naa pa'ga. 7 Vite scuutyj fiwa' tsjũtsj cshavysuty ũshi, atsa' tsjũtsj cjuẽ'y walaarra', scuutyja's apjrra iviituty. 8 Nava vite ajsu' quiwe wala ewsu ũshity, sa' wala yũntyi. Maa tashíi yu' cien, vite' sesenta, vite' treinta ñiñ tyã'wẽty tsut. 9 Na'wẽ pta'shni's jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue jĩc. 10 Tyajũ' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesus tashte utyaarra na'wẽty pẽjy: —¿Quĩjya'nga ejemplo caaja'nda'jrrarráa nasaty pta'shi'? jĩte', 11 na'wẽc pas Jesusa': —Dyus jycaajni ensu ma'wẽ yũuwa'ja'sva quim yujva jiyunimeesa's i'cue'sh yuutyi's caajiyu'jwa'ja'. Nava vite yuutyi's caajiyu'jwa'jme'. 12 Tyãa pa'gatey jiyuwa'jsa's jweeíirráa ãate ya'caajiyu'juna, wala jiyucajn. Nava jiyuwa'jmeesa's ya'caajiyu'jmeena, wejyva le'chcuerráava jiiváa yuuna tyã's yujnava cusa'jni yuuna. 13 Tyãa pa'gatj ejemplo caaja'nda'jrrarráa we'we'. Tyã'wẽ yuucajníi tyãawe'sha' uyrrava, uysamée na'wẽ jiyu'tsmeeta', sa' wẽse'jrrava wẽse'jsamée na'wẽ nwẽese'je'tsmeeta'. 14 Tyãawe'sh fi'nzewa'ja's Dyus yuwe pta'shsa Isaias we'weni' cytey yuuc. Tyã' na'wẽc we'we: I'cue'sha' wẽse'jevá'cue, nava jiyumeene'cue. Uyuvá'cue, nava tyãana sũjmeene'cue. 15 Tyãa pa'gatey tyãa nasa ũusa' jyuca ewmeesarráa yuuna pa'jni'. Tyãa pa'gaty wẽse'jya' wa'lu', Sa' tyãawe'sh yafyju uycajmén, Tyãawe'sh tjũ'wẽjuva wẽse'cjamen, Yafya' jyuca apjanita' tyãawe'sh ũuste ew jiyucajmén. Tyãa pa'gaty andy tashte pa'ja'tsmée andy nuycatyjicajn jĩ'c. 16 Nava i'cue'sh yacja' wala yuj wecha yuja' i'cue'sh yafyju yuu uyi'cue, sa' i'cue'sh tjũ'wẽju yuu wẽse'ji'cue naa pa'ga. 17 Isatj we'we', maanzcuẽesava Dyus yuwe pta'shsa vite' nasa ewsa nyafiiwe'shva uy wẽety i'cue'sh uyna ũsi'cue tyã'sna, nava uymeeta'. Wẽse'j wẽety i'cue'sh wẽse'jna ũsi'cue tyã'sna, nava wẽse'jmeeta'. 18 Ãchja' mjiyuwe scuutyj uujsa's caaja'nda'jrra pta'shni's. 19 Naa quiwete Dyus jycaajwa'ja's pta'shni's wẽse'jrrava jiyusame', scuutyj fiw dyi'jsu ũshisáa na'wẽsata': Nasa' Dyus yuwe's wẽse'tjeva, echtjẽ'ja' pa'jrra ũusuj cutyi'jina. 20 Scuutyj fiw cuet cajcuesu ũshisa' Dyus yuwe's wala wechana jypa'gasa na'wẽsata'. 21 Nava Dyus yuwe's achamée chjãchja yaacysa' chjãchja'tsmeeta'. Tyã'wẽ Dyus yuwe's jypa'gapa'ga, pcyuuwa'j en pa'tjerráa jyuca fĩycaja'ty. 22 Scuutyj fiw tsjũtsj cshavysu ũshisa' Dyus yuwe's wẽse'jrrava naa quiwetewe'shrrá's wejy wala yajcyna ji'pjunisarrá's pa'pchusa na'wẽsata'. Atsa' tyã'wẽsarrá's wejy wala yajcyte', tyãarráa jyuca cnayu'c Dyus yuwe yu'sa' caapechcana'jna. 23 Nava scuutyj fiw quiwe ewte ũshisa' Dyus yuwe's wẽse'jrra cytey yuusáa na'wẽsata': Scuutyj spiigava ma'wẽga cien vite' sesenta vite' treinta ñiñ ji'pju', tyã'wẽycu tyãawe'sh ũuste Dyus yuwe' wala pena' jĩc. 24 Jesusa' vite ejemplo na'wẽc caaja'nda'jrra pta'sh: —Naa quiwete Dyus jycaajni ente Dyus yuwe ewsarrá's pta'shteva, na'wẽ yuuna: Teech mjĩisa' tyajy quiwete fiw ewsa'scu uj. 25 Nava jyucaysa dejetspcachja', uutjash namu's atsesa pa'jrra ũ'nimeesa'scu scuutyj cshavyte ujrra u'j. 26 Atsa' scuutyj buchatspcachja', tyãa cshavyte jyũtj tash ũ'nimeesava vyaac. 27 Tyã'wẽ yũute', selpisaawe'sha' na'jĩnaty namu's pta'shya' u'j: Indya' fiw ewsarrá'sngu uj, atsa' naa jyũtj tash ewmeesa' ¿ma'wẽ yũurraga bucha? jĩte', 28 namu' na'wẽc pas: Maa atsesa ujne'ta jĩc. Tyajũ' selpisaawe'sha' pẽjytyi: ¿Tyãa jyũtj tash ewmeesa's cjumbeya' u'jmtja'w? jĩte', 29 namu' na'wẽc we'we: Cuch yuunuwe. Tyã'wẽme', pety scuutyj tash yã'jrra ya'cjumbeetyna. 30 Manvijtwe, peecy walaatyna, scuutyj wacawa'j en ãjpcach. Tyãa ente andya' jycaaja'nja mjĩisatyi', atsa' jyũtj tash ewmeesa cjuẽ'yna jyuca cjumberra tundutyna cambwa'j. Tyã'wẽ yũurra scuutyja's andy yatte jyaawuutyna jĩc. 31 Jesusa' na'wẽc pta'sh vite ejemplo caaja'nda'jrra: —Naa quiwete Dyus jycaajya' tacjni ena' na'wẽsa': Teech mjĩisa' mostasa fiwa's quiwete ujc. 32 Tyãa fiwa' maa maa fiwteva tjaacue le'chcuẽesa'. Nava buchayã'jrra', maa ũ'tashteva jytjaacuec walá'. Atsa' tyã'wẽ seena' walaate', vichacue yujva pa'jrra cu'tasu yaatu'ty jĩc. 33 Vite ejemplo caaja'nda'jrra na'wẽc pta'sh: —Naa quiwete Dyus jycaajni ena' na'wẽ yũuwa'jsa': Teech u'y panu'jutsrra', tecj libra scuutyj ũ'wete levadura's ca'ndte ma'wẽ jyuca pẽetjejecy tyã'wẽ yũuwa'jsa' jĩc. 34 Jesusa' ejemplo caaja'nda'jrra yuurráac pta'shi' nasa jyucaysaty. Ejemplo caaja'nda'jmée yu', pta'shi'tsme'. 35 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus yuwe pta'shsa na'jĩna fi'cj tyãac cytey yuu. Na'wẽc fi'j: Quim yujtyva caajiyu'jnimeesa ũsyã'jty yu' naa quiwe's vitiyna tyã'sna pta'shi'nja ejemplo caaja'nda'jrra yuurráa jĩnac fi'j. 36 Tyajũ' Jesusa' nasa tashuj tyuteerra yattec u'ca, atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' utyaarra na'wẽty pẽjy: —Jyũtj tash ewmeesa's caaja'nda'jna we'weni's ãate mcaajiyu'j jĩte', 37 Jesusa' pta'shcu: —Fiw ewsana uujsa' Dyus Nchi'c Nasa Yuusá'. 38 Atsa' uutjash jĩnisa' naa quiwe'. Fiw ewsa jĩna we'we'tj tyãa yu' nasa Dyus jycaajnite ũswa'jsatytju tyã'jĩ'. Sa' echtjẽ'j nasa yuutyi' jyũtj tash ewmeesa jĩ'tj. 39 Atsa' jyũtj tash ewmeesa's uujsa yu', echtjẽ'jíirrá'. Scuutyj wacawa'j en jĩ'tj tyãa yu' naa quiwe ptsuwa'ja'stju tyã'jĩ'. Atsa' ũ'a's pcjacjsa', Dyus angeleswe'shta'. 40 Jyũtj tash ewmeesa's ma'wẽta pcjacjrra ipyte ambu' chjavycajn, tyã'wẽy yũuni yuuna naa quiwe ptsuute'. 41 Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' angeleswe'shtyi cajana tyã'wẽ ewmée yũuna vitety pcalte cweete'jna ũssawe'shtyi tyajy jycaajna ũsnijũ cutyi'jrra 42 ipy walate acjcajn. Cyteea' seena' yuj pembeetyna qui'tjtyi csuusu'jna. 43 Naapcachja' Dyus jytjãasni's cytey yuusa' sec na'wẽ eena' cweetjetyna Tata cielute jycaajna ũsnite. I'cue'sha' jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue. 44 Naa quiwete Dyus jycaajna ũsni ena' iiméj seena' pa'gasa's quiwe dyiite sũtjrra tyaajni na'wẽsa': Teech pitstjẽ'jva ma'wẽ tyã'wẽ pa'gasa's uyrra', ãchjíi yu' jyũna u'jya' ãjameerra cyteyrráa wejy ew sũtjrra tyajacy, sa' wala wechana u'jrra tyajy ji'pjuni's jyuca tyweyrra tyãa vyuju quiwe's weyuucy mteene' ewsa's sũtjrra tyaj tyãa quiwe's tyã'wẽysa'. 45 Naa quiwete Dyus jycaajna ũsni ena' na'wẽsa': Perla zhichcuesa's weysaava ma'wẽ pacuerra 46 teech perla iiméj pa'gasa's uyrra', tyajy ji'pjuni's jyuca tyweyrra tyãa vyuju perla's weyuucy tyã'wẽysa'. 47 Naa quiwete Dyus jycaajna ũsni ente' na'wẽ yũuwa'ja': Wendy ucje'sva ma'wẽ ĩcjwalacjẽ acjte', wendy ma'wẽsatyva jyuca pcjacjecy. 48 Atsa' wendy uwesá' ucje's tujmete cutyi'jrra wendytyi tyjityjya' cachrra ewsa's canastate ãshrra', ewmeesatyi' ĩcjwalacjẽ ãshityqui 49 tyã'wẽy yuutyna Dyus angeleswe'sha' naa quiwe ptsuwa'j en ãjte'. Sa' tyãawe'sha' ewmeesatyi' ewsa cshavyuj tyjityjrra ipy walate acjetyna. 50 Cyteea' seena' yuj pembeetyna qui'tjtyi csuusu'jna. 51 Tyã'wẽ caapiya'jni's Jesusa' na'jĩnac pẽjy: —¿I'cue'sha' jyuca jiyucue' na'wẽ pta'shni's? jĩte', tyãawe'sha': —Jiyuíitja'w jĩnaty pas. 52 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Dyus jycaajwa'j ena's jiyusa' ley caapiya'jsava ma'wẽ nyafíi caapiya'jni's piyarra caapiya'jni u'sesa'sva jypa'garra wala jiisa yuucy tyã'wẽy e'nz jwend jiisa yuutyna jĩc. 53 Naa ejemploty Jesusa' pta'shna jyã'jrra', tyajũ u'cj tyajy quiwen. 54 Cyteea' judiuwe'sh pcjaacjenitec caapiya'jna ũsu'. Atsa' nasa' cuj yajcyna na'jĩ'ty: —Naa pitstjẽ'ja' ¿mteequi'c tyacue wala piya tyã'wẽ ãjaya'? ¿Ma'wẽ yũurraga tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'ja'? 55 Naaíi ¿carpintero nchi'c meená', atsa' njĩ'ja' Maria meená'? Atsa' tyajy nyacjwe'sha' Jacobo, Jose, Simon, vite' Judas tyãawe'shta', 56 atsa' tyajy npe'shwe'shva ayte cue'sh yacj ũsta'. ¿Majũqui'c piya na'wẽ quĩjnava jyuca ãjawa'ja's? 57 Tyã'wẽ jiity yu', tyãa pa'gaty Jesus we'weni's cytey yuumée. Nava Jesusa' na'wẽc we'we: —Dyus yuwe pta'shsa' peecy quiwesu vite' peecy yattewe'sh weechni yuurráa fi'nzetyna maava jĩrra', 58 quim yujva ãjanimeesa's jwee yu' caavya'ja'jme', tyãawe'sha' tyajy we'weni's cytey nwẽese'jmeeta' naa pa'ga.

Mateo 14

1 Tyãa ensu' Herodesa' Galilea quiwetec ne'jue'sh yu', sa' Jesus quĩjquĩjva ew yũuni's jiyurra', 2 tyãa yacj ũssawe'shtyi na'wẽc we'we: —Tyãa pitstjẽ'ja' Juan Bautistane' qui' ĩtyi yuu. Tyãasane' tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa'sva caavya'ja'jya' ãja' jĩc. 3 Herodesa' Juan Bautista's na'wẽ yũurraga icj: Juana's tundrra carcelte ctyaaja'cja, nava Herodes nyacj Felipe nyu Herodias pa'garráane' tyã'wẽ carcelte ctyaaja'j. 4 Tyãa ensu' Juan Bautista' Herodesa's we'werra': —Iindy yacjtjẽ'j nyua's cusa'jrra iindy nyu na'wẽ jype'jwa'j ji'pjmeeng jĩte', 5 Herodesa' Juana's icje'nja sũjne'. Nava nasa jyucaysa Juan ju'ngurrarráane'ta ũsu', Juana' Dyus yuwe pta'shsapa'ga. Tyãa pa'gane' ũucjrra icjmée carcelterráa tyaj. 6 Nava teech ente' Herodesa' tyajy upyni en añu ãjte fiesta vitte', Herodias niisa' nasa pi'cynisa dyi'pte wala zhichcue cu'jya' casejne'. Tyãa pa'ga Herodesa' iiméj wala wecharra, 7 quĩj pẽjyteva jyuca ũsu'nja jĩnane' puuty we'we tyãa cna'sa's. 8 Tyajũ' njĩ'j yu'cypejte', tyãa cna'sa' na'wẽga pẽjy Herodesa's: —Juan Bautista dyictjea's plaatute acjrra ũsune'nga jĩte', 9 ne'jue'sh Herodesa' wala ñusrrava, tyã'wẽ yã'jne' quĩj pẽjyteva ũsya' puuty we'we nasa pi'cynisa dyi'pte, tyãa pa'ga cytey yũuya' neeyũuyã'jrra', 10 Juan dyictjea's spẽ'tjcaajne' carcelte. 11 Atsa' dyictjea's plaatute acjrra ũste', tyãa cna'sa yu' njĩ'ja'sne' ducj. 12 Tyã'wẽ yũute', Juan Bautista yacj pi'cyna u'jusawe'sha' pa'jrra uuníi cacue's jyũna u'jrra pendaane'ta. Sa' u'jrra Jesusa's pta'shne'ta. 13 Tyã'wẽ Herodesa' Juan Bautista's icjcu jĩni's Jesusa' jiyurra', barcote cjẽerra u'cj teech ajte quim yujva u'pnimeesate pa'jya'. Nava Jesus mtee pa'jya' u'tjeva jiyurra nasa' chjambu casejrra Jesus pa'jwa'tje pacuena u'jty chindarráa. 14 Atsa' Jesusa' barcoju casejetsrra' uycu nasa wala cuj ũste, sa' tyãawe'shtyi peeygãjrra nuycatyjic ãtsa'saty pe'jrra nuypa'jnisatyi'. 15 Tyajũ' cusna quĩjatste', tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesus tashte utyaarra na'wẽty we'we: —Cusutsyã'ja', naapcachja' aysu' quim yujva u'pnimeesa'. Atsa' nasatyi' mcaaj chjambsu pa'jrra quĩjrráava weyrra ũ'cajn jĩte', 16 Jesusa' na'wẽc pas: —Tyãawe'sha' ũ' weyya' u'jwa'j peejymeena. I'cue'sh mpuutswe jĩte', 17 na'wẽty pas: —Cue'sha' quĩjva wala yu' ji'pjmeetja'w. Tajts pan e'nz wendyrráa ji'pjtja'w jĩte', 18 Jesusa': —Tyãatyi' mneejyũjwe jĩnac jycaaj. 19 Tyajũ' nasaty cachcaacj tyacsũ. Sa' tajts pan e'nz wendytyi jypa'garra, cielute pagayrra Dyusa's wecharra pantyi pe'ltendec. Tyã'wẽ yũurrac tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũs, atsa' tyãawe'sha' ũsu'styi nasaty. 20 Atsa' jyucaysa ũ'rra tyicte', doce canastate utaty quijyasaaty pcjacj. 21 Ũ'sawe'sha' cinco mil pitstjẽ'jty yu', u'ywe'sh vite' luuchwe'shtyi yu' 22 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi barcote yatste caacj, sa' tyãa yu' cytee neeyũuc nasa tyuteena u'jsaty wechana. 23 Tyajũ' nasa jyuca tyuteena u'tje', tjã'j vitsna u'cj tyãarráa Dyus yacj puuty we'weya'. Jyuca chji'ndyni yã'tjeva, Jesusa' cytee nee ũsíirráac yu'. 24 Naapcachja' barco' ĩcj pyãjũy u'juetscu yu'. Atsa' wejyaa wala quiiterra, dyi'puj sẽjrra barco's yupcu. 25 Atsa' cjicjyna sẽjya'vate', Jesusa' utyaana cũjc ĩcj cajcuega chindarráa. 26 Atsa' ĩcj cajcuega tyã'wẽ yujte uyrra', barcote u'jsawe'sha' ũucjna na'jĩnaty sus we'we: —Echa'stja'w uy jĩte', 27 Jesusa' na'wẽc we'we: —Ũucjnuwe, andytju jĩte', 28 Pedro we'werra' na'jĩc: —Andytju jĩ'ng na' tyãa dyijrra', andyva tyã'wẽy ĩcj cajcuesu chindarráa yujya' ãjacajn mcaaj jĩte', 29 Jesusa': —Tyã'wẽrra' myuj jĩnac we'we. Atsa' Pedro' barcojũ sa'jrra, Jesus tashte pa'j u'jya' u'juetscu yu' ĩcj cajcuesu. 30 Nava wejya seena' chjãchja ũste', ũucjcu. Sa' tyã'wẽ ũucjpa'garráa ĩcj dyiicjẽ cjẽjetsrra', suscu we'we: —Meen nwe'we jĩtspcachja', 31 Jesusa' pu'quisrra na'jĩc: —¿Quĩjya'nga Dyusa's yu' yajcymée, ũucjwa'jrrá's yajcy? jĩrra', 32 Jesusa' barcote Pedro yacj cjẽjetspcachja', wejyaa wala' jyuca yujuc. 33 Atsa' barcote ũssa' Jesus tashte peejyũcuerra na'wẽty we'we: —Isa, indya' Dyus Nchi'c yuj yu'nga jĩty. 34 Ĩcjuy ctejcarra', Genesaret quiwete pa'jty. 35 Atsa' cysũ nasa' Jesus pa'jni's jiyurra tyãa quiwesu nasaty jyuca pta'shte', nasa' ãtsa'saty jyuca Jesus tashte nuypa'jty, 36 na'jĩna pytjaa we'wena: —Iindy atyj vitsterráava macjya'ndyi'j jĩrra, tyã'wẽ jya'ndysa' jyuca catyjirraty neeyũ'.

Mateo 15

1 Fariseowe'sh vite' ley caapiya'jsa tyãawe'sha' Jerusalen chjambu pa'jrra', maaíi yu' na'jĩnaty Jesus tashte utyáa: 2 —Indy yacj u'jusawe'sha' ¿quĩj yũurrata yatsgawe'sh caapiya'jnityi' cytey yu'tsmée, tyã'wẽ cusecjẽ yu' caajmée ũ'wé'? 3 Tyã'jĩte', Jesusva pẽjycu na'jĩna: —I'cue'shva ¿quĩj yũurracue i'cue'sh yatsgawe'sh caapiya'jnirrá's nwẽese'jrra' Dyus jycaajni yu'sa' cytey yu'tsmée? 4 Dyusa' na'wẽc jycaaja': Iindy tata iindy mama tyãawe'shtyi' peeygãjna pu'chwa'ja'. Atsa' tyã'wẽ yũumée neywe'shtyi atsewe'wesa' uu ena's ji'pjuna jĩ'c. 5 Nava i'cue'sha' yatsga caapiya'jnirrá's nwẽese'jrra Dyus jycaajni yu'sa' cytey yuumée ũsi'cue. 6 I'cue'sh yatsgawe'sha' na'wẽty caapiya'ja': Maa nasava neywe'shtyi peeygãjna pu'chmée, andy ji'pjuni i'cue'shtyi pu'chwa'ja's Dyusna ducje'nja jĩna we'werrarráa, neywe'shtyi' pu'chmeeteva ewa' jĩ'ty. 7 Yuwejurráa ew we'werra', ũuste yu' ewmeerráa yaacysai'cue, atsa' Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' isa yuj Dyus we'weni's na'jĩna fi'jne': 8 Naa nasa' yuweju yu' andya's yaaqui'tja'w jĩrrava, ũusuj yu' andya's yaaqui'tsmeeta'. 9 Naa quiwete nasaa caapiya'jnirrá's cytey yuuna ũsrra, tyã'wẽ Dyus jycaajni'stja'w cytey yu' jĩte', cyul yujna jĩ'c. 10 Tyajũ' nasaty pa'yarra na'wẽc we'we Jesusa': —Jiyuya' mwẽese'jwe. 11 Quĩj ũ'va tutyjterráa cjẽesa yu', nasaty ewmeesa vitu'tsme', naasáa ũusuj ewmée yaacynisa yuurráac nasaty ewmeesa vitu'. 12 Tyajũ' Jesus yacj u'jusawe'sha' utyaarra na'wẽty we'we: —Indy tyã'wẽ we'wete', fariseowe'sha' ũusachanaty neeyũu jĩte', 13 Jesus pasrra': —Quĩj tashva andy Tata cielute ũssa uujnisamée yu'sa' cjumbeni yuuwa'ja'. 14 Atsa' ũucjnuwe. Tyãawe'sha' yafy ji'pjmeesa, yafy ji'pjmeesa nwe'shtyi pe'jna u'jusarráata'. Tyã'wẽ yafy ji'pjmeesa yafy ji'pjmeesa nwe'shtyi pe'jna u'jurra', e'nzíi cafycjẽ cjẽjetyna. 15 Tyã'jĩte', Pedro' Jesusa's na'jĩnac pẽjy: —Ejemplo caaja'nda'jrra we'weni's ãate mpeeta'sh jĩte', 16 Jesusa' na'jĩnac we'we: —¿I'cue'shva jiyu'tsmeevá'cue? 17 Quĩj ũ'va tutyjcjẽrráac u'jue', sa' tyajũ qui' caseje'c. 18 Nava ũusuj yaacynisa yuurráac nasa's ewmeesa vitu'. 19 Tyãa pa'gatey ũusujc caseje' ewmée yaacynisa, nasaty icj wẽenisa, ptamrrava vitesa yacj fi'nzeni, ma'wẽsa yacjva pcal yuuna fi'nzeni, pesweeni, ĩshiina ewmée nuywe'weni, Dyusna atsewe'weni. 20 Tyã'wẽ yaacynisaty nasa's ewmeesa vitu'. Nava cusecjẽ yu' caajmée ũ'nisarráa yu', nasaty ewmée vitu'tsme'. 21 Jesusa' tyajũ casejrra u'cj Tiro vite' Sidon quiwen. 22 Atsa' teech u'y Canaanuwe'sh tyãa quiwete pa'jrra u'psa' Jesus tashte pa'cj pytjaa we'wena: —David ji'j, ũ'cue's meen peeygãj. Ũ'cue niisa's ech iiyamute', iiméj wala pytjaa yuuna ũsa' jĩteva, 23 Jesusa' ma'wẽrráa yujva pasme'. Atsa' Jesus yacj u'jusawe'sha' Jesusa's we'wety na'jĩna: —Cue'sh e'ste cuch susna yuucajmen yatna mcaaj jĩte', 24 Jesusa' na'jĩnac pas: —Piishacuẽ na'wẽ vituna ũssa Israelwe'shrráatycu pacueya' caaj Dyusa' jĩteva, 25 tyãa u'ya' shuuna' yuumée utyaana cũjrra tyajy tashte peejyũcuec: —Ũ'cue's meen pu'ch jĩna. 26 Atsa' Jesusa' na'jĩnac we'we: —Luuch ũ'wa'ja's cusa'jrra alcuty ũswa'jme' 27 jĩteva, tyãa u'y pasrra': —Isa yuj we'we'ng. Nava alcu' pejca ũ'we'ty mesa tashsu pan pe'la ũshisarráatyva jĩte', 28 Jesus we'werra': —Dyusa' pu'chyujuna sũjwa'j yuurrá's i'cue yaaqui', tyãa pa'ga i'cue pẽyni' cytey yuuna jĩtspcachja', tyãa dundtey tyãa u'y niisa' catyjinic neeyũu. 29 Jesusa' tyajũ casejrra Galilea ĩcj pucasuc u'j. Sa' tjã'j vitstec tejca. 30 Atsa' nasa wala pa'jty tyajy tashte ãtsa'saty pe'jrra, lengsa, uyya' ãjasamée, we'weya' ãjasamée, ẽseya' ãjasameety. Atsa' tyã'wẽ wala cuj ãtsa'saty Jesus tashte nuypa'tje', tyã' nuycatyjic. 31 Tyã'wẽ we'weya' ãjasameeva we'weya' ãjaty, atsa' ẽseya' ãjasameeva catyjity, atsa' lengsava ew u'jya' ãjaty, naapcachja' uyya' ãjasameeva uyya' ãjaty. Atsa' nasa' wala cuj yajcyna Israelwe'sh Dyusa's wala wechaty. 32 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi pa'yarra na'wẽc we'we: —Naa nasa' ayte andy yacj tecj en yã'j ũsta', sa' quĩj yujva ũ'wa'j ji'pjmeeta', tyãa pa'gatj peeygãja', sa' puutsmée yu' caajme'nja. Tyã'wẽme' dyi'tje u'jya' chjãchjameetyna jĩte', 33 na'wẽty pas: —Nava ¿quĩjte tyacue wala ũ' uyuucytja'w nasa tyãanzcuẽesa ũ'wa'j? Ayte' quim yujva u'p quiweme' atsa' jĩte', 34 Jesusa' pẽjycu: —I'cue'sha' ¿manz pan ji'pjcue? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Siete pan, wendy cujmeecuẽrráa ji'ptja'w jĩnaty pas. 35 Atsa' nasatyi' quiwesu cachcaajrra', 36 siete pan vite' wendytyi jypa'gana'va Dyusa's wechac. Tyã'wẽ yũurrac pe'ltenderra tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũs, atsa' tyãawe'sha' nasaty ũsu'styi. 37 Jyucaysa ũ'rra tyicte', quijyaasa's pcjacjtyi, atsa' siete canastate utac neeyũu. 38 Ũ'sawe'sha' cuatro mil ãjty yu', nava u'y vite' luuch tyãawe'sh yuutyi' isaniméec cyanz yu'. 39 Tyã'wẽ yũurra Jesusa' nasaty caajrra', tyãa yu' barcote cjẽerra Magdala quiwencu u'j.

Mateo 16

1 Fariseowe'sh vite' saduceowe'shva pa'jrra', Jesus ewmée yũuteva cpajcyya' sũjrra pẽjytyi: —Cieluju quĩjrráava mcaavya'ja'j jĩna. 2 Nava Jesus pasrra' na'jĩc: —Cusna sec cjẽjetste', cuscusa' secuuna, ew cusutsa' jĩ'i'cue. 3 Sa' cusíi we'werra', ãchja' en ewmée yuuna, tãapjrráa ũsa' jĩ'i'cue. Yuwejurráa ew we'werra', ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, en ma'wẽ yũuwa'ja'sva jiyu'i'cue i'cue'sha'. Nava naa ensu na'wẽ seena'sa vyaatsa' tyãa yu'sa' jiyuya' ãja'tsmeei'cue quĩj yũuya' tyã'wẽ yũutsteva. 4 Naa nasa ewmeesa' cieluju seena'sa's caavya'ja'j jytjãasu'ty. Nava peena yu' caavya'ja'jmeete ewna, naasáa Jonasa' ma'wẽga yuu tyã'srráana ya'pta'shina jĩna we'werrarráa nvijtrra u'cj. 5 Jesus yacj u'jusawe'sha' ĩcjwala cuten u'juetsrrava, pechcanarra pan yu' jyũmeeta u'j. 6 Cytee pa'jrra', Jesusa' na'wẽc we'we: —Mpa'yajcywe, fariseo vite' saduceowe'sh levadura ewmeesa's jĩte', 7 tyãawe'sha' na'wẽty puuty paapẽyi': —Pan jyũmeetja'w atsa' cyajne' tyã'wẽ we'we' jĩ'ty. 8 Tyã'wẽ we'weni's Jesus jiyurra' na'jĩc: —¿Maa sũjrracue pan ji'pjmeetja'w jĩna we'wé'? Pan ji'pjmeeteva, Dyusa' tjẽymée sã'jĩna sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeevá'cue. 9 Andya' na'wẽ tajts pan yacjrráa cinco mil nasaty tjẽyméetj sã'jĩ atsa' quijyaasa's manz canasta pcjacjrrava tyã'sa' yaaquitsmeevá'cue. 10 Vite ente' tyã'wẽy siete pan yacjrráa cuatro mil nasaty tjẽymeetj sã'jĩ atsa' quijyaasa's manz canasta pcjacjrrava yaaquitsmeevá'cue. 11 I'cue'sha' jiyumeevá'cue andya' pana's we'werra tyã'wẽ mpa'yajcywe fariseo vite' saduceowe'sh levadura ewmeesa's jĩ'tsmeetj. 12 Tyajũ' jiyuty Jesusa' tyã'wẽ pante ca'ndnisa levadura's we'wemée, fariseo vite' saduceowe'sh caapiya'jni's we'werra tyã'jĩni's. 13 Jycaajsa Filipo vitni chjamb Cesarea ja'ndasu pa'jrra', Jesusa' na'jĩnac pẽjy tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ¿quimna jĩnata we'we' nasa'? jĩte', 14 na'wẽty pta'sh: —Maaíi yu' Juan Bautistana jĩ'ty. Vite we'wesa' Eliasna jĩ'ty. Atsa' vite we'wesa' Jeremiasna meerra' vite casejne' Dyus yuwe pta'shsa jĩ'ty jĩna pta'shte', 15 Jesus pẽjyrra': —I'cue'sha' ¿quimna jĩ'cue? jĩte', 16 Simon Pedro' na'wẽc pas: —Indya' Dyus ĩtyisa Nchi'cngu, tyajy tashu yuusa jĩte', 17 Jesusa' pascu na'jĩna: —Jonas nchi'c Simon, indy yacja' wala wecha yuja'. Indya's naa quiwete pitstjẽ'j caajiyu'jmeeta'. Andy Tata cielute ũssa yuuc caajiyu'j andya' Dyus ĩtyisa Nchi'cteva. 18 Indya' Pedro yaaseng atsa' indyva ma'wẽnga andya's ew jiyu tyã'wẽy maava ew jiyuwa'ja's indy yacj nviitu'nja. Atsa' tyã'wẽ ew jiyunijũ' echtjẽ'j yujva cnaymeena Dyus luuchtyi'. 19 Dyus jycaajna ũsnite pa'jwa'j dyi'ja's pjandewa'ja's indya's ũsu'nja, atsa' indya' maatyva we'werra': Pcaltyi' Dyusa' peltunaĩna jĩte', peltunãyni yũutyna. Nava peltunaĩmeena jĩte', peltunãynimée neeyũutyna jĩc. 20 Tyajũ' Pedrowe'shtyi neewe'wec, Jesusa' Dyus tashu yuusa yuj yu'ga jĩna maa yujtyva pta'shcajmén. 21 Tyãa entec Jesusa' nyafyrraj pta'sh tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'jĩna: —Jerusalenna u'jwa'j ji'ptju. Cyteea' wala pcyuuni yu'nja judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsa tyãawe'sh cusete. Tyãawe'sha' icjetyna, nava tecj ente' qui' ĩtyi yu'nja jĩna pta'shte', 22 Pedro' Jesusa's fiite pe'jna u'jrra na'wẽc yu'cypej: —Indya's tyã'wẽ yũuwa'j yu'sa' Dyusa' jytjãasmeevatsa', ewna jĩte', 23 Jesusa' yu'tjengrra na'wẽc we'we Pedro's: —Echtjẽ'j, andy tashuj mtyutée. Indya' suw wẽenarráa ũsngu. Dyus jytjãasni yu'sa' cytey yuumée, naa quiwega nasaa yaacynirrá'sngu cytey yuu wẽje'. 24 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi qui' we'wec: —Maava andy yacj yuu wẽerra', peecy cacue jytjãasni's quĩjnava jyuca nvijtrra yuurráa andy yacj yujya' ãjane'cue, macue pytjaa yuuwa'j seena'sa ma'c yuu nava tyã'sa' ũucjmée. 25 Tyã'wẽme', naa quiwete peecy ĩtyi fi'nzewa'jrrá's ya'nwe'wesa', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviituna. Nava andy yacj fi'nzepa'garráa naa quiwete ĩtyi fi'nzeni's yajcymée iviitusa', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviitumeena. 26 Macue naa quiwetewe'sh yu'sa' jyuca cnayrrava peecy ũus yu's iviitute', ¿quĩjterrá' selpiima'c? Peecy ũusa's iviituyã'tje', ¿quimrra' nwe'wema'c? 27 Jypa'yacymeete', Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' qui' quĩijana Ney eena' cweetjni pyãjte tyajy angeleswe'sh yacj, atsa' ma'wẽrraj yũusaarrava teechsa na'wẽrraj jypa'gatyna. 28 Isatj we'we', ayte ũssa maaíi yu' nee uumey uyuune'cue tyã'wẽ Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' jycaajya' pa'jni's jĩnac pta'sh.

Mateo 17

1 Seis en scjẽwniite', Jesusa' pe'jna u'cj Pedro vite' pyacjsa Jacobo Juan tyãawe'shtyi teech vits walate. 2 Sa' cytee pa'jrra', tyãawe'sh dyi'pte Jesusa' wala zhichcue yu'ptjejrrac vyaa. Tyajy dyi'pa' sec na'wẽc eena' cji'cji', atsa' tyajy atjni ropa' seena' zhichcue chijme yuuc. 3 Naapcachja' Moises vite' Elias tyãawe'sha' Jesus yacj puuty we'wenaty vyaa. 4 Tyã'wẽ uyrra', Jesusna na'wẽc we'we Pedro': —Ayte' cue'sh ũswa'j wala ewa'. Atsa' indy ewna jĩte', tecj wa'cuẽ tyaja'nja'w, vite' iindy jĩi vite' Moises jĩi vite' Elias jĩi. 5 Tyã'jĩna Pedro' we'wena ũsiyna, tãapj seena' zhichcue chijmesa cũjrra apjcu. Atsa' tyãa tãapjte na'jĩnac we'weni ptjũuse: —Na' andy Nchi'c wala wendynisa', tyãa pa'ga wala wechana ũstju. Tyã'sa' nwẽese'jna cytey myuuwe jĩni's 6 Pedrowe'sha' wẽse'jrra', wala ũucjrra quiwega pquipja wetety. 7 Atsa' Jesusa' tyãawe'shtyi jya'ndyrra na'wẽc we'we: —Ũucjmée mquiitewe jĩte', 8 quiiterra' Moiseswe'shtyi' uymeeyã'tja', naasáa Jesusrráa yã'cj ũs yu'. 9 Tyajũ' tjã'ju sa'jna u'juetsrra', Jesusa' na'jĩnac jycaaj: —Quim yujtyva pta'shmeene'cue tyã'wẽ uyni's, Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa uurrava qui' ĩtyi yuupcach jĩte', 10 Pedrowe'sha' Jesusna na'wẽty pẽjy: —Dyus leya's caapiya'jsawe'sh pta'shrra', Elias cjuẽ'y yatste pa'jana jĩ'ty, sa' ¿ma'wẽ yuuwa'jsacy atsqui'ty tyã'jĩ'? jĩte', 11 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Isa, Elias cjuẽ'y yuj yatste pa'jwa'jsa yu'c, atsa' isa yuj pta'shi'ne'ta. 12 Andya' na'jĩ'tj na', Eliasa' yatste pa'jyujc. Tyã'wẽteva nasa' jiyumeerra, tyã'sa' quĩjquĩjva yũuty. Atsa' Dyus Nchi'c Nasa Yuusáava wala pcyuuni yuuna tyãawe'sh cusetey jĩc. 13 Atsa' Pedrowe'sha' jiyuty Jesusa' Juan Bautistana yajcyrra we'wetsteva. 14 Tyajũ' tyãawe'sha' shawendna quĩjatste', nasa wala pcjaacjena ũsu'ty. Atsa' teech pitstjẽ'j Jesus tashte peejyũcuena cũjrra', na'wẽc pytjaa we'we: 15 —Andy nchi'ca's meen peeygãj, wẽechpa'jrra iiméj seena' pytjaa yuuna ũsa'. Maa enteya' ipycjẽva cjẽje'c, sa' yu'cjẽva cjẽje'c. 16 Atsa' indy yacj u'jusawe'sh tashte jyũna cũjteva, nuycatyjiya' ãjameeta' jĩte', 17 Jesusa' na'jĩnac pas: —Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeesata' naa nasa'. ¿Bagachpcach i'cue'sh yacj pu'chna ũs ya'vatca? ¿Bagachpcach ãjamée fi'nze ya'vacue? Luucha's ayte mneejyũjwe jĩte', 18 jyũna cũjutspcachja', Jesusa' echa's juuna' we'werra cutyi'cj luuch ũusu, atsa' tyãa dundtey catyjinic neeyũu. 19 Jesus yacj u'jusawe'sha' Jesusa'srráa fii pa'yarra, na'jĩnaty pẽjy: —Cue'sha' ¿quĩj yũurracytja'w echa's cutyi'jya' ãjamée? jĩte', 20 Jesusa' pta'shcu: —Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yuurrá's yaacypa'gamée i'cue ãjamée. Isatj we'we', Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's mostasa fiw na'wẽ le'chcuẽesarráava ji'pjvatsa', naa vits wala's we'weni yacjrráa fiite qui'pya' ãjane'cue. Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yuurrá's yajcyvatsa', i'cue'sh yacja' quĩj yujva tjẽysameena. 21 Na'wẽsa echa' tjẽymée yu' casejmeena, wala yũunaana Dyus yacj puuty we'wete yuurráa casejena jĩc. 22 Tyajũ' Galilea quiwete ũsrra', Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi' pta'shcu: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's nasa ewmeesa cusete ducjni yuuwa'ja'. 23 Atsa' icjetyna, nava tecj ente' qui' ĩtyi yuuna jĩna pta'shte', tyãawe'sha' wala ñustyi. 24 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj Capernaum chjambte pa'tje', dyuus yattewe'sh vyuu pcjacjsawe'sha' Pedro's tjengya' u'jrra na'wẽty pẽjy: —I'cue'shtyi caapiya'jsa' ¿ducjetsmeevá' dyuus yattewe'sh vyu's? jĩte', 25 Pedro we'werra': —Ducje'íic jĩnac pas. Sa' Pedro' Jesus ũsni yatte cũjutspcachja', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Simon, indya' ¿maa sũju'nga? Naa quiwete jycaajsawe'sha' vyu caapcjacje'jrra', ¿quimtyi pẽywa'ja' jĩ'ta? ¿Jycaajsa ji'jwe'shva ducje'ta', meerra' tyãa ji'jmée ecajuwe'shrráa vá'nta ducje'? jĩte', 26 Pedro' na'wẽc pas: —Ecajuwe'shrráaty ducje' jĩc. Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Tyã'wẽyã'tje', jycaajsa ji'jwe'sha' ducjwa'jsameeta'. 27 Nava quim yujtyva caaũuscha'jya'mée indya' u'jrra ĩcjwalate wendy yũjnza's acjene'nga, sa' nyafyte wendy cãasa's caawayi'jrra uyuune'nga teech vyu ji'pjna. Tyãa yacj ducjene'nga andy pa'gate vite' iindy pa'gate yã'jrra jĩc.

Mateo 18

1 Tyãa ensu' Jesus yacj u'jusa docesawe'sha' tyajy tashte utyaarra na'wẽty pẽjy: —Naa quiwete Dyus jycaajya' quĩi ente' ¿maa wejy jytjaacue walasacytja'w? jĩte', 2 Jesusa' teech luuchcuẽ's pa'yarra tyãawe'sh cshavyte tyajrra 3 na'wẽc we'we: —Isatj we'we', i'cue'sha' iiwejch yaacyni's nvijtrra naa luuch na'wẽ yuumeerra yu', Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjameene'cue. 4 Tyã'wẽ quĩjteva ãjmeecuesa naa luuch na'wẽ yuusa yuurráa, Dyus jycaajna ũsnite' maateva jytjaacue walasa yuuna. 5 Maa nasava andyna jypa'gatsrra ma'wẽ wechana jypa'gaty tyã'wẽy wechana naa luuchcuẽ na'wẽsaty jypa'gana tyã' andyna jypa'gasa yuuna. 6 Andyna jypa'gasa ãjmeecuesaty maava pcalte cweete'jsa's tyjicjte scuutyj ũ'cjni cueta's tundrra ĩcj wala dyiicjẽ acjvatsrráa, wejy ewna. 7 Naa quiwete ewmeesa' bagachteva nes yuutyna. Nava naa quiwete ewmeesa yacja' seena' yuj ũucjũucja'. Sa' maava tyã'wẽ pcalte cweete'jena tyãa yu' wej yujva iyumeena. 8 Tyãa pa'ga iindy cuse ma'c yuu meerra' iindy chinda ma'c yuu nava tyã'wẽ pcalte cweete'jpchãj yuutste', tyã'sa' spẽ'tjrra mwãataj. Tyã'wẽ ptsuwa'jmée ipy walate e'nz cuse e'nz chinda ji'pj acjni yuu na'wẽ', wejyva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'tje chinda ji'pjmée lengcuẽrráava cytee u'cani wejy ewa'. 9 Iindy yafy tyã'wẽ pcalte cweete'jpchãj yuutste', cutyi'jrra mwãataj. Infierno ipyte e'nz yafy ji'pj ũs na'wẽ', wejyva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'tje teech yafy yacjrráava u'cani wejy ewa'. 10 Naawe'sh ãjmeecuesa maa yujtyva atsenuwe. Na'jĩ'tj na': naawe'shtyi pi'cyna u'jusa angeleswe'sha' cielute andy Tata tashte nes yuusaata'. 11 Tyã'wẽme', Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' vitusaty nwe'weya'c quĩj. 12 I'cue'shvatsrráava ¿na'wẽ yũumeema'cue? Cien piisháa ji'pjrra', teechsa' vitute', noventa y nuevesaty vitssũ nvijtrra piisháa vitusa's pacueya' ¿u'jmeema'cue? 13 Sa' uyrra', vite vitusamée noventa y nuevesate jytjaacue peeygãjna wechaane'cue. 14 Tyã'wẽy i'cue'sh Tata cielute ũssava teechrráa yujva vitu jytjãasu'tsme' naawe'sh ãjmeecuesateva. 15 Iindy yacjtjẽ'j indya's ewmée yũute', tyã'srráan pa'yarra mcaajiyu'j ewmée yũuni's. Iindy we'weni's nwẽese'jeváana atsa' iindy yacjtjẽ'j yacj cytee yuwe ewuune'nga. 16 Nava nwẽese'jmeeváana atsa' testigo teech meerra' e'nz tyajrra tyãawe'sh dyi'pte we'wene'nga, cyaj tyãa e'nz testigosa' jiyutyna iindy yuwe ewuuya' pa'pchuni's. 17 Tyãa e'nz testigo dyi'pte nwẽese'jmeete', dyuus yatte jycaajsawe'shtyi mpeeta'sh. Atsa' tyãawe'shtyiva nwẽese'jmeerra', yacjtjẽ'j na'wẽmée Dyusna jiimeesa na'wẽrráa nviitni yuuna. 18 Isatj we'we': I'cue'sha' yuwetyi's naa quiwete pjeu'tje', cieluteva Dyus dyi'pte pjeu'jni yuutyna. Nava i'cue'sha' yuwetyi's pjeu'jmeete', cieluteva Dyus dyi'pte pjeu'jnimée yuutyna. 19 Na'jĩ'tj na': I'cue'sh quĩj yũune'jrrava e'nzsarráava tyã'wẽ yuute ewna jĩna puuty we'werra, Dyusa's pi'quine'cue ma'wẽ yuuwa'ja'sva atsa' andy Tata cielute ũssa' cytey yuuna. 20 Tyãa pa'gatey e'nz ma'ty yuu meerra' tecj ma'ty yuu nava andya's yajcyna pcjaacjerra ũste', andya' tyãawe'sh cshavyte ũswa'jsatj jĩc. 21 Tyajũ' Pedro' Jesus tashte utyaarra', na'jĩnac pẽjy: —Yacjtjẽ'j andya's ewmée yũusa's ¿manz us peltunãywa'j yuucy, meerra' sietepcachrráa ewmañ? jĩte', 22 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Sietepcachrráa ewna jĩya'vameetj. Sietesarrarráa setenta ãjpcach peltunãywa'ja' jĩc. 23 Tyãa pa'gatey Dyus jycaajwa'j en ãjte', na'wẽ yuuna: Teech jycaajsa' tyã'sna selpisaawe'sh yuultyi pẽyitscu yu'. 24 Yuulsaty teechsa na'wẽrraj pẽjyna u'juetspcachja', teech jyũna cũjty iiméj seena' wala yuulsana. 25 Tyãa selpisa' quĩj yacj yujva dewewa'j ji'pjmeec yu'. Atsa' patrona' tyãa yuulsa's tyweycaacj tyajy nyu, tyajy luuch, tyajy ji'pjuni yã'jrra jyuca tyãa yuula's dewewa'j. 26 Tyajũ' selpisa' patron tashte peejyũcuerra pytjaa we'wec: Andya's meen peeygãj. Tyãa yuula's jyuca ducje'nja jĩte', 27 patrona' peeygãjna yuula's peltunãyrra ewte nvijtcu. 28 Nava tyãa peltunãynisa' casejna u'jrra', vite selpisáa tyã'sna walameecuẽ yuulsa'scu uy, sa' tyjicjte uwerra icjetscu yu': Andyna yuulngu tyã'sna mducj jĩna. 29 Tyajũ' tyãa yuulusa' peejyũcuerra na'jĩnac pytjaa we'we: Andya's meen peeygãj, jyuca ducje'nja jĩteva, 30 cytey yuumée wejyva carcelna jyũna u'jrra cytee tyajc tyãa yuula's ducjpcach. 31 Tyã'wẽ yuutste vite selpisaawe'sh uyrra', wala ñustyi. Sa' u'jrra pta'shtyi tyã'wẽ ewmée yũusáa patrona's. 32 Atsa' patrona' ewmée yũusa's pa'yarra na'wẽc we'we: Selpisáa peetjãjwe, andya' iindy yuula's jyuca peltunãytju, pytjaang we'we tyãa pa'ga. 33 Atsa' indyva tyã'wẽy indyna yuulusa's peeygãjna peltunãywa'j ji'pjngu, andyva ma'wẽtca peeygãj indya's tyã'wẽy jĩrra', 34 tyãa patrona' wala ũusacharra, castigãycaacj yuula's jyuca ducjpcach. 35 Tyã'jĩrra', Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Teechsa na'wẽrraj ũusuj jyuca peltunaĩmeevá'cue i'cue'sh yacjtjẽ'jwe'shtyi, atsa' andy Tata cielute ũssava tyã'wẽy castigaĩna i'cue'shtyi' jĩc.

Mateo 19

1 Tyã'wẽ we'wena jyã'jrra', Jesusa' Galileaju casejna u'jrra Judea quiwesu Jordan yu'cutetec pa'j. 2 Cyte ũste', nasa wala pa'jty, atsa' nuycatyjic ãtsa'saty. 3 Naapcachja' fariseowe'sh maaíi yu' Jesus tashte utyaana cũjrra na'wẽty pẽjy, pasya' shiingte' ewmée vit-ya' sũjrra: —Ptamsarrava, nyu quĩjcuẽrráa ãjmée yũuterráa tyãapa'ga wãatajte ¿ewmañ? jĩte', 4 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' ¿Dyus librute iilẽeymeevá'cue? Cytee we'werra': Dyusa' nyafiitey e'nzíity ja'ndarrajc vit pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra. 5 Tyãa pa'ga pitstjẽ'ja' peecy neywe'sh tashu tyuteerra peecy nyu yuuwa'jsa yacj utyaawa'jsa', tyã'wẽ e'nzrrava teechsarráa na'wẽ yuuna pa'jya' jĩ'c Dyus librute'. 6 Tyã'wẽ yũunijũ', e'nzmée teechrráac yuuna pa'ja'. Tyãa pa'ga Dyus pũpyrra nviitniijũ' ptamsayã'ja' tyuteewa'jsameeta'. 7 Tyã'jĩte', na'wẽty pẽjy: —Tyã'wẽte', Moisesa' ¿quĩjya'ga peecy nyu yacj tyuteerra ets vitrra nyu's ũsrra tyuteewa'ja' jĩna jycaaja'? jĩte', 8 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sh tyã'wẽ Dyus jycaajni's nwẽese'jmeerra nyu yacj tyuteena fi'nzepa'ga íirráac Moisesa' tyã'wẽ yũuwa'ja's nvijt. Nava tyã'wẽ yũuwa'ja's nyafiitey Dyus nviitnisa yu'tsme'. 9 Andya' na'jĩ'tj na': Nyu tyã'wẽ vite pitstjẽ'j yacj pcal yuuna fi'nzesameete váa nyu's wãatajrra vite u'y yacj ptamuuna na' tyã'wẽ vite yacj ptamuupa'ga pcal canzh yuusáa yuuna. Meerrava nmi' wãataanisa u'y yacj maava ptamuuna na' tyã'wẽ u'y wãataanisa yacj ptamuupa'ga pcal canzh yuusaaíirráa yuuna jĩte', 10 Jesus yacj u'jusawe'sha' na'wẽty we'we: —Tyã'wẽte', ptamumée fi'nzeni wejy ewna jĩty. 11 Atsa' Jesusa' na'wẽc pas: —Tyã'wẽ yuja', nava jyucay yu' ptamumée fi'nzeya' ãja'tsmeeta', naasáa quimnane' Dyusa' ptamumée fi'nzewa'ja's nvijt tyãarráa ptamumée fi'nzeya' ãjana, vite' ptamumée Dyusrráana selpiina fi'nzewa'jsata'. 12 Na'wẽsa yu' ptamumée fi'nzeya' ãja'ty: Maaíi yu' ptamumée fi'nzeya' upysatyna, atsa' vitetyi's naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh íirráaty ptamumée fi'nzewa'ja's vitu', atsa' vite' ptam yuumée Dyusrráana selpiina fi'nzewa'jsata'. Ptamumée fi'nzeya' ãjasa', ptamumée fi'nzetyna jĩc. 13 Tyajũ' Jesus tashte luuchcuẽ nuypa'jty, luuch dyictjesu peequinzerra Dyus cusete neewe'wecajn. Nava Jesus yacj u'jusawe'sha' ũuscha we'wety nuypa'jsaty. 14 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Luuchcuẽ andy tashte yuusaatyi' cuch yupnuwe, tyãa pa'gatey cielute Dyus jycaajna ũsnisa' naa luuchcuẽwe'sh na'wẽsa jĩi íirrá'. 15 Tyã'jĩrra', luuchcuẽwe'sh dyictjesu peequinzerra Dyus cusete neewe'werra', tyajũ u'cj. 16 Tyãa e'su' teech pitstacy Jesus tashte pa'jrra na'wẽc pẽjy: —Caapiya'jsa wala ewsa, mpeeta'sh. ¿Quĩj ew yũurra ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjuqui'tj? jĩte', 17 Jesus pasrra': —¿Quĩj yuupa'ganga andya's ewsa jĩ'? Ew yũusa' teech yuurráa ũsa' tyã' Dyusa'. Atsa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pju wẽerra', Dyus jycaajnityi' cytey myuu jĩte', 18 pitstacya': —¿Maatyna? jĩna pẽjyte', Jesusa' pta'shcu: —Dyusa' na'wẽc jycaaja': Nasa icjwa'jme', ptamsayã'ja' vite yacj pcal yuuwa'jme'. Pesweewa'jme'. Vitety ĩshiina nuywe'wewa'jme'. 19 Neywe'shtyi peeygãjna ewrráa yũuna fi'nzewa'ja'. Peequíi ma'wẽnga ya'peeygãja' tyã'wẽy mpeeygãj vite nasatyva jĩte', 20 pitstacy pasrra': —Tyãatyi' le'chcuẽjũjy cytey yuunatj waláa, atsa' ¿quĩj wejy peejyna? jĩte', 21 Jesus pasrra': —Dyus jycaajnityi' jyuca cytey nwẽese'jsa yuu wẽerra', u'jrra iindy ji'pjunityi' jyuca tyweyrra ji'pjmeecuẽsaty mes. Sa' tyã'wẽ yũurra' cielute ji'pjsa yuune'nga. Tyã'wẽ yũurra andy yacj myuj jĩte', 22 tyãa pitstacya' tyã'wẽ wẽse'jrra' ñusnac u'j, wala ji'pjsa yu'c tyãa pa'ga. 23 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Isatj we'we', ji'pjsa yacja' wala yuj tjẽya' Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'j. 24 Na'jĩ'tj na': camello tyacuesa' ¿ma'wẽ yũnz cafyga cjẽwya' ãjacy? Atsa' ji'pjsa yacja' tyãate jytjaacue tjẽya' Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'j. 25 Tyã'jĩni's wẽse'jrra', Jesus yacj u'jusawe'sha' wala cuj yajcytyi, sa' tyãawe'sh pwe'sh na'wẽty puuty ya'paapẽyi': —Tyã'wẽte', ¿quimrrá' ewte neeyũuya' ãjama'c? jĩte', 26 Jesus tjengrra' na'wẽc we'we: —Nasa' Dyus yacjmée yu', ewte neeyũuya' ãjameeyujtyna. Nava Dyus yacj yu', quĩj yujva tjẽysa meea'. 27 Tyã'jĩte', Pedro' na'wẽc pẽjy: —Cue'sha' indy yacj yujya' cue'sh ji'pjuni's jyuca nvijttja'w, sa' ¿quĩj jypa'gacytja'w? jĩte', 28 Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Isatj we'we', naa quiwete pcalsa's jyuca yu'ptjejrra ewsarrarráa yuuwa'j en ãjte', Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' pa'jrra jycaajya' tacjetspcachja', andy yacj yuusáa i'cue'sh docesava andy yacj jycaajsa yuune'cue Israel ji'j docesaty. 29 Maava jyucaysa tyã'wẽ andy yacj yujya'rráa tyãawe'sh yat, quiwe, nyacjwe'sh, npe'shwe'sh, neywe'sh, nyu, nchi'cwe'sh, niisawe'sh tyãaty jyuca nviit-sa' tyãa nviitnisate jytjaacue wala jypa'gatyna, sa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja'sva jypa'gatyna. 30 Nava jypa'yacymeete', macue yatstewe'shrrava, nmejtewe'sh yuutyna; naapcachja' nmejtewe'sh yu', yatstewe'sh yuutyna jĩc.

Mateo 20

1 Dyus jycaajni ente mjĩisa' na'wẽ yũuni yuutyna: Teech mjĩi namu' cusíi casejrra mjĩisa pacueya' u'cj, uutjashte uva undewa'jsa. 2 Sa' mjĩiwa'jsa yacj puuty we'wec teen mjĩini's ãj ducjya'. Tyã'wẽ yũurra mjĩi ejn caacj. 3 Sa' cusíi las nueve yuutspcachja', qui' casejc, sa' vite quĩj mjĩiva ji'pjmée plaasasu u'jusaty uyrra', 4 tyãatyi' na'wẽc we'we: Me'jwe mjĩiya' andy mjĩi ejte, teen uta mjĩinite ãj ducje'nja jĩte', tyãawe'sha' u'jty mjĩiya'. 5 Tyajũ' mjĩi namu' ẽepyãj wala qui' casejc, sa' cusutste las tresteva qui' casejc, tyãatyva tyã'wẽy mjĩiya' caacj. 6 Tyajũ' cusutste las cincote plaasasu qui' casejrra', vite uycu quĩj mjĩiva ji'pjmée u'jusaty. Tyãawe'shtyiva na'wẽc we'we: I'cue'sha' ¿quĩj yũurra mjĩi ji'pjmée u'jucue teen uta? jĩte', 7 tyãawe'sha' na'wẽty pas: Quimva mjĩiya' pa'yameeta' jĩte', mjĩi namu' caacj tyajy mjĩi ejte: U'jrra andy mjĩi ejte mjĩine'cue atsa' andya' wala ew ducje'nja jĩc. 8 Tyajũ' jyuca custe', mjĩi namu' pa'yac cytee cmãaji'jsa's na'jĩna: Mjĩisatyi' pa'yarra mducj, nava nmej mjĩiya' pa'jsaty cjuẽ'y nyafyte ducjrra teen uta mjĩisatyi' nmejte ducjna jyã'jane'nga jĩte', 9 cytey yuuc. Atsa' cusutste las cincote mjĩiya' pa'jsa cjuẽ'y utyaarra teechsa na'wẽrraj jypa'gaty teen uta mjĩinite ãjrrarráa. 10 Tyajũ' cusíi mjĩiya' pa'jsa': Cue'sha' jytjaacue jypa'ga'nja'w sũjna ũsrrava, tyacueíirráa jypa'garra' 11 ũuscha we'wety mjĩi namu's na'jĩna: 12 Naawe'sha' nmej pa'jrra naasáa teech ora yuurráaty mjĩi. Nava ducjni yu'sa' cue'sh nacueíirráaty jypa'ga. Naapcachja' cue'sh yu' teen utatja'w mjĩi, secte yaachana wantãyna jĩte', 13 mjĩi namu' na'jĩnac pas: Namicu, indy yacj ewmée yũutsmeetj. Andya' teen uta mjĩini's ãj ducje'nja jĩna indy yacj puuty we'wete', ewna ¿jĩmeengá'? 14 Tyãasa iindy mjĩini's ãj ducjni's jypa'garra me'j. Indyna nacuetj ducj tyacuerrarráa ducjetstju nmej mjĩiya' pa'jsatyva. 15 Nava andy jĩ'sa' ma'wẽ yũuwechteva cytey yu'nja. Meerra' andy ew yũuni's indya' ¿atse'vá'nga? jĩc mjĩi namu'. 16 Tyã'wẽ yũuwa'jsata' nmejtewe'sha' yatstewe'sh yuutyna, naapcachja' yatstewe'sha' nmejtewe'sh yuutyna. Tyãa pa'gatey pa'yanisa yu' wala cujta', nava tyjityjnisa yu' cujmeeta' jĩc. 17 Jesusa' Jerusalen dyi'tje u'juetsrra', tyãa yacj u'jusawe'sh docesaty fiite pe'jna u'jrra na'jĩnac pta'sh: 18 —I'cue'sha' jii i'cue Jerusalenna u'juetstja'w. Cyteea' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uwerra ducjni yuuna sacerdote npiitstjẽ'j vite' ley caapiya'jsawe'sh cusete. Atsa' tyãawe'sha' icjwa'j vitrra 19 judiu ji'jmée vite nasaty ducjetyna, tyãawe'sha' weechna pãpana cluuscjẽ qui'prra icjcajn. Nava tecj ente' qui' ĩtyi yuuna jĩc. 20 Tyajũ' Jacobo Juan njĩ'j Zebedeo nyua' tyãa e'nz nchi'csa yacj Jesus tashte peejyũcuena utyaaty, tyãawe'sh pẽyni's Jesusa' cytey yuucajn. 21 Atsa' Jesusa': —¿Quĩjcue yũu jytjãasu'? jĩte', Jacobowe'sh njĩ'ja' na'wẽc we'we: —Indya' naa quiwete jycaajya' quĩjrra', ũ'cue luuch naa e'nzsaty iindy pucacjẽ pdyi'p cachwa'ja's ũsune'nga jĩte', Jesus we'werra': 22 —I'cue'sha' jiimeerrai'cue tyã'wẽ pẽyi'. Andy na'wẽy pytjaa yuurra uuwa'ja's ũucjmée jypa'gaya' ¿ãjama'cue i'cue'sha'? jĩte': —Ãja'nja'w jĩnaty pas. 23 Atsa' Jesusa' pta'shcu: —Isa, i'cue'sha' andy na'wẽy pytjaa yuurra uuwa'ja's ji'pjuyujune'cue. Nava tyã'wẽ andy pucacjẽ pdyi'p cachwa'j yu'sa' andy ũsu'tsmeetj. Tyã'sa' naasáa andy Tata yuurráa ũsuna quiim jĩi pjeu'jrra ji'pjna tyã'sna jĩc. 24 Atsa' diezsawe'sha' ũusachaty Jacobowe'sh tyã'wẽ pẽyni's wẽse'jrra. 25 Nava Jesusa' pa'yarra na'wẽc we'we: —I'cue'sha' peecy jii i'cue, naa quiwete jycaajsa' tyãawe'sh nasaty juuna'ty jycaaja', atsa' tyã'wẽy npiitstjẽ'jsava tyãawe'sh jype'jnisaty juuna'ty jycaaja'. 26 Nava i'cue'sh yu' tyã'wẽ juuna' jycaajwa'jsamée i'cue, wejy yuuva i'cue'sha' walasa yuu wẽerra', vitesa cusete selpisáa yuuwa'j ji'pji'cue. 27 Atsa' i'cue'sh maava tyã'wẽ vitesaty jycaajsa yuu wẽerra', vitee jycaajni fi'nzewa'ja'. 28 Tyãa pa'gatey Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa yujva tyã'sna selpii jytjãasya' quĩjme', wejyva nasaty nwe'wena selpiiya' quĩjrrac ya'ducj ñuste uuya' jĩc. 29 Tyajũ' Jerico chjambuj casejna u'juetste', nasa' iimej wala yuwe'ty Jesus e'ste. 30 Tyãa dyi'tje e'nztyi cachrra u'p yu' uyya' ãjasamée. Sa' Jesus scjẽwni's wẽse'jrra' sustyi we'we: —David ji'j, cue'shtyi meen peeygãj jĩte', 31 nasa' ũuscha we'wety shuuna' yuucajn. Nava tyãawe'sha' jweeíirráaty sus we'we: —David ji'j, cue'shtyi meen peeygãj jĩna. 32 Atsa' Jesusa' yujurra tyãa uyya' ãjasameetyi' pa'yarra na'wẽc pẽjy: —¿Quĩjcue yũu jytjãasu'? jĩte', 33 tyãawe'sh pasrra': —Cue'sh yafytyitja'w pjaande jytjãasu' jĩte', 34 Jesusa' peeygãjrra tyãawe'sh yafysu jya'ndyitspcachja', tyãa dundtey uyya' ãjarra Jesus yacj u'jty.

Mateo 21

1 Jerusalente utyaana pa'jatsrra', Betfagé chjambcuẽte cjuẽ'y pa'jty. Tyãa chjambcuẽ' Olivos vits utyagac ũsu'. Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh e'nzsaty na'jĩnac caaj: 2 —Ay dyi'pga chjambcuẽ ũsa' cytee me'jwe, sa' cyteea' uyuune'cue burru luuch njĩ'jsa tundni ũsna tyã'sa' jyũcjwenderra jyũne'cue. 3 Jyũna yujte uyrra' pẽyiváatyna atsa' cue'shtyi jype'jsa' peejya', nava tyachmeyna caashwendu'juna jĩne'cue. 4 Dyus yuwe pta'shsa we'weni' cytey yuuc. Tyã' na'jĩnac fi'j: 5 Sion chjambte nasaty na'jĩna pta'shine'cue: Mtjengwe, i'cue'shtyi jycaajsa yuja', Pytjaacuesa na'wẽ tjengna, burru luuchte a'jrra, Atsa' tyãa burru njĩ'ja' ctũ'se'jnisa' jĩna fi'jni'. 6 Tyajũ' tyãawe'sha' u'jrra Jesus ma'wẽ jycaatje', cytey yuuty. 7 Sa' burru njĩ'ja's jyũna pa'jty luuch yã'jrra. Tyajũ' burru luuch castyaja'jnimeesa's tyãawe'sh atyjtyi pustyi, atsa' Jesusa' tyãate a'cj. 8 Nasa wala cuj pi'cyna u'jsawe'sh yu', tyãawe'sh atyjtyi dyi'jsuty pusna u'jue' Jesus scjẽwwa'jsu. Maaíi yu' ẽjya spẽ'tjrra tyã'wẽytyi dyi'jsu pusna u'jue'. 9 Atsa' nasa' yatste u'jsa vite' e'ste yuusa tyãawe'sh jyucaysa na'jĩnaty sus we'wena u'jue': —Dyus caajnisa wala yuj jytujtjesa yuja' jycaajsa David ji'j. Dyusa's wechaaga wala ew yũupa'ga jĩ'ty. 10 Tyajũ' Jesusa' Jerusalente u'cate', cytee nasa jyucaysa seena' wala sustyi na'jĩna paapẽjyna: —Na' ¿quimna? jĩte', 11 pta'shtyi na'jĩna: —Naaíi Dyus yuwe pta'shsa Jesusa', Galilea quiwesu Nasaret chjambtewe'sh jĩ'ty. 12 Tyã'wẽ yũuni e'su' Jesusa' dyuus yatte u'carra jyuca eca cashishcu cytee tyweyna qui' weyna ũssaty. Sa' vyu yu'ptjejna ũsni mesa vite' tumb chijme tyweyna u'pnityva jyuca pũshcu. 13 Sa' na'wẽc we'we: —Dyus librute' na'wẽc we'we': Andy yata' Dyus yacj puuty we'wena ũswa'jrrá' jĩ'c. Nava i'cue'sha' peswée pcjaacjena ũsni cafy na'wẽrráa vitrra ji'pji'cue jĩc. 14 Cytee dyuus yatte maaíi yu' Jesus tashte utyaaty, uyya' ãjasamée, chinda lengsa, atsa' tyãawe'shtyi' nuycatyjic. 15 Nava sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sh tyãawe'sha' ũusachaty, tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'tje' cytee dyuus yatte ũssa luucha' sus we'werra' jycaajsa David ji'ja's wala wecha'tja'w jĩna susni's wẽse'jrra. 16 Sa' Jesusa's pẽjytyi: —Na'wẽ we'wena ũsta' tyã'sa' ¿wẽse'je'nga'? jĩte', Jesusa' pascu: —Wẽse'je'íitj. Nava i'cue'sha' ¿iilẽeymeecue'? tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus librute na'jĩnac we'we': Luuch le'chcuẽ vite' chu'chsava tyã'wẽ zhichcue tuutje'jwa'ja'sngu vit jĩ'c. 17 Tyajũ' Jesusa' cytee nvijtrra u'cj chjambu casejna sa' Betania chjambtec pe'te. 18 Cuscuscjẽ' Jesusa' chjambna qui' shawendna u'juetsrra', wẽec. 19 Sa' dyi'j pucate higuera fytũu tash ũste uyrra', tjengya' utyaac. Nava quĩj yũn yujva uyme', etsrráac ji'pj yu'. Atsa' tyãa fytũu tasha's na'wẽc we'we: —Ãchja' peena yu' yũnmeene'nga jĩtspcachja', naa dundtey fytũu tasha' ujndycu. 20 Tyãa yacj u'jusawe'sha' tyã'wẽ uyrra', wala cuj yajcyna na'wẽty pẽjy Jesusa's: —Fytũu tasha' ¿quĩj yũurraga tyacue wala dund ujndy? jĩte', 21 Jesusa' na'wẽc pas: —Isatj we'we': Cuj jwend yajcymée Dyusa' pasyujuna sũjwa'jrrá's yajcyrra', andy vittju tyã'wẽrráamée, na'wẽ yũuya'va ãjane'cue: Naa vits wala ayjyu u'jrra ĩcj walate tee cjẽe jĩne'cue, atsa' cytey yuuna. 22 I'cue'sha' quĩj pẽjyrrava Dyus yacj puuty we'wene'cue Dyusa' pasuna sũjna, sa' tyã'wẽ yũurra' jypa'gane'cue jĩc. 23 Tyajũ' Jesusa' dyuus yatte u'carra caapiya'jatspcachja', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh cũjrra' na'wẽty pẽjy: —¿Quĩj yũupa'ganga tyã'wẽ dyuus yatte jyuca suw? ¿Quimga jycaaj tyã'wẽ yũuwa'ja's? jĩte', 24 na'wẽc pas: —Andyva i'cue'shtyi pẽjy ya'vatj, atsa' andy pẽyni's pasya' ãjate', andyva pta'shi'nja quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava. 25 Juana's ¿quimga jycaaj yu'te bautisãycajn? ¿Dyus vá' jycaaj, meerra' naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh váa ne'ta jycaaj? jĩte', tyãawe'sh pwe'sh puuty ya'paapẽyi'ty: —Dyusne' jycaaj jĩna paste', tyã'wẽte' ¿mjĩitecue nwẽese'jmée? jĩna. 26 Atsa' naa quiwega nasa jycaajnine' yu' jĩya'va ãjame'nja'w. Tyã'wẽme', nasa jyucaysa Juan ju'ngurrarráaty we'we', Dyus jycaajnine' yu' jĩna tyãatytja'w ũucju' jĩnaty puuty we'we. 27 Sa' ãjameerra', Jesusa's na'wẽrráaty pas: —Jiimeetja'w jĩna. Atsa' Jesusva tyã'wẽyrráac pas: —Andyva pta'shme'nja quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava jĩc. 28 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we: —I'cue'sha' ũus miiyajcywe, na'wẽ caaja'nda'jrra pẽjyya'vatj: Teech pitstjẽ'ja' e'nz nchi'ccu ji'pju', sa' teechsa's na'wẽc jycaaj: Ãchja' andy mjĩi ejte uva ujndeya' me'j jĩte', 29 nchi'c pasrra': U'j wẽemeetj jĩrrava, ũus yajcyna u'prra', mjĩiya' u'cj. 30 Tyajũ' neya' vite nchi'ca'sva tyã'wẽy jycaacj. Atsa' tyã' na'wẽc pas: Ewna, u'jue'nja jĩrrava u'jme'. 31 Ãchja' i'cue'shtyi ¿ma'wẽga tjengu'? ¿Maasaga ney jytjãasni's cytey yuu? jĩte', tyãawe'sh pasrra': Nyafyte jycaajnisa nchi'c jĩty. Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Isatj we'we', gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' u'ywe'sh pcal yuuna fi'nzesa tyãawe'sh cjuẽ'y Dyus jycaajnite u'catyna, naapcachja' i'cue'sha' u'caya' ãjamée ũsi'cue. 32 Tyãa pa'gatey Juan Bautista' caapiya'jna pa'cj ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's. Tyã'wẽteva, i'cue'sha' jypa'gameei'cue. Naapcachja' gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' u'ywe'sh pcal yuuna fi'nzesa tyã'wẽsa yu' jypa'gaty. Nava i'cue'sha' yafyju uyrrava pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendmeei'cue. 33 Vite ejemplo na'sna mwẽese'jwe: Teech quiwe namu' uutjash vitcu, sa' peecu'j upjrra teech ajte uva's cu'swa'j tyajc, sa' ẽete tejcarra jyuca tjengwa'j yatva tyajc. Tyã'wẽ yũurra tyãa quiwe's mjĩisaty pqui'jrra jyu'j dyi'cj u'j. 34 Uva tjẽ'jwa'j en ãjte', tyã'sna selpisaaty caacj quiwee pqui'jnipa'ga pẽjyya'. 35 Nava quiwee pqui'jsawe'sha' tyãa selpisaaty uwerra maaíi yuutyi' pãpana vitety icjna vitetyi' cuet wãatatajnaty yũu. 36 Tyã'wẽ yũute', quiwe namu' jweeíirráac cuj caajna ũsu' selpisaaty. Nava quiwee pqui'jsawe'sha' jyucaytyi tyã'wẽrrarráaty yũu. 37 Tyajũ' nmejte' tyajy nchi'c yuunac caaj: Andy nchi'ca's cuch tyã'wẽ yũumeeváatyna sũjrra. 38 Nava quiwee pqui'jsawe'sha' nchi'ca's uyrra', tyãawe'sh pwe'sh na'wẽty puuty we'we': Ney uute' naa tyã'wẽ quiwe's iiyamuwa'jsa', atsa' tyã'sa' icjega quiwe' cue'sh jĩi yuucajn jĩ'ty. 39 Tyã'jĩyã'jrra', uwerra tyãa quiwejũ cutyi'jrra icjtyi. 40 Tyã'wẽ pta'shrra', Jesusa' na'jĩnac pẽjy: —Tyã'wẽ yũute', quiwe namu pa'jrra', ¿quĩj yũucy quiwee pqui'jsawe'shtyi'? jĩte', 41 na'wẽty pas: —Tyãa ewmeesatyi' peeygãjmée icjrra tyãa quiwe's vitety pqui'jina quiwee pa'ga namu's wa'lmée ducjwa'jsaty jĩty. 42 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —I'cue'sha' ¿bagachte yujva iilẽeymeevá'cue Dyus librute na'jĩna fi'jni's? Yat tyaajsawe'sha': Naa cueta's selpime' jĩrra wãatajty. Nava tyãa íic yat macuesanava chjãchja neewewa'jsa yuuna pa'j. Tyã'wẽ neewewa'jsa yuuna pa'jwa'ja's Dyuscu vitrra nvijt. Tyãa pa'ga cue'sh yacja' wala wecha yuja' ¿jĩ'tsmeena'? 43 Tyã'wẽ atsepa'ga íirráatj na'jĩ': Dyus jycaajni's i'cue'shtyi cusa'jrra vite nasaty ũsni yuuna, quiwe namu's pqui'pja'ga wa'lmée ducjcajn. 44 Sa' maava tyãa cuet cajcuega wetesa' jyuca chcateteena, meerrava tyãa cuet nasa cajcuecjẽ weterra' jyuca cu'china jĩc. 45 Atsa' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' fariseowe'sha' jiyuty tyãawe'shtyi íirráa we'werra tyã'jĩni's. 46 Sa' tund wẽerrava ũucjtyi, tyã'wẽ nasa' Jesus ju'ngurrarráaty ũs yu', Dyus yuwe pta'shsa' jĩna tyãa pa'ga.

Mateo 22

1 Jesusa' vite ejemplo caaja'nda'jrrac pta'sh na'jĩna: 2 —Dyus jycaajni ente' na'wẽ yũuna: Teech jycaajsa' tyajy nchi'ca's caamba'jrra fiesta vitcu. 3 Sa' tyãa jycaajsa' selpisaaty jycaacj pi'cynisaty pa'yacajn. Nava tyãawe'sha' wa'lrra yuwe'tsmeeta'. 4 Tyã'wẽteva, qui' jycaacj vite selpisaaty na'jĩna: Pi'cynisatyi' yuucajane'cue. Ũ'wa'ja's jyuca pjeu'jniyã'j ji'ptju, tajcy caaniishi'jnisaty quiicje'tj, atsa' myujwe boda fiestate jĩ'c jĩne'cue. 5 Tyã'wẽ cytey yuuteva, pi'cynisawe'sha' nwẽese'jmée wejyva tyãawe'sh uutjashsu vite' tyãawe'sh vyu cnaynisurráaty u'j. 6 Atsa' vite yu' selpisaaty uwerra wala pãpaty icjpcach. 7 Tyã'wẽ yũute', jycaajsa' seena' wala ũusachac, sa' tyajy soldauwe'shtyi caacj tyãa nasa icjsaty ca'tuva icjrra tyãawe'sh chjamba's jyuca cambcajn. 8 Tyajũ' jycaajsa' na'wẽc we'we tyã'sna selpisaaty: Boda fiestate ũ'wa'j jyuca pjeu'jniyã'j ũsa', nava pi'cynisawe'sha' wa'lrra pa'jmeeta'. 9 Atsa' ãchja' me'jwe clliicjunsuwe'shtyi pi'cyya' maatyva jyuca boda fiestate yuucajn. 10 Tyã'jĩte', selpisaawe'sha' clliicjunsu u'jrra maatyva jyuca pcjacjtyi ewsa ma'c yuu meerra' ewmeesa ma'c yuu nava jyuca. Atsa' fiesta yatte jyuca nasa utaty. 11 Tyajũ' jycaajsa' pi'cynisaty tjengya' u'carra', uycu teech pitstjẽ'j tyã'wẽ boda fiestate atjni ropa yacjmée u'pte. 12 Sa' na'wẽc we'we: Namicu, indya' ¿quĩjya'nga ayte u'ca', boda fiestate atjni ropa ji'pjmeerra'? Tyã'jĩte', tyãa pitstjẽ'ja' pasmée shuuna'c neeyũu. 13 Atsa' jycaajsa' mesate puutsutssaty na'jĩnac jycaaj: Naa pitstjẽ'ja's uwerra mtundwe chinda pety cuse yã'jrra, sa' ecaju cutyi'jrra chji'ndy walate macjwe, cyte' qui'tjtyi csuusu'jna ũ'nena ũucjcajn. 14 Tyãa pa'gatey wala yuj pa'yateva, jyucay yu' utyaawa'jsameeta' jĩc. 15 Tyajũ' fariseowe'sha' u'jrra tyãawe'sh pwe'sh puuty we'wety Jesusa's ewmeete nviit wẽerra. 16 Tyã'wẽ yũurra' tyãawe'sh ju'ngu ũssa vite' Herodes nasa tyãawe'shtyi' caajty Jesusa's na'jĩna pẽycajn: —Caapiya'jsa, indya's jiitja'w, quĩjteva isasarráanang we'we'. Sa' Dyus tashte pa'jwa'j dyi'ja'sva ew yuurráang caapiya'ja'. Nasaa jycaajna yu'cypejnity nwẽese'je'tsmeeng, tyãa pa'gatey indya' nasa ewsa na'wẽ tjengsaty jiyumey ju'ngu yu'tsmeeng. 17 Indya' ¿ma'jĩqui'ng? Jycaajsa Cesara's vyu ducjte ¿ewmañ? Meerra' ¿ducjmeete váa ewna? jĩte', 18 Jesusa' na'wẽc pas tyãawe'sh ewmée yaacyni's jiyurra': —Andy dyi'pterráa ew we'werra', ũuste yu' ewmée yaacysawe'sh, ¿quĩjya'cue andya's ewmeete nviit wẽerra tyã'wẽ pẽyí'? 19 Ducjwa'j vyu's mneejyũjwe jĩte', teech vyu's jyũna cũjty. 20 Atsa' Jesusa' tjengrra' na'wẽc pẽjy: —¿Quiim dyi'pa's qui'pnina, sa' quiim yase's fi'jnina naa vyute'? jĩte': 21 —Cesar dyi'pa's ji'pja', sa' tyajy yase's fi'jni' jĩnaty pas. Tyajũ' Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Cesar jĩ's Cesara's ducjwa'ja', sa' Dyus jĩ's Dyusna ducjwa'ja' jĩte', 22 paapẽysawe'sha' wala cuj yajcyna neeyũuty, sa' tyajũ u'jty. 23 Tyãa entey saduceowe'sh maaíi yu' Jesusa's tjengya' pa'jty. Nasa' uuyã'jrra' peena yu' ĩtyi yuuwa'jsameeta' jĩna we'wesaty yu' tyãa saduceowe'sha'. Tyãasa na'wẽty paapẽjy: 24 —Caapiya'jsa, meen peeta'sh. Moises we'werra': Maa pitstjẽ'jva luuch ji'pjumey nyu's nvijtrra uute', uusáa nyacja' tyãa u'y neeyũusáa yacj cambawa'jsa', atsa' tyãate luucha' uusáa nchi'c na'wẽ neeyũuna jĩ'c. 25 Atsa' cue'sha' jiitja'w siete pitstjẽ'j pyacjtyi u'pu'. Atsa' nyafytewe'sha' cambarrava luuch ji'pjumey uuc, tyajy nyua's nyacj e'stewe'sh jĩi nvijtrra. 26 Atsa' nyacj e'stewe'shva tyã'wẽyrráa nyacj tecjtewe'sh jĩi nvijtrrac uu, sa' tyã'wẽrrarráaty yũu siete pyacjsay. 27 Atsa' nmejte' tyãa u'yva uuc. 28 Tyã'wẽ uurrava qui' ĩtyi yuu ente', ¿maa yacj isa nyu yuuwa'jsacy? tyã'wẽ cyanz pyacjsatyíi tyãa u'yrrarráa iimi'sa' na' jĩte', 29 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —I'cue'sha' Dyus librute fi'jni ũsa' tyã' isa yujna sũju'tsmeei'cue, sa' Dyusa' quĩjya'va jyuca ãjana sũju'tsvameei'cue. Tyãasa jypumbana ũsi'cue. 30 Uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuurra' peena yu' cambana fi'nzewa'jsameeta'. Tyãawe'sha' cielute ũssa Dyus angeleswe'sh na'wẽsarráa yã'tja'. 31 Nava uurra qui' ĩtyi yuuwa'ja's i'cue'sha' iilẽeymeevá'cue Dyusíiva na'wẽc we'we: 32 Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh Dyustju andya' jĩ'c. Uurrava qui' ĩtyi yuusaawe'sh Dyustju jĩrrac tyã'jĩ'. 33 Tyã'wẽ wẽse'jrra', wala cuj yajcyna neeyũuty tyã'wẽ zhichcue Jesus caapiya'pja'ga. 34 Jesus tyã'wẽ saduceowe'shtyi shuuna' vitni's fariseowe'sh jiyurra', pcjaacjety. 35 Sa' Dyus ley caapiya'jsa teechsa' Jesus tashte utyaac pẽjyya' ewmée pasteva jiyu wẽerra. Sa' na'wẽc pẽjy: 36 —Dyus leya' maateva jytjaacuesa' ¿maana? jĩte', 37 Jesus pasrra': —Dyusa's ũusuj jyuca yajcyrra tyãa yuurráana selpiina fi'nzewa'ja' bagachte yujva tyutemée uu entepcach. 38 Naa tyã'wẽ jytjaacuesa'. 39 E'stewe'sha' tyã'wẽydyi'a': Peequíi ma'wẽnga ya'peeygãja', tyã'wẽy mpeeygãj vite nasatyva. 40 Dyus jycaajni naa e'nzsarráa Moises leytyi jyuca ãjsata', tyã'wẽy Dyus yuwe pta'shsawe'sh caapiya'jnityva jyuca jĩc. 41 Fariseowe'sh pcjaacjerra cytee nee ũsiyna, 42 Jesusa' na'wẽc pẽjy: —Cristo' ¿quimna sũju'cue i'cue'sha'? ¿Quiim nchi'cna sũju'cue? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —David nchi'cna sũju'tja'w jĩte', 43 Jesusa' na'wẽc we'we: —Tyã'wẽte', ¿ma'wẽrraga Davida's Dyus Espiritu caayaqui'tje' Cristo's we'werra' na'jĩ: 44 Andyna jype'jsa Cristo's Dyusa' na'jĩc: Andy pucate patsu ju'ngte mcaach, Indyna atsesaty indyrrarráana nwẽese'jwa'ja's vitna jyã'pjcach jĩc. 45 Tyã'wẽ Davidíiva Cristo's we'werra': Andyna jype'jsa jĩnac cysusu' atsa' Cristo' ¿ma'wẽrra David nchi'c yuucy? jĩte', 46 quim yujva teech yuwerráava pasya' ãjameeta', sa' tyajũyã'ja' peena yu' pẽjymeeta' quim yujva.

Mateo 23

1 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac we'we tyãa yacj u'jusawe'sh pety vite nasa yã'jrra: 2 —Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh tyãawe'sha' Moises leya's wala ew jiisa tyãa leya's nwẽese'jwa'ja's jycaajsatja'w sũju'ty. 3 Tyã'wẽyã'tje', i'cue'sha' mwẽese'jwe ley ewsa ma'wẽ jycaatje' tyãa yu'sa' jyuca. Nava tyãawe'sh na'wẽ yu' yũuna fi'nzenuwe. Tyãawe'sha' nasa yuutyi' leya's nwẽese'jwa'ja's jycaajrrava tyãawe'sh yu' leya's nwẽese'je'tsmeeta'. 4 Tũ'swa'j iiméj wala dujsa pjeu'ju'ty tyã'sa' quim yujva chjãchjameena. Tyã'wẽsa'styi nasaty ctũ'se'je', nava tyãawe'sh yu' le'chcuẽ cuseterráa yujva at pu'chji'tsmeeta'. 5 Maava uycajn sũjrra iiwejch iiwejch yajcyna ãate yu' quĩjva yu'ty Dyusna yaaquitstja'w jĩna. Tyãasaty Dyus jycaajni's etste fi'jrra cajate acjrra dyictjeuy vite' cusesu tundrra fi'nze'. Sa' nasa jiyuni fi'nzeya' sũjrra atjni ropava tjaacue jyu'jsa iijyũrraty fi'nze'. 6 Fiesta yat-su pi'cyni u'jrra', cachni wejy ewsarráanaty pacue' iiwejch yajcyna. Sa' judiuwe'sh pcjaacjenisuva tyã'wẽytyi yu'. 7 Clliicjunsu msuuva nasaty wala ewrráa we'wena wechaa jytjãasnaty pecũju', caapiya'jsa jĩna cysus jytjãasna. 8 Nava i'cue'sha' tyã'wẽ caapiya'jsa jĩna cysus jytjãasna fi'nzenuwe. Tyãa pa'gatey i'cue'sha' caapiya'jsamée maa yacjva jyuca pyacjsarráai'cue, naasáa caapiya'jsa' teech yuurráa ji'pji'cue tyã' Dyus caajni Cristo'. 9 I'cue'sha' naa quiwetewe'shtyi' quim yujnava tata jĩna cysusnuwe, tyãa pa'gatey teech Tata yuurráa ji'pji'cue tyã' cielute ũsa'. 10 Sa' npiitstjẽ'j jype'jsa jĩna cysus jytjãasnava fi'nzenuwe, tyãa pa'gatey Npiitstjẽ'j jype'jsa' teech yuurráa ji'pji'cue tyã' Cristo'. 11 Maatyva selpiina fi'nzerra yuurráa jytujtjesa yuune'cue. 12 Tyã'wẽme', maava peequíirráa walasatj sũjna iiwejch iiwejch yaacysa' ãjmeecuẽsa yuuna, nava ãjmeecuesatj sũjna fi'nzesa' walasa yuuna. 13 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', tyã'wẽ Dyus jycaajnite u'cawa'ja's apja'i'cue maava u'cacajmén. Sa' vitesaty ca'ga'jmeerra', i'cue'shrráa yujva u'catsmeei'cue, tyãa pa'ga ũucjũucja'. 14 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. Viudawe'sh yattyi cusa'jrra tyãa cusa'jnity caapechcana'jya' sũjrra wala jyu'j lisa'i'cue. Tyã'wẽ yũupa'ga i'cue'sha' jytjaacue Dyus castigãyni yuune'cue. 15 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. Mtee mteeva pecũju'i'cue nasaty i'cue'sh ju'ngu tupjy wẽerra i'cue'sh caapiya'jni's pta'shna. Nava nasaty cnayrra', tyãa nasatyi' i'cue'sh ũswa'j infiernotey nviit-sa i'cue yu'. 16 I'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', jiimeerra na'jĩna i'cue caapiya'ja' naa pa'ga: Puuty we'weni's cytey yu'nja jĩrra dyuus yata'srráa cysusna jurãyni's cytey yuumeeteva, quĩj yuumeena. Nava dyuus yatte vyuu beja's cysusna jurãyni's yuurrá' cytey yuuwa'j yuja' jĩ'i'cue. 17 Jiimée luucu we'wesa, Dyus dyi'pte' ¿quĩj wejy jytjaacue ewsacy, vyuu beja' meerra' dyuus yata'? E'nzíi ¿Dyus jĩirrarráa meetyna'? 18 Tyã'wẽy na'jĩ'i'cue: Dyuus yatte altala'srráa cysusna jurãynisa's cytey yuumeeteva, quĩjva yuumeena. Nava altalte cambwa'ja's cysusna jurãynisa's yuurrá' cytey yuuwa'j yuja' jĩ'i'cue. 19 Jiimée luucu we'wesa, Dyus dyi'pte' ¿quĩj wejy jytjaacue ewsacy, dyuus yatte altala' meerra' altalte cambnisa'? E'nzíi ¿Dyus jĩirrarráa meetyna'? 20 Maava dyuus yatte altala's cysusna jurãysa' tyã'srráana cysussa yu'tsme'. Altalte cambnisa'sva jyucac cysussa yu'. 21 Tyã'wẽy maava dyuus yata's cysusna jurãysa' tyã'srráana cysussa yu'tsme'. Cytee ũssa Dyus ĩtyisa's cysussac yu'. 22 Tyã'wẽy cielu's cysusna jurãysa' cielurráana cysussa yu'tsme'. Dyus jycaajna ũsni's jyucac cysussa yu' pety Dyus yã'jrra. 23 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. I'cue'sh ũusterráa yajcyrra caapiya'jrra', putatyjã' ma'c yuu meerra' me'sucue ma'c yuu comino ma'c yuu tyã'wẽsaty diez ets ujnderra' teech etsa's cutyi'ji'cue Dyus jĩ' jĩna. Nava Dyus ley jycaajrra': Dyus dyi'pte ew fi'nzena, vite nasaty peeygãjna, Dyusa's ũusuj jyuca yajcyna tyã'wẽ yũuwa'ja' jĩ'c tyãa isa jycaajni yu's cytey yu'tsmeei'cue. Nava na'wẽ Dyus jĩ' jĩ'i'cue tyãa yu's nviitwa'j yu'me'. 24 Jiimée caapiya'jsa, fĩsh le'chcuesa yuutyi' a'tsja'i'cue, nava camello walasa yu'sa' uymeerra jycjẽeje'i'cue. 25 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. Vaso ma'c yuu meerra' plaatu ma'c yuu tyã'wẽsaty ecaju yu' wala ew pcji'cji'i'cue, nava dyiicjẽ yu' vite jĩity pesweerra ambnisarráa uta ji'pjta'. 26 Fariseo jiyu'tsmeeng. Dyiicjẽ cjuẽ'y pcji'cywa'ja' vaso vite' plaatuty, cyaj ecajuva jyuca ate yuuna. 27 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. Uusáa pendani's cajcuecjẽ pchiime'tje', zhichcuec vya'. Nava dyiite yu' uusáa dyi'tjrráa utac canzh putana ũsu'. 28 I'cue'sha' tyã'wẽysa i'cue. Ãacjẽ yu' nasaa dyi'pte wala ew na'wẽ tjengu'i'cue. Nava ũuste yu' canzh ewmée yaacynisarráa uta ũsa'. 29 Ley caapiya'jsa vite' fariseowe'sh ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysa, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. I'cue'sha' ewcuẽ pjeu'jna nes yu' Dyus yuwe pta'shsa vite' nasa ewsa tyãawe'shtyi pendaní cafysu. 30 Sa' na'jĩ'i'cue: Cue'sh yatsgawe'sh fi'nzeni ente cue'sh ũsvatsa', cue'sha' icjwa'jme'ntca'w yu' Dyus yuwe pta'shsatyi' jĩ'i'cue. 31 I'cue'sha' Dyus yuwe pta'shsawe'shtyi icjsa nwe'shi'cue, tyãasa i'cue tyãa icjsawe'shtyi' cue'sh ji'j yatsgawe'sh jĩna we'we'. 32 I'cue'sh yatsgawe'sh quĩjne'ta yũusa yu', atsa' i'cue'shva tyã'wẽy yũuna nes yuune'cue. 33 Ul weeswée seena'sa ji'j, ¿ma'wẽ yũurra infiernote castigãywa'tje pa'jmée yuuqui'cue? 34 Tyã'wẽsa yã'ji'cue na' i'cue'sha' maaíityi' cluuscjẽ qui'pna icjna, vitetyi's judiuwe'sh pcjaacjeni yatsu pãpana, vitetyi's ajtserra chjamb iisa icjya' pacuena nes yuucajn andya' caajya'vatj Dyus yuwe pta'shsa vite' quĩjteva wala jiisa vite' caapiya'jsa tyãawe'shtyi. 35 Tyã'wẽ Abela's icjnijũjy nasa ewsaty icjya' tacjrra Berequias nchi'c Zacariasa's Dyus altal pucate icji'cue tyãa entepcach icjnisaty i'cue'shrrarráa yuuwesa yuune'cue. 36 Isatj we'we' nyafiitey icjnisatyi's nasa naa ensuwe'sh tyã'wẽ yuuwesa yuutyna. 37 Jerusalente nasa, i'cue'sha' Dyus jycaajnisa tyajy yuwe's pta'shsawe'shtyi icje'i'cue, maaíityi' cuet wãatatajna. Manz usva pcjacjrra nwe'we wẽetj i'cue'sh luuchtyi, atallva ma'wẽga luuchcuẽtyi's fyuu cu'ta dyiite ãshi' tyã'wẽy, nava wa'li'cue. 38 Mwẽese'jwe: i'cue'sh ũsni' tjengnimée neeyũuna. 39 Na'jĩ'tj na': peena yu' andya's uymeene'cue, Dyus tashu yuusa wala ewsa yuja' jĩna we'wewa'j en ãjpcach.

Mateo 24

1 Dyuus yatu casejrra Jesusa' u'juetspcachja', tyãa yacj u'jusawe'sha' utyaarra we'wety dyuus yata's pta'shna. 2 Atsa' Jesusa' na'wẽc pas: —Tyã'wẽ yuj seena' zhichcue wala'. Nava na'jĩ'tj na': jyuca ptsuuna, atsa' tyãa yattewe'sh teech cuetrráa yujva quẽese'jnimeesa yu' neeyũumeena jĩc. 3 Tyajũ' Olivos vitsnaty u'j. Cytee pa'jrra Jesus cachrra u'pte', tyãa yacj u'jusawe'sh maaíi yu' na'jĩnaty we'we paatste: —Meen peeta'sh, ¿bagach tyã'wẽ jyuca ptsuucy? Sa' iindy quĩiwa'j en vite' naa quiwe ptsuwa'j en ãjatste', ¿quĩj seena'sa vyaacy? jĩte', 4 Jesusa' pta'shcu: —Mpa'yajcywe, i'cue'shtyi caypumba'jwe'shte. 5 Tyã'wẽme', wala pa'jatyna andy yase's cysusna na'jĩna: Dyus caajnisa Cristotj jĩtyna, sa' tyã'wẽ yũurra wala caypumba'jatyna ĩshiina. 6 I'cue'sha' wẽse'jene'cue guerra msuu msuuva u'pa' jĩni. Tyã'wẽ yũuteva i'cue'sha' ũucjnuwe, tyã' nmej en yu' me'. 7 Gobierno' vite quiwete gobierno yacj puiityna, naapcachja' puuty jyu'j quiwejũ pwe'shva puiityna. Tyã'wẽ mtee mteeva jyuca guerra quiiteena. Sa' wẽje enva pa'jana, wee seena'sava pa'jana, ejndva seena'sa u'juetyna mtee mteeva. 8 Tyã'wẽ seena'sa pa'jrrava tyãa yu' nyafyte ñusya' tacjnisarráa yuuna. 9 Tyajũ' i'cue'shtyi uwerra ducjetyna pãpana icjcajn, sa' naa quiwete mteewe'shva jyucaysa atsetyna andy jycaajni's nwẽese'pja'garráa. 10 Tyã'wẽ yũute', maanzcuẽesava Dyus tashu tyuteetyna, sa' puuty yajtsena vitesa uwerra icjwa'ja's vitutyna. 11 Wala ĩshiisa vyaatyna, andya' Dyus caajni yujtj jĩna nasa maanzcuẽesatyva ĩshiijatyna. 12 Sa' ewmée yũuna fi'nzewa'jrráa tyacue wala pa'tje', puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'j yu'sa' iviitutyna maanzcuẽesava. 13 Nava uu entepcach Dyus yacj tyutemée fi'nzesa' ewte neeyũutyna. 14 Naapcachja' Dyus jycaajwa'ja's pta'shnisa' maa quiweteva jyuca pta'shni yuuna mteewe'shva jyuca jiyucajn. Tyã'wẽ yũunijũ nmej ensa pa'jana. 15 Na'wẽ yũuwa'ja's jypa'yacy lẽeyrra jii mfi'nzewe Dyus yuwe pta'shsa Daniela' pta'shna fi'cj dyuus yatte canzh ewmée yũuna pa'jwa'ja's. Atsa' tyã'wẽ seena' canzhsa pa'jrra dyuus yatte u'catste uyrra', 16 Judea quiwesuwe'shva jyuca ũpjna u'juene'cue vits walasu ũsya'. 17 Sa' ẽe yat-su ũssava sa'jrra quĩjrráanava cutyi'jwa'j en ji'pjumeetyna. 18 Tyã'wẽy mjĩi ejsu u'jusava tyajy atyja's nicyya' yatna u'jwa'j enrráa yujva ji'pjumeetyna. 19 Tyãa ente' u'ywe'sh nasa ji'pjsa meerrava luuch ãpãcuẽ ji'pjsawe'sha' wala yuj pytjaa yuutyna. 20 I'cue'sha' Dyusa's mpẽjywe tyã'wẽ nus ente meerrava jycaase ente ũpjna u'jwa'j yuucajmén. 21 Tyã'wẽ tyãa ente' seena' yuj wala ñuswa'j yuuna. Naa quiwe's pjeu'jiyna bagachte yujva tyã'wẽsa yu' iiu'pume', sa' tyã'wẽsa scjẽwniijũyã'ja' peena yu' u'pumeena tyã'wẽysa yu'. 22 Dyusa' en tyã'wẽ seena'sa's tyachmée vitmeete yu', quim yujva ĩtyi neeyũumeetyna. Nava tyajy nasa tyjityjnisaty peeygãjrra, en tyã'wẽ seena'sa's tyachmeerráa vituna. 23 Maava i'cue'shtyi we'werra', mtjengwe Cristo ayte ũsa' jĩtyna, meerrava cytee ũsa' jĩtyna, nava tyã'jĩni's nwẽese'jnuwe. 24 Tyãa pa'gatey wala ĩshiisa pa'jatyna, andya' Dyus yuwe pta'shsatj sa' Dyus caajnisa Cristotj jĩtyna, tyã'wẽ quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'jatyna caypumba'j wẽerra. Tyã'wẽ yũurra maaíityi' caypumba'jatyna Dyus tyjityjnisa yujtyva. 25 Tyã'wẽ yũuwa'ja's pta'shyã'tj i'cue'shtyi dyiicjẽy. 26 Tyãa pa'ga nwẽese'jmeene'cue macue tyã'wẽ cytee ũsa' nasa u'pnimeete jĩteva meerra' ay dyiite ũsa' jĩtyna. 27 Tyãa pa'gatey Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa quĩi ente', cpi'shva ma'wẽga sec cãanijũ cwejnerra' sec cjẽenijũva vya' tyã'wẽyrráa yuuna naa dundte jyucaysa dyi'pte. 28 Cacue uuniisa mcaa ũsteva cytee pcjaacjetyna mẽewẽjya' ũ'ya'. 29 Tyã'wẽ seena' ñuswa'j en scjẽuutspcachja', seca' chji'ndyina, atsa' a'te' cweetjmeena. Naapcachja' estrella ũshityna, ẽe walasu quĩj seena'sava jyuca quẽese'jni yuutyna. 30 Tyã'wẽ yũunijũ', Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa quĩiwa'ja's caajiyu'jsa vyaana cieluju, atsa' naa quiwete nasa maanzcuẽesava ũ'netyna Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa tyã'wẽ cieluju tãapj pyãjte seena' zhichcue vyaana yujte uyrra. 31 Sa' tyajy angeleswe'shtyi jycaajana seena' sus tujcarra tyajy tyjityjnisatyi' pcjacjcajn naa quiwetewe'sh mtee mteewe'shva jyucaysaty. 32 Naa ejemplo's pechcananuwe: higuera fytũu tasha' ets umburra qui' u'se yeetsutste uyrra', yũnya'vateva jiyu'i'cue. 33 Tyã'wẽy na'wẽ seena'sa vyaatste uyrra', jii mfi'nzewe, ptsuwa'j en utyaatste tyã'wẽ yuuna. 34 Isatj we'we', naa ensu nasa' uumey tyã'wẽ seena'saty uyuune'cue. 35 Cielu naa quiwe jyuca scjẽuutyna, nava andy we'weni yu' cytey yuumey yu' scjẽwmeetyna. 36 Nava quĩj ente quĩj orate tyã'wẽ yũuwa'j yu'sa' quim yujva jiimeeta', cielute angeleswe'sh Dyus Nchi'c tyãawe'sh yujva, naasáa Dyus yuurráa jiia'. 37 Noe enteva ma'wẽga yuu tyã'wẽyrráa yuuna, Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa quĩi enteva. 38 Tyãa ensu nasa' ĩcj utameyna yu' wala wechana ũsu'ty ũ'na tundyna cambana Noe arcate u'capcach. 39 Sa' Dyus castigo's jiimée ũsíi, ĩcj utate jyuca ptsuutsyã'jrrarráaty jiyu, tyã'wẽyrráa jiyumeetyna Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa quĩi enteva. 40 Tyãa ente' e'nz pitstjẽ'j mjĩina ij ũsutyna, atsa' teechsa's jyũna u'jni yuuna, nava vite's nviitni yuuna. 41 Tyã'wẽy e'nz u'y ij ũ'cjna ũsutyna, atsa' teechsa's jyũna u'jni yuuna, nava vite's nviitni yuuna. 42 I'cue'sha' jypa'yacy meswe. Tyã'wẽme', quĩj ente quĩj orate Dyus Nchi'c quĩiwa'jsateva jiimeei'cue. 43 Nava jypa'yacy meswe. Yat namuva ma'wẽ peswée quĩj orate yujteva jiyurra' dejmée jypa'yacy ũytjasna u'pucy yatte pesweecajmén, tyã'wẽy myũuwe. 44 Tyãa pa'ga i'cue'shva jyuca pjeu'jrra meswe. Tyã'wẽme', yajcymée ũsiyna Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' quĩjrráa yuuna. 45 Selpisáa ¿maa ewqui patron neewe'werra nvijtte cyte yattewe'shtyi cwẽeje'jmée sã'jĩwa'jsa? 46 Patron neewe'werra nviitni's jyuca cytey yuuna ũste patrona' tjengna pa'tje', tyãa selpisáa yacja' wala yuj wecha yujna. 47 Isatj we'we': tyã'wẽ yũusa's patrona' tyajy ji'pjuni's jyuca neewe'werra nviituna. 48 Nava selpisáa ewmeesa' patron pa'jya' jytjẽeyuuna sũjrra 49 cyte vite selpisaaty pcyuuna tũusaawe'sh yacj tundyna ũ'na yũuna ũste', 50 yajcymée ũsiyna patrona' quĩj ente quĩj orateva pa'jrráa yuuna. 51 Sa' seena' wala ñus ñus castigãina tyã'wẽ yuwejurráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysawe'shtyi na'wẽy. Tyajũyã'ja' tyãa selpisáa ewmeesa' seena' wala pembeena qui'tjtyi csuusu'jna.

Mateo 25

1 Dyus jycaajwa'j en ãjte', na'wẽ yuuna: Diez cna'sava ma'wẽta lampara aceite awniisa's atrra boda yatna u'j novio's jypa'gaya', tyã'wẽy yuutyna. 2 Tyãa cna'sawe'sh tajtssa' jypa'yacymeerra pjeu'jmeety u'j, sa' vite tajtssa' jypa'yacyrra jyuca pjeu'jrraty u'j. 3 Tajtssa' ew ũus yajcymeerra', lampara yu'sa' jyũrra u'jrrava aceite yu' jyũmeety u'j ptsuute qui' awwa'j. 4 Nava vite tajtssa' aceite jyũrraty u'j lamparatewe'sh ptsuute' qui' awwa'j. 5 Novio pa'jya' jytjẽeyuute', tyãawe'shtyi wala deewẽe yuute' dejty. 6 Tyajũ' cuspyãj yuutste', ptjũusec na'jĩna sus we'weni: Novio yujyã'ja', atsa' jypa'gaya' myujwe jĩni. 7 Naapcachja' cna'sawe'sh cyanzíi quiiterra lampara's pjeu'jty. 8 Atsa' tajtssa jypa'yacymée u'jsawe'sha' vite tajtssaty aceite tjãastyi: Le'chcuẽrráava peesune'cue. Tyã'wẽme', cue'sh pqui'tanisa' ũchjatsa' jĩnaty we'we. 9 Nava cna'sawe'sh jypa'yacy pjeu'jrra u'jsa' na'wẽty pas: Ũsme'nja'w. Tyã'wẽme', cue'sh jĩi yujva ãjmée ji'ptja'w, atsa' i'cue'shtyi ũswa'j yu' wejy ãjmeena. Wejy yuuva me'jwe weyya' jĩ'ty. 10 Tyã'wẽ tajtssa jypa'yacymeerra aceite weyya' u'juetspcachja', ptamusá novio' pa'cj. Atsa' jypa'yacy ũytjãssawe'sha' boda yatte novio yacj u'catspcachja', vitya's apjtyi. 11 Tyãa e'suyã'jty vite cna'sawe'sh cũjrra: Meen pjaande jĩna we'we. 12 Nava pasrra': Isa, andya' i'cue'shtyi' jiimeetj jĩc. 13 I'cue'sha' jypa'yajcy meswe. Tyã'wẽme', quĩj ente quĩj orate Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa pa'jwa'ja's jiimeei'cue. 14 Teech pitstjẽ'jva ma'wẽga vite quiwen u'juetsrra', tyã'sna selpisaawe'shtyi pa'yarra tyajy vyu's neewe'werra ũsrra u'j, tyã'wẽ yũuna Dyus jycaajwa'j en ãjte'. 15 Tyãa pitstjẽ'ja' selpisáa teechsa's vyu tajts milcu ũs, sa' vite's e'nz milcu ũs, sa' vite's teech milcu ũs, teechsa na'wẽrraj macuesa's shiingmée iijyũya' ãjawa'jsateva tyacuerráac ũsrra u'j. 16 Teech selpisáa tajts mil vyu jypa'gasa', tyãa vyu's cmãaji'jrra qui' vite tajts mil íic ãj cnay. 17 Tyã'wẽy e'nz mil jypa'gasava qui' vite e'nz mil íic ãj cnay. 18 Nava teech milrráa jypa'gasa' patron vyu's cafi'jrra quiwetec pendáa. 19 Patrona' wala tyachte qui' shawendna pa'jrra', tyãa selpisaawe'shtyi vyu ũsni's qui' pẽjycu. 20 Nyafyte' tajts mil vyu jypa'gasa cjuẽ'y utyaana cũjrra qui' vite tajts mil íic ãj caashwendu'j na'jĩna patrona's: Indya' tajts milngu ũs, atsa' qui' vite tajts mil íitj cnay cmãaji'jrra jĩte', 21 patrona' na'wẽc we'we: Indya' vyu'sa' psuwmeeng wala ew cmãaji'j. Tyã'wẽ le'chcuẽrráasanava psuwmée cmãaji'pja'ga, wejy walasanava neewe'werra iindy cusete nviitu'nja. Ãchja' me'ca andy yacj wechana ũsya' jĩc. 22 Tyajũ' vite selpisáa e'nz mil jypa'gasava cũjc na'jĩna patrona's: Indya' e'nz milrráang ũs, nava tyã'sa' cmãaji'jrra qui' vite e'nz mil íitj ãj cnay jĩte', 23 patrona' na'wẽc pas: Indya' vyu'sa' psuwmeeng wala ew cmãaji'j. Tyã'wẽ le'chcuerráasanava psuwmée ewngu cmãaji'pja'ga ãchja' tyãate jytjaacue walasanava nviitu'nja iindy cusete. Me'ca andy yacj wechana ũsya' jĩc. 24 Tyajũ' teech milrráa jypa'gasava cũjc patrona's na'jĩna: Indya' wala weesweeteva jiitj, sa' iindy uutjashmeesuva jyucang pcjacje' quĩjva ujmeerrava. 25 Tyãa pa'ga ũucjrra iindy vyu's jyaawtju quiwete pendaarra. Nava ãchja' ducjetstju indy macuene'nga ũs tyã'sa' jĩte', 26 patrona' na'wẽc pas: Indya' seelpimée watycuẽng. Andya' tyã'wẽ juuna'rra quĩjva ujmeerrava vite jĩity pcjacjsateva jiitj jĩ'ng na', 27 ¿mjĩtenga andy vyu's bancoga jyaawmée tyãate jytjaacuecuẽ nuypejnarra caashwendu'jya'? jĩrra', 28 cytee ũssaty na'wẽc jycaaj: Tyãa pitstjẽ'j vyu mil ji'pjsa's cusa'jrra diez mil ji'pjsa's meswe. 29 Tyãa pa'gatey ji'pjsa's jweeíirráa jytjaacue ũswa'ja' wala ji'pjucajn. Nava ji'pjmeesa's jyuca cusa'jwa'ja' le'chcuẽrráa ji'pjuni'sva. 30 Sa' tyãa pitstjẽ'j seelpimeesa's uwerra ecaju chji'ndy walate macjwe. Cyte' seena' yuj pembeena qui'tjtyi csuusu'jna ũswa'ja' jĩc. 31 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' jycaajsa yuurra angeleswe'sh cshavyte quĩjrra tyajy jycaajwa'tje cachjiina. 32 Tyajũ' nasa' naa quiwete mtee mteewe'shva jyuca pcjaacjetyna tyajy tashte, atsa' teechsa na'wẽrraj tyjityjrra tyundena, piisháa-tjengsava ma'wẽga fii tyundé' piisháa vite' caplaty tyã'wẽy. 33 Sa' piishaatyi' patsu ju'ngu tyajrra', caplatyi' jembu ju'ngu tyajana. 34 Tyã'wẽ yũurra jycaajsa' we'wena patsu ju'ngu ũssatyi' na'jĩna: Andy Tata peeygãanisa, i'cue'sha' myujwe tyã'wẽ naa quiwe's vitiyna i'cue'sh jycaajwa'j pjeu'jni ũsa' tyã'sna jypa'gaya'. 35 Tyãa pa'gatey i'cue'sha' andya's sã'jĩ i'cue wẽena u'jute'. Sa' yũ'wẽena u'jute', yusi'cue. Nasa ecajuwe'sh na'wẽ u'jute', deewa'j pqui'ji'cue. 36 Atjwa'j ropa ji'pjmée u'jute', ropa ũsi'cue. Uuya' ũste', tjengya' pa'ji'cue. Carcelte ũste', cyteeva tjengya' pa'ji'cue jĩte', 37 nasa ew yũusa' na'jĩtyna: Indya' ¿bagach wẽena u'jutetca'w uyrra ũ' puuts? ¿Bagach yũ'wẽena u'jutetca'w tundywa'j ũs? 38 Indya' ¿bagach tyã'wẽ ecajuwe'sh na'wẽ u'jute uyrratca'w deewa'j pqui'j? ¿Bagach tyã'wẽ ropa ji'pjmée u'jutetca'w ropava ũs? 39 ¿Bagach ãtsa'na ũstetca'w tjengya' pa'j? ¿Bagach carcelte ũstetca'w cyteeva tjengya' pa'j? jĩtyna. 40 Atsa' jycaajsa' na'wẽ pasuna: Isatj we'we', andy yacjtjẽ'jwe'sh macue wala pytjaa ãjmeecuesarrava ayte ũsta' tyãaty tyã'wẽ yũusa' andyna pu'chsarra i'cue tyã'wẽ yũu jĩna. 41 Tyajũ' jembu ju'ngu ũssatyi' jycaajsa' na'jĩna we'wena: Andy tashu mtyuteewe, i'cue'sha' ewmeetewe'sh yã'ji'cue. Tyãa pa'ga echtjẽ'j jĩi echtjẽ'j angeleswe'sh jĩi pjeu'jni ũsa' infierno ipy wala cytee me'jwe jĩna jycaajana. 42 Tyã'wẽ andy wẽena u'juteva, puutsmeei'cue. Yũ'wẽena u'juteva tundywa'j ũsmeei'cue. 43 Nasa ecajuwe'sh na'wẽ u'juteva, deewa'j pqui'jmeei'cue. Ropa ji'pjmée u'juteva, atjwa'j ũsmeei'cue. Ãtsa'na ũsteva, tjengya' pa'jmeei'cue. Sa' carcelte ũsteva, cyteeva tjengya' pa'jmeei'cue jĩte', 44 tyãawe'sha' na'wẽ pasutyna: Indya' ¿bagach wẽena u'jutetca'w puutsmée? ¿Bagach yũ'wẽena u'jutetca'w tundywa'j ũsmée? ¿Bagach ecajuwe'sh na'wẽ u'jutetca'w deewa'j pqui'jmée? ¿Bagach ropa ji'pjmée u'jutetca'w atjwa'j ũsmée? ¿Bagach ãtsa'na ũstetca'w tjengya' pa'jmée? ¿Bagach carcelte ũstetca'w cyteeva tjengya' pa'jmée? jĩtyna. 45 Atsa' jycaajsa' na'wẽ pasuna: Isatj we'we', naa nasa pytjaa ãjmeecuẽsaty quĩjte yujva pu'chmeei'cue na' andyna pu'chsameerrai'cue tyã'wẽ yuu jĩna. 46 Tyãa pa'ga ew yũusame' infierno ipy ptsuwa'jmeete cjẽeya' u'juetyna, naapcachja' ew yũusawe'sha' bagachteva ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna.

Mateo 26

1 Jesusa' tyã'wẽ pta'shna jyã'jrra', tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'jĩnac we'we: 2 —I'cue'sha' jii i'cue Pascua fiesta ãjya' e'nz enrráa yã'j peejya', atsa' tyãa ente' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uwerra ducjni yuuna cluuscjẽ a'cyrra icjcajn jĩc. 3 Tyãa entey sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh, ley caapiya'jsawe'sh, judiu ntjẽ'jsawe'sha' pcjaacjety sacerdote npiitstjẽ'j Caifas yat patyute, 4 sa' tyãawe'sh pwe'sh puuty we'wety nasa jiyunimeete paatste Jesusa's uwerra icjya'. 5 Tyãasaty fiesta ente yu' tyã'wẽ icjya'mée puuty we'we nasa wala suscajmen. 6 Tyãa ensu' Jesusa' Betania chjambte Simon wã'jy weeju catyjisa yattec ũsu'. 7 Atsa' teech u'y utyaana cũjc aceite wẽt putasa's frascote uta awniisa wala pa'gasa's atrra. Sa' Jesus cachrra u'pte', tyajy dyictjecjẽc jyuca aw. 8 Tyã'wẽ yũuni's Jesus yacj u'jusawe'sh uyrra', na'jĩnaty ũuscha we'we: —¿Tyacue yuja' wala psuwmañ? 9 Tyã'wẽ yũupcachte wejyva pa'gate tyweyrra tyãa vyu's puuplesaty peesvatsne' wejy ew yu' jĩte', 10 Jesus wẽse'jrra' na'wẽc we'we: —¿Quĩjcue cuch susu' naa u'ya's? Na'wẽ yũunisa' psuwnisame'. 11 Puuplesa' bagachteva i'cue'sh yacj nes yuutyna. Nava andya' i'cue'sh yacj nes yuuwa'jsameetj. 12 Naa u'y andy cacuecjẽ aceite wẽt putasa's awcu, nava andy uute pendaawa'ja's pjeu'jnarráac tyã'wẽ yũu. 13 Isatj we'we': Naa quiwete mtee mteeva Dyus yuwe's pta'shna pecũjsa' naa u'y tyã'wẽ yũuni'sva ja'nda pta'shni yuuna pechcanamée jĩc. 14 Tyajũ' Jesus yacj u'jusa docesatewe'sh Judas Iscariote yaasesa' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh yacj puuty we'weya' u'jrra 15 tyãawe'shtyi na'jĩc: —Jesusna uwerra ducjte' ¿manz deweequi'cue? jĩte', tyãawe'sha' treinta vyuty deweya' neeyũu. 16 Tyajũ' Jesusa's ma'wẽ yũurra tyãawe'sh cusete ducjya' ãjawa'ja's wala pacuec. 17 Pan levadura ji'pjmée ũ'ni fiesta en ãjatste', Jesus yacj u'jusawe'sha' tyajy tashte utyaarra na'wẽty pẽjy: —Pascuate ũ'wa'ja's ¿mteenga pjeu'j jytjãasu'? jĩte', 18 na'wẽc jycaaj: —Jerusalenna me'jwe, cytee teech pitstjẽ'ja's jii i'cue tyã'sna na'jĩne'cue: Cue'shtyi caapiya'jsa' na'jĩnac yuwe caaj: Andy uuwa'j en utyaac, atsa' iindy yatte Pascua's yu'scjẽwya'vatj andy yacj u'jusawe'sh yacj jĩne'cue jĩte', 19 tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesus jycaajni's cytey yuuty, sa' ũ'wa'ja's pjeu'jty. 20 Tyajũ' jyuca chji'ndyitste', Jesusa' docesawe'sh yacj cachcu mesate ũ'ya'. 21 Sa' ũ'na u'prra', na'wẽc we'we: —Isatj we'we', i'cue'sh yacj u'jusa teechsa' andya's atsesawe'sh cusete ducjya'va' jĩte', 22 tyãawe'sha' wala ñusrra paapẽjytyi teech teechrraj: —¿Andy ma'tj? jĩna. 23 Atsa' Jesusa' pta'shcu: —Maa tyã'wẽ andy yacj ja'ndarraj cuse's acjena plaatucjẽ tyãa tyã'wẽ andya's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa'. 24 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' ma'wẽ uuwa'jsateva Dyus librute pta'shi'c tyã'sa' cytey yuuya'va'. Nava andya's atsesawe'sh cusete ducjsa' ¡seena' yuj ñuste cjẽjena! Tyãa pitstjẽ'ja' naa quiwete wejy yuuva upymeevatsne' wejy ew yu' jĩte', 25 Judasa' pẽjycu: —Meerra' ¿andyvá'ntcacy? jĩte', Jesus pasrra': —Indyíing jĩc. 26 Ũ'na u'prra', Jesusa' pana's jypa'gana'va Dyusa's wecharra pe'ltendec, sa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũsu'scu na'jĩna: —Mẽ'we, naa pana' andy cacue na'wẽsa' jĩrra', 27 vaso'sva jypa'gana'va Dyusa's wecharra tyãawe'shtyi ũscu na'jĩna: —Jyucaysa mtundywe naa vasotewe'sha's. 28 Naa vasotewe'sha' andy ee na'wẽsa'. Dyusa' maanzcuẽesa pcaltyiva cjũcjrra nwe'wewa'ja's vitcu, nava andy eea's pcawrra yuurráac tyã'wẽ nwe'wewa'ja's vit. 29 Nava na'jĩ'tj na': ãchjũyã'ja' peena yu' tundyme'nja naa uva yu'a's, naasáa andy Tata jycaajwa'j enterráa yã'j qui' i'cue'sh yacj pcjaacjerra tundyi'nja jĩc. 30 Tyajũ' Dyusna wechana memna jyã'jrra', u'jty Olivos tjã'j vitsna. 31 Atsa' cytee pa'jrra', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Naa custe' i'cue'sh jyucaysa andyrráana nvijtrra tyuteene'cue. Tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus librute na'jĩ'c: Piisháa-tjengsa's icjte', piishá' jyuca ũpjuutyna jĩ'c. 32 Nava andya' uurrava qui' ĩtyi yuurra' i'cue'sh yatste u'jue'nja Galilean jĩte', 33 Pedro' na'wẽc pas: —Macue vite yu' indyrráana nvijtrra tyuteeteva, andy yu' tyã'wẽ yũume'nja jĩte', 34 Jesus pasrra': —Isatj we'we', naa custe atall we'wemeyna indya' Jesusa's jiimeetj jĩna tecj us ĩshiijane'nga jĩte', 35 Pedro' na'wẽc we'we: —Macue indy yacj ja'ndatey uuwa'jma'c casej, nava indya's jiimeetj jĩna yu' ĩshiime'nja. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sh jyucaysa tyã'wẽrrarráaty we'we. 36 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj Getsemaní yaasesate pa'jrra', na'wẽc we'we: —Ayte mcaachwe, naapcachja' andya' Tata yacj puuty we'weya' u'juetstju jĩrra', 37 Pedro vite' Zebedeo nchi'c e'nzsaty pe'jrrac u'j. Sa' ũuste wala ñus ũusutjete', na'jĩc: 38 —Tyacue wala pytjaa yuurra uuwa'ja's yajcyte', wala ñus yuja'. Atsa' i'cue'sha' aytee neeyũurra dejmée jypa'yacy me'pwe andy na'wẽy jĩrra', 39 Jesusa' jyu'jmée u'jrrarráa tycaa pquipja weterra Dyus yacj puuty we'wec na'jĩna: —Tata, indya's ewuwechte', andya's meen nwe'we tyacue wala pytjaa yuuwa'ja's jypa'gacajmen. Nava andy jytjãasni yu'sa' cytey yuumeerrava, iindy jytjãasnirrá's cytey meen yũu. 40 Tyajũ' Jesusa' qui' shawendcu Pedrowe'sh tashtey, sa' dejna ũste uyrra' na'wẽc we'we Pedro's: —Andy yacj jypa'yacy dejmée ũsya' ãjameevá'cue teech orarráava. 41 Ewmeete weteya'mée jypa'yacy dejmée me'pwe Dyus yacj puuty we'wena. I'cue'sha' ũusuj yu' chjãchjai'cue yaaqui', nava i'cue'sh cacue yu' chjãchjatsme' cytey yuuya'. 42 Tyajũ' Jesusa' qui'quin u'jrra', na'jĩnac Dyus yacj puuty we'we: —Tata, tyacue wala pytjaa yuuwa'ja's yu'ptjejya' ewuwechmeete', iindy jytjãasni cytey yuuvatsrráa ewna jĩrra', 43 Pedrowe'sh tashte qui' shawendrra', tyãawe'sh yafy chjãchjameete qui' dejna ũstec uy. 44 Sa' nyafíi na'wẽyrráa we'werra tecj usva qui' u'cj, Dyus yacj puuty we'weya'. 45 Tyã'wẽ yũurrac Pedrowe'sh tashna shawendna cũjrra', na'wẽ we'we: —Ãchj yuurrá' mdejyujíiwe jycaaseya'. Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's pcalsawe'sh cusete ducjwa'j en ãjc. 46 Atsa' quiiterra u'juega. Andya's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa' yujyã'ja' jĩc. 47 Jesus cytee we'wena nee ũsiyna, Judasa' pa'cj. Tyã' docesatewe'shíirráac yu'. Atsa' tyãa yacj nasa wala cuj pa'jty cchill vite' fytũ atrra. Tyãawe'sha' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh jycaajnisaty yu'. 48 Judasa' na'jĩnaga yu'cywe'werra pe'jna yuwé' Jesusa's tundcajn: —Ma'sna dyi'pte andy wecha'nja tyã'sna tundrra jyũna u'juene'cue jĩnaga we'we. 49 Tyãasac Jesus tashte utyaarra na'wẽ we'we: —Cue'shtyi jype'jsa jĩna'va wechac. 50 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Namicu, ¿quĩjya' yujnga? jĩtspcachja', tundtyi jyũna u'jya'. 51 Tyã'wẽ tundutspcachja', Jesus yacj pi'cyna u'jusa teechsa' cchilla's jycuutyi'jrra sacerdote npiitstjẽ'ja's selpisáa tjũ'wẽ's spẽ'tjcu. 52 Atsa' Jesusa' we'wec: —Iindy cchilla's mjyaaw. Tyã'wẽme', jyucay maava cchilluj puiisa', cchillteyrráa uuwa'jsata'. 53 Andy Tata's maanzcuẽe angeleswe'shva andyna nwe'wewa'jsa pẽjyte', cytey yuuna sũju'tsmeevá'nga. 54 Tyã'wẽ pẽjyte', cytey yuuyujuna, nava Dyus librute' nyafiitey pta'shni yã'cj yu' ãchj na'wẽ tundutsta' tyã' cytey yuucajn, atsa' nwe'wewa'jsa pẽjyme'nja. 55 Tyã'jĩrra' tundsatycu we'we: —Andya' pesweetjas i'cue andya's tundya' cchill pety fytũ atrra pa'j. Andya' caapiya'jya' een isatj dyuus yatte i'cue'sh cshavyte nes yu'. Nava tyagachjíi yu' tundmeei'cue. 56 Nava Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jrra nviitni cytey yuucajnrráa tyã'wẽ yuutsa' jĩc. Naapcachja' Jesus yacj u'jusawe'sha' tyã'srráana nvijtrra jyuca ũpjna u'jty. 57 Atsa' Jesusa's tundrra jyũna u'jty sacerdote npiitstjẽ'j Caifas tashte. Cyteea' ley caapiya'jsa vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh tyãawe'shtyi pcjaacjerra ũs yu'. 58 Atsa' Pedro' e'ste jyu'j neeyũurrac yujna ũsu', sacerdote npiitstjẽ'j yat patyute u'capcach, sa' cytee policiawe'sh yacj cachrra neeyũuc quĩj yũuteva uyya'. 59 Naapcachja' sacerdotewe'sh, judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' jyucay cytee pcjaacjerra ũssawe'sha' Jesusa's quiicje'jya' sũjrra quĩjrráava ĩshiiwa'jsa pacue'ty. 60 Macue nasa maanzcuẽesa quĩjrráava pta'shna cũjteva, ĩshiinirráac caseje'. Nava nmejte' e'nz nasa ĩshiisa cũjrra na'wẽty pta'sh: 61 —Naa pitstjẽ'ja' na'jĩ'c: Andya' naa dyuus yata's pẽtyrra tecj ente' qui' tyaja'nja jĩ'c jĩna pta'shte', 62 sacerdote npiitstjẽ'ja' quiiterra Jesusa's na'wẽc we'we: —¿Quĩj yũurranga ma'wẽrráava pasu'tsmée? Meerra' ¿isa yuj tyã'jĩvá'nta? jĩteva, 63 Jesusa' pasme'. Atsa' sacerdote npiitstjẽ'ja' na'wẽc we'we: —Dyus ĩtyisa dyi'pte jurãyrra isasarrá's mpeeta'sh. Indya' ¿Cristo Dyus Nchi'c dyijngá'? jĩte', 64 Jesus pasrra': —Indya' isang we'we'. Andya' i'cue'shtyi na'jĩ'tj na': Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uyuune'cue Dyus pucate cachrra u'pte sa' cieluju tãapj pyãjte quĩjatsteva uyuune'cue jĩte', 65 sacerdote npiitstjẽ'ja' ũusacharra peecy atjni ropa's sundec na'jĩna: —Naa pitstjẽ'ja' tyajy yuweju yuu atsewe'wec Dyusa's, atsa' ¿quĩjya'rráa testigo jwee pejiicytja'w? Tyajy atsewe'weni's i'cue'shíiva wẽse'ji'cue. 66 Sa' ãchja' ¿maa sũju'cue? jĩte', tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Tyã' yuuwesa', tyãa pa'ga icjwa'j yuuna jĩty. 67 Tyajũ' Jesus dyi'pte fyne'sh avytjetjrra uyiity, atsa' vite' dyi'ptety uca'ca na'jĩna: 68 —Indya' Cristo dyijrra', mjiyu quimga dyi'pte ujca. 69 Tyã'wẽ yuutspcachja', Pedro' ecaju patyutec cachrra u'pu'. Atsa' teech cna'sa selpisáa utyaana cũjrra na'wẽc we'we: —Indyva Jesus Galileajuwe'sh yacj u'jusang jĩte', 70 Pedro' jyucaysa dyi'pte: —I'cue we'weni's jiimeetj jĩnac ĩshii. 71 Tyajũ' Pedro' vityte casejna u'juetspcachja', vite cna'sa selpisaava uyrra' cytee ũssaty na'wẽc pta'sh: —Naa pitstjẽ'jva Nasarettewe'sh Jesus yacj u'jute uytju jĩte', 72 Pedro' qui' ĩshiic jurãyna: —Tyãa pitstjẽ'ja's andya' jiimeetj jĩc. 73 Tyachmeynarráa cytee ũssawe'sh Pedro tashte utyaarra na'wẽty we'we: —Isa, ĩshiimée indyva tyãawe'sh yacj u'jusang. Tyã'wẽrraíi iindy we'weni' peendame' jĩte', 74 qui' jurãyrra na'wẽc we'we: —Tyãa pitstjẽ'ja's jiimeetj, isa Dyus uyte. Tyã'jĩna ũspcachja', atall we'wec. 75 Atsa' Pedro' yajcycu Jesus na'jĩna we'weni's: Atall we'wemeyna, indya' tecj us ĩshiijane'nga jiimeetj jĩni's. Tyã's yajcyrra', Pedro' eca casejrra seena' wala ñusna ũ'nec.

Mateo 27

1 Tyajũ' cjicjyna sẽjetste', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh tyãawe'sha' puuty we'wety Jesusa's quiicje'jya'. 2 Sa' tundrra jyũna u'jty ne'jue'sh Poncio Pilato tashte cuutya'jya'. 3 Jesusna cuuwe'jsa Judasa' Jesusa's icjwa'j vitni's jiyurra', iiméj wala ñuscu. Tyã'wẽ yũumeevatsa' ewne' yu' sũjrra treinta vyutyi' caashwendu'jya' u'cj sacerdotewe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh tashna na'jĩna: 4 —Andya' ãjmeetj yũu, tyã'wẽ pitstjẽ'j quĩjteva yuuwemeesa's icjcajn cuuwe'pja'ga jĩte', tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Cue'sha' ¿jiitca'wá'? Tyã'wẽ yũusa indy jiine'nga jĩrra jypa'gameete', 5 Judasa' tyãa vyu's dyuus yatte wãatajna'va u'jrra ya'jytjujccu. 6 Tyã'wẽ yũute', sacerdotewe'sha' tyãa vyu's pcjacjrra na'wẽty puuty we'we: —Naa vyu's ofrenda cajate acjya' ãjame'nja'w. Tyã'wẽme', nasa's quiicje'jni vyua' naa pa'ga jĩrra', 7 tyãa vyuju mityj umsáa quiwe'styi wey, nasa ecajuwe'sh pa'jrra uusaaty pendaawa'j. 8 Tyãa pa'ga ãchpcach tyãa quiwe' ee pcawnisa quiwe' jĩ'ty. 9 Atsa' Dyus yuwe pta'shsa Jeremias we'weni cytey yuuc. Tyã' na'wẽc we'we: Israelwe'sh macuetene'ta tyweyya' puuty we'we tyãa treinta vyu's jypa'garraty 10 mityj umsáa quiwe's wey, Dyusa' andya's jycaacj quiwe weycajn tyã'sa' cytey yuuty jĩnac fi'j. 11 Jesusa' ne'jue'sh tashte jyũna u'jnic yuu, atsa' tyã' na'jĩnac pẽjy: —Indy váa tyã'wẽ judiuwe'shtyi jycaajsane'nga jĩte', Jesus pasrra': —Indya' isang we'we'. Andya' tyã'wẽsaíitj jĩc. 12 Tyajũ' sacerdotewe'sh vite' judiu ntjẽ'jsa tyãawe'sha' Jesusa's ewmeesang jĩna we'wete', Jesusa' pasu'tsme'. 13 Atsa' Pilato' na'wẽc we'we: —Indya's na'wẽty quĩjteva jyuca ewmeesa' jĩna yuwe ũsu' atsa' wẽse'jetsmeevá'nga jĩteva, 14 Jesusa' quĩjva pasme'. 15 Fiesta ensu' ne'jue'sha' teech preesu tyjweete'c ma'sna nasa pẽyityna tyã'sna. 16 Atsa' tyãa fiesta ensu' teech preesu jytujtjesa ũsu'c Barabas yaasesa. 17 Cyajc Pilato' na'jĩna pẽjy tyãawe'sh pcjaacjerra ũssaty: —I'cue'sha' ¿quimnacue tyjweete jytjãasu'? ¿Barabasna', meerra' Cristo jĩ'i'cue tyã'sna váa caatyjweete'je'nja? 18 Tyã'wẽ Jesusa's ajtserra tyajy tashte ducjteva jiyurrac tyã'jĩ. 19 Pilato' jycaajna u'pnite u'pte', tyajy nyua' na'jĩnaga yuwe caaj: Tyãa pitstjẽ'j yuuwemeesa yacja' cuch yuumeena. Tyã'wẽme', ãchj cus iiméj seena' ũucjũucj csha'wtju tyãa pitstjẽ'j ma'wẽ yũuwa'jsateva. 20 Tyã'jĩna pta'shteva, sacerdotewe'sh vite' judiu ntjẽ'jsa tyãawe'sha' nasaty cnaytyi yu'cywe'werra, tyã'wẽ Barabasa's tyjweeterra Jesusa's quiicje'jwa'ja's pẽycajn. 21 Tyã'wẽteva, ne'jue'sha' qui' pẽjycu na'jĩna: —Naa e'nzsatyi' i'cue'sha' ¿ma'snacue caatyjweete'j jytjãasu'? jĩte', tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Barabasna metyjwete jĩte', 22 Pilato we'werra': —Barabasa's tyjweeterra', naa Jesusa's Cristo jĩ'i'cue tyã'sa' ¿quĩj yũutca? jĩte', jyucaysa pasrra': —Cluuste mcaafyutsu'j jĩ'ty. 23 Atsa' Pilato' na'wẽc pẽjy: —¿Quĩjga ewmée yũu? jĩte', tyãawe'sha' qui' sus we'werra': —Cluuste mcaafyutsu'j jĩ'ty. 24 Tyajũ' Pilato' quĩjva yũuya' ãjanimeeterráa nasa' jweeíirráa seena' wala suste', yu' jyũucaajrra nasaa dyi'pte tyajy cusety cweechac na'jĩna: —Naa pitstjẽ'j quĩjteva yuuwemeesa's icjni's andya' yuuwemeesatj. Tyã'sa' i'cue'sh pasune'cue jĩte', 25 nasa jyucaysa we'werra': —Tyã'sa' cue'sh luuch yã'jrra jyuca paswa'jsatja'w jĩ'ty. 26 Tyajũ' Pilato' caatyjweete'cj Barabasa's, nava Jesusa's caapechucue'jrra cluuste fyutscajn ducjcu. 27 Tyã'wẽ yũute', soldauwe'sha' ne'jue'sh u'pnite ca'ga'jrra, soldauwe'sh jyucaysaty pa'yarra Jesusa's jyuca cytandrraty yuju. 28 Tyajũ' csũupi'jrra atyj bejsaty caatje'j. 29 Sa' tsjũtsja's corona na'wẽ vitrra dyictjete qui'ptyi. Patsu cuseju yu', fytũu zunzcuẽty caatu'j. Tyã'wẽ yũurraty tyajy tashte peejyũcue: —Judiuwe'shtyi jycaajsatj jĩ'ne'nga jĩna weechna. 30 Sa' fyne'sh avytjetjna fytũ's cusa'jrra, dyictjegaty pecue'cue. 31 Tyã'wẽ Jesusa's weechna jyã'jrra', tyãa atyj bejsa's csũupi'jrra Jesus ropa's qui' caatje'jty. Tyã'wẽ yũurraty cluuscjẽ fyutsya' jyũna u'j. 32 Tyajũ casejna u'juetsrra', teech pitstjẽ'j Cirenejũwe'sh Simon yaasesa yacjtyi pu'jycjẽw. Sa' Jesus yacjni cluusa's tyã'snaty cyaacje'j. 33 Tyã'wẽ yũurraty pa'j teech ajte Golgota yaasesate. Tyãa yu' Uusá Dyictjé Dyi'tjrráasa jĩni'. 34 Cyteea' vinote yaasa's awrraty Jesusa's yus wẽe. Nava tyã'sa' yuwete isarrarráa tundyme'. 35 Cluuscjẽ a'cyrra', soldauwe'sha' suerte caajty Jesus atjni ropa's maa soldau cnayteva jiyuya'. Dyus yuwe pta'shsa' na'jĩnac we'we tyã' cytey yuuc: Suerte caajrra andy ropa's tyundeendety tyãawe'sh pwe'sh jĩnac we'we. 36 Tyã'wẽ yũurraty cytee tjengna cach. 37 Sa' tyajy dyictjé cacuey fi'jrra qui'ptyi quĩj yũusate icjrrava na'jĩna pta'shna: Naaíi Jesus Judiuwe'shtyi Jycaajsa' jĩnac fi'jni yu'. 38 Sa' Jesus pucacjẽ pdyi'ptyi e'nz pesweety qui'pni yuu cluuscjẽ. 39 Atsa' cluus tashuy uycjẽwsa' na'jĩnaty wẽeshu' dyictjeety caawũjna: 40 —Dyuus yata's pẽtyrra tecj ente' qui' quiissatjẽ'j, indya' ya'menwe'we. Dyus Nchi'c dyijrra', cluusuj msa'j jĩ'ty. 41 Tyã'wẽy sacerdotewe'sh, ley caapiya'jsawe'sh, fariseowe'sh, vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty weech we'we': 42 —Vite yuutyi' nwe'wec, nava peequíi yu' ya'nwe'weya' ãja'tsme'. Israelwe'shtyi Jycaajsa dyijrra', cluusuj sa'jana ats yuurráa ĩshiija'tsmeega sũju'nja'w. 43 Dyus Nchi'ctju jĩ'c na' Dyusnane' neewe'we', atsa' tyã'sa' ãchjíi Dyusa' nwe'wena, nwe'weya' ãjarra yu' jĩ'ty. 44 Atsa' cluuscjẽ fyutsni qui'pnisa peswée yujva wẽeshu pu'chji'ty. 45 Tyajũ' ẽepyãj walajũjy chji'ndyrra cusutste las trestepcachcu chji'ndy naa quiwete jyuca. 46 Atsa' las tres ãjatspcachja', Jesusa' na'jĩnac sus we'we: —Eli, Eli, ¿lama sabactani?—tyã' na'jĩni': Andy Dyusngu sa' ¿mjĩi pa'ganga andya's tjengmée nvijt? jĩni'. 47 Atsa' cytee ũssa' tyã'jĩni's wẽse'jrra', na'wẽty we'we: —Dyus yuwe pta'shsa Eliasa's pa'yatsa' jĩ'ty. 48 Naapcachja' teechsa' wuwuuna u'jrra esponja's vino puste acjrra fytũu vitste qui'prra yuwete utyac chanzhacajn. 49 Nava vite yu' na'jĩ'ty: —Cuch yuunu. Aan Elias pa'jana nwe'weya' jĩ'ty. 50 Tyajũ' Jesusa' qui' seena' sus we'werra' uuc. 51 Naapcachja' dyuus yatte tyundenisa liensu pesatj a'cynisa' puupyãjcjẽ sutec cute ẽeju quiwete quĩj. Naapcachja' ejndva chjãchja u'tje', peña yujva upety, 52 atsa' uusaawe'sh pendaní cafyva pjaatete', Dyusna jypa'garra uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuuty. 53 Atsa' Jesus uurrava qui' ĩtyi yuuniijũ' tyãawe'sha' pendaní cafyu casejrra Jerusalente u'cate', maanzcuẽesava uytyi. 54 Tyajũ' cytee Jesusna jypa'yacy tjengna ũssawe'sh vite' soldau cpiitan tyãawe'sha' wala ũucjtyi ejnd u'jna vite' quĩjva seena' yũuni's uyrra. Sa' na'wẽty we'we: —Isa, naa pitstjẽ'ja' Dyus Nchi'c yuj yu'ga jĩ'ty. 55 Cyteea' cuj u'ytyi ũsu' jyu'ju tjengna, tyãawe'sha' Jesusna selpiina u'jusaty yu' Galileajũjy yuusa. 56 Tyãawe'sh cshavyte' Maria Magdalena, vite Maria Jacobo Jose njĩ'j, vite' Zebedeo nyu tyãawe'shtyi yu'. 57 Cusna quĩjatste', teech pitstjẽ'j wala ji'pjsa Jose yaasesa Arimatea chjambuwe'shcu pa'j. Tyãava Jesus yacj u'jusac yu'. 58 Tyãa pitstjẽ'ja' Pilato tashte u'jrra', Jesus cacue's pẽjycu, atsa' Pilato' yuwe caacj tee ducj jĩna. 59 Tyajũ' Josea' Jesus cacue's spajcyrra liensu finusatec yap. 60 Sa' cuet peñate u'se cafi'jrra ji'pju'c peecy cacue's pendaawa'j tycaa cjicjrra', u'cani cafyte yu' cuet walasaju apjrrac u'j. 61 Cytee tyã'wẽ yũutste', pendaní cafy dyi'puj utyaty tjengna u'pu' Maria Magdalena vite Mariava. 62 Jycaasena fi'nzeya' jyuca pjeu'jna jyã'jnijũ cuscuscjẽ' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' fariseo tyãawe'sha' Pilato tashte u'jrra na'wẽty we'we: 63 —¿Wẽse'ngá', ne'jue'sh? Tyãa ĩishijtjẽ'ja' nee ĩtyi u'jurra', uurrava tecj ente' qui' ĩtyi yu'nja jĩni'stja'w yajcy. 64 Tyãa pa'ga mcaaj pendaní cafyte wala ew apjcajn tecj entepcach. Tyã'wẽ yũumeete', tyãa yacj u'jusawe'sha' cus pa'jrra cacue's pesweetyna, sa' e'suyã'ja' na'jĩna we'wetyna nasaty: Uurrava qui' ĩtyi yuuga jĩtyna. Atsa' tyã'wẽ yũurra ĩshiini' nyafíi ĩshiinite tjaacuesa yuuna jĩte', 65 Pilato' na'wẽc we'we: —Soldauwe'sh cytee ũsta' tyãaty pe'jrra me'jwe, sa' pendaní cafyte wala ew mapjwe. I'cue'shtyi ma'wẽ wejy ew tjengte', tyã'wẽ myũuwe. 66 Tyã'jĩte', u'jrra pendaní cafyte wala ew apjrra tyãa apjni cajcuete sello qui'ptyi, sa' jypa'yacy tjengna ũswa'jsa soldauwe'sh tyajty.

Mateo 28

1 Jycaase en scjẽwniijũ cuscuscjẽ mjĩiwa'j en ãanite wala cusíitey Maria Magdalena vite Maria yacj tyãawe'sha' u'jty pendaní cafyte tjengya'. 2 Naapcachja' ejnd seena' chjãchja u'cj, tyã'wẽ Dyus angel cieluju quĩjrra pendaní cafyte apjni cueta's quiispa'ga. Sa' tyãa yu' tyãa cuet cajcuete cachrra 3 cpi'sh cueneni na'wẽc cjicjyna u'p yu', atsa' tyajy atjni ropa' seena' zhichcue chijme yu'ty. 4 Atsa' soldauwe'sha' tyã'wẽsa's uyrra', ũucjnite jyuca yayarra uuníi na'wẽty wete. 5 Atsa' tyãa u'ywe'shtyi' Dyus angela' na'wẽc we'we: —Ũucjnuwe, andya' jiitj, Jesusna cluuste fyutstyi tyã'sna i'cue'sha' tjengya' yuji'cue. 6 Nava ayte' meeyã'ja'. Uuniijũ qui' ĩtyi yuurra u'cj ma'wẽga pta'sh tyã' cytey yuuc. Mcaane'ta cjicj tycaa myujwe tjengya'. 7 Sa' wala dund me'jwe, tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'wẽ pta'shya': Uurrava qui' ĩtyi yuurra Galilea quiwen u'juetsa' i'cue'sh yatste. Cytee puuty uyuune'cue jĩna pta'shine'cue. Tyã'wẽ pta'shwa'tj ji'pju i'cue'shtyi jĩc Dyus angela'. 8 Tyajũ' u'ywe'sha' wala dund wuwuuna u'jty Jesus yacj u'jusawe'shtyi pta'shya' ũucjnava ũuste wẽt wẽt yajcyna. 9 Naapcachja' Jesusa' tyãawe'sh u'juetste dyi'tje vyaarra wechana cũjc. Atsa' tyãawe'sha' Jesus tashte peejyũcuerra tyajy chindaty psha'ndrra wechaty. 10 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Ũucjmée me'jwe, sa' andy yacjtjẽ'jwe'shtyi pta'shine'cue Galilea quiwen u'jrra cytee andya's puuty uyuune'cue jĩnac pta'shcaaj. 11 U'ywe'sh tyã'wẽ u'juetspcachja', pendaniite tjengna ũssa soldauwe'sh maaíi yu' u'jty Jerusalente sacerdotewe'shtyi pta'shya' quĩj yũuni'sva jyuca. 12 Tyajũ' sacerdotewe'sha' judiu ntjẽ'jsawe'sh tashte u'jrra puuty we'wety. Tyã'wẽ yũurra soldauwe'shtyi' wala vyu ducjtyi. 13 Sa' na'wẽty we'wecaaj: Cuspyãj cue'sh deenite Jesus yacj u'jusawe'sh pa'jrra uuníi cacue's pesweeta jĩne'cue i'cue'sha'. 14 Atsa' tyã'wẽ yuj dejne'ta sũjrra ne'jue'sha' i'cue'shtyi ewmeete nviit wẽjeváana, nava cue'sh u'jrra tyãa yacj puuty we'we'nja'w i'cue'sh ju'ngu tyã'wẽ yũucajmén. 15 Tyã'wẽ cwe'we'tje', soldauwe'sha' vyu's jypa'garra cytey yuuty. Atsa' tyãasaty judiuwe'sha' ãchpcach tyã'wẽrráa pta'shi'. 16 Tyã'wẽ yũuyã'tje', Jesus yacj u'jusa oncesawe'sha' Galilean u'jty, tjã'j vitste mteene' Jesus pta'sh cytee. 17 Sa' Jesusa's uyrra', peejyũcuerra wechaty, nava viteíi yu' tyãamée váana sũjna cujty yaaqui'. 18 Tyajũ' Jesusa' tyãawe'sh tashte utyaarra na'wẽc we'we: —Cielute vite' naa quiweteva andynarrarráac neewe'weni yuu jycaajwa'ja's. 19 Tyãasatj i'cue'shtyi jycaaja': Me'jwe Dyus yuwe's pta'shya' maa quiweteva nasa jyucaysaty. Tyã'wẽ yũurra' yu'te bautisaĩne'cue, Dyus vite' Dyus Nchi'c vite' Dyus Espiritu tyãawe'shtyi neewe'werra. 20 Sa' Dyusa's nwẽese'jwa'ja's caapiya'jane'cue quĩjteva jyuca, andy ma'wẽtca i'cue'shtyi jycaaj tyã'wẽy. Mjiyuwe, ãchjũyã'ja' een isa bagachteva i'cue'sh yacj nes yuuya'vatj naa quiwe ptsuupcach jĩc.

Marcos 1

1 Dyus Nchi'c Jesucristo fi'nzeni's pta'shnisa na'wẽc tacj: 2 Tyãniitey Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' na'jĩnaga fi'j Dyus we'weni's: Teech andy yuwe pta'shsa's cajatstju iindy yatste, iindy dyi'ja's pjeu'cjan. 3 Nasa u'pnimée quiwesu sus we'wenic ptjũuse' na'jĩna: Dyus pa'jwa'ja's mpjeu'jwe, dyi'ja's cu'le pjaandena jĩ'c. 4 Tyã'wẽ Isaias we'weni cytey yuuwa'j ãjte', Juana' nasa u'pnimée quiwesu vyaac nasaty bautisãyna. Sa' na'jĩnac pta'shi': —Pcaltyi nvijtrra Dyus tashte mishawendwe, yu'te ya'bautisãyna, cyaj i'cue'shtyi' Dyusa' peltunaĩna. 5 Juan we'weni's wẽsẽ'jya' pa'jty Judea quiwesuwe'sh vite' Jerusalenuwe'shva. Sa' pcalsatja'w jĩna Dyusa's perdon pẽjyna pa'jsatyi' Juana' Jordan yu'walate bautisaĩ'c. 6 Juana' camello cjas atyj atjrra cja'tycu jytundu', sa' tyajy ũ'nisa yu' cjã'sh wala chji'ndy miltyi yu'. 7 Sa' Dyus yuwe's na'jĩnac pta'shi' nasaty: —Andy e'suj teech yuja' tyã' andyte jytjaacue ãjãwa'jsa'. Andya' tyajy pelgatyi wesrráa yujtyva cjijmbya' ãjãwa'jmeesatj. 8 Andya' i'cue'shtyi' yu' yacjrráatj bautisãyya' ãjã', naapcachja' tyã' i'cue'sh ũuste Dyus Espiritu's cyu'acje'jya' ãjãwa'jsa' jĩ'c. 9 Tyãn ensu' Jesusa' Nasaret chjambu casejc Galilea quiweju. Sa' Juan tashte pa'tje', Jordan yu'walate bautisãycu. 10 Atsa' yu'ju casejetsrra', uycu cielu pjaateetste. Naapcachja' Espiritu' tumb chijme na'wẽsa tyajy cajcuecjẽ quĩjatstec uy. 11 Sa' cieluju teech na'jĩna we'weniva ptjũusec: —Indya' andy Nchi'c wala wendynisang. Iindypa'ga wala wechana ũstju jĩc. 12 Tyãa dundtey Espiritu' Jesusa's pe'jna u'cj nasa u'pnimée quiwesu. 13 Atsa' Jesusa' cuarenta encu cytee u'pu' yu'cj niimal cshavyte. Cytee u'pte', echtjẽ'ja' pa'cj ewmée vit wẽerra. Atsa' tyãa e'su' Dyus angeleswe'shva pa'jty pu'chya'. 14 Juana's carcelte cyuupjni e'su', Jesusa' Galilea quiwen u'cj Dyus jycaajwa'ja's pta'shya'. 15 Sa' na'jĩnac pta'sh: —Ena' ãjãtsa'. Dyus jycaajwa'j ena' utya ũsa'. Atsa' i'cue'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte mishawendwe, sa' Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's ũuste myu'acjwe jĩ'c. 16 Tyãa e'su' Jesusa' Galilea ĩcj wala pucasu u'juetsrra', uycu pyacjsaty Simon Andreswe'shtyi. Tyãawe'sha' wendy uwesaaty yu', tyãasaty wendy ucje's ĩcj walate acjna ũsu'. 17 Atsa' Jesusa' pa'yac: —Andy yacj myujwe, atsa' i'cue'shtyi' Dyus jĩi nasaa pcjacjwa'jsa vitu'nja. 18 Tyã'jĩtspcachja', tyãawe'sha' wendy ucje's nvijtna' Jesus yacj u'jty. 19 Tyajũ' Jesusa' qui' u'jrra', Zebedeo nchi'cwe'sh pyacjsatycu uy, Jacobo Juanwe'shtyi. Tyãawe'sha' wendy ucje's pã'cjnaty u'p yu' barcote. 20 Atsa' pa'yac. Naapcachja' tyãawe'sha' ney Zebedeo's vite pu'chsa yacj barcote nvijtna', Jesus yacj u'jty. 21 Tyajũ' Capernaum chjambte pa'jrra', Jesusa' caapiya'jya' tacjcu sapatu jycaase ensu judiuwe'sh pcjaacjenite. 22 Atsa' Jesus caapiya'jni's wẽsẽ'jrra', nasa' wala cuj yajcyna neeyũuty, tyã'wẽ leya's caapiya'jsawe'sh na'wẽmée, nwẽese'jwa'ja's ũucjnus we'wena caapiya'pja'ga. 23 Tyãa pcjaacjeni yatte teech pitstjẽ'j ech iiyamunisac ũsu', sa' na'jĩnac sus we'we: 24 —Jesus, Nasaretjuwe'sh, cue'shtyi' ¿quĩj ya'vanga? ¿Iviituya' vá'nga yuwé'? Indy quimteva jiitj. Indya' Dyus caajnisang jĩte', 25 Jesusa' na'jĩnac ũuscha we'we tyãa echa's: —Shuuna' myũu, sa' naa pitstjẽ'j ũusu mcaasej jĩna jycaatje', 26 tyãa echa' nasa's caywẽchpa'jna juuna' cweeyi'jrra casejc. 27 Tyã'wẽ yũute', nasa' jyucaysa ũucjrra na'wẽty puuty paapẽyi': —Naa pitstjẽ'ja' ¿quimna? Tyajy we'weni' ¿quĩjtyqui atsqui'ty ech yujva nwẽesẽ'je'? jĩ'ty. 28 Jesus tyã'wẽ yũuni's wala dund jiyuty Galilea quiwesuwe'sh jyuca. 29 Tyajũ' judiuwe'sh pcjaacjeni yatu casejrra', Simon Andreswe'sh yatnac u'j, Jacobo Juan yacj. 30 Atsa' cytee yu' Simon nyu njĩ'ja' cacuesectec ãtsã'na ũsu'. Atsa' Jesusa's pta'shtyi tyã'wẽ ãtsã'sa ũsa' jĩna. 31 Tyajũ' Jesusa' cũjrra cuseju pu'quiscu, naapcachja' dundtey cacueseca' ũchjac. Tyajũ' quiiterra selpiiya' casejc. 32 Tyajũ' chji'ndyna quĩjatste', jyuca ãtsã'saty Jesus tashte nuypa'jty vite' ech luucu vitnisatyva. 33 Atsa' chjambte nasa' jyuca cũjty vityte tjengya'. 34 Tyajũ' Jesusa' nuycatyjic fiyfiy wee ji'pjsatyva, sa' ech luucu vit-satyva wala cutyi'cj nasaa ũusu. Tyãa echa' Jesus quimteva jiity yu' nava cwe'we'jme'. 35 Tyã'wẽ yũuni cjicjiitste nee chji'ndytey, Jesusa' Dyus yacj puuty we'weya' u'cj chjamb ecaju. 36 Atsa' Simona' vite yacj Jesusna pacueya' u'cj. 37 Sa' uyrra' pta'shcu: —Jyucaysa indya's jypeejyta' jĩteva, 38 Jesus pasrra': —Ay utyasuwe'sh viteva peejyta' Dyus yuwe ewsa's, atsa' cysũ u'juega. Tyã'wẽ pta'shna pecũjya' íirráatj naa quiwete quĩj jĩc. 39 Sa' ech iiyamurra luucu vit-saty nasaa ũusu cutyi'jna Galilea quiwesu jyuca pecũjc Dyus yuwe's pta'shna, vite' judiuwe'sh pcjaacjenisuva. 40 Tyãn ensu' teech pitstjẽ'j wã'jy wee seena' canzhsate ãtsã'sa Jesus tashte peejyũcuerra na'jĩc: —Andya's nuycatyjivá'nga ajtsemeerra' jĩna pytjaa we'wete', 41 Jesusa' peeygãjna cuseju jya'ndyrra': —Ajtseme'nja, naa pa'ga catyjirra mneeyũu jĩtspcachja', 42 tyãa wã'jy weeju catyjirrac neeyũu. 43 Tyajũ' Jesusa' tyãa pitstjẽ'ja's wala neewe'werra caacj na'jĩna: 44 —Andy we'wenityi' jypa'yacyrra, maa yujtyva pta'shmeene'nga, naasáa sacerdoterrá's iindy cacue's tywesya' me'j. Sa' tyãa weeju catyjipa'ga Dyusna peesune'nga Moises ma'wẽga jycaaj tyã'wẽy, cyaj nasa jyucaysa jiyutyna indy ew catyjirra neeyũuteva jĩnac neewe'we. 45 Nava tyãa pitstjẽ'ja' nasa jyucaysaty pta'shcu, Jesus ma'wẽ yũuni'sva jyuca. Tyãa pa'garráa Jesusa' maa chjambte yujva ãate pa'jya' ãjãmeerra', chjamb ecaju nasa meesurráac u'ju'. Macue tyã'wẽ yũuteva, tyajy tashte yu' majũwe'shva pa'jna nestyi yu'.

Marcos 2

1 Manz en scjẽwniijũ' Jesusa' qui'quin pa'cj Capernaum chjambte. Atsa' nasa jiyuty Jesusa' pa'jrra teech yatte ũsa' jĩni's. 2 Tyãasaty naa dundte nasa wala pcjaacjerra yat vityte jyuca uta, atsa' Jesusa' Dyus yuwe's pta'shcu. 3 Naapcachja' pajnz pitstjẽ'jsa teech ẽsẽya' ãjãsameea's yacjrraty Jesus tashte nuypa'j. 4 Nava nasaa cshavyte Jesus tashte cuutya'jya' ãjãmeerra', yat cajcueju pjaanderraty Jesus ũsnicjẽ nuyquĩj aandasga cjicjrra. 5 Tyajũ' ãtsã'sa's nuypa'jsawe'sha' Jesusa' nuycatyjiyujuna sũjni's jiyurra', tyãa ãtsã'sa's we'wec Jesusa': —Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu jĩte', 6 Dyus leya's caapiya'jsawe'sh wẽsẽ'jna u'psa maaíi yu' na'wẽty yajcy: 7 —¿Ma'wẽrraga naa pitstjẽ'ja' tyã'wẽ we'we'? Dyus yuurráa pcaltyi peltunãyya' ãjawa'jsa', atsa' jweeju yu' ¿quimrrá' peltunãyya' ãjãma'c? Atsa' Dyusa's iiweech we'wena ũsa' sũjũ'ty. 8 Nava Jesusa' tyãawe'sh yaacyni's jiyurra na'jĩc: —¿Quĩj yuutecue tyã'wẽ yaaqui'? 9 ¿Maa tjẽymeesacy? Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu ¿jĩniá'? Meerra': Quiiterra iindy deeni's tu'srra me'j ¿jĩniá'? 10 Macue tjẽysateva Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' naa quiwete pcaltyi peltunãyya' ãjãwa'jsa' naa pa'ga caajiyu'jya'vatj ãchja'. Tyajũ' ãtsã'sa's na'jĩc: 11 Indya'stju we'we': Quiiterra iindy deeni's tu'srra yatna me'j jĩtspcachja', 12 ãtsã'sa' dundtey quiitena'va tyajy deeni's tu'srra u'cj, nasa tjengna ũsiyna. Tyajũ' jyucaysa wala cuj yajcyna Dyusna wechana na'jĩ'ty: —Bagach yujva na'wẽ yũuni yu's iiuymeetja'w jĩ'ty. 13 Tyãa e'su' Jesusa' qui' u'cj ĩcj wala pucan. Atsa' tyajy tashte nasa wala pcjaacjete', Dyus yuwe's caapiya'cj. 14 Tyãajũ qui' u'jrra', Alfeo nchi'c Levia'scu uy, gobierno jĩi vyu pcjacjna u'pte. Sa': —Andy yacj myuj jĩna pa'yatspcachja', Levia' quiitena' Jesus yacj u'cj. 15 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj Levi yatte ũ'ya' u'cate', gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'shva wala cujsa pcjaacjerra' Jesus yacj mesate ũ'ya' cachtyi. 16 Atsa' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' Jesusa' nasa tyã'wẽsa cshavyte u'pte uyrra', pẽjytyi Jesus yacj u'jusawe'shtyi: —I'cue'shtyi caapiya'jsa ¿ma'wẽrraga gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'sh yacj ũ'wé'? jĩte', 17 tyã'wẽ pẽyitste Jesus wẽsẽ'jrra' na'jĩc: —Yu'tse'jsa's jypeejymeeta' aca ji'pjmée wẽt ũssa', naasáa ãtsã'sa yuurráa yu'tse'jsa's jypeejyta'. Andya' naa quiwete nasa ewsaty pacueya' quĩjmeetj, pcalsaty pacueya'rráatj quĩj jĩc. 18 Teech ente', Juan yacj u'jusa vite' fariseowe'sh yacj u'jusa tyã'wẽ yũunaana ũste', nasa' paapẽjytyi Jesusa's: —¿Juan yacj u'jusa vite' fariseowe'sh yacj u'jusawe'sha' yũuna'ty, atsa' indy yacj u'jusawe'sh yu' ¿quĩj yuurrata yũuna'tsmée? jĩte', 19 Jesusa' na'wẽc caaja'nda'jna pas: —¿Noviowe'sh camba ente pi'cynisa' yũunaaya' ãjãma'ty? novio tyãawe'sh yacj nee ũsiite'. Cambani fiesta ptsumeyte', yũunaaya' ãjãmeetyna. 20 Nava novio' tyãawe'sh tashu tyuteewa'j en pa'jana, tyãjũ isa yũunaatyna. 21 Ropa ĩish suteniite, tela u'sesa yacj ya'pã'cje'tsme'. Tyã'wẽme', tela u'sesa' jweeíirráac sunde' ĩishsa's. 22 Tyã'wẽy beca u'se aajnisa's slun ĩishsate ya'awu'tsme'. Tyã'wẽme', beca u'sesa' slun ĩishsa's sunde'c, atsa' beca yacj slun yacj e'nzíi vitu'ty. Tyãa pa'ga beca u'sesa's slun u'sesate awwa'ja' jĩc. 23 Teech sapatu jycaase ente', Jesusa' scuutyj ejsuc scjẽw. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' scuutyjtyi chuctenderra ũ'ty. 24 Atsa' fariseowe'sha' na'wẽty pẽjy: —¿Uyu'ngá' indy yacj u'jusawe'sha' ma'wẽrrata mjĩi en meeteva tyã'wẽ yũ'? jĩte', 25 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' Dyus librute iilẽeymeevá'cue Davida' ¿quĩjga yuu? tyãa yacj pi'cyna u'jusawe'sh yacj teech ente' wẽerra'. 26 Sacerdote npiitstjẽ'j Abiatar ente' dyuus yatte u'carra, cytee pantyi ũ'c, sa' tyãa yacj u'jusatyva ũsu'scu. Tyãa pana' naasáa sacerdotewe'shrráa ũ'wa'tje jiirrava tyã'wẽc yũu. 27 I'cue'sha' mjiyuwe: Jycaase ena' nasaty selpiwa'jsa íirrá', nava suwwa'jsa yu' me'. 28 Tyãa pa'ga Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' jycaajwa'j ji'pja' macue sapatu jycaase enteva jĩc.

Marcos 3

1 Vite sapatu ente' Jesusa' qui'quin judiuwe'sh pcjaacjeni yatte u'cac. Atsa' cyte' teech pitstjẽ'j teech cuse undynisa quẽese'jya' ãjãsameec u'p yu'. 2 Atsa' fariseowe'sha' Jesusa's peetjengu'naty ũsu', sapatu jycaase ente nuycatyjite' pãatyjĩ'cjya' sũjrra. 3 Tyajũ' Jesusa' tyãa pitstjẽ'ja's pa'yarra nasaa pyãjte cyuuju'jrra', 4 na'wẽc paapẽjy vite cytee ũssaty: —Sapatu jycaase enteva pu'chte ¿ewmañ? meerra' ¿pu'chwa'jmeemañ? Nasa's nwe'wete ¿ewmañ? meerra' nwe'wemeete ¿ewmañ? jĩte', tyãawe'sha' pasmée shuuna'ty neeyũu. 5 Tyã'wẽ fariseowe'sha' Jesus we'weni's jypa'gaya' wa'lte', Jesusa' tyãawe'shtyi ũuscha tjengrra na'jĩnac we'we tyãa pitstjẽ'j cuse undynisa's: —Cuse's mcu'le'j jĩtspcachja', tyajy cuse' ewuuc. 6 Tyajũ' fariseowe'sha' Jesusa's icjya' puuty we'weya' u'jty Herodes ju'ngsawe'sh yacj. 7 Naapcachja' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj u'cj ĩcj wala pucan. Atsa' Galileaju nasa wala cuj u'jty Jesus e'stey. 8 Tyã'wẽ Jesus quĩjquĩjva ew yũuni's nasa jiyurra', majũwe'shva Jesus tashte pa'jty tjengya', Judeajuwe'sh, Jerusalenuwe'sh, Idumeajuwe'sh, Jordan yu'wala cutejuwe'sh, vite' Tiro, Sidon chjamb peecu'juwe'shva. 9 Nasa tyã'wẽ wala pa'tje', maanzcuẽe ãtsã'satyva nuycatyjic, atsa' jyucaysa Jesusa's cpaajya'ndyrra catyji wẽesa tyajy tashterrarráa utyaarra acaachpchãjty yuuna ũsu'. Tyãa pa'gac Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi jycaaj teech barco ij ji'pjucajn acaachjitste cytee cjẽewa'j. 11 Atsa' ech iiyamunisawe'sha' Jesusa's uyrra, tyajy tashte peejyũcuena na'jĩnaty we'we': —Indya' Dyus Nchi'cngu jĩte', 12 Jesusa' tyãawe'shtyi' wala juuna' we'wec quimteva ãate caajiyu'cjamen. 13 Tyãa e'su' Jesusa' tjã'tje u'cj cuj nasaty pi'cyrra. 14 Atsa' cytee cãjrra', doce nasaty tyjityjcu tyãa yacj u'juwa'jsa, tyãawe'shtyi' Dyus yuwe's pta'shya' caajya'. 15 Tyã'wẽ tyjityjrra', ãtsã'satyva nuycatyjina ech luucu vit-satyva ũusu cutyi'jya' ãjãwa'ja's ũscu. 16 Tyãa doce nasa' na'wẽ yaaseta': Simon, tyã'sa' Pedro yasec qui'p. 17 Vite' Zebedeo nchi'cwe'sh pyacjsa Jacobo Juanwe'shtyi yu'. Tyãa pyacjtyi' Boanerges jĩnaty cysuusu', nasa juuna'sa pa'ga. 18 Vite' Andrés, Felipe, Bartolomé, Mateo, Tomás, Alfeo nchi'c Jacobo, Tadeo, vite' Simón cananista nasa, 19 vite' Judas Iscariote, Jesusa's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa. Jesusa' tjã'ju shawendrra', teech yattec u'ca, tyajy tyjityjnisawe'sh yacj. 20 Tyã'wẽy nasa iiméj wala cuj pcjaacjete', ũ'wa'j en yujva ji'pjumeeta'. 21 Tyajũ' Jesus nwe'sha' tyã'wẽ yũuni's jiyurra', Jesusa' luucu yuune' sũjrra pe'jna u'jya' pa'jty. 22 Atsa' Dyus leya's caapiya'jsawe'shva Jerusalenu pa'jrra' na'jĩ'ty: —Naa pitstjẽ'ja' echtjẽ'ja's yuu ũuste ji'pja'. Tyã'wẽrraíic echtyi nasaa ũusuj cutyi'jya' ãjã' jĩte', 23 Jesusa' nasaty pa'yarra na'wẽc pta'sh jiyucajn: —¿Ma'wẽrra echtjẽ'ja' echtjẽ'ja's íirráa cutyi'jya' ãjã'cy? 24 Maa quiweteva gobierno' peecy nasaty íirráa ajtserra puiirra', chjãchjameena. 25 Tyã'wẽy teech yattewe'shva puuty yajtsena puiirra', ptsuutyna puuty uuna. 26 Atsa' tyã'wẽy echtjẽ'jva tyajy jycaajnisa ech yacj íirráa puiirra', chjãchjamée puuty ptsuutyna. 27 Quim yujva ewterraj yu' ncuusa'jya' ãjãmeetyna, yat namu cjuẽ'ya's tundmeerra yu'. Atsa' tyã'wẽ tundrra yuurráa ncuusa'jya' ãjãtyna. 28 I'cue'sha' mpa'yajcywe: Nasa naa quiwete quĩjva ewmée yũuni quĩjva Dyusna ewmée nuywe'weteva tyãatyi' jyuca ya'peltunaĩna. 29 Nava Dyus Espiritu's atsewe'wete', bagachte yujva peltunãynimée yuuna, uu quiwen caajwa'jrráa nviituna jĩc. 30 Nasa we'werra': Echtjẽ'ja's ũuste ji'pja' jĩpa'gac tyã'wẽ pta'sh Jesusa'. 31 Naapcachja' pa'jty Jesus njĩ'j vite' nyacjwe'sh jyuca. Sa' ecate cũjrra, Jesusa's pa'yacaajty. 32 Atsa' Jesus yacj dyiite u'psa' pta'shtyi na'jĩna: —Iindy mama iindy nyacjwe'sh pa'jrra ecate ũsta', sa' indya'styi yuucaja' jĩte', 33 Jesusa' na'wẽc pas: —¿Quimtyicue andy mama andy nyacjwe'sh jĩna we'wé'? 34 Sa' tyã'wẽ pta'shsaty tjengrra' na'jĩc: —Andy mama andy nyacjwe'sha' naata'. 35 Dyus jycaajni's nwẽese'jna cytey yuusáa yuurráa, andy nyacj, andy npe'sh, andy mama na'wẽsata' jĩc.

Marcos 4

1 Jesusa' qui'quin ĩcj wala pucate caapiya'jya' casejte', nasa iiméj wala cuj pcjaacjerra utaatste', Jesusa' barcote cjẽerrac pta'sh. Atsa' nasa yu' ĩcj wala pucate neeyũuty wẽsẽ'jna. 2 Tyajũ' quĩjquĩjva pta'shcu ejemplo yacj caaja'nda'jna. Sa' na'wẽc caapiya'j: 3 —Mwẽesẽ'jwe: Scuutyj uujsa' ujya' casejc. 4 Atsa' mteeíi yu' dyi'jsu ãasu neeyũute', vichacue ũ'ty. 5 Vite ajsu' cuet cajcuesuty neeyũu quiwe petsrráa ji'pjsu. Sa' quiwe jwetmée ya'fijmbrra' dundtyi bucha. 6 Nava sec achaate' jyuca ujndycu, wetse dyiimeene' ji'pju' naa pa'ga. 7 Vite ajsu' tsjũtsj cshavysuty ũshi, atsa' tsjũtsj walaarra jyuca apjte', tsutmeeta'. 8 Vite ajsu' quiwe ewsatec ũshi, sa' bucharra wala ew tsuttyi. Maa tashíi yu' treinta, vite' sesenta, vite' cien ñiñtyi tsut. 9 Na'wẽ pta'shtju tyã'sa' jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue jĩc. 10 Tyajũ' nasa cujsa yu' u'tje, Jesusrráac neeyũu, doce tyjityjnisawe'sh vite nasa yacj. Atsa' tyãawe'sha' paapẽjytyi tyãa ejemplo's ma'jĩniteva jiyuya'. 11 Atsa' Jesusa' pta'shcu: —Dyus jycaajni ensu ma'wẽ yũuwa'ja'sva quim yujva jiyunimeesa's i'cue'sh yuutyi's caajiyu'jwa'ja'. Nava jiyuwa'jmeesatyi's ejemplo yacjrráa pta'shwa'ja', 12 cyaj uyrrava, uysamée na'wẽrráa neeyũutyna, sa' wẽsẽ'jrrava, wẽsẽ'jsamée na'wẽrráa neeyũurra Dyus tashte shawendmeetyna, atsa' tyãawe'shtyi' Dyusa' peltunaĩmeena. 13 Tyajũ' na'wẽc ãate caajiyu'j: —I'cue'sha' naa ejemplo's jiyu'tsmeevá'cue. Tyã'wẽrra' ¿ma'wẽ vite ejemplotyva jiyuqui'cue? 14 Scuutyj uujsa' Dyus yuwe's pta'shsa na'wẽsa'. 15 Maa nasaíi yu' scuutyj fiw dyi'jsu ũshisáa na'wẽsata': Dyus yuwe's wẽsẽ'jrra ũuste jypa'gateva, echtjẽ'j pa'jrra tyãa yuwe's ũusu cutyi'jina. 16 Vite nasa' scuutyj fiw cuet cajcuesu ũshisáa na'wẽsata': Dyus yuwe's ãchjíi yu' wechanaty jypa'ga'. 17 Nava ũusuj jyuca yajcyrra jypa'gameerra', Dyus yuwe's ajtserra pcyuuwa'j en pa'tjerráa tyachmeyna wete'ty. 18 Atsa' vite nasa' scuutyj fiw tsjũtsj cshavysu ũshisáa na'wẽsata': tyãawe'sha' Dyus yuwe's wẽsẽ'tjeva, 19 naa quiwete quĩjquĩjva ji'pju wẽenisarráa ũuste jyuca cjẽerra Dyus yuwe yu'sa' caapechcana'juna. 20 Nava maa nasaíi yu' scuutyj fiw quiwe ewsate ũshirra ma'wẽta maaíi yu' treinta, vite' sesenta vite' cien ñiñ pejna, tyã'wẽ Dyus yuwe ũuste penawa'jsa'. 21 Tyajũ' vite ejemplo na'wẽc pta'sh: —Lampara's pqui'tarra ¿caja dyiite meerra' atũu dyiite sũtjnisatyná'? Tyã'wẽ yũumée, lampara's ãatec ya'tyaja', eena' cweetjcajn. 22 Macue sũtteva, uynimée yu' quĩj yujva neeyũumeena. Sa' tyã'wẽy macue ũusterráa yaacynisa'sva jiyunimée yu' neeyũumeena. 23 Jiyuwa'jsa ũsrra', jypa'yacy mwẽesẽ'jwe jĩrra', 24 na'wẽc pta'sh: —Andy caapiya'jni's jypa'yacy mwẽesẽ'jwe. I'cue'sh wa'lmée wẽsẽ'tje', Dyusa' jytjaacue caajiyu'juna. 25 Dyus yuwe's jiyuwa'jsa's caajiyu'jni yuuna. Nava Dyus yuwe's jiyuwa'jmeesa's caajiyu'jnimée yuuna jĩc. 26 Jesusa' vite ejemplo pta'shcu: —Dyus naa quiwete jycaajya' pa'jnisa' na'wẽsa': Teech pitstjẽ'j mjĩisa' fiwa's quiwete ujrrarráa 27 u'jue'c sa' tyachcu tjengya' pa'jatsmée. Atsa' uujnisa' bucharra wala'c, nava uujsa yu' jiimeec yu' ma'wẽ buchana walaatsteva. 28 Fiwa' quiwete ujyã'tje', peecyrráa bucha'c quĩjva yuumeeteva, nyafyte' tash cjuẽ'y wala'c, tyã'wẽ yuurrac spiiga caseje', tyãa e'su'c ñiñ caseje', 29 atsa' tjẽ'j ente', pcjacjya' caseje'ty. 30 Vite ejemploc pta'sh Jesusa': —Dyus naa quiwete jycaajya' tacjnisa's ¿quĩj yacj caaja'nda'ja'cytja'w ats jiyuqui'cue? 31 Mostasa fiw na'wẽsa' atsa' tyãa yacj caaja'nda'ja'nja'w. Tyãa fiwa' maa maa fiwteva tjaacue musecuẽta', 32 nava quiwete ujyã'tje', maa ẽjyã tashteva jytjaacuec waláa, seena' wala chjã'py casejna. Atsa' vichacue yujva tyãa ẽjyã cshavysu yaat-ya' ãjã'ty. Naa quiwete Dyus jycaajya' tacjnisa' tyã'wẽysa'. 33 Jesusa' Dyus yuwe's tyã'wẽc pta'shi' wala cuj ejemplo cutyi'jna, jiyuwa'jsa' jiyuya' ãjãcajn. 34 Ejemplo ji'pjmée yu' caapiya'ja'tsme'. Nava tyãa yacj u'jusawe'sh yuutyi's quĩj ejemplo'sva jyuca cjiyu'jrrac nviitu'. 35 Tyãa entey chji'ndyna quĩjatste', Jesusa' na'jĩc tyãa yacj u'jusawe'shtyi': —U'juega ĩcj wala cuten jĩte', 36 nasaty nvijtna' Jesusa's pe'jna u'jty tyãawe'sh cjẽerra u'pni barcote. Atsa' vite barcova ijtey u'jty. 37 Ĩcj wala pyãjũy u'juetspcachja', wejyaa wala quiiterra barco's ĩcj dyiicjẽ acjya'vac yu', yu'a's barcote yuutarra. 38 Naapcachja' Jesusa' deenic yu', barco e'ste cachrra dyictje's peendyiquiga cjicjrra. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesusa's fĩtytyi na'jĩna: —Ĩcj dyiicjẽ cjẽjetstja'w atsa' ¿cue'shtyi' peeygãja'tsmeenga'? jĩte', 39 Jesusa' quiiterra, wejya's we'wec yujucajn pety ĩcj yã'jrra. Naapcachja' wejya yujute', ĩcjva yujuc. 40 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi' na'jĩc: ¿Quĩj yuurracue Dyus yu's yajcymée tyacue wala ũucjú'? jĩc. 41 Tyã'wẽ wejya yujva nwẽese'tje', tyãawe'sha' wala cuj yajcyna neeyũuty na'jĩna: —Naa pitstjẽ'ja' ¿quim yujcy, atsqui'ty wejya ĩcj tyã'wẽsa yujva nwẽesẽ'jé'? jĩ'ty.

Marcos 5

1 Tyajũ' ĩcj wala cute Gadara quiwete pa'jty. 2 Atsa' Jesus barcoju casejetspcachja', teech pitstjẽ'j ech iiyamunisa uusáa pendani cafyu casejrra Jesus tashte utyaac. 3 Tyãa pitstjẽ'ja' uusáa pendani cafysuc u'psa yu', atsa' tyã'sa' quim yujva tsam cadenaju tundrra jype'jya' ãjã'tsmeeta'. 4 Chinda pety cuse yã'jrra maanzcuẽe usva tundteva, nuywejiméec chuctenderra pũshi'. Atsa' quim yujva ãjã'tsmeeta' tundrra jype'jya' yu'. 5 En ma'c yuu cus ma'c yuu nava vitssu vite' uusáa pendani cafysu weynac pecũjũ' cuet-su cpã'yuuna. 6 Nava Jesusa's jyu'tje uyrra', wuwuuna u'jrra tyajy tashte peejyũcuec 7 sus we'wena: —¿Andya's quĩj yũuya'vanga? Jesus, Dyus ĩtyĩsa Nchi'c. Dyus pa'ga andya's peeygãjrra tyacue seena' wala ñuste yu' caajnu jĩc. 8 Jesusa' ech luucu vit-sa's we'werra': Naa pitstjẽ'j ũusu mcaasej jĩpa'gac tyã'jĩ'. 9 Tyajũ' Jesusa' pẽjycu: —¿Quĩj yaasenga? jĩte', pta'shcu: —Legion yaasetj, wala cujtja'w naa pa'ga jĩc. 10 Sa' tyãa ech luucu vit-sa' wala pytjaa we'wec tyãa quiwejũ cutyi'cjamen. 11 Tyajũ' cysũ vits ja'ndasũ wala cuchi ũsu'ty apjna. 12 Atsa' ech luucu vit-sa' na'jĩnaty pytjaa we'we: —Cuchi ũuste cjẽeya' u'cjan cue'shtyi mcaaj jĩte', 13 Jesusa' tyãa ech luucu vit-saty cuchi ũuste u'caya' caacj. Tyajũ' tyãa ech luucu vit-sa cuchi ũuste cjẽete', cuchi' luucu yuurra peñacjẽ pelurra yu'terrarráa cjẽerra jyuca uuty. Tyãa cuchi' dos mil ãjty yu'; 14 Tyã'wẽ yũute', cuchi tjengsa ũucjrra wala dund pta'shya' u'jty chjambsu vite' chjamb ecaju jyuca. Atsa' nasa' wala pa'jty tjengya', quĩj yũuteva uyya'. 15 Sa' Jesus ũsnite pa'jrra uytyi tyãa pitstjẽ'j ech luucu vitnisa' wẽt yã'j ropa ji'pj u'pte. Tyã'wẽ uyrra wala ũucjtyi. 16 Tyajũ' ma'wẽ yũurra ech luucu vitnisa catyjini vite' quĩj yũurra cuchi uuni'sva uysaawe'sha' jyuca pta'shtyi nasa tjengya' pa'jsatyi's. 17 Tyajũ' nasa' Jesusa's ũuscha we'wety tyãawe'sh quiwejũ u'cjan. 18 Atsa' Jesusa' qui' shawendya' barcote cjẽjetspcachja', ech luucu vitnijũ catyjisa' wala pytjaa we'wec pe'jrra u'cjan. 19 Nava Jesusa' pe'jna u'jmée na'wẽc jycaaj: —Iindy yatna me'j, sa' iindy nwe'shtyi pta'shine'nga indya's Dyus peeygãjrra ma'wẽ ew yũuni'sva. 20 Tyajũ' tyãa pitstjẽ'ja' u'jrra, Decapolis chjambsu jyuca pta'shcu Jesus ma'wẽ yũurra nuycatyjini'sva. Atsa' nasa' wala cuj yaaqui'ty jyucaysa. 21 Tyajũ' Jesusa' ĩcj wala cutejũ barcote cjẽerra pesajrra cytee ũste', nasa wala pa'jty tyajy ũsnite. 22 Atsa' judiuwe'sh pcjaacjenite npiitstjẽ'jsa Jairo yaasesa' Jesus tashte peejyũcuerra 23 na'wẽc pytjaa we'we: —Andy niisacuẽ' uutsyã'ja', atsa' uucajmén myuj jya'ndyya' iindy cuseju jĩte', 24 tyãa yacj u'cj Jesusa'. Atsa' nasa iiméj wala pejnarra, dyi'tje zuuna'rráaty u'juets yu'. 25 Atsa' tyãa nasa cshavyte teech u'y cacue yu' vyaate doce añuyã'j ãtsã'na u'jusac casej. 26 Sa' tyãa ãtsã'sa' wala pytjaa yuusa yu'c yu'tse'jsaty paapẽjyna. Sa' macue yu'tse weyna tyajy ji'pjuni jyuca ptsuuteva, quĩj yujva yu'tse yuumée jweeíirráac jytjaacuena u'juets yu'. 27 Tyajũ' tyãa u'ya' Jesus quĩj yũusaateva jiyurra' paatste e'su cũjrra, cpaajya'ndycu tyajy atyjcjẽ. 28 Tyã'wẽ Jesus atyjcjẽ cpaajya'ndyrrarráa catyji'nja sũjrrac tyã'wẽ yũu. 29 Sa' tyã'wẽ jya'ndyitspcachja', cacue yu' vyaame', atsa' tyãa dundtey tyajy cacuete wẽt yã'cj yajcy. 30 Tyajũ' Jesusa' teech ãtsã'sa tyajy atyjcjẽ jya'ndyrra catyjini's jiyuc, sa' nasaa cshavyte u'juetsíi yu'tjengrra', na'jĩc: —¿Quimga andy atyjcjẽ jya'ndy? jĩte', 31 Pedrowe'sha' na'wẽty pas: —Nasaa cshavyte zuuna'rráa u'juetsngu sa' ¿ma'wẽnga quimga jya'ndy jĩna we'wé'? jĩteva, 32 Jesusa' nasaa cshavysu tjengu'ngcu quim jya'ndyteva uyya'. 33 Tyajũ' tyãa u'ya' tyã'wẽ naa dundte ew catyjini's ĩshiimée pta'shna ũucjna Jesus tashte yayan cũjrra peejyũcuec. 34 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —I'cue' ũusuj jyuca yajcyrrane'cue catyjiya' sũjrra andy tashte utyáa, tyãa pa'ga catyjini i'cue neeyũu. Ãchja' ãtsã'mée wẽt me'jwe wechana jĩc. 35 Jesusa' tyã'wẽ we'wena nee ũsiyna, Jairo yatu yuusa cũjrra' Jairo's pta'shtyi: —Iindy niisacuẽ' uuyã'cj, atsa' cuch pa'pchunu caapiya'jsa's pe'jna u'jya' jĩte', 36 Jesusa' wẽsẽ'jrra, Jairo's cviisha'cj na'jĩna: —Ñusnu. Andy ewuwa'ja'srráa myajcy jĩrra', 37 Jesusa' vite yuutyi's pe'jmée, pyacjsa Jacobo Juan vite' Pedro tyãawe'shrráatycu pe'jrra u'j. 38 Sa' Jairo yatte pa'jrra', uycu nasa wala ũ'nena ũste. 39 Sa' dyiite u'carra we'wec: —?Quĩjya'cue tyacue wala ũ'né'? Luucha' uunime', Ĩ'neerráa deeni' jĩte', 40 nasa' Jesusa's npeevyshijcaty. Atsa' Jesusa' nasaty jyuca eca cutyi'jrra, tyãa luuch neywe'sh vite' tyãa yacj yuusa tecjsa tyãawe'sh yacj uusáa ũsnite utyaarra, 41 cuseju pu'quisrra na'wẽc we'we: —Talita cumi—tyã' na'jĩni': Ijcha'stju we'we' mquiitech jĩni'. 42 Tyã'jĩtspcachja' tyãa uusá' quiiterra u'juya' ãjãc. Atsa' Jesus tyã'wẽ uusá's qui' ĩtyĩ vitte uyrra', wala cuj yajcytyi. 43 Tyajũ' Jesusa' wala neewe'wec maa yujtyva pta'shcajmén, sa' tyãa luucha's puutscaacj. Tyãa luucha' doce añu ji'pjsac yu'.

Marcos 6

1 Jesusa' tyãa chjambu casejrra', tyajy u'pni chjamb Nasaretnac shawendna u'j tyãa yacj u'jusawe'sh yacj. 2 Sa' sapatu jycaase ente' judiuwe'sh pcjaacjenitec caapiya'jna ũsu', atsa' nasa jyucaysa wẽsẽ'jrra', cuj yajcyna na'jĩty: —Naa pitstjẽ'ja' ¿mteega tyacue wala quĩjya'va piya? ¿Quim caapiya'tjequi'c tyacue wala quĩjquĩj yũuya'va ãjã'? 3 Naaíi cue'sh jiyunisa carpintero' Maria nchi'c. Sa' tyajy nyacjtyiva jiitja'w, Jacobo, Jose, Judas, Simon tyãawe'shta'. Atsa' tyajy npe'shwe'shva naa chjambtey u'pta'. Tyã'wẽ cue'sh jiyunisa' jĩrraty Jesus caapiya'jni's nwẽesẽ'jya' wa'l. 4 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we tyãa nasaty: —Mteewe'shva Dyus yuwe pta'shsa yu'sa' wa'lmeety jypa'ga'. Nava peecy quiwetewe'sh yu' jypa'ga'tsmeeta' vite' peecy nwe'sh, peecy yattewe'sh. 5 Tyã'jĩrra' cyteea' manzcuẽrráa nuycatyjirrarráa jwee yu' quĩjva yũume'. 6 Sa' Jesusa' ñusnac neeyũu, tyã'wẽ tyajy quiwetewe'sh nwẽesẽ'jmeete. Tyajũ' Jesusa' vite chjambsuc pta'shya' casej. 7 Sa' tyãa yacj u'jusa docesaty pa'yarra', ech luucu vit-saty nasa ũusu cutyi'jya' ãjãwa'ja's ũsrra', e'nz e'nzcu caaj. 8 Nava cjãamburrá's atrra quĩj yujva tu'sméec u'cjaaj, ya'ja, vyu, caame tyã'wẽsaty. 9 Sa' pelgatyirráa paatrra teech cmiisa yacjrráac u'cjaaj. 10 Sa' na'wẽ yũuwa'ja'scu pta'sh: Maa yatte paandejya' pa'jyã'jrra', cyteerráa paandejna ũsune'cue tyajũ qui' casejna u'pjcach. 11 Sa' mteeíi yu' i'cue'sh pta'shni's wẽsẽ'j wẽemeerra yat pqui'jmeete', tyãajũ casejene'cue i'cue'sh chindate quiwe tujnda's sacueecuerra, cyaj yuuwesa yuutyna. Isatj we'we': Dyus castigãywa'j en ãjte', tyãawe'sha' Sodoma Gomorra chjambtewe'shte jytjaacue castigo's cnayuutyna tyã'wẽ i'cue'shtyi jypa'gaya' wa'lpa'ga. 12 Tyã'wẽ Jesus jycaajte', tyãawe'sha' casejty Dyus yuwe's pta'shna, pcaltyi nvijtrra Dyus tashte mishawendwe jĩna. 13 Sa' ech luucu vit-satyva nasa ũusu cutyi'jna maanzcuẽe ãtsã'satyva aceite dyictjecjẽ awna nuycatyjity. 14 Tyã'wẽ Jesus quĩjquĩjva ew yũuni's ne'jue'sh Herodes jiyurra': —Juan Bautistane' uurrava qui' ĩtyĩ yuu, tyãasane' quĩjquĩj yũuya'va ãjã' jĩte', 15 vite nasa we'werra': —Naa pitstjẽ'ja' Dyus yuwe pta'shsa Eliasna jĩ'ty. Naapcachja' vite we'werra': —Tyãniiteyva ma'wẽta Dyus yuwe pta'shsa caseje', tyã'wẽysana jĩnaty ũsu'. 16 Nasa tyã'wẽ we'wete', Herodesva we'werra': —Juan Bautista tyjicja's na'wẽ caaspẽ'tje'tj tyãane' qui' ĩtyĩ yuurra quiite jĩc. 17 Herodesa' Juana's na'wẽ yuurraga quiicje'j: Herodesa' Juana's cadenaju tundrra carcelte ctyaaja'cju'ga, Herodias ajtserra ewmée yuwe ũspa'ga. Tyãa Herodiasa' Felipe nyuuc yu', atsa' Felipe yu' Herodes nyacjíirráac yu'. Nava Herodesa' Felipe nyu Herodiasa's cusa'jrra tyajy nyu na'wẽc jype'j. 18 Tyãa pa'ga cu'ga Juana' Herodesa's na'jĩna yu'cypej: Iindy yacjtjẽ'j nyu's cusa'jrra' iindy nyu na'wẽ jype'jni' ewme' jĩni's 19 Herodias jiyurra', Juana's ajtserra icj wẽerrava ãjã'tsmeecu'ga. 20 Juana's Herodias icjya' ãjãcajmén, Herodesa' carceltecu'ga ctyaaja'j nwe'wena. Juana' Dyus dyi'pte quĩjte yujva jypumbamée wala ew fi'nzesateva Herodesa' jiine' yu', tyãasane' ũucjrra nwe'we, sa' Juan pta'shni's Herodesa' cytey yuutsmeerrava wa'lmeecu'ga wechana wẽsẽ'je'. 21 Herodesa' tyajy upyni en añu ãa iisac fiesta vitu'. Tyãasac teech ente' fiesta qui'p tyajy jycaajni npiitstjẽ'jsa vite' Galileate jytujtjesaty pi'cyrra. Tyãa fiestatene' Herodiasa' Juana's ewmée yũuwa'ja's uy. 22 Tyajũ' Herodias niisa' tyãa fiestate pa'jrra' wala zhichcue cu'jne' pi'cynasa dyi'pte. Atsa' ne'jue'sh Herodes uyrra' na'jĩcu'ga tyãa cna'sa's: —Ijcha quĩj pẽjyteva, andya' ũsu'nja. 23 Dyus uyte, icha pẽyni's quĩjnava ũsurrá'nja, meerra' andy jycaajna ũsni quiwe's pẽjyyujteva pyãjn tyujnderra ũsu'nja jĩte', 24 tyãa cna'sa' casejna u'jrra, tyajy njĩ'ja'scu'ga paapẽjy: —¿Quĩj pẽyi'qui'tj? jĩna. Atsa' njĩ'j pasrra': —Juan Bautista dyictjea's mpẽychi jĩnacu'ga jycaaj. 25 Tyajũ' tyãa cna'sa' Herodes tashte qui' cũjrra': —Ãchjíi Juan Bautista dyictjea's plaatute acjrra maj jĩte', 26 ne'jue'sh Herodesa': Quĩj pẽjyteva ũsu'nja jĩna nasaa dyi'pte jurãyyã'jrra', ĩshiiya' ãjãmeecu'ga. 27 Tyajũ' Herodesa' dundtey teech soldau's caacju'ga Juan dyictjea's nicyya'. 28 Atsa' tyãa soldau' carcelna u'jrra', Juan tyjicja's spẽ'tjrra, plaatute acjrra jyũna cũjcu'ga tyãa cna'sa's ũsya'. Atsa' tyãa yu' jypa'garra', tyajy njĩ'ja'scu'ga ducj. 29 Tyã'wẽ yũute', Juan yacj u'jusawe'sh jiyurra', tyãa uuni cacue's quiisrra pendaacu'ta. Tyã'wẽ yũuni'sne' Herodesa' yajcy. 30 Tyã'wẽ e'nz e'nz jycaajnisawe'sha' Jesus tashte qui' shawendna pa'jrra', tyãawe'sh ma'wẽ caapiya'jna quĩjrra yũurrava Jesusa's jyuca pta'shtyi. 31 Tyã'wẽ nasa tyacue wala pa'jna ũste', tyãawe'sha' ũ'wa'j en yujva uyméety fi'nzena ũsu'. Tyãa pa'gac Jesus we'werra': —Mejcawe, dundte jycaaseya' nasaa yatmeesu jĩ'. 32 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shrráaty pe'jrra, barcote cjẽerra u'cj, nasaa yatmeesu pa'jrra jycaaseya'. 33 Tyã'wẽ Jesus u'juetste nasa wala uyrra', mtee pa'jya' u'juetsteva jiyuty. Tyãasaty tyãawe'sh cjuẽ'y yatste pa'j Jesus pa'jwa'tje maa chjambuwe'shva wuwuurráa u'jrra. 34 Atsa' Jesus barcoju casejetsrra', uycu nasa wala cuj pcjaacjena ũste. Sa' tyãawe'shtyi's peeygãjc tyã'wẽ piisháa namu ji'pjmeesa na'wẽ tyãawe'shrráa ũste. Tyajũ' Dyus yuwe's wala caapiya'cj. 35 Cytee caapiya'jna ũsiyna cusutste', tyãa yacj u'jusawe'sha' tyajy tashte utyaarra na'wẽty we'we: —Aysu nasaa yatmeete ũsiyna, cusutsa'. 36 Atsa' nasatyi' mcaaj, cyaj yat-su meerrava chjambcuẽ utyasu ũsta' cysũ pa'jrra ũ'wa'j weyuutyna. Tyã'wẽme' ayte' quĩjva ji'pjmeeta' jĩte', 37 Jesus pasrra': —I'cue'sh mpuutswe jĩnac jycaaj. Atsa' tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Cue'sha' doscientos peso pan weyya' u'jrra puutsuvá'nja'w jĩte', 38 Jesusa' pẽjycu: —¿Manz pan ji'pjcue? Me'jwe tjengya' jĩna. Atsa' pan uyrra', pta'shtyi: —Tajts pan, e'nz wendyrráatja'w uy jĩna. 39 Tyajũ' Jesusa' nasatyi' tyacsũ cachcaacj fiifii tyuteerra. 40 Atsa' cien ãj vite' cincuenta cyanztyi fiifii tyuteerra cach. 41 Naapcachja' Jesusa' tajts pan e'nz wendytyi uwerra, cielute pagayrra Dyusa's wechana'va pantyi pe'ltenderra tyãa yacj u'jusawe'shtyi' ũscu, nasaty jyuca ũsu'scajn. Sa' wendytyiva tyã'wẽycu ũsu's jyucaysaty. 42 Tyã'wẽ yũute', jyucaysa ũ'rra tyictyi neeyũu. 43 Tyajũ' tyãa pan vite' wendy pe'ltendenisa neeyũute' pcjacjrra', doce canastate utaty pcjacj. 44 Atsa' nasa yu' pitstjẽ'jrráaty isani cinco mil ãjty yu'. 45 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi barcote caateca'jrra yatste caacj Betsaidan. Tyã'wẽ yũurra' tyãa yu' cytee neeyũuc nasa tyuteena u'jsaty wechana. 46 Sa' nasa jyuca tyuteena u'juetspcachja', Dyus yacj puuty we'weya' u'cj tjã'tje. 47 Jyuca chji'ndyna jyã'jatste', barco' ĩcj pyãjũy u'juetscu yu', Nava Jesus yu', ĩcj cutetee ũsíirráac yu'. 48 Sa' cjicjyna sẽjetste', Jesusa' uycu Betsaidan u'jsawe'shtyi's wejya yupte, barco's caajya' chjãchjamée ĩcjsu u'jute. Tyajũ', Jesusa' tyãawe'shtyi cpajcyya' ĩcjsu u'jrra, tyãawe'sh pucasu utya sẽjrra, barco's pjyajtsna scjẽuutscu yu'. 49 Atsa' barcote u'jsawe'sha' tyã'wẽ ĩcjsu u'juetste uyrra', echa'stja'w uy sũjrra sustyi pembée. 50 Tyã'sa' jyucaysaty uyrra ũucj. Naapcachja' Jesusa' we'wec: —Ũucjnuwe. Andytju jĩna. 51 Tyajũ' Jesusa' barcote cjẽjetspcachja', wejya' yujuc. Atsa' tyãawe'sha' iiméj wala ũucj yajcyna cuj we'wenaty neeyũu. 52 Tyã'wẽ Dyus Nchi'crra quĩjya'va ãjãwa'jsarrac cujmée pan yacj nasa tyaanzcuẽesaty sã'jĩ' sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeene'ta yu', tyãasaty tyacue wala cuj yajcyna neeyũu. 53 Tyajũ' Genesaret quiwete pesajrra', barco's ĩcj pucatety tundrra tyaj. 54 Atsa' barcoju sa'jatspcachja', tyãa quiwesuwe'sh nasa' jiyuty Jesus pa'jni's. 55 Sa' tyãa quiwesu ãtsã'saty jyuca pcjacjrra yacjna pa'jty Jesus mtee ũsteva. 56 Tyajũ' Jesusa' chjambna ma'c u'j, meerra' yat-su ma'c pa'jya' u'j, meerra' dyi'tje ma'c u'juets yuu nava tyajy scjẽwwa'jsuty ãtsã'saty cjicje'. Tyã'wẽ yũurraty scjẽuutste' wala pytjaa we'we', tyajy atyj vitsterráava ãtsã'saty cjya'ndyi'cjan. Atsa' maava tyajy atyj vitsterráava jya'ndysa', jyuca catyjirraty neeyũ'.

Marcos 7

1 Tyajũ' fariseowe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'shva Jerusalenu pa'jrra Jesus tashte utyaaty tjengya'. 2 Atsa' Jesus yacj u'jusawe'sha' cusecjẽ' yu' caajmée ũ'wetste uyrra', atsewe'wety fariseowe'sha'. 3 (Yatsgawe'sh ma'wẽ jycaatje' Judiuwe'sha' jyucaysa na'wẽ cuj jwend yũuwa'ja'styi nwẽesẽ'jẽ' ewmeesa pẽetjecajmén jĩrra: 4 Mercaujũ pa'jrra', cusecjẽ yu' caajwa'ja' jĩ'ty. Sa' vaso, mityj, quĩjva iijyũni tsam yuutyi' jyuca cajcuecjẽ yu' caajrra iijyũwa'ja' jĩnaty caapiya'ja'.) 5 Tyãasaty fariseowe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sha' na'jĩna Jesusa's pẽjy: —Indy yacj u'jusawe'sha' ¿quĩj yũurrata yatsgawe'sh caapiya'jnityi' cytey yu'tsmée, cusecjẽ yu' caajmée ũ'wé'? jĩte', 6 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' yuwejurráa ew we'werra', ũuste yu' ewméerráa yaacysai'cue atsa' Isaiasa' isa yuj Dyus we'weni's na'jĩna fi'jne': Naa nasa' yuweju yu' andya's yaaqui'tja'w jĩrrava, Ũusuj yu' andya's yaaqui'tsmeeta'. 7 Naa quiwete nasaa caapiya'jnirrá's cytey yuuna ũsrra, Tyã'wẽ Dyus jycaajni'stja'w cytey yu' jĩte', cyul yujna jĩna Dyus we'weni'scu fi'j Isaiasa'. 8 I'cue'sha' Dyus jycaajni yu'sa' nvijtrra, naa quiwega nasaa caapiya'jnirrá's i'cue nwẽesẽ'jna wala ew qui'su' na'wẽ yũuna: vaso, mityj, quĩjquĩjtyva tyã'wẽ i'cue qui'su' yu' caajna. 9 Na'jĩ'tj na': i'cue'sha' naa quiwega nasaa caapiya'jnirrá's nwẽesẽ'jna qui'srra', Dyus jycaajni yu'sa' nvijti'cue. 10 I'cue'sh na'wẽ yũuni's myajcywe vacy: Moisesa' na'jĩnac fi'j: Iindy tata iindy mama tyãawe'shtyi' peeygãjna pu'chwa'ja' jĩ'c. Atsa' tyã'wẽ yũumée, neywe'shtyi atsewe'wesa' uu ena's ji'pjuna jĩ'c. 11 I'cue'sh yatsgawe'sha' na'wẽty caapiya'ja': Maa nasava neywe'shtyi peeygãjna pu'chmée, andy ji'pjuni i'cue'shtyi pu'chwa'ja's Dyusna ducje'nja jĩna we'werrarráa, neywe'shtyi' pu'chmeeteva ewa' jĩ'ty. Nava i'cue'sha' tyã'wẽ yatsgawe'sh caapiya'jnirrá's cytey nwẽese'jrra', Dyus jycaajni yu'sa' cytey yu'tsmeei'cue, naasáa Dyus jycaajnimeerráaty i'cue quĩjquĩjnava jyuca cytey yu'. 14 Jesusa' qui'quin nasaty we'werra' na'jĩc: —Mwẽesẽ'jwe jyucaysa, ew jiyuya': 15 Quĩj ũ'va tutyjterráa cjẽesa yu', nasaty ewmeesa vitu'tsme'. Naasáa ũusuj ewmée yaacynisa yuurráac nasaty ewmeesa vitu'. 16 Atsa' maava jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue jĩrrac nvijt. 17 Tyajũ' Jesusa' nasaty tyuteerra' yattec u'ca. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' jiyumeerra' pẽjytyi tyã'wẽ pta'shni's. 18 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'wena pta'sh: —¿I'cue'shva jiyu'tsmeevá'cue? Quĩj ũ'va tutyjterráa cjẽerra', nasaty ewméesa yu' vitmeena sũju'tsmeevá'cue. 19 Tyãa pa'gatey quĩj ũ'va ũuste yu' u'camée tutyjterráa cjẽerra', tyajũ qui' caseje'c jĩc. Jesusa' tyã'wẽ we'werra': ũ'nisa yu' quĩjva jyuca ewsarrarráata' jĩrrac tyã'jĩ'. 20 Nava ũusuj ewmée yaacynisa yuurráac nasa's ewmeesa vitu'. 21 Tyãa pa'gatey, canzh yaacyni, ptamsarrava vite yacj canzh yuuna fi'nzeni, canzh yuuni, nasa icjni, 22 pesweeni, vite jĩ's cusa'jrra ji'pju wẽeni, ptjãaweni, ĩshĩini, vitety ajtsena fi'nzeni, wẽeshuni, canzh we'wena fi'nzeni, iiwejch iiwejch yajcyna fi'nzeni, quĩjteva ewmeerráa yũuna fi'nzeni 23 tyã'wẽ ewmée yaacynisa' ũustewe'shta'. Tyãasaty tyã'wẽ caaũusutje'jrra, nasa's ewmeesa vitu'. 24 Jesusa' tyãajũ casejrra', Tiro Sidon chjamb ja'ndasuc pecũjya' u'j. Sa' cysũ pa'jrra', teech yatte u'carra, quim yujva jiyu jytjãasme'. Nava quim yujva jiyunimeete u'juya' yu' ãjãme'. 25 Tyajũ' teech u'y Sirofenicia quiwetewe'sha' Jesus pa'jni's jiyurra pa'cj. Sa' tashte peejyũcuerra pytjaa we'wec: —Niisa ji'pjtju tyã'sa' ech luucu vit-sac iiyamu. Atsa' tyãa echa's nuucutyi'jine'nga ũusu jĩna pi'cyte', 27 Jesus pasrra na'jĩc: —Mũytjaswe, luuch cjuẽ'y ũ'cajn. Tyã'wẽ luuch ũ'wa'ja's cusa'jrra alcuty ũswa'jme' jĩte', 28 tyãa u'y pasrra': —Isa yuj we'we'ng, tyã'wẽ yuja'. Nava alcu' mesa dyiisu ũsrra', pejca ũ'wẽ'ty luuch ũ' pe'yarráatyva jĩte', 29 Jesus pasrra': —Isa, tyã'wẽ yuja'. Atsa' me'jwe, i'cue jytjãasni's uyuune'cue, ech luucu vit-sa' i'cue niisa ũusu casejyã'cj jĩte', 30 tyãa u'ya' yatna shawendrra uycu, echa' ũusu casejte' wẽt yã'j camaga ũste. 31 Jesusa' qui'quin Tiro quiwejũ casejrra, Sidon chjambuy vite' Decapolis quiwey uycjẽwna u'jrra, Galilea ĩcj walatec pa'j. 32 Cyteea' teech pitstjẽ'j wẽsẽ'jya' we'weya'va ãjãsame'styi Jesus tashte nuypa'jrra pytjaa we'we nuycatyjicajn. 33 Atsa' Jesusa' tyãa ãtsã'sa's nasameete fii pe'jna u'jrra, tjũ'wẽ cafyte pdyi'p jya'ndyna'va, tyajy fyne'sha's cuse vitste cuutsje'jna', tjuneteva jya'ndycu. 34 Sa' ũusdyi'na cielute pagayrra: —¡Efata!—jĩc, tee pjaate jĩrrac tyã'jĩ'. 35 Tyã'jĩtspcachja', tjũ'wẽ cafya' pjaatety, atsa' tjuneva ewuute', ew we'weya' ãjãc. 36 Tyajũ' tyãa nasatyi' Jesusa' wala neewe'wec, tyã'wẽ yũuni's quim yujtyva pta'shcajmén. Tyã'wẽ ew neewe'weteva, jweeíirráaty mtee mteeva pta'shna jyã'j. 37 Tyã'wẽ yũute', nasa jyucaysa wala cuj jwend yaaqui'ty na'jĩna: —Ãtsã' ma'wẽsatyva jyucac pu'chji'. Wẽsẽ'jya' ãjãsameetyva cwẽesẽ'je'cj, sa' we'weya' ãjãsameetyva cwe'we'je'cj jĩ'ty.

Marcos 8

1 Tyãa entey nasa iiméj wala cuj pcjaacjerra quĩj yujva ũ'wa'j ji'pjmeete', Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi pa'yarra na'jĩc: 2 —Naa nasa' tecj en yã'j andy yacj ũsta', nava quĩj yujva ũ'wa'j ji'pjmeeta' atsa' andya' peeygãja'tj. 3 Quĩj yujva puutsmée yatna caatje', maaíi yu' jyu'juwe'shta' na' wẽerra dyi'tje chjãchjameetyna jĩte', 4 tyãa yacj u'jusawe'sh pasrra': —¿Ma'wẽ puutsya' ya'ãjãcy, aysũ' nasaa yatrráa yujva meeta' atsa'? jĩte', 5 Jesus pẽjyrra': —I'cue'sha' ¿manz pan ji'pjcue? jĩte': —Sieterráa ji'ptja'w jĩnaty pas. 6 Tyajũ' Jesusa' nasaty quiwesu cachcaajrra', siete pantyi jypa'garra Dyusna wechana'va, pe'ltenderra tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũsu'scu, nasa tyanzcuẽesaty puutscajn. Atsa' tyãawe'sha' cytey yuuty. 7 Sa' wendyva ji'pju'ty cujmeecue, atsa' Jesusa' Dyusna wechana'va, tyãa wendytyi tyundeendecaacj. 8 Atsa' jyucaysa tyictyi ũ'. Tyãa ũ' quijyaate' siete canastate utaty pcjacj. 9 Tyãa ente tyã'wẽ ũ'sa' cuatro mil ãjty yu'. Tyajũ' Jesusa' nasaty caajna'va, 10 tyãa yu' barcote cjẽec tyãa yacj u'jusawe'sh yacj Dalmanuta quiwen u'jya'. 11 Cytee pa'tje', fariseowe'shva pa'jrra Jesus yacj puuty we'wety. Sa' ma'wẽ yũuteva jiyuya' Jesusa's pẽjytyi: —Cieluju quĩjrráava mcaavya'ja'j jĩna. 12 Tyã'jĩte', Jesusa' wala ñus yajcyna na'jĩc: —Naa nasa' ¿quĩjya'qui'ty tyã'wẽ cieluju caavya'ja'j jytjãasu'? Isa yu' tyãa nasatyi' quĩjva caavya'ja'jnimée wejy ewna jĩc. 13 Tyã'jĩrra', nasaty nvijtna' qui'quin barcote cjẽena'va ĩcj cuten u'cj. 14 Sa' pechcanarra ũ'wa'j yu' ji'pjmée barcote u'juetsrraty yajcy. Naasáa teech panrráaty ji'pj yu'. 15 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc jypa'yacy caaj: —Mpa'yajcywe, Herodes vite' fariseowe'sh levadura ewmeesa's jĩte', 16 Jesus yacj u'jusawe'sha' tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty we'we: —Pan ji'pjmeetja'w, tyãa pa'gane' tyã'jĩ' jĩty. 17 Atsa' Jesus wẽsẽ'jrra na'jĩc: —¿Maa sũjrracue tyã'wẽ pan ji'pjmeetja'w jĩna we'wé'? ¿Ãchpcach jiyu'tsmeevá'cue, pan ji'pjmeeteva tjẽymée sã'jĩni's yaaqui'tsmeevá'cue? ¿I'cue'sh ũuste cjẽje'tsmeevá'? 18 I'cue'sha' yafyju yu' uyrrava, jiyuya' yu' ãjã'tsmeevá'cue, sa' andya' quĩjnava tjẽymée ãjãni's yaaqui'tsmeevá'cue. 19 Miiyajcywe vacy: Tajts pantyi tyundeenderra cinco mil nasaty puutste', ¿manz canastacue pcjacj quijyasaatyi'? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Doce canastatja'w pcjacj jĩty. 20 —Atsa' siete pantyi tyundeenderra cuatro mil nasaty puutste', ¿manz canastacue pcjacj quijyasaatyi'? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Siete canastate utatja'w pcjacj jĩty. 21 Atsa' Jesus we'werra': —Tyã'wẽ tjẽymée yũunisatyi' yaaqui'tsmeevá'cue sane'cue tyã'wẽ ũ'wa'j pan ji'pjmeetja'w jĩna we'we'. 22 Tyajũ' Jesusa' Betsaida chjambte pa'tje', cyteea' teech pitstjẽ'j uyya' ãjãsame'styi nuypa'j, nuycatyjicajn pytjaa we'wena. 23 Atsa' Jesusa' tyãa uyya' ãjãsamée cusete pu'quisrra, chjamb eca pe'jna u'jrra', yafyte fyne'sh shũshna'va yafyte jya'ndycu. Tyã'wẽ yũurra pẽjycu: —¿Ma'wẽrrá' uyu'ngá'? jĩte', tjengu'ngrra': 24 —Nasa' fytũu tash na'wẽrráaty vya', nava ẽsẽ'se'ty jĩc. 25 Tyajũ' Jesusa' qui'quin tyajy cuseju yafyte jya'ndycu, atsa' yafya' pjaatete' ew uyya' ãjãc. 26 Tyajũ' Jesusa' neewe'wec: —Chjambsu u'cameene'nga, sa' maa yujtyva pta'shmeene'nga iindy yafytyi quim pjaandeteva jĩnac yatna caaj. 27 Jesusa' tyãajũ qui' u'cj tyãa yacj u'jusawe'sh yacj casejrra. Sa' Filipo vitni chjamb Cesarea ja'ndasuc pecũjya' u'juets yu'. Tyajũ' dyi'tje u'juetsíi tyãawe'shtyi pẽjycu na'jĩna: —Andya's ¿quimna jĩ'ta nasa'? jĩte', 28 tyãawe'sh pasrra': —Maaíi yu': Juan Bautistana jĩ'ty. Atsa' vite we'werra': Eliasna jĩ'ty. Atsa' vite we'wesa': Tyãniiteyva ma'wẽta Dyus yuwe pta'shsa caseje' tyã'wẽysana jĩ'ty jĩte', 29 Jesusa' na'jĩnac pẽjy: —Atsa' i'cue'sha' ¿quimna sũju'cue? Tyã'wẽ pẽjyte', Pedro pasrra': —Indya' Cristo, Dyus tashu yuusang jĩte', 30 Jesusa' maa yujtyva pta'shcaajme'. 31 Tyajũ' Jesusa' pta'shcu: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' wala pcyuuni pa'ga yuuna, sa' judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh ajtserra quiicje'jetyna. Atsa' uurrava tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna jĩc. 32 Jesusa' tyã'wẽc ew ãate pta'sh. Atsa' Pedro' Jesusa's fiite pe'jna u'jrra, yu'cypejc. 33 Tyã'wẽ yu'cypejte', Jesusa' vitety yu'tjengrra', Pedro's na'jĩnac pas: —Echtjẽ'j, andy tashu mtyutée. Indya' Dyus jytjãasni yu'sa' cytey yuumée, naa quiwete nasaa yaacynirrá'sngu cytey yuu wẽjẽ' jĩrra', 34 Jesusa' tyãa yacj yuusawe'shtyi pa'yarra na'jĩc: —Maa nasava andy yacj yuu wẽerra', peecy cacue jytjãasni's quĩjnava jyuca nvijtrra yuurráa andy yacj yujya' ãjãne'cue, macue tjẽysa uuwa'j ma'c pa'j nava tyã'sa' yajcymée. 35 Nava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzewa'jrrá's ya'nwe'wesa', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviituna. Naapcachja' Dyus yuwe's nwẽesẽ'jrra andy yacj fi'nzepa'ga naa quiwete ĩtyĩ fi'nzeni's yajcymée iviitusa', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviitumeena. 36 Macue naa quiwetewe'sh yu'sa' jyuca cnayrrava peecy ũus yu's iviitute', ¿quĩjterrá' selpiima'c? 37 Peecy ũusa's iviituyã'tje', ¿quimrra' nwe'wema'c? 38 Maa nasava andya's jypa'gaya' wa'lna andy pta'shnityva wa'lutyna nasa ewmeesa atsewe'wete atsa' tyã'wẽ yũusa's Dyus Nchi'c Nasa Yuusaava Dyus angeleswe'sh yacj eena' cweetjna quĩjrra' jypa'gaya' wa'luna jĩc.

Marcos 9

1 Tyajũ' qui'quin we'werra' na'jĩc Jesusa': —Isatj we'we', ayte ũssa maaíi yu' uumey uyuune'cue Dyus naa quiwete jycaajya' quĩini's jĩc. 2 Tyajũ' seis en scjẽwniite', Jesusa' tjã'j walate pe'jna u'cj Pedro Jacobo Juan tyãawe'sh tecjsarráaty. Cytee pa'tje', Jesus cacue' fiycu zhichcue yu'ptjej tyãawe'sh yafyte. 3 Tyajy atjni ropa' yãndy na'wẽc zhichcue chijme yuu; naa quiwete maa yujva tyã'wẽ zhichcue chijme yu' tjetjya' ãjãmeetyna. 4 Naapcachja' Pedrowe'sh yafyte vyaaty Elias vite' Moises. Tyãawe'sha' Jesus yacjtyi puuty we'wena ũsu'. 5 Atsa' Pedro' tyã'wẽ uyrra', Jesusa's na'jĩc: —Ayte' cue'sh ũswa'j wala ewa'. Atsa' tecj wa' tyajaga, teechsa' iindy jĩi, vite' Moises jĩi, vite' Elias jĩi jĩc. 6 Pedrowe'sha' wechaniite ũucjsa na'wẽty neeyũu, tyãasac Pedro' wechaniite tyã'wẽ we'we. 7 Tyajũ' tãapj quĩjrra apjcu, atsa' tãapj dyiiju na'wẽc we'weni ptjũuse: —Na' andy Nchi'c wala wendynisa', atsa' tyã'sa' nwẽesẽ'jna cytey myuuwe jĩtspcachja' 8 Pedrowe'sha' tjengu'ngrrava, Moiseswe'shtyi uymeeta', naasáa Jesusrráa yã'j ũstety uy. 9 Atsa' tjã'ju u'juetsrra', Jesusa' Pedrowe'shtyi' wala neewe'wec: —Ãchjíi yu' maa yujtyva pta'shmeene'cue tyã'wẽ uyni's, naasáa Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa uurrava qui' ĩtyĩ yuuniijũ pta'shine'cue. 10 Tyã'wẽ neewe'weni's cytey nwẽesẽ'jty quim yujtyva tuutje'jmée. Nava tyãawe'sh pwe'sh yu' puuty paapẽyĩ'ty: Uuyã'jrra', ¿ma'wẽ qui' ĩtyĩ yuucy? jĩna. 11 Tyajũ' na'wẽ caapiya'jni'styi Jesusa's paapẽjy: —Dyus leya's caapiya'jsawe'sha' Elias cjuẽ'y yatste pa'jana jĩ'ty sa' ¿ma'wẽ yuuwa'jsacy atsqui'ty tyã'jĩ'? jĩte', 12 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Isa, Elias cjuẽ'y yuj yatste pa'jrra jyuca pjeu'jwa'jsa yu'c atsa' isa yuj pta'shi'ne'ta. Tyã'wẽy Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's we'werra': wala pytjaa yuuna nasa ajtserra pcyuuni jĩna Dyus librute fi'jni ũsa' tyãava isa yuja'. 13 Eliasa' pa'jana jĩ'ty atsa' Eliasa' pa'jyujc, nava tyã'sa' quĩjquĩjva yũuty Dyus librute ma'wẽ fi'jni ũsna tyã'wẽy. 14 Tyajũ' Jesusa' vitesa neeyũuty cytee shawendna quĩjatste', nasa wala pcjaacjena ũsu'ty. Atsa' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh yu' tyãawe'sh yacjtyi wala we'wena ũsu'. 15 Naapcachja' Jesus yujteva jiimée ũsiyna, Jesus pa'jatsyã'tje uyrra', nasa' jyucaysa ũucj yajcynaty wechaya' utyáa. 16 Tyajũ' Dyus leya's caapiya'jsawe'shtyi' Jesusa' pẽjycu: —¿Quĩj yũupa'ga tyacue weech we'wena ũscue? jĩte', 17 tyãa nasa wala cshavyte teechsa' Jesusa's na'jĩnac pta'sh: —Andy nchi'ca's ech luucu vit-sa iiyamute' we'weya' ãjã'tsme' tyã'snatj ayte nuypa'j. 18 Tyãa luucha' mtee ũsteva ech luucu vit yã'tje', qui'tjtyi csuusu'jna yuwesu bu'chrráac sẽjna weté'. Tyã'wẽ yũuna wala tallitsa'. Atsa' indy yacj u'jusawe'shtyi' pi'cyyã'tj nuycatyjicajn, nava ãjãmeeta' jĩte', 19 Jesus pasrra': —Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeesata' naa nasa'. ¿Bagachpcach i'cue'sh yacj pu'chna ũs ya'vatca? ¿Bagachpcach ãjãmée fi'nze ya'vacue? Tyãa luucha's mneejyũjwe ayte jĩte', nuycũjty Jesus tashte. 20 Atsa' ech luucu vit-sa' tyãa luucha's caywẽchpa'ja'tje', quiwesu wetec yuwesu bu'chrráa sẽjna. 21 Tyajũ' Jesusa' luuch neya's pẽjycu: —Tyã'wẽ ãtsã'ni ¿macue tyach yuutsna? jĩte': —Le'chíic tyã'wẽ yu'. 22 Sa' maa entey yu' tyachmeynac wẽechpa'jrra ipyte cjẽena yu'cjẽva cjẽena uupchãj yuuna u'ju'. Atsa' cyajtj indy yacj ewupchãjte', ma'wẽrráava pu'chjine'nga peeygãjrra jĩna pi'qui' jĩte': 23 —Indy yuu tyã'wẽ Dyusa' pu'chjina sũjte yu', quĩjva jyuca cytey yuuna tyã'wẽ yaacysa's jĩte', 24 luuch neya' suscu we'wena pytjaa pi'cy: —Dyusa' pu'chyujuna sũju'tj, sa' andy ũuste tyã'wẽ yaacywa'ja's jweeíirráa wala meen caajiyu'j jĩc. 25 Tyajũ' Jesusa' nasa wala cuj pcjaacjena utaatste uyrra', ech luucu vit-sa's na'jĩnac we'we: —Ech luucu vit-sa cwe'we'je'tsmeeng, sa' wẽsẽ'jwe'shte tjũ'wẽtyva apjngu, nava ãchja' andy we'weni's nwẽesẽ'jrra ũusu mcaasej, peena yu' u'cameene'nga jĩte', 26 ech luucu vit-sa' tyãa luucha's sus cweeyi'jna caywẽchpa'ja'jrra casejc. Atsa' tyãa luucha' uuníi na'wẽc wetena neeyũu. Cyajty nasa we'werra': —Ãchja' pejca uuc jĩna we'we'. 27 Nava Jesusa' cuseju pu'quiscu, atsa' tyãa luucha' quiitec. 28 Jesusa' tyãajũ u'jrra', teech yattec u'ca. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' pẽjytyi: —Cue'sha' ¿quĩj yũurracytja'w echa's cutyi'jya' ãjãmée? jĩte', 29 Jesusa' pta'shcu: —Na'wẽsa echa' tjẽymée yu' casejmeena, wala yũunaana Dyus yacj puuty we'wete yuurráa casejena jĩc. 30 Tyajũ qui' u'jrra', Galilea quiwencu u'j. Sa' cyteea' tyãa yacj u'jusawe'shtyic caapiya'jwa'j ji'pju' naa pa'ga quim yujva jiyu jytjãasme'. Sa' dyi'tje u'juetsrra', na'wẽc tyajy uuwa'ja's pta'sh: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusá's nasa ewmeesa cusete ducjni yuuwa'ja', atsa' tyãawe'sha' icjetyna. Atsa' uurrava, tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna jĩteva, 32 tyãa yacj u'jusawe'sha' jiyumeeta', nava pẽjyya' yu' ũucjtyi. 33 Sa' Capernaum chjambte teech yatte pa'jrra', tyãa yacj u'jusawe'shtyi paapẽjycu na'jĩna: —I'cue'sha' dyi'tje yujrra', ¿quĩjcue puuty we'we'? jĩteva, 34 tyãawe'sha' tjaamerra pasmeeta' tyã'wẽ dyi'tje yujrra', ¿maa wejy jytjaacue walasacytja'w? jĩna puuty we'werrava. 35 Tyajũ' Jesusa' docesaty pa'yarra cachrra pta'shcu: —Maateva jytjaacue walasa yuu wẽerra', iiwejch yajcymée maatyva jyuca selpiirra yuurráa jytjaacue walasa yuuna. 36 Tyã'jĩrra' teech luuchcuẽ's tyãawe'sh cshavyte tyajrra cusete yacjrra na'wẽc we'we: 37 —Maa nasava andyna wa'lmée jypa'gasa' andy na'wẽy luuch na'wẽcuesatyva ajtsemée jypa'gatyna. Tyã'wẽ yũusa' andyna jypa'gasarra tyã'wẽ yuutyna. Sa' andyna jypa'gasa' andyrráana jypa'gamée, andyna caajsa'sva jypa'gasa yuutyna jĩc. 38 Tyajũ' Juana' na'wẽc pta'sh: —Indy ¿ma'jĩqui'ng? Cue'sha' teech pitstjẽ'j uytja'w tyã' ech luucu vit-saty nasaa ũusu cutyi'ji'c Jesuscu jycaaja' jĩna we'werra. Nava tyã'sa' jwee yu' tyã'wẽ yũucaajmeetja'w cue'sh yacj u'jusame' naa pa'ga jĩte', 39 Jesus pasrra': —Tyã'wẽ yũunuwe, tyãa pa'gatey andy yase's cysuusrra ech luucu vit-saty nasaa ũusu cutyi'jsa' andya's atsewe'wemeena quim yujva. 40 Maava cue'shtyi atsewe'wesamée yu', cue'shtyi pu'chsa íirráatyna. 41 Na'jĩ'tj na': I'cue'sha' Dyus luuchi'cue naapa'ga maava i'cue'shtyi peeygãjna teech tasa yu'rráava yusuna tyã'sa' dewení yuuna. 42 —Mpa'yajcywe, tyã'wẽme' luuchcuẽ andya's yaacysaty pcalte cweete'jena tyã'sa' tyjicjte scuutyj ũ'cjni cueta's tundrra ĩcj wala dyiicjẽ acjvatsrráa, wejy ewna. 43 Meerrava iindy cuse tyã'wẽ pcalte indya's cweete'jetste', mespẽ'tj. E'nz cuse yacj uu quiwete cjẽe na'wẽ', wejyva teech cuserráa ji'pjrrava ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'tje u'cani wejy ewa'. Tyã'wẽme' uu quiwete ipy wala seena'sa bagachte yujva ũchjawa'jsame'. 44 Cyteea' bagachte yujva wesa' chjavyna ptsuwa'jsameeta', atsa' ipy seena'sava ũchjawa'jsame'. 45 Tyã'wẽy iindy chindava pcalte cweete'jetste', tyã'sva mespẽ'tj. E'nz chinda yacj uu quiwete cjẽe na'wẽ', wejyva teech chindarráa ji'pjrrava ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'tje u'cani wejy ewna. Tyã'wẽme' infiernote ipya' bagachte yujva ũchjawa'jsame'. 46 Cyteea' bagachte yujva wesa' chjavyna ptsuwa'jsameeta', atsa' ipy seena'sava ũchjawa'jsame'. 47 Tyã'wẽy iindy yafyva pcalte cweete'jpchãj yuutste', mcuutyi'j. E'nz yafy yacj infiernote cjẽe na'wẽ', wejyva teech yafy yacjrráava Dyus jycaajna ũsnite u'cani wejy ewna. 48 Tyã'wẽme' cyteea' bagachte yujva wesa' chjavyna ptsuwa'jsameeta', atsa' ipy seena'sava ũchjawa'jsame'. 49 Tyãa pa'gatey tyãa ipya' caaptsu'ju'jwa'jsame'. 50 Nenga' wala seelpisa'. Nava shũucãjte', ¿ma'wẽ cselpi'jya' ewuutyqui? I'cue'sha' nenga na'wẽy selpiina mfi'nzewe, jyucaysa yacj ewrráa.

Marcos 10

1 Jesusa' Capernaum chjambu casejrra', Judea quiwen vite' Jordan yu'wala cutencu u'j cysũ pecũjya'. Sa' Jordan yu'wala cuteju ũste', wala nasa pcjaacje'ty tyajy ũsnite. Atsa' cyteeva caapiya'ja'cj vite ajsũ na'wẽy. 2 Naapcachja' fariseowe'sha' Jesus tashte utyaarra' na'wẽty paapẽjy, pasya' shiingte' ewmée vit-ya' sũjrra: —Ptamsarrava, nyu's wãatãjte ¿ewmañ? jĩte', 3 Jesus pasrra': —Jiimeevá'cue Moises jycaajni's jĩna pẽjyte', 4 tyãawe'sh pasrra': —Moises jycaajrra', nyu's wãatãjya' ewuwechte', nyu canzh yuuna fi'nzeni's etste fi'jrra ducjrrac tyuteecaja' jĩte', 5 Jesus pasrra': —Moisesa' tyã'wẽ yũuwa'ja's nvijt yujc, nava peecy nyu quĩjva yũumeeteva wãatãjna fi'nzepa'ga íirráac tyã'wẽ yũuwa'ja's nvijt, peecyrráa yu' wãatãjya' ãjãcajmén. 6 Nava Dyusa' nyafiitey naa quiwe's pjeu'jíi e'nzíity ja'ndarrajc vit pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra. 7 Atsa' tyãa pa'ga pitstjẽ'ja' peecy neywe'sh tashu tyuteewa'jsa', nyu yuuwa'jsa yacj utyaaya', 8 tyã'wẽ e'nzrrava, teechsarráa na'wẽ yuuna pa'jya'. Atsa' tyã'wẽ yũuniijũ' e'nzmée teechrráac yuuna pa'ja'. 9 Tyãa pa'ga Dyus pũpyrra nviitni ptamsayã'tyji' quim yujva tyujndeya' ãjãwa'jsameeta' jĩc. 10 Tyajũ' Jesusa' teech yatte u'cate', tyãa yacj u'jusawe'sha' tyã'wẽ pta'shni's qui' pẽjytyi. 11 Atsa' Jesusa' pta'shcu: —Maa pitstjẽ'jva peecy nyu's wãatãjrra vite yacj ptamuurra', pcalte weteena, peecy nyu's wãatãjrra vite yacj ptamuupa'ga. 12 Atsa' u'yva tyã'wẽy nmi'a's wãatãjrra vite yacj ptamuurra', tyãava pcalteyrráa weteena peecy nmi'a's wãatãjrra vite yacj ptamuupa'ga jĩc. 13 Tyãa e'su' Jesus tashte luuchcuẽty nuypa'jty Dyus cusete neewe'wecajn. Atsa' Jesus yacj u'jusawe'sha' yuptyi luuchcuẽty nuypa'jsaty. 14 Tyã'wẽ yũute', Jesusa' na'jĩnac ũuscha we'we: —Luuchcuẽ andy tashte yuusaatyi' cuch yupnuwe, tyãa pa'gatey Dyus jycaajna ũsnisa' naa luuchcuẽwe'sh na'wẽsa jĩi íirrá'. 15 Na'jĩ'tj na': maava luuchcuẽ na'wẽ Dyus jycaajwa'j ena's wa'lmée jypa'gameerra yu', bagachte yujva Dyus tashte u'caya' ãjãmeetyna. 16 Tyã'jĩna'va luuchcuẽty yacjna' dyictjesu peequinzerra Dyus cusete neewe'wec. 17 Tyajũ' Jesusa' vite ajn u'juetste', teech pitstacy dyi'tje wuwuuna cũjrra', Jesus tashte peejyũcuec na'wẽ paapẽjyna: —Caapiya'jsa wala ewsa mpeeta'sh. Andya' ¿ma'wẽ yũurra ptsuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjuqui'tj? jĩte', 18 Jesus pasrra': —¿Quĩj yuupa'ganga andya's ewsa jĩ'? Naa quiwete' teech nasarráa yujva ewsa yu' meeta'. Dyus yuurráa ewsa ũsa'. 19 Indya' jiine'nga Dyus jycaajni na'wẽsatyi': Ptamsa' vite yacj pcal yuuwa'jme', nasa icjwa'jme', pesweewa'jme', vitety ĩshiina nuywe'wewa'jme', vitee jĩity cusa'jwa'jme'. Neywe'shtyi peeygãjna ewrráa yũuna fi'nzewa'ja' jĩte', 20 tyãa pitstacy tyã'wẽ wẽsẽ'jrra' na'wẽc pas: —Tyã'wẽ jycaajnisatyi' le'chcuẽjũjy jyuca cytey yuunatj waláa jĩte', 21 Jesusa' tyãa pitstacya's peeygãjna tjengrra' na'jĩc: —Na'wẽ yũuwa'jrráa peejya': Iindy ji'pjuni's jyuca tyweyrra, puuple ji'pjmeesaty peesya' me'j. Tyã'wẽ yũurra', cielute ji'pjsa yuune'nga. Tyã'wẽ yũurra andy yacj myuj, macue seena' ñussa pa'tjeva tyãatyi' yajcymée jĩte', 22 tyãa pitstacya' wala ji'pjsa yu'c, sa' tyã'wẽ wẽsẽ'jrra', wala ñusna u'cj. 23 Tyajũ' Jesusa' nasaty tjengrra' pta'shcu tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Maava wala ji'pjsa yacja' Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'j wala yuj tjẽya' jĩte', 24 tyãa yacj u'jusawe'sh wẽsẽ'jrra', jiyumée cuj jwend yajcynaty neeyũu. Atsa' Jesusa' ãatec pta'sh: —Naa quiwete ji'pjunirrá's jytjaacue yaacysa yacja' wala yuj tjẽya' Dyus jycaajnite u'cawa'ja'. 25 Maava wala ji'pjsa' Dyus jycaajnite wala tjẽy u'catyna. Atsa' tyã'wẽ tjẽysa's yajcyte yu', camello yujva tjẽymée váa yũnz cafyga u'caya' ãjãtyna jĩc. 26 Tyã'wẽ wẽsẽ'jrra', wala cuj yajcyna na'wẽty puuty paapẽyi': —Tyã'wẽte', ji'pjsa' ¿quimrrá' cielute u'caya' ãjama'ty? jĩte', 27 Jesusa' tyãawe'shtyi tjengrra' na'wẽc we'we: —Naa quiwete nasa' Dyus ũsnite u'ca wẽerra tyãawe'sh cacuejurráa pa'pchurra' ãjãmeetyna. Nava Dyusna pi'cyrra yu', tjẽymée ãjãtyna. Dyus yacja' quĩj yujva tjẽysa meea'. 28 Tyajũ' Pedro' na'wẽc we'we: —Cue'sha' indy yacj yujya', cue'sh ji'pjuni's jyuca nvijttja'w quĩjnava jĩte', 29 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Andya' isatj we'we': Dyus yuwe ewsa's jypa'garra andy yacj fi'nze wẽerra', quĩjnava jyuca nviitutyna yat, quiwe, nyacjwe'sh, npe'shwe'sh, neywe'sh, nyu, nchi'cwe'sh, niisawe'sh tyã'wẽsaty. 30 Atsa' tyã'wẽ yũusa' macue yajtsena fi'nzerrava tyãawe'sh nviitniite puutejca jytjaacue wala uyuutyna naa quiwetey: yat, quiwe, nyacjwe'sh, npe'shwe'sh, njĩ'jwe'sh, nchi'cwe'sh, niisawe'sh tyã'wẽysaty. Sa' vite quiwete', ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's jypa'gatyna. 31 Nava jypa'yacymeete', macue yatstewe'shrrava, nmejtewe'sh yuutyna; naapcachja' nmejtewe'sh yu', yatstewe'sh yuutyna jĩc. 32 Jesusa' Jerusalente pa'jya' u'juetscu yu', atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' ũucjrra e'stety u'jue' Jesusa's yatste acjrra. Tyajũ' Jesusa' docesarráaty fiite pa'yarra pta'shcu tyã'sa' quĩj yũuya'vateva: 33 —I'cue'sha' jii yã'ji'cue Jerusalente pa'jya' u'juetstja'w. Atsa' cyte' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uwerra ducjni yuuna Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh cusete. Atsa' tyãawe'sha' icjwa'j vitrra judiu ji'jmée vite nasaty ducjetyna icjcajn. 34 Atsa' tyãa nasa' npeevyshijcana pechujcuena fyne'sh avytjetjna tyã'wẽ yũurra icjetyna. Nava tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna jĩc. 35 Tyajũ' Zebedeo nchi'cwe'sh Jacobo vite' Juan tyãawe'sha' Jesus tashte utyaarra na'wẽty pẽjy: —Cue'sha' indya'stja'w pẽyi' cue'sh pẽyni's cytey yuucajn jĩte', 36 Jesusa' pẽjycu: —¿Quĩjcue yũu jytjãasu'? jĩna. 37 Atsa' tyãawe'sh e'nzsa' na'wẽty pẽjy: —Indya' naa quiwete jycaajya' quĩjrra', cue'sh e'nzsaty iindy pucacjẽ pdyi'p cachwa'ja's ũsune'nga jĩnaty pẽjy. 38 Atsa' Jesus pasrra': —I'cue'sha' jiimeerra i'cue tyã'wẽ pẽyi'. I'cue'sha' andy na'wẽy pytjaa yuurra uuwa'ja's ũucjmée jypa'gaya' ¿ãjama'cue? jĩna pẽjyte', 39 tyãawe'sha': —Ãja'nja'w jĩnaty pas. Atsa' Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Isa, i'cue'sha' andy na'wẽy pytjaa yuurra uuwa'ja's ũucjmée ji'pjuyujune'cue. 40 Nava andy pucacjẽ pdyi'p cachwa'ja's andy ũsu'tsmeetj pẽysaty. Tyã'sa' tyãn ente quim jypa'gawa'jsa yuuna tyã'srráa ũsni yuuna jĩc. 41 Atsa' vite diezsawe'sh tyã'wẽ Jacobowe'sh pẽyni's wẽsẽ'jrra' ũusachaty tyãawe'shtyi'. 42 Tyã'wẽ yũute', Jesusa' pa'yarra na'wẽc yu'cypej: —I'cue'sha' miiyajcywe: Naa quiwete jycaajsa walasa' nasaty jyuca jycaaja'ty juuna'rráa yuuna cjaawãshi'jna. 43 Nava i'cue'sha' tyã'wẽy yuuwa'jsameei'cue. Macue jytjaacuesarrava, wejyva vitety selpiina mfi'nzewe. 44 I'cue'sha' walasa yuu wẽerra', vitee jycaajni selpisáa myuuwe. 45 Tyãa pa'gatey Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa yujva tyã'sna selpíi jytjãasya' quĩjme', wejyva maanzcuẽe nasatyva nwe'wena selpiiya' quĩjrrac ya'ducj ñuste uuya'. 46 Tyajũ' Jericote pa'jrra', Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh vite' cujsa yacj chjambu casejna u'juetste', teech pitstjẽ'j uyya' ãjãsameec dyi'j pucate lmushnu tjãasna u'pu'. Tyã' Bartimeoc yaase yu', Timeo nchi'c. 47 Sa' Jesus Nasaretjuwe'sh utyaatste wẽsẽ'jrra', na'jĩnac sus we'wena u'pu': —Jesus, David ji'j, andya's meen peeygãj jĩna. 48 Atsa' nasa yu': —Shuuna' myuu, cuchngu susu' jĩteva, jweeíirráac sus we'we: —David ji'j, andya's meen peeygãj jĩna. 49 Tyajũ' Jesusa' tundte yujurra, pa'yacaacj. Atsa' pa'yaty na'jĩna: —Quiiterra ũucjmée myuj, Jesusa' indya's pa'yatsa' jĩtspcachja', 50 tyajy atyja's nvijtrra ũpjrrac quiiterra Jesus tashte utyáa. 51 Tyajũ' Jesusa' ¿quĩjnga yũu jytjãasu'? jĩna pẽjyte', tyãa uyya' ãjãsamée pasrra': —Andya' uyya' ãjã wẽjẽ'tj jĩc. 52 Atsa' Jesus we'werra': —Caauyu'juna sũjrrane'nga andya's pi'cy tyãa pa'ga ãchja' uyna mneeyũu jĩtspcachja' uyya' ãjãc, sa' Jesus e'stey u'cj pi'cyna.

Marcos 11

1 Tyajũ' Jesusa' Jerusalenna u'juetsrra', e'nz chjambcuẽ Betania Betfagé utyatec pa'j. Tyãa chjamba' Olivos vits dyi'pgaty neeyũ'. Atsa' cytee pa'jrra' tyãa yacj u'jusawe'sh e'nzsaty yatste caacj na'jĩna: 2 —Chjamb le'chcuẽ vya'c cytee me'jwe. Sa' cytee pa'jrra', teech burru quim yujva a'jnimeesa tundni ũsna tyã'sna jyũcjwenderra jyũna yuweene'cue. 3 Tyã'wẽ yũutste quim pẽyiváatyna atsa' cue'shtyi jype'jsac nicyya' caaj nava qui' caashwendu'juna jĩne'cue. 4 Tyã'jĩte', tyãawe'sha' u'jrra burru's uytyi vity pucate dyi'j ju'ngu tundni ũste. Atsa' jyũna u'jya' jyũcjwendetstyi yu'. 5 Naapcachja' cytee tjengna ũssa' we'wety: —Burru's ¿quĩj yũuya' jyũcjwendetscue? jĩna. 6 Tyajũ' Jesus ma'wẽne' cwe'we'j tyã'wẽy tyãawe'sha' pasterráa jyũna caajty. 7 Tyajũ' tyãa burru's Jesus tashte nuycũjrra', tyãawe'sh atyjtyi tpengu'ngrra pustyi, atsa' Jesusa' a'jrra u'cj. 8 Naapcachja' vite yu' Jesus u'jwa'j dyi'jsu yatstety tyãawe'sh atyjtyi pusna u'jue', atsa' vite' ẽjyã spẽ'tjrraty tyã'wẽy dyi'jsu pusna u'jue' yatssu. 9 Naapcachja' yatste u'jsa vite' e'ste yuusa tyãawe'sha' na'jĩnaty weyna u'jue': —Dyus caajnisa wala yuj jytujtjesa yuja'. 10 Wala yuj ew jycaajana, cue'sh yatsgawe'sh David na'wẽy. Dyusa's wechaaga wala ew yũupa'ga jĩ'ty. 11 Jesusa' tyã'wẽc Jerusalente u'ca dyuus yatte pa'j. Sa' dyuus yatte quĩj ũsteva jyuca tjengrrarráa qui' casejna u'cj Betania chjambnay doce tyãa yacj u'jusawe'sh yacj, cusutsyã'cj yu' naa pa'ga. 12 Tyajũ' cuscuscjẽ' Jesusa' Betania chjambu qui' casejrra' wẽec. 13 Sa' higuera-tash wala yejtssa ũste uyrra', tjengya' u'cj yũn ji'pjváana sũjrra. Nava yũnmée etsrráac ji'pj yu', yũn en meec yu' naa pa'ga. 14 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac we'we tyãa fytũu tasha's: —Naa fytũu tashte yũnni's quim yujva ũ'meetyna peena yu' jĩna we'wetste', tyãa yacj u'jusawe'sha' wẽsẽ'jnaty ũsu'. 15 Tyajũ' Jesusa' Jerusalen chjambte qui' shawendna pa'jrra', dyuus yatte u'carra cytee quĩjquĩjva tyweyna qui' weyna ũssaty eca cashishcu, vyu yu'ptjejsa mesa vite' tumb chijme tyweysa cachni panguty jyuca pũshna. 16 Sa' cytee quĩjquĩjva tu'srra pa'jsaty caacũju'jme'. 17 Tyajũ' na'jĩnac yu'cypej: —Dyus librute' na'wẽ fi'jni ũsa': Andy yata' Dyus yacj puuty we'wena ũswa'j yatrrá' nasa majũwe'shva jĩ'c. Nava i'cue'sha' peswée pcjaacjena ũsni cafy na'wẽrráa vitrra ji'pji'cue jĩte', 18 Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh wẽsẽ'jrra', ma'wẽrráava yũurra icjya' ãjãwa'ja's pacuety. Nava isa icjya' yu' ũucjtyi, nasa tjaacue cujsa yu' Jesus caapiya'jni's nwẽesẽ'jsarrarráa ũspa'ga. 19 Tyajũ' jyuca chji'ndyitste', Jesusa' tyãa chjambuj casejna u'cj. 20 Cuscuscjẽ cusíi cyuy jycjẽuutsrra', higuera fytũu tasha' wetsete pa'j undyni ũstety uy. 21 Atsa' Pedro' Jesus we'weni's yajcyrra na'jĩc: —Mtjeng naa higuera fytũu tasha's jũ'na we'werra': naa fytũu tashte yũnni's quim yujva ũ'meetyna peena yu' jĩnang we'we tyãa fytũu tasha' jyuca ujndyga jĩte', 22 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' quĩj pẽyitsrrava, cuj jwend yajcymée Dyusa' cytey yuuna sũjnarráa mpẽjywe. 23 Andya' isatj we'we': maava Dyusa's tyã'wẽ ũusuj jyuca yajcyna, naa vits wala ayjyu u'jrra ĩcj walate me'j cjẽeya' jĩtyna atsa' cytey yuuna. 24 Cytey yuuwa'ja's andya' jiirratj tyã'wẽ i'cue'shtyi' Dyus yacj puuty we'wecaja' pẽyni's jypa'gayã'tja'w sũjna. 25 Sa' Dyus yacj puuty we'wena ũsíi yaaquivá'cue vitesa yacj ãjmée yũuni's. Sa' tyã'wẽ yajcyrra', tyãa yacj peltunãyya' u'juene'cue, cyaj i'cue'sh Tata cielutewe'shva i'cue'sh pcaltyi peltunaĩna. 26 Nava i'cue'sh tyã'wẽ vitesa yacj ãjmée yũuni's peltunaĩmeete', i'cue'sh Tata cielutewe'shva i'cue'sh pcaltyi' peltunaĩmeena jĩc. 27 Tyajũ' Jerusalente shawendna pa'jrra, dyuus yat-su u'jute', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh Jesus tashte utyaarra', 28 na'jĩnaty pẽjy: —Indya' ¿quimnga sanga dyuus yatte tyã'wẽ juuna' yũu? ¿Quimga tyã'wẽ yũuya' jycaaj? jĩte', 29 Jesus pasrra': —Andyva i'cue'shtyi' pẽjy ya'vatj atsa' andy pẽyni's pasune'cue. Tyã'wẽ yũ' andyva pta'shi'nja quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava. 30 Sa' pẽjycu na'jĩna: —Juan Bautista's ¿quimga jycaaj bautisãyya'? ¿Dyusá', meerra' naa quiwega pitstjẽ'já'? Mpaaswe jĩnac pẽjy. 31 Tyajũ' tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty we'we': —Dyusne' jycaaj jĩ'nja'w atsa' tyã'wẽte' ¿mjĩya'cue Juan pta'shni's jypa'gamée? jĩna pasuna. 32 Meerra' naa quiwetewe'shne'ta jycaaj jĩvatsva, cyul yujna, nasa jyucaysa Juana's we'werra': Dyus jycaajnisa' jĩ'ty. 33 Tyã'jĩna ũucj we'werrarráa: —Cue'sha' jiimeetja'w jĩnarráaty Jesusa's pas. Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Andyva pta'shme'nja quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava jĩc.

Marcos 12

1 Tyajũ' Jesusa' naa ejemplo yacjcu caaja'nda'jna pta'sh: —Teech pitstjẽ'ja' tyajy quiwete uva wala ujrra, ctandyíi jyuca upjcu, sa' uva ee tjengwa'j yatva tyajrra uva tjẽ'tje ũjnderra cu'swa'j yatva fii tyajc. Tyã'wẽ yũurrac tyãa quiwete mjĩiwa'jsaty ew neewe'wena nvijtrra jyu'j quiwen u'j. 2 Tyajũ' uva tjẽ'jwa'j en ãjte', tyã'sna selpisáa teech caacj cytee mjĩisaty pẽjyya' tyãa jĩi yuuwa'ja's. 3 Nava tyãa quiwete mjĩisawe'sha' pẽjyna pa'jsa's uwerra wala pcyuuty, sa' quĩj yujva ducjmeety caaj. 4 Atsa' quiwe namu' vite selpisáa qui' caacj tyã'snava wala wẽeshuna cuet wãatãtãjna dyictjesu cpã'vittyi. 5 Tyajũ' quiwe namu' qui' caacj vite selpisáa, atsa' tyã'sa' icjtyi. Tyãa e'su' maanzcuẽe selpisaava caacj, atsa' tyãawe'shtyi' maaíi yuutyi' cpã'vitna, vitetyi' icjtyi. 6 Tyã'wẽ yũute', teech nchi'c wala wendynisa ji'pjuc tyã'snac nmejte caaj, andy nchi'ca's pejca nwẽesẽ'jetyna sũjna. 7 Nava tyãa quiwete mjĩisawe'sha' tyãa nchi'ca's uyrra': Naa nchi'c tyã'wẽ naa quiwe's uwewa'jsana, atsa' tyã'sa' icjrra quiwe's cue'sh iiyamu'nja'w jĩnaty puuty we'we. 8 Sa' tyãa nchi'ca's uwerra icjrra uuníi cacue's tyãa quiweju cutyi'jty jĩnac pta'sh. 9 Tyã'wẽ pta'shrra Jesusa' pẽjycu: —Tyã'wẽ yũute', cytee quiwe namu' ¿quĩj yũucy? Tyãa shawendna pa'jrra, cytee mjĩisatyi's icjrra quiwe's vitety ũsuna sũju'tj jĩc. 10 Dyus librute na'wẽ fi'jni ũsa' tyã'sa' iilẽeymeevá'cue i'cue'sha': Yat tyaajsawe'sha': Naa cueta' seelpime' jĩrra wãatãjty. Nava tyãaíic yat macuesanava chjãchja neewewa'jsa yuuna pa'j. 11 Tyã'wẽ neewewa'jsa yuuna pa'jwa'ja's Dyuscu vitrra nvijt, Tyãa pa'ga cue'sh yacja' wala wecha yuja' ¿jĩ'tsmeena'? 12 Tyajũ' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sha' tyãa ejemplo' tyãawe'shtyi we'weniteva jiyurra', Jesusa's uwerra tund wẽety. Nava nasaty ũucjrra tundmée u'jty. 13 Tyajũ' fariseowe'sh vite' Herodes nasa tyãawe'shtyi pa'yarraty manz caaj Jesus tashte, quĩj ewmée we'weteva cpajcyya'. 14 Atsa' tyãawe'sha' na'wẽty paapẽjy Jesusa's: —Indya's cue'sha' jiitja'w. Indya' isasarrá'sngu we'we', Dyus tashte pa'jwa'j dyi'ja's caapiya'jna. Sa' nasaa jycaajna yu'cypejnity nwẽese'je'tsmeeng, tyãa pa'gatey indya' nasa ewsa na'wẽ tjengsaty jiyumey ju'ngu yu'tsmeeng. Indy ¿ma'jĩqui'ng? Jycaajsa Cesara's vyu ducjte ¿ewmañ? Meerra' ducjmeete váa ¿ewna? jĩna pẽjyte', 15 Jesusa' tyãawe'sh ũuste ewmée yajcyrra tyã'wẽ pẽyni's jiyurra', na'wẽc pas: —¿Quĩjya'cue andya's ewmeete nviit wẽerra tyã'wẽ pẽyí'? Vyu's mneejyũjwe vacy, tjengya'vatj jĩte', 16 teech vyu's jyũna cũjty, atsa' tjengrra' na'jĩc: —Ayte' ¿quiim dyi'pa's qui'pnina, sa' quiim yase's fi'jnina? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Cesar dyi'pa's qui'prra Cesar yase's fi'jni' jĩty. 17 Atsa' Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Cesar jĩ's Cesara's ducjwa'ja', sa' Dyus jĩ's Dyusa's ducjwa'ja' jĩte', paapẽysawe'sha' pasya' ãjãmée cuj yajcynaty neeyũu. 18 Tyajũ' saduceowe'shtyi paapẽjyya' cũj Jesus tashte. Tyãawe'sha' uusaawe'sha' peena yu' ĩtyĩ yuumeetyna sũjna yaacysaty yu'. Sa' Jesus tashte cũjrra', pẽjytyi: 19 —Indya' jiine'nga, Moisesa' na'wẽc fi'jrra nvijt: Maa pitstjẽ'jva nyu ji'pjrrava, luuch ji'pjumey uute', uusáa nyacja' tyãa neeyũusáa u'y yacj cambaana atsa' tyãate luuch nyafytewe'sha' uusáa nchi'c na'wẽ neeyũuna jĩnac fi'j. 20 Cue'sha' jiitja'w siete pitstjẽ'j pyacjtyi u'p yu'. Sa' nyacj ntjẽ'jsa' iiyuurrava luuch ji'pjumey uuc. 21 Atsa' nyacj e'stewe'sha' tyãa u'y neeyũusáa yacj cambarrava, tyãava luuch ji'pjumey uuc. Sa' tecjtewe'sh nyacjva tyãa u'y neeyũusa's íirráac camba. Nava tyãava tyã'wẽyrráac yuu. 22 Atsa' sietesay teech u'ysarrarráana cambana jyã'jrrava, tyã'wẽrrarráaty yuu. Nmejte' tyãa u'yva uuc. 23 Atsa' uusaawe'sh qui' ĩtyĩ yuu ente', tyãa u'ya' ¿maa yacj isa nyu yuuwa'jsacy cielute'? jĩnaty paapẽjy. 24 Atsa' Jesusa' na'wẽc pta'sh: —I'cue'sha' Dyus libru's jiimeei'cue, sa' Dyus tashte ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva jiimeerra' jypumbana ũsi'cue. 25 Nava uusaawe'sha' qui' ĩtyĩ yuurra', nyu ji'pjuwa'jsa meeta'. Cyte' caaptamu'jna ũsquiweme', tyãa pa'gatey cielute' tyãawe'sha' angeleswe'sh na'wẽsarráa yã'tja'. 26 I'cue'sha' jypumbanuwe: Uusaawe'sha' qui' ĩtyĩ yuuwa'jsa yujta'. I'cue'shíiva Moises librute iilẽeyne'cue: Cyte' tsjũtsj yu'cj bejna ũsni pyãjũ na'wẽc Dyusa' we'we: Andya' Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh Dyustju jĩc. 27 Dyusa' uusaawe'sh Dyusme', tyã' ĩtyĩsawe'sh Dyusa'. Atsa' i'cue'sha' wala jypumbana ũsi'cue jĩc. 28 Tyã'wẽ pãapẽjyte', Jesus shiingmée pasutste wẽsẽ'jna ũsu'c Dyus ley caapiya'jsa teechsa'. Sa' tyãava na'wẽc pẽjy: —Dyus leya' maateva jytjaacuesa' ¿maana? jĩte', 29 Jesusa' pta'shcu: —Dyus ley maateva jytjaacuesa nyafytewe'sha' na'wẽ': Israelwe'sh, mwẽesẽ'jwe: Cue'shtyi taqui'sa Dyusa' teech yuurrá'. 30 Tyã'sa' ũusuj jyuca yajcyrra tyãa yuurráana selpiina fi'nzewa'ja' bagachte yujva tyutemée uu entepcach. 31 Atsa' e'stewe'sha' tyã'wẽydyi'a': Peequíi ma'wẽnga ya'peeygãja', tyã'wẽy mpeeygãj vite nasatyva. Naa ley e'nzsa maateva jytjaacuesata' jĩte', 32 Dyus leya's caapiya'jsa pasrra': —Ew yuj pta'shngu. Dyusa' teechrráa yuj ũsa', atsa' vite Dyus yu' meeta'. 33 Sa' tyã'wẽ ũusuj jyuca yajcyrra tyãa yuurráana bagachte yujva tyutemée selpiina fi'nzerra, tyã'wẽy ma'wẽ peequíi ya'peeygãja'cy tyã'wẽ vite nasatyva peeygãjna fi'nzeni' Dyusna peesna maanzcuẽe niimalva altalte cambnite jytjaacue ewsa' jĩc. 34 Tyajũ' Dyus leya's caapiya'jsa tyã'wẽ jypa'yacy paste', Jesusa' na'jĩc: —Dyus jycaajnite u'caya' utya ũsngu jĩc. Atsa' tyajũyã'ja' vite yu' peena pẽjymeeta'. 35 Tyajũ' Jesusa' dyuus yatte nasaty caapiya'jna na'wẽc pta'sh: —Dyus ley caapiya'jsawe'sha' ¿ma'wẽtequi'ty Cristo' David nchi'ca' jĩna pta'shi'? 36 Naapcachja' Dyus Espiritu caayaqui'tje' Davida' Cristo's we'werra' na'jĩc: Andyna jype'jsa Cristo's Dyusa' na'jĩc: Andy pucate patsu ju'ngte mcaach, Indyna atsesaty indyrrarráana nwẽese'jwa'ja's vitna jyã'pjcach jĩc. 37 Atsa' Cristo' ¿ma'wẽrra David nchi'c yuucy? David íiva Cristo's we'werra': Andyna jype'jsa jĩc. Tyã'wẽ Jesus pta'shte', nasa tyanzcuẽesay wala wechana wẽsẽ'je'ty. 38 Tyajũ' Jesusa' na'wẽ yu'cypejnac caapiya'j: —Dyus ley caapiya'jsawe'shtyi' jypa'yacy me'juwe. Tyãawe'sha' ropa jyu'jsa atjrraty nasaty wechaa jytjãasna pecũju' msuuva. 39 Sa' judiuwe'sh pcjaacjenisuva cachni wejy ewsarráanaty pacué', vite' sã'jĩya' pi'cyni yat-suva tyã'wẽytyi yu'. 40 Sa' viudawe'sh quĩj ji'pjuni'sva jyuca cusa'jrraty tyãa pesweni's caapechcana'jya' wala jyu'j we'wena lisá'. Tyã'wẽ yũupa'ga tyãawe'sha' wejy jytjaacue Dyus castigãyni yuutyna jĩc. 41 Sa' Jesusa' dyuus yatte vyu ãshni dyi'pte cachrra tjengnac u'pu' ofrenda ãshya' cũusaty. Atsa' maaíi yu' vyu wala ji'pjsa' seena' wala acjety. 42 Naapcachja' teech u'y viuda puuplesa cũjrra', e'nz vyuu mushcuẽrráac acj. 43 Atsa' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi pa'yarra na'wẽc pta'sh: —Naa u'y viuda' quĩj yujva ji'pjmeesarrava maa maateva jytjaacuec acj. 44 Vite yu' acje'ty, nava tyãawe'sh peejinimée quijyasarráanaty acje'. Nava naa u'ya' quĩj yujva ji'pjmeesarrava tyajy ũ' weywa'ja's jyucac acj jĩnac pta'sh.

Marcos 13

1 Tyajũ' Jesusa' dyuus yatu casejetste', tyãa yacj u'jusa teechsa' na'jĩnac we'we: —Mtjeng, naa yata' na'wẽ seena' wala tyaajni' cuet zhichcuesa yacj jĩte', 2 Jesus pasrra': —Naa yat wala's vá'nga tjengu', atsa' tyã'wẽ yuja'. Nava jyuca ptsuuna, atsa' teech cuetrráa yujva quẽese'jnimeesa yu' neeyũumeena jĩc. 3 Sa' tyajũ casejrra', Olivos tjã'j dyuus yat dyi'ptec neeyũ' cyteety u'j. Cytee pa'jrra Jesusa' cachrra u'pte', Pedro, Jacobo, Juan, Andres tyãawe'sha' na'wẽty paatste pẽjy: 4 —Bagach tyã'wẽ dyuus yata' ptsuwa'jsacy tyã'sa' pta'shvatsa', sũju'tja'w. Sa' tyã'wẽ yuuwa'j en ãjãtste', ¿quĩjrra yuucy? tyã'snatja'w jiyu wẽjẽ' jĩte', 5 Jesusa' pta'shcu: —Mpa'yajcywe caypumba'jwe'shte. 6 Tyã'wẽme', wala casejetyna: Andyíi Cristotj jĩna. Tyã'wẽ yũurra maaíi yuutyi' wala caypumba'jatyna. 7 Sa' i'cue'sha' wẽsẽ'jene'cue guerra u'pa' sa' aysuva guerra pa'jana jĩni's, nava ũucjmeene'cue. Tyã'wẽ cytey yuuyujuna, nava nmej en meea'. 8 Atsa' gobierno' vite quiwete gobierno yacj puuty puiityna. Naapcachja' puuty jyu'j quiwejũ pwe'shva puuty puiityna. Mtee mteeva seena' ejnd u'juena. Seena' wẽjẽ enva pa'jana. Sa' nasava wala susutyna gobiernoty atsewe'wena. Nava pytjaa ñuswa'j en tacjnarráa tyã'wẽ yuuna. 9 Nava i'cue'sha' jypa'yacy meswe. Tyã'wẽme' judiu ntjẽ'jsawe'sh cusete i'cue'shtyi ducjrra, tyãawe'sh pcjaacjenite nuypa'jrra pcyuutyna. Sa' i'cue'sha' andyna selpiiya' utyaapa'ga ajtserra ne'jue'sh tashsu vite' jycaajsa tashsu cuutya'jni yuune'cue. Tyã'wẽ cysũ pa'jrra', jycaajsawe'shtyiva pta'shya' ãjãne'cue andy caapiya'jni's. 10 Nmej en utyaatste', Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's mtee mteeva jyuca pta'shni yuuna. 11 Tyã'wẽ i'cue'shtyi' jycaajsa cusete ducjya' jyũna u'tje', ¿ma'wẽ pasucytja'w? sũjna cuj yaacynuwe ũucjna. Dyusa' tyãa dundte caaũusutje'jena tyã'srráa mwe'wewe, tyãa pa'gatey i'cue'sh we'wewa'jsameei'cue. Dyus Espiritu i'cue'sh ũuste caayaqui'jwa'jsa' i'cue'sh we'wewa'ja's, atsa' tyã'srráa we'wewa'jsai'cue. 12 Naa quiwete nasa' peecy nyacjtyi ajtserra quiicje'jetyna, atsa' neywe'shva peecy nchi'ctyi ajtserra quiicje'jetyna. Tyã'wẽy nchi'cwe'shva neywe'shtyi ajtserra quiicje'jetyna. 13 I'cue'sha' andyna selpiipa'garráa naa quiwetewe'sh jyuca yaatseni fi'nzene'cue. Nava uu entepcach Dyus yacj tyutemée fi'nzerra', ewte neeyũune'cue. 14 Na'wẽ fi'jni's jiyuya' jypa'yacy mlẽeywe: Dyus yuwe pta'shsa Daniela' fi'cj dyuus yatte canzh ewmée yuuna pa'jwa'ja's. Atsa' tyã'wẽ cytey yuutste uyrra', Judea quiwete ũssa nasa' chjamb peecu'j yu'cjsurrarráa ũpjna casejene'cue. 15 Atsa' tyã'wẽ seena' yuutsyã'tje', ẽe yat-su u'psa ũpjna sa'jrrava, quĩj yujva cutyi'jwa'j en ji'pjumeetyna. 16 Tyã'wẽy mjĩi ejsu u'jusava tyajy atyjrrá'sva yatuj cutyi'jya' pa'jwa'j en ji'pjumeetyna. 17 Tyãa ensu' nasa ji'pjsa vite' luuch ãpãcuẽ ji'pjsa' wala yuj ñus pytjaa yuutyna. 18 I'cue'sha' Dyusna mpi'cywe, tyã'wẽ ũpjwa'j ena' nus ente yuucajmén. 19 Tyã'wẽme' iiméj seena' wala ñuswa'j en yuuna. Naa quiwe's Dyus pjeu'jiyna, bagachte yujva ñuswa'j en tyã'wẽsa yu' u'pu'tsme', sa' tyãa scjẽwniijũyã'ja' bagachte yujva tyã'wẽy ñussa yu' u'pumeena. 20 Cue'shtyi taqui'sa Dyusa' tyã'wẽ seena' ñuswa'j ena's tyachmée vitmeete yu', naa quiwete nasa quim yujva ĩtyĩ neeyũumeetyna. Nava tyã'wẽ seena' ñuswa'j en u'puwa'ja's Dyusa' tyachmeec vit tyajy nasa tyjityjnisaty peeygãjrra. 21 Tyajũ' maaíi yu' i'cue'shtyi na'jĩtyna: Myujwe tjengya', Cristo' ayte ũsa' jĩtyna. Meerrava: Me'jwe tjengya', Cristo' cytee ũsa' jĩteva, i'cue'sha' cytey yuunuwe. 22 Tyãa ensu' wala ĩshĩisa casejrra: Cristotja'w jĩtyna, naapcachja' vite': Cue'sha' Dyus yuwe pta'shsatja'w jĩna pecũjutyna, caypumba'j wẽerra quĩjquĩjva caavya'ja'jna. Jypa'yacymeete', Dyus tyjityjnisa yujtyva caypumba'jatyna. 23 Atsa' tyã'wẽ yũuwe'shte, andya' dyiicjẽy pta'shitstju i'cue'sh jypa'yacy ũscajn. 24 Nava tyã'wẽ ñusni en scjẽwniijũ', seca' chji'ndyina, atsa' a'teva cweetjmeena. 25 Naapcachja' estrella' cielujũ ũshityna, atsa' quĩjquĩjva seena' walasa ẽe walate ũstyna tyãava jyuca quẽese'jni yuutyna. 26 Tyã'wẽ yũunijũ', Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uyuutyna tãapj pyãjte seena' zhichcue cweetjna quĩjatste. 27 Sa' quĩjrra' tyajy angeleswe'shtyi jycaajana tyajy nasa tyjityjnisa mtee mteeva ũstyna tyãaty jyuca pcjacjcajn. 28 Naa ejemplo's pechcananuwe: higuera fytũu tash u'se yeetsutste uyrra', jiyu'i'cue yũnya'vateva. 29 Tyã'wẽy na'wẽ pta'shtju tyãaty uyrra', jii mfi'nzewe nmej ena' utyaatsna sũjna. 30 Isatj we'we': tyã'wẽ seena' ñuswa'j ena's uyuutyna naa ensu nasa uumey. 31 Cielu naa quiwe jyuca scjẽuutyna, nava andy we'weni' jyuca cytey yuumey yu' scjẽwmeetyna. 32 Nava tyã'wẽ Dyus Nchi'c quĩj orate quĩiwa'jsateva, tyãa en yu'sa' quim yujva jiimeeta' cielute Dyus angeleswe'shva jiimeeta', atsa' Dyus Nchi'c íi yujva jiime', naasáa Dyus yuurráa jiia'. 33 Tyãa pa'ga i'cue'sha' wala jypa'yacy meswe, Dyusna yuurráa neewe'wena. Tyã'wẽme' jiimeei'cue bagach quĩiwa'jsateva. 34 Tyã' na'wẽ yuuna: Teech pitstjẽ'j jyu'j quiwen u'juetsrra', yatu casejmey selpisaaty teechsa na'wẽrraj mjĩi ũsrra cytee jypa'yacy ũscajn teech tjengwa'jsa tyajana. 35 Tyã'wẽy i'cue'shva wala jypa'yacy meswe. Tyã'wẽme' jiimeei'cue chji'ndyitste ma'c yuu, meerra' cuspyãj atall we'wetste ma'c yuu, meerra' cusíi ma'c yuu nava pa'jrráa yuuna. 36 Tyã'wẽme' yajcymée ũsiyna, naa dundte pa'jrráa váa yuuna. 37 I'cue'shrráaty pta'shmée, jyucaysatytju pta'shi' jypa'yacy ũscajn.

Marcos 14

1 Pascua's ũ'ni vite' pan levadura ji'pjmée ũ'ni fiesta tyãa e'nz fiesta ãjya' e'nz enrráac peejy yu'. Tyãa ente Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sha' puuty we'wety ma'wẽ yũurra quimva jiyunimeete Jesusa's quiicje'jya' ãjãwa'ja's. 2 —Nava fiesta entemée quiicje'je'nja'w. Tyã'wẽme', nasa wala susutyna jĩnaty puuty we'we. 3 Naapcachja' Jesusa' Betaniate Simon wã'jy weeju catyjisa yattec u'p yu'. Atsa' cytee u'pte', teech u'y wẽt putasá quĩj yujva ca'ndnimeesa wala pa'gasa's atrrac cũj. Sa' frasco's ujndrra Jesus dyictjecjẽc aw. 4 Atsa' cytee ũssa' maaíi yu' ũusachaty tyãawe'sh pwe'sh na'jĩna: —¿Quĩj yũupa'garráaga naa wẽt putasá tyacue pa'gasa's cyul psuwú'? 5 Wejy yuuva trescientos pesote tyweyrra puuplety pu'chya' ewne' yu' jĩnaty tyãa u'ya's ajtsena wẽeshũu. 6 Atsa' Jesusa' na'jĩnac we'we: —¿Quĩjya'cue wẽeshú'? Cuch yuunuwe. Na'wẽ yũuc tyã' cyul vituni yuume'. 7 Puuplety peesvats ewne' yu' jĩ'i'cue na' puuplesatyi' bagachteva peesya' ãjãne'cue, i'cue'sh yacj nes yuutyna naa pa'ga. Nava andya' i'cue'sh yacj nes yuuya'vameetj. 8 Andy uute andy cacuete shũshwa'ja's ma'wẽrráava yũuc andy uumeyna. 9 Isatj we'we', naa quiwete mtee mteeva Dyus yuwe's pta'shna pecũjsa', naa u'y tyã'wẽ yũuni'sva ja'nda pta'shni yuuna pechcanamée jĩc. 10 Tyajũ' tyãa yacj u'jusa teechsa Judas Iscariote' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh cusete Jesusa's ducjya' puuty we'weya' u'cj. 11 Atsa' tyãawe'sha' wala wechana vyu ducjya' neeyũuty. Tyajũ' Judasa' ¿ma'wẽ yũurra Jesusa's atsesawe'sh cusete ducjequi'tj? sũjna wala yajcycu. 12 Pan levadura ji'pjmée ũ'ni fiesta en ãjãtste', Pascua'jwa'j piishaaty icje' tyãa ente' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesusa's pẽjytyi: —¿Pascuatewe'sha's ũ'ya' mtee pjeu'jya' caajya'vanga? jĩte', 13 tyãa yacj u'jusawe'sh e'nzsaty na'wẽc jycaaj: —Me'jwe Jerusalenna. Sa' cytee teech pitstjẽ'j uyuune'cue yu' mityja's yacjrra u'juetste. Sa' e'stey u'juene'cue, 14 atsa' tyãa mtee u'cate', i'cue'shva cytee u'carra yat namu's pẽyine'cue: ¿Mtee piesa ũsuqui'ng Pascuatewe'sha's pjeu'jrra andy yacj u'jusawe'sh yacj ũ'wa'ja's? jĩnac cue'shtyi jype'jsa' yuwe caaj jĩne'cue. 15 Atsa' tyã' pta'shina ẽe yatte teech piesa walasa pjeu'jniyã'jsa. Cytee Pascuate ũ'wa'ja's pjeu'june'cue. 16 Tyã'wẽ jycaatje', tyãawe'sha' chjambna u'jrra' Jesus ma'wẽ jycaajni's jyuca cytey uyrra', Pascuate ũ'wa'ja's pjeu'jty. 17 Jyuca chji'ndyitste', Jesusva cytee pa'cj tyãa yacj u'jusawe'sh yacj. 18 Sa' mesate ũ'na u'prra', na'jĩc: —Isatj we'we', ayte andy yacj ũ'na u'psa teechsa' andya's atsesawe'sh cusete ducjya'va' jĩte', 19 jyucaysa ñus we'wena puuty ya'paapẽyĩ'ty: —Meerra' ¿andy váa tyã'wẽ atsesawe'sh cusete ducjwa'jsane'tca? jĩnaty jyucaysa tyã'wẽrrarráa we'we'. 20 Atsa' Jesusa' pta'shcu: —Andy yacj u'jusa teechsa' maa tyã'wẽ andy yacj ja'ndarraj cuse's plaatucjẽ acjena tyãa andya's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa'. 21 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' ma'wẽ uuwa'jsateva Dyus librute pta'shi'c tyã'sa' cytey yuuyujuna. Nava andya's atsesawe'sh cusete ducjsa' seena' yuj ñuste cjẽjena. Tyãa pitstjẽ'ja' wejy yuuva naa quiwete casejmeevatsne' wejy ew yu' jĩnac we'we. 22 Nee ũ'na u'píi, Jesusa' pana's jypa'garra Dyusna wechana'va pe'ltenderra ũsu'scu na'jĩna: —Mẽ'we, naa pana' andy cacue na'wẽsa' jĩrra', 23 vaso'sva jypa'garra Dyusna wechana'va jyucaysaty tundycaatje', jyucaysa tundtyi tyãa vasotewe'sha's. 24 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Naa vasotewe'sha' andy ee na'wẽsa', maanzcuẽesateva ãj uwuwa'jsa'. Dyusa' tyã'wẽc andy eea's pcawrra yuurráa i'cue'shtyi nwe'wewa'ja's nvijt u'se pjeu'jrra. 25 Isatj we'we': Ãchjũyã'ja' peena yu' tundyme'nja naa uva yu'a's, naasáa Dyus jycaajwa'j ente yuurráa qui' tundyi'nja. 26 Tyajũ' Dyusna wechana memrra', Olivos vitsna u'jty. 27 Cytee pa'jrra', Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Dyus librute we'werra': piisháa-tjengsa's icjte', piishá' jyuca ũpjuutyna jĩ'c tyãa pa'ga naa custe' i'cue'sha' andy tashu jyuca ũpjuune'cue. 28 Tyã'wẽ yuuteva, andya' qui' ĩtyĩ yuurra i'cue'sh yatste u'jue'nja Galilean jĩte', 29 Pedro pasrra': —Vite yu' macue ũucjrra ũpjteva, andy yu' tyã'wẽ yũume'nja jĩc. 30 Atsa' Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Indya's isatj we'we', naa custe atall e'nz us we'wemeyna, tecj us ĩshĩijats yuune'nga andya's jiimeetj jĩna. 31 Tyã'jĩteva, Pedro' jweeíirráac chjãchja we'we': —Macue indy yacj ij uune'jrrava, indya's jiimeetj jĩna yu' ĩshĩime'nja jĩte', jyucaysa tyã'wẽrrarráaty we'we. 32 Tyajũ' teech ajte pa'jty, Getsemaní yaasesate. Sa' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Ayte me'pwe, naapcachja' andya' Dyus yacj puuty we'weya' u'juetstju jĩrra', 33 Pedro, Jacobo, Juan tyãawe'shrráaty pe'jrra u'cj. Tyajũ' Jesusa' wala ñus yajcyrra', 34 na'jĩnac pta'sh: —Tyacue wala pytjaa yuurra uuwa'ja's yajcyte', wala ñus yuja'. Atsa' i'cue'sha' ayte dejmée me'pwe jĩrra', 35 jyu'jmeecuẽ u'jrra quiwega pquipja weterra Dyusna pẽjycu tyã'wẽ seena' yuurra uuwa'ja's yu'ptjejcajn na'jĩna: 36 Tata, indy yacja' quĩj yujva tjẽysa yu' meea'. Atsa' tyã'wẽ seena' ñuste uuwa'jũ meen nwe'we. Nava andy jytjãasni's cytey yuumeerrava, iindy jytjãasnirrá's cytey meen yũu jĩc. 37 Tyajũ' Jesusa' tyãa tecjsaty tjengya' cũjrra', dejna ũstec uy. Sa' Pedro's we'wec: —Dejmée u'pcaatje', ¿teech orarráava ĩtyĩ u'pmée dejvá'nga? 38 Ewmeete weteya'mée, Dyus yacj puuty we'wena me'pwe dejmée. I'cue'sha' ũusuj yu' chjãchjai'cue yaaqui', nava cacue yu' chjãchjatsme' cytey yuuya'. 39 Tyajũ' qui'quin Jesusa' u'jrra', tyã'wẽyrráac we'wena Dyus yacj puuty we'we'. 40 Sa' tjengya' qui' shawendrra', tyã'wẽy deeni ũstec uyna cũj, tyãawe'sh yafya' dee wẽerra chjãchjatsmeene'ta naa pa'ga. Tyã'wẽ Jesus uyna cũjte, ma'wẽ pasya' yujva ãjã'tsmeeta'. 41 Tyajũ' tecj usva tyãawe'shtyi tjengna cũjrra', Jesusa' na'jĩc: —Ãchj yuurrá' jycaaseya' mdejyujíiwe. Nava ãchja' pejca en ãjc, Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ewmeesawe'sh cusete ducjwa'j. 42 Tyã'wẽyã'ja' atsa' quiiterra mejcawe. Andya's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa' yujyã'ja' jĩc. 43 Cytee we'wena nee ũsiyna, Judasa' cũjc. Tyãa yu' Jesus yacj u'jusa docesatewe'shíirráac yu', atsa' tyãa Judas yacj nasa wala cũjty cchill fytũ tyã'wẽ atrra. Tyãawe'sh yu' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh jycaajnity yu'. 44 Judasa' Jesusna uwewa'jsaty na'wẽcu'ga yu'cywe'werra pe'jna yuwé': Ma'sna dyi'pte wecha'nja tyã'sna i'cue'sha' tundrra jyũna u'juene'cue jĩnaga yu'cywe'we. 45 Tyajũ' Jesus tashte utyaana cũjrra': —Cue'shtyi jype'jsa jĩrra wechac. 46 Naapcachja' nasa' Jesusa's tundtyi jyũna u'jya'. 47 Tyã'wẽ Jesusa's tundutste', Jesus yacj u'jusa teechsa' cchilla's jycuutyi'jrra sacerdote npiitstjẽ'jna selpisáa tjũ'wẽ's spẽ'tjcu. 48 Tyajũ' Jesusa' nasatyi' na'jĩc: —Andya' een isatj dyuus yatte caapiya'jna ũsu' i'cue'sh cshavyte. Nava tyagachjíi yu' tundmeerra', ãchj yu' peswéetjasi'cue cchill pety fytũ atrra pa'j, tundrra jyũna u'jya'. Nava Dyus librute fi'jni ũsa' tyãa cytey yuucajn tyã'wẽ yuutsa' jĩnac we'we. 50 Tyajũ' Jesus yacj u'jusawe'sha' tyã'srráana nvijtrra jyuca ũpjna u'jty. 51 Naapcachja' teech pitstacy dee pa'chni yacjrráac Jesus e'stey u'juets yu', atsa' tyã'snava tundutstyi yu'. 52 Nava dee pa'chni's nvijtrra, iyuna u'cj sũpyrráa. 53 Tyajũ' Jesusa's sacerdote npiitstjẽ'j tashte nuypa'jty. Atsa' cyte' sacerdotewe'sh, judiu ntjẽ'jsawe'sh Dyus leya's caapiya'jsawe'sh jyucay pcjaacjety. 54 Atsa' Pedro' Jesus e'ste jyu'cj neeyũuna u'jna ũsu', sacerdote npiitstjẽ'j yat patyute pa'pjcach. Sa' patyute neeyũuc policiawe'sh yacj ipy bajchna. 55 Naapcachja' sacerdotewe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh jyucay pcjaacjerra, Jesus ewmée yũuni's pacuety, ewmée yũuni's cpajcyrra quiicje'jya' sũjrra. Nava uymeeta'. 56 Tyã'wẽ uymeeteva maaíi yu': Jesusa' yuuwesa yuja' jĩna yuwe ũsu'ty. Nava tyãawe'sh pta'shni' isamée fiyfiyrráac caseje'. 57 Tyã'wẽteva maaíi yu' na'wẽty we'weya' yajcy: 58 —Jesus we'werra': Naa dyuus yat nasaa tyaajni's pẽtyrra, tecj ente' qui' vite tyaja'nja nasa vitnimeesa jĩna we'weni's cue'sha' iiwẽsẽ'tja'w jĩnaty pãatyjĩ'cje'. 59 Macue tyã'wẽ we'weteva, tyãava isamée íirráac caseje'. 60 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'ja' quiiterra', Jesusa's na'wẽc we'we: —Na'wẽty pãatyjĩ'cje' ¿tyã'sa' ma'wẽrráava pasya'vameengá'? Meerra' ¿isa yuj tyã'jĩvá'nta? jĩteva, 61 Jesusa' teech yuwerráa yujva pasme'. Atsa' sacerdote npiitstjẽ'ja' qui'quin pẽjycu: —¿Indya' Cristo, Dyus Nchi'c dyijngá'? jĩte', 62 Jesus pasrra': —Tyã'wẽíitj. Atsa' i'cue'sha' uyuune'cue Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' Dyus pucate cachrra u'pte. Sa' cieluju tãapjte quĩjatsteva uyuune'cue jĩc. 63 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'ja' peecy atjni ropa's ũuscha sunderra na'wẽc we'we: —¿Quĩjya'rráa testigo jwee pejiicytja'w? 64 I'cue'sh wẽsẽ'jna ũste na'wẽc Dyusa's atsewe'we. Atsa' i'cue'sha' ¿maa sũjũ'cue? jĩte', jyucaysa pasrra': —Tyã'sa' icjterráa ewna jĩty. 65 Tyajũ' vite yu' dyi'pte fyne'sh avytjetjna dyi'pa's apjrraty uca'cana na'jĩ': —Mjiyu vacy ¿quimga indya's uca'ca'? jĩnaty npeevyshica'. Atsa' policiawe'shva tyã'wẽytyi dyi'pte uca'ca'. 66 Pedro' patyute ũste', teech u'y sacerdote npiitstjẽ'ja's selpisáa cũjrra', 67 Pedro's uycu tyã'wẽ ipy bajchna u'pte. Sa' dyi'pte ew tjengrra, na'jĩnac we'we: —Indyva Nasaretjuwe'sh Jesus yacj u'jusang jĩte', 68 Pedro' ĩshĩic: —Andya' tyã'sa' jiimeetj quimnane'cue we'we na'sva jĩrra', casejna u'jrra ecajuc ũsu'. Naapcachja' atall we'wec. 69 Atsa' tyãa u'ya' Pedro's qui' uyrra' cytee ũssatyi' na'jĩnac pta'sh: —Naa pitstjẽ'ja' pejca Jesus yacj yuj u'jusa' jĩnac we'we. 70 Nava Pedro yu' qui'quin ĩshĩic. Atsa' tyãa e'su' cytee ũssava Pedro's na'jĩnaty we'we: —Isa, indya' tyãa yacj yuj u'jusang. Galileajuwe'shrra íing tyãjũ nasa na'wẽ we'we' jĩte', 71 Pedro' ũuscha we'wena jurãycu: —Isa Dyus uyte, i'cue'sh cysuusu'i'cue tyãa pitstjẽ'ja's jiimeetj jĩtspcachja', 72 atalla' e'nz us we'wec. Tyajũ' Pedro' Jesus we'weni's yajcycu: Atall e'nz us we'wemeyna, indya' tecj us ĩshĩijats yã'j yuune'nga andya's jiimeetj jĩni's. Atsa' Jesus we'weni cytey yuute', Pedro' wala ũ'nec.

Marcos 15

1 Tyajũ' cjicjyna sẽjẽtste', sacerdotewe'sh judiu ntjẽ'jsawe'sh, Dyus leya's caapiya'jsawe'sh yã'jrra walasa pwe'sh pcjaacjerra Jesusa's tundrra jyũna u'jty Pilato tashte cuutya'jya'. 2 Atsa' Pilato' Jesusa's na'jĩnac pẽjy: —¿Indy váa judiuwe'shtyi jycaajsane'nga? jĩte', Jesusa' pascu: —Tyã'wẽ íitj. Isa yuj we'weng jĩc. 3 Tyajũ' sacerdotewe'sha' Jesusa' quĩjteva jyuca ewmeesa' jĩnaty yuwe ũsu'. 4 Atsa' Pilato' qui' we'wec Jesusa's: —Mwẽesẽ'j, indya's na'wẽty quĩjteva jyuca ewmeesa' jĩna yuwe ũsu', atsa' ¿ma'wẽrráava pasya'vameengá'? jĩte', 5 Jesusa' teech yuwerráa yujva we'weme', atsa' Pilato' cujc yajcyna neeyũu. 6 Pilato' Pascua fiesta iisa teech preesu tyjweete'c nasaa pẽyni's. 7 Tyãa ensu' cyte preesu ũsu'c Barabás yaasesa. Tyãa pitstjẽ'ja' vite nasa yacj pcjaacjerra gobierno yacj puíi quiisrra nasaty wala quiicje'jsa npiitstjẽ'cj yu'. Tyãa pa'gac preesu ũsu'. 8 Tyajũ' cytee nasa pa'jsa', Pilato's pẽjytyi fiesta iisa ma'wẽne' yũ' tyã'sa' ãchva tyã'wẽy yũucajn. 9 Atsa' Pilato' pẽjycu: —I'cue'sha' ¿judiuwe'shtyi jycaajsa'scue tyjweete jytjãasu'á'? jĩc. 10 Nava Pilato yu' sacerdote ne'jue'sha' Jesusa's ajtserra ducjteva jiirrac tyã'wẽ we'we. 11 Nava sacerdotewe'sha' nasa jyucaysaty yu'cywe'wety, wejyva Barabasna mityjwete jĩcajn. 12 Atsa' Pilato' pẽjycu: —I'cue'sh we'werra', Judiuwe'shtyi Jycaajsa jĩ'i'cue ¿tyã'sa' quĩjcue yũu jytjãasu'? jĩte', 13 tyãawe'sh sus we'wena pasrra': —Tyã'sa' cluuscjẽ mcaafyutsu'j jĩty. 14 Tyajũ' Pilato' pẽjycu: —Tyã'wẽ yũucajna' naa pitstjẽ'ja' ¿quĩjga ewmée yũu? jĩteva, tyãawe'sh yu': —Cluuscjẽ mcaafyutsu'j jĩnarráaty sus we'we'. 15 Atsa' Pilato' nasa yacj ew neeyũu wẽerra, Barabasa's tyjweetecaacj, sa' Jesus yu'sa' caapechucue'jrra cluuscjẽ fyutscajn ducjcu. 16 Tyajũ' soldauwe'sha' Jesusa's jyũna u'jty tyãawe'sh ũsni patyute. Sa' soldauwe'sh jyucaysaty cyteerrarráaty pa'ya. 17 Cjĩrraty Jesusa's jycaajsa ropa na'wẽsa caapã'chi'jrra, dyictjete yu' tsjũtsj corona vitrra caafĩcje'j. 18 Tyajũ' na'wẽ sus weyna: —Judiuwe'shtyi jycaajsatj jĩ'ne'nga jĩnaty weech we'we. 19 Sa' dyictjega fytũu zunzsaju pecue'cuena, fyne'sh avytjetjnaty tyajy tashte peejyũcue'. 20 Tyã'wẽ yũuna jyã'jrra', jycaajsa ropa na'wẽsa's csũupi'jrra, tyajy ropa's qui' caatje'jty. Tyã'wẽ yũurraty cluuscjẽ fyutsya' jyũna u'j. 21 Atsa' chjambu casejna u'juetste', teech pitstjẽ'j Simon yaasesa's puuty uyrra soldauwe'sha' tyã'snaty Jesus yacjni cluusa's cyaacje'jrra pe'jna u'j. Tyãa Simon yu' Alejandro Rufowe'sh neycu yu', Cirene quiwetewe'sh. 22 Tyajũ' Jesusa's teech ajte Golgota yaasesatety pe'jna u'j. Tyãa Golgota yu' Uusáa Dyictjé Dyi'tjrráasa jĩni'. 23 Cytee pa'jrra', vinote yaasa ca'ndarraty yus wẽe, nava Jesusa' tundyme'. 24 Tyajũ' cluuscjẽ fyutsrra', soldauwe'sha' Jesus ropatyi's tyundeenderra suerte caajty tyajy caatsni atyja's maa soldau cnayteva jiyuya'. 25 Cusíi las nuevetety Jesusa's cluuscjẽ fyuts. 26 Sa' quĩj yũusate tyã'wẽ cluuscjẽ fyutsrrava pta'shna fi'jrra qui'ptyi cluus vitste: Judiuwe'shtyi Jycaajsa' jĩna. 27 E'nz nasa seena' yuuwesa yu'ty tyãawe'sh yacjtyi Jesusa's pdyi'p cluuscjẽ fyuts. 28 Atsa' Dyus librute fi'jni' cytey yuuc: Nasa ewmeesatjas yuuwesa yacjcu qui'pni yuu jĩna fi'jni'. 29 Tyajũ' cluus tashuy uycjẽwsa' dyictjety caawũjnaty weech we'we': —Dyuus yata's indya' pẽtyrra tecj ente' qui' quiisu'nja ¿jĩ'tsmeengá'? 30 Tyã'wẽ ãjãwa'jsarra' ¿mjĩitenga cluusuj peequíi iyurra sa'ja'tsmée? jĩ'ty. 31 Atsa' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh, vite' sacerdotewe'shva na'jĩnaty weech we'we': —Vite yuutyi' nwe'werrava, peequíi yu' ya'nwe'weya' ãjã'tsme'. 32 Israelwe'shtyi jycaajsa Cristotj jĩ'c na' tyã'wẽ dyijrra', ãchjíi cue'sh uyna ũste cluusuj sa'jana ats yuurráa tyã'wẽ dyij yu'ga sũjũ'nja'w jĩ'ty. Tyã'wẽy tyãa yacj cluuscjẽ fyutsni u'psawe'shva Jesusa's wẽeshu'ty. 33 Tyajũ' ẽepyãj wala ãanite', naa quiwete jyuca chji'ndycu cusutste las trestepcach. 34 Tyã'wẽ chji'ndyni las tres ãjãtspcachja', Jesusa' na'jĩnac sus we'we: —Eloi, Eloi ¿lama sabactani? jĩc. Tyã': Andy Dyusngu sa' ¿mjĩi pa'ganga andyrráana nvijt? jĩni'. 35 Atsa' nasa cytee wẽsẽ'jna ũssa' Eliasa's pa'yatsa' jĩty. 36 Naapcachja' teechsa' wuwuuna u'jrra, vino pussate esponja's acjrra fytũute atsjrra Jesus yuwete utyac chanzhacajn. Sa' na'jĩc: —Shuuna' tjengna meswe, aan Eliasa' cluusuj spajcyya' pa'jana jĩc. 37 Tyajũ' Jesusa' qui'quin sus we'wenitee uuna cãjc. 38 Naapcachja' dyuus yatte tyundenisa liensu pesatj a'cynisa' peecyrráa sutec puupyãjcjẽ cute ẽeju quiwete quĩj. 39 Atsa' cluus dyi'pte ũssa soldau cpiitana' Jesus tyã'wẽ sus we'werra uutste uyrra', na'wẽc we'we: —Naa pitstjẽ'ja' isa Dyus Nchi'c yuj yu'ga jĩc. 40 Tyã'wẽy u'ywe'shva jyu'ju tjengna ũsu'ty. Atsa' tyãawe'sh cshavyte', Salomé, vite' Maria Magdalena vite' Maria Jacobo Josewe'sh njĩ'j tyãawe'shtyi yu'. (Tyãa Jacobo's nuuchsa' jĩ'ty). 41 Naa tecj u'ysa' Jesusa's selpiina u'jusaty yu' Galilea quiwesu. Nava tyãawe'shrráamée, vite u'ywe'shva Jesus yacj ij Jerusalente pa'jsaty ũsu'. 42 Jycaasewa'j en ãjãtste', quĩjnava jyuca pjeu'jrraty nviitu'. 43 Tyãa pa'gac cusutste' José Arimateajũwe'sha' Pilato tashte ũucjmée utyáa Jesus cacue's pẽjyya'. Tyãa José yu' judiu ne'jue'shsa íirráac yu', sa' Dyus jycaajwa'j ena' dund ãjvatsa' sũjna yaacysac yu'. 44 Tyã'wẽ Jesusa' uuyã'cj jĩni's jiyurra', Pilato' wala cuj yajcyrra soldau cpiitana's pa'yac pẽjyya' tyã'wẽ Jesus uundyijteva jiyuya'. 45 Tyajũ' cpiitana': Jesusa' uuyã'cj jĩna pta'shte', Pilato' Jesus cacue's jyũna u'cjaacj. 46 Atsa' Josea' Jesus cacue's spajcyrra, liensu finusa weyrra cyteec yap. Sa' jyũna u'jrra cuet cafy u'se pjandenisa ji'pjuc tycaa cjicjrra, u'cani cafyte yu' cuet walasajuc apj. 47 Tyã'wẽ yũutste', Maria Magdalena vite Maria José njĩ'j tyãawe'sha' Jesus cacue's mcaa cjicjetsteva uytyi.

Marcos 16

1 Tyajũ' jycaase en scjẽwniite', Maria Magdalena vite' Maria Jacobo njĩ'j, vite' Salomé tyãawe'sha' wẽt putasá weytyi Jesus cacuete shũshya' u'jya'. 2 Tyajũ' cuscuscjẽ wala cusíi u'jty, sa' sec cãjatste' pendaní cafyte pa'jty. 3 Sa' cytee pa'jatsrra', na'jĩnaty tyãawe'sh pwe'sh we'we': —¿Quim pendaní cafyte apjnisa cuet wala's quiisucy? jĩ'ty. 4 Tyajũ' pendaní cafyte tjengrra', apjnisa cuet wala' quiisrra pucate qui'pni u'ptety uy. 5 Atsa' pendaní cafyte u'carra', teech pitstacy ropa chijmesa jyu'jsa atjrra patsu ju'ngu cachrra u'pte uyrra', wala ũucjtyi. 6 Nava tyãa pitstacya' na'wẽc pta'sh: —Ũucjnuwe. I'cue'sha' Jesus Nasaretjuwe'sha's cluuscjẽ fyutsni uuc tyã'snai'cue pacué'. Nava tyã' ĩtyĩ yuuyã'cj, tyãasa ayga meeyã'ja'. Atsa' cjicjniga mtjengwe vacy, quĩjva meea' jĩrra' caacj na'jĩna: 7 Tyãa yacj u'jusawe'sh vite' Pedro tyãawe'shtyi na'jĩne'cue: Jesusa' i'cue'sh yatste u'juetsa' Galilean, atsa' cytee tyã'sa' uyuune'cue ma'wẽga uumeyva pta'sh tyã'sa' cytey yuuna jĩcaatje', 8 tyãawe'sha' pendaní cafyu wala ũucjna ũpjna u'jrra, cuj yaacynite vitesa yuutyi' dyi'tje quim yujtyva pta'shmeety u'j. 9 Tyã'wẽ jycaase en scjẽwnijũ' Jesusa' qui' ĩtyĩ yuurra', Maria Magdalena cjuẽ'yna vyaac, na'wẽ siete ech luucu vit-saty cutyi'cj tyã'sna. 10 Atsa' tyãa u'ya' Jesus yacj u'jusawe'sh tashna u'jrra, pta'shcu. Tyãawe'sha' ñusrra ũ'nenaty u'p yu'. 11 Sa' Jesusa' ĩtyĩ yuuga atsa' ũ'cue' uytju jĩna pta'shteva, wej yujva tyã'wẽ yũune' sũjũ'tsmeeta' tyãawe'sha'. 12 Tyãa entey Jesusa' qui' vyaac fiy yuurra, tyãa yacj u'jusawe'sh e'nzsa dyi'tje u'juetste. 13 Atsa' tyãawe'shva qui' shawendrra, Jesusa's tyã'wẽ uytja'w jĩna vitety pta'shteva, tyã'wẽ uyne'ta sũjũ'tsmeeta'. 14 Tyã'wẽ pta'shna jyã'jatspcachja', tyãa yacj u'jusa oncesa mesate cachrra u'pte qui' vyaarra', na'jĩc: —¿Quĩj yuurracue andya'sa' qui' ĩtyĩ yuune' sũjũ'tsmée? Andy pta'shni's ũuste yu'acjya' ãjã'tsmeei'cue, sa' ĩtyĩ yuute uysáa pta'shteva tyã'wẽ uyne'ta sũjũ'tsmeei'cue. 15 Tyajũ' na'jĩnac jycaaj: —Me'jwe, Dyus yuwe's pta'shya' nasa jyucaysaty maa quiwete mteeva jyuca. 16 Atsa' maava andya's ũusuj jyuca yajcyna jypa'garra yu'te ya'bautisaĩna tyã' nwe'weni yuuna. Nava andya's ũusuj jyuca yajcyna jypa'gasame' Dyus castigo's cnayuuna. 17 Andya's ũusuj jyuca yajcyna jypa'gasa' na'wẽ yũuya' ãjãtyna: Andy pu'chte', ech luucu vit-satyva nasaa ũusuj cutyi'jityna. Sa' yuwe fiysajuva we'wetyna. 18 Ul wesweetyva cuseju uweetyna. Sa' macue veneno's tundyteva, quĩj yujva cãatsã'jmeena cacuete. Sa' ãtsã'sa cacuete peequiinzerra, Dyus yacj puuty we'wete', catyjityna jĩc. 19 Tyã'wẽ yu'cypejni e'su', cue'shtyi jype'jsa Jesusa' cielun pe'jna u'jni yuurra, Dyus pucate cachcu patsu ju'ngte. 20 Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' u'jrra', Dyus yuwe's mtee mteeva pta'shtyi. Tyã'wẽ cue'shtyi jype'jsa pu'chte', quĩjquĩj yũuya'va ya'ãjãc, tyãa pa'gaty tyajy we'weni' isasa yujna sũjwa'ja's ji'pju'.

Lucas 1

1 Andy namicu Teófilo, indya's cjiyu'jna fi'jatstju cue'sh ensu na'wẽ yuuc tyã'sna. Tyã'sa' tyã'wẽ yũuya' tacjetsíyna, Cristo yacj u'jusawe'sha' ma'wẽrrajne'ta ew uy tyã'wẽytyi tyãawe'sha' cue'shtyi pta'sh, atsa' tyã'sa' maava tyã'wẽyta ew pta'shna fi'jrra nviit wẽe. Tyãa pa'ga andyva ma'wẽrrajne' yũu tyã'sa' wala ew jypa'yacy paapẽjyrra indyna pta'shna fi'jatstju, cyaj isa yuj pta'shi'ne'ta sũjũne'nga. 5 Judea quiwete ne'jue'sh Herodes ensu', teech sacerdote Zacarias yaasesac u'pu'. Tyãa yu', sacerdote ne'jue'sh Abias ji'cj yu'. Atsa' tyajy nyu Elisabet yu', Aarón ji'cj yu'. 6 Ptamíi Dyus jycaajnityi' nwẽesẽ'jsaty yu', tyãa pa'ga Dyus dyi'pte ew fi'nzesaty yu'. 7 Nava tyãawe'sha' luuch ji'pjmeety yu', Elisabetja' luuch ji'pjuwa'jsameene' yu' naa pa'ga. Cjĩrrava wala tjẽ'cjue yã'j yu'ty. 8 Zacarias yacj ũssawe'shtyi dyuus yatte selpiwa'j en ãjte', na'wẽc yuu: 9 Dyuus yat altalte wẽt putasá incienso's cambya' u'cawa'jsa quimteva jiyuya', sacerdotewe'sha' suerte na'wẽsa cutyi'jty. Atsa' cyteea' Zacariascu casej. 10 Tyajũ' Zacariasa' Dyus altalte wẽt putasa's cambutste', nasa pa'jsa' jyucaysa ecajurráaty Dyus yacj puuty we'wena ũsu'. 11 Naapcachja' Zacariasa's vyaac Dyus jycaajni teech angel altal pucate patsu ju'ngte. 12 Atsa' Zacariasa' tyã's uyrra', cuj yajcyna wala ũucjcu. 13 Nava tyãa angel yu' na'jĩc: —Zacarias, ũucjnu. Iindy pytjaa we'weni's Dyus pasrra cytey yuutsa', atsa' iindy nyu Elisabetja' luuch ji'pjuna. Tyãa luucha's Juan yasene'nga. 14 Tyã'wẽ yuute', indya' wala wechana neeyũune'nga, atsa' maava tyã'wẽrrarráa wechaatyna tyajy upyni's jiyurra', 15 tyãa pa'gatey tyãa luucha' Dyus dyi'pte walasa yuuwa'jsa'. Tyãasa quĩjva ctũ'ju'jwa'jsa yu'sa' tundymeena, naasáa Dyus Espiritu yuurráana ũuste jyuca ji'pjuna njĩ'j tutyju yuu casejmey. 16 Sa' Israel quiwesuwe'shtyi maanzcuẽesatyva taqui'sa Dyus tashtey qui' cuutya'jana. 17 Tyãa Juana' Dyus Nchi'c yatste pecũjuna, sa' Dyus yuwe pta'shsa Elias Espiritu quĩjteva ãjawa'jsa's ji'pju'c tyã'sna íirráa ji'pjuna. Tyãasa neywe'shtyi luuch yacj caapui'jmée caafi'nze'jena, sa' nwẽesẽ'jsameetyva nwẽesẽ'jya' caapiya'jana. Tyã'wẽ yũuna nasaty pjeu'juna Dyus Nchi'ca's jypa'gacajn jĩte', 18 Zacariasa' na'jĩnac pẽjy: —Cue'sha' ptamíi wala tjẽ'jyã'tja'w, atsa' ¿ma'wẽ yũurra iindy tyã'jĩni' cytey yuune'tjeva ew jii neeyũuqui'tj? jĩc. 19 Atsa' Dyus angela' pta'shcu: —Andya' Dyusna selpiina fi'nzesa Gabrieltju. Tyãa pa'gac andya's jycaaj, indya's naa yuwe ewsa's pta'shcajn. 20 Nava andy pta'shni's tyã'wẽ dyij yuuna sũjmeeng naa pa'ga ãchjíi we'weya' ewumée neeyũune'nga iindy nchi'c upypcach jĩc. 21 Dyuus yat dyiite tyã'wẽ jytjẽeyũute', ecaju nasa yu' Zacariasa's ũytjasnaty ũsu', ¿quĩj yuurraqui'c tyacue jytjẽeyũu? sũjna. 22 Tyajũ' Zacariasa' casejrra', we'weya' ãjãmeerra', cuseju vijyarrarráac cjiyu'ju'. Atsa' tyã'wẽ yũute', dyuus yat dyiite quĩja' uyyujne' sũjũ'ty nasa yu'. Sa' Zacariasa' tyã'wẽesa neeyũuc. 23 Dyuus yatte selpiina jyã'jrra', Zacariasa' tyajy yatna u'cj. 24 Tyãa ensu' Zacarias nyu Elisabetja' nasa ji'pj neeyũurra', tyajy yatu casejmeec u'pu' tajts a'tepcach, naa sũjna: 25 Ãchja' ũ'cue Dyusa' na'wẽc yũu, atsa' nasa' ũ'cue's peena yu' atsewe'wemeetyna sũjna. 26 Elisabetja' nasa ji'pj neeyũuni seis a'teju', Dyusa' angel Gabriela's Galileasu teech chjamb Nasaret yaasesatec caaj, 27 teech cna'sa Maria yaasesa yatte pa'jrra' yuwe pta'shcajn. Tyãa cna'sa yu', teech pitstjẽ'j Jose yaasesa yacj iimi'ya' puuty we'werrac u'p yu'. Tyãa Jose' jycaajsa David ji'cj yu'. 28 Atsa' Dyus angela' Maria u'pnite pa'jrra' na'jĩc: —Dyusa' ijcha yacj ũsa', naa pa'ga Dyus bendiciona's maa maa u'yteva jytjaacue jypa'garra u'pi'cha. Tyãasa wechana me'pchi ewrráa jĩte', 29 Maria' Dyus angel we'weni's wẽsẽ'jrra tjengrra', cujc yajcy ¿ma'wẽtequi'c tyã'jĩ'? sũjna. 30 Atsa' Dyus angela' na'jĩc: —Maria, ũucjnuch, Dyus peeygãanisa i'cha. 31 Tyãa pa'ga ãchjíi teech luuch pijts ji'pj neeyũurra tyã'sa' Jesus yasene'chca. 32 Tyãa luucha' jytujtje walasa yuuwa'jsa'. Tyãasa cielute Dyus Nchi'c ya'cysusuna. Atsa' tyã'sa' Dyusa' jycaajwa'jsa vituna, yatsgatjẽ'j David na'wẽysa. 33 Cyaj Israelwe'shtyi quiiwey jycaajana, nava tyajy jycaajni' bagachte yujva ptsumeena jĩc. 34 Tyajũ' Maria' tyãa angela's pẽjycu: —¿Ma'wẽ tyã'wẽ yuja' yũucy? Ũ'cue' cna'sa nmi' ji'pjmeetj atsyuja' jĩte', 35 angela' na'wẽc pta'sh: —Dyus Espiritu' icha cacue's tyãarrarráa jyuca iiyamuna. Tyã'wẽ yuuniterráa nasa vyaana. Tyãa pa'ga luuch upysa' Dyus jĩi yuuna, sa' Dyus Nchi'c ya'cysusuna. 36 Tyã'wẽy icha pucacjẽ nyacj Elisabetjva luuch pijts ji'pjuya'va', tjẽ'cjuẽ yã'jrrava. Bagach yujva nasa ji'pjusameerrava, ãchja' seis a'te yã'j yuutsa' nasa ji'pjuni. 37 Dyus yacja' quĩj yujva tjẽysa yu' meea' jĩna pta'shte', 38 Maria pasrra': —Tyã'wẽ', ũ'cue' Dyusna selpisáa ne'tca, atsa' ũ'cue's Dyusa' cytey yuuna na'wẽng pta'sh tyã'sa' jĩc. Tyajũ' Dyus angela' Maria tashu tyuteena u'cj. 39 Tyãa ensuy Maria' jytjẽeyũumée u'cj Judea tjã'jsu teech chjamb ũsu'c cytee pa'jya'. 40 Sa' Zacarias yatte pa'jrra', Maria' Elisabetja's wechac. 41 Maria wechana we'weni's wẽsẽ'jetspcachja', Elisabet nasa tutyjtewe'sha' ẽsẽc. Naapcachja' Dyus Espiritu' Elisabet ũuste jyuca caajiyu'cj. 42 Atsa' Elisabetja' Maria's na'jĩnac sus we'we: —Dyusa' ijcha's maa maa u'yteva jytjaacuec bendecĩy, sa' tyã'wẽycu icha nchi'ca'sva bendecĩy. 43 Atsa' ũ'cue' ¿quĩjte seelpitca atsga ũ'cue's Nwe'wesa njĩ'ja' tjengya' pa'já'? 44 Icha wechana we'weni's wẽsẽ'jetspcachja', ũ'cue luuch tutyjtewe'sha' ẽsẽc wechana. 45 Dyus we'weni' cytey yuuna sũjpa'ga, cytey yuuya'va' atsa' wechana mfi'nzech jĩc. 46 Atsa' Maria we'werra': Ũ'cue' ũusuj jyucatj Dyusa's wechá'. 47 Sa' ũ'cue Dyus nwe'wesa's ũuste pechcanameetj wechana fi'nze'. 48 Tyã'wẽ macue pytjaa ãjmeecuẽteva, Dyusa' peeygãjrra tyã'sna selpiwa'jsa vitcu. Atsa' ãchjũyã'ja' ũ'cue's Dyus tyjityjnisac yu' jĩna nes yuutyna maa nasava jyuca. 49 Tyã'wẽ yaacycajníirráac Dyus tyacue walasa ũ'cue's tyacue ew yũu. Tyã' wala peeygãasa'. 50 Tyãasa maava tyã'sna nwẽesẽ'jsatyi' bagachteva peeygãjna nes yuuna. 51 Dyusa' quĩjquĩjnava jyucac vit, sa' ũuste iiwejch yaacysatyva cpaasu'jme'. 52 Jycaajsatyva tyãawe'sh jycaajnijũ cutyi'cj, Sa' quĩjteva ãjmée pytjaacuẽsatyi' walasac vit. 53 Quĩjva ji'pjmée peejiina fi'nzesatyi' tyãawe'sh peejini's jyucac ũs. Sa' wala ji'pjsa yuutyi'sa' quĩjva ji'pjmeec nvijt. 54 Tyã's selpisáa Israel nasatyi' pu'chcu, Sa' peeygãjna fi'nzewa'ja's pechcaname'. 55 Ma'wẽne' cue'sh yatsgawe'sh Abrahanwe'shtyi bagachteva ew yũuya' neeyũu, tyã'sa' cyteycu yuu jĩc. 56 Tyajũ' Maria' Elisabet yacj tecj a'te u'prrac tyajy yatnay qui' shawendna u'j. 57 Tyãa ensu' Elisabet ãtsã'wa'j ãjte', luuch pijts ji'pjuc. 58 Atsa' Elisabet nwe'sh vite' namicuwe'shva jiyurra', wechaya' u'jty Dyusa' Elisabetja's tyã'wẽ ew yũupa'ga. 59 Tyajũ' teech qui'sute', luucha's circuncidãyya' u'jty. Sa' ney yase Zacariastyi qui'p wẽe. 60 Nava njĩ'j we'werra': —Tyã'wẽmée wejyva Juan yasewa'ja' jĩte', pi'cyna u'jsawe'sh pasrra': 61 —I'cue nwe'sha' maa yujva Juan yaasesa meety yu' atsa' ¿ma'wẽtecue Juan yase qui'p wẽjẽ'? jĩ'ty. 62 Tyajũ' neya's pẽjytyi ma'wẽ yasewa'tjeva. 63 Atsa' neya' Juan yasewa'ja' jĩnac fi'jrra ũs. Tyã'wẽ yũute', jyucaysa cujty yajcyna neeyũu. 64 Tyãa dundtey Zacarias qui' we'weya' ewuurra', Dyusa's seena' wala wechac. 65 Tyã'wẽ yũute', cysũ utyasũ u'psa' wala ũucj we'wena neeyũuty. Atsa' Judea tjã'jsuwe'shva tyã'wẽ yũuni's jyuca jiyuty puuty ya'pta'shna. 66 Tyã'wẽ jiyurra', na'wẽty yajcyna puuty paapẽyĩ': —Isa, tyãa luucha' Dyus bendecĩynisane' yu' sa' ¿ma'wẽ yũuwa'jsacy? jĩ'ty. 67 Tyajũ' Juan ney Zacariasa's Dyus Espiritu tyajy ũuste cwe'we'tje', na'jĩnac ãate pta'sh: 68 Israelwe'shtyi jype'jsa Dyusa' quĩjteva jyuca ewsa'. Cue'sha' tyajy nasatja'w, atsa' nwe'weya' quĩjrra', ewte nvijtcu. 69 Dyusna selpisáa David ji'tjewe'sh teech caacj quĩjteva jyuca nwe'weya' ãjãwa'jsa. 70 Nyafiitey Dyus yuwe pta'shsawe'sh yacjva na'wẽc puuty we'we nwe'weya' caajwa'ja's: 71 Cue'shtyi atsesawe'sh cuseju nwe'werra ewte nviitu'nja, 72 Sa' cue'sh yatsgawe'shtyiva peeygãjna, tyã'wẽ andy puuty we'weni yuutyi' le'chcuẽrráa yujva pechcaname'nja jĩ'c. 73 Sa' cue'sh yatsgawe'sh Abrahan yacjva tyã'wẽycu na'wẽ puuty we'wena jurãy: 74 Cue'shtyi atsesawe'sh cuseju nwe'werra ewte nviitu'nja, atsa' ũucjmée mselpiiwe, 75 Andy yuurráana nwẽesẽ'jna uu entepcach jĩ'c. 76 Atsa' andy nchi'ccuẽ indya' Dyus ĩtyĩsa yuwee pta'shsa yuurra, cue'shtyi Nwe'wesa pa'jwa'ja's pjeu'jna pecũjune'nga yatste. 77 Cyaj nasa' pcalpa'ga peltunãywa'ja's maava jiyurra, ewte neeyũuwa'ja's ji'pjutyna. 78 Cue'sh Dyusa' peeygãjrra, cielujuy sec na'wẽ caacweetje'cj, 79 Chji'ndyte uu ente na'wẽ yã'j ũsteva, wẽt eena'te nvijt-ya'. Sa' cue'shtyiva jypumbamée ewte caafi'nze'jya'c tyã'wẽ yũu jĩnac we'we Zacariasa'. 80 Tyajũ' Juana' walaana u'cj Dyus yuwe's jiyuna, sa' nasa u'pnimée quiwesuc u'p-ya' u'j, Israelwe'shtyi pta'shya' casejwa'j en ãjpcach.

Lucas 2

1 Tyãn ensu' Romate jycaajsa Augusto Cesara' tyajy jycaajni quiwesu nyafyrraj nasaty jyuca etste ãshcajn jycaacj, 2 Siriate u'psa ne'jue'sh Cirenio yaasesa's. 3 Atsa' jyucaysaty u'jwa'j ji'pju' tyãawe'sh upyni chjambte, etste ãshcajn. 4 Tyãa pa'gac Jose' Nasaret chjamb Galilea quiweju casejna u'j Judea quiwen Belen chjamb David upynite, Jose' David ji'cj yu' naa pa'ga. 5 Belenna u'juetsrra', tyajy nyu yuuwa'jsa Maria yacjcu u'j. Nava Maria' nasac ji'pj yu'. 6 Atsa' Belente ũsíyna, Maria's ãtsã'wa'j en ãjte', 7 cytee ji'pjuc nyafy nchi'ccuẽ's. Sa' paandeewa'j yat ãjmeete', claa sã'jĩni yattec luuchcuẽ's yaprra cjicj. 8 Belen utyasu cusva dejméety piisháa-tjengsa u'p yu'. 9 Naapcachja' Dyus angel teech vyaac tyãawe'sh u'pnisu jyuca eena' cweetjna. Atsa' tyãawe'sha' wala ũucjtyi. 10 Nava Dyus angela' na'wẽc we'we: —Ũucjnuwe, yuwe ewsa jyũna yujtj, tyã'sa' maava jyuca wala wechaatyna. 11 Ãchja' David chjambte teech upycu i'cue'shtyi nwe'wewa'jsa tyã' Dyus caajni Cristo'. 12 Atsa' tjengya' u'jrra', uyuune'cue luuchcuẽ's yaprra claa sã'jĩni yatga cjicjni ũste jĩtspcachja', 13 tyãa dundtey tyãa angel yacj wala cuj angel cielujũwe'sh vyaaty, Dyusna wechana: 14 ¡Dyus ẽe walatewe'sha' seena' yuj ew yuuc! Naa quiwete nasa wẽtwẽt fi'nzewa'ja's ũscu peeygãjrra jĩ'ty. 15 Tyajũ' angeleswe'sha' cielun qui' shawendna u'juetspcachja', piisháa-tjengsawe'sha' puuty we'wety: —Belenna u'juega Dyus pta'shni's tjengya' quĩj yũuteva uyu'nja'w jĩna. 16 Tyajũ' wala dund u'jty Belenna, sa' Mariawe'shtyi' uytyi tyã'wẽ luuchcuẽ's claa sã'jĩni yatga cjicjrra u'pte. 17 Sa' luucha's uyrra', Dyus angel ma'wẽ we'weni'sva jyuca pta'shtyi Mariawe'shtyi. 18 Tyajũ' vitetyva tyã'wẽrrarráa pta'shte', wala cuj we'wena neeyũuty. 19 Nava Maria yu', tyã'wẽ yũuni's jyuca pechcanamée ũusterráac yajcyna fi'nze'. 20 Tyajũ' piisháa-tjengsawe'sha' Dyus angel ma'wẽ pta'shteva tyã' cytey yuuteva uyrra', Dyusa's wala wechana shawendna u'jty. 21 Upynijũ teech qui'sute' luuchcuẽ's circuncidãyya' u'jrra tyãa entey JESUS yasety, Maria nasa ji'pjumeyna Dyus angel ma'wẽne' yase's pta'sh tyã'wẽytyi yase. 22 Moises leya' nasate ãtsã'saty ma'wẽne' qui'scaja' atsa' Maria' tyãa entyi cytey yuurra', Jose yacj luuchcuẽ's Jerusalen chjambna jyũna u'jty, dyuus yatte Dyusna wechana neewe'weya'. 23 Dyus leyte we'werra': Nyafyte pitscuẽ yũute', Dyus jĩi nviitwa'ja' jĩ'c tyãa pa'gaty Dyusna neewe'weya' u'j. 24 Vite ajte Dyus leyte we'werra': e'nz tumb chijme meerrava tumb luuch jyũna u'jrra dyuus yatte icjwa'ja' jĩ'c atsa' tyã'wẽy yũuya' u'jty. 25 Tyãn ensu' Jerusalen chjambte' teech pitstjẽ'j Simeon yaasesac u'pu'. Tyãa pitstjẽ'ja' Dyusna yuurráac neewe'wena fi'nzesa yu', ¿bagach Israelwe'shtyi nwe'wewa'jsa pa'jacy? sũjna ũytjãsna. Atsa' Dyus Espiritu' Simeona's caajiyu'cj 26 Nwe'wewa'jsa Dyus caajni Cristo's uumey uywa'ja's. 27 Sa' Dyus Espiritu' Simeona's caayaqui'cj dyuus yatna u'jwa'ja's, atsa' u'jrra' uycu tyã'wẽ Jesus njĩ'jwe'sha' Dyus ley jycaajni's cytey yuuya' Jesusa's nuypa'jatste. 28 Atsa' Simeona' tyãa luuchcuẽ's yacjrra na'jĩnac Dyusna wecha: 29 Indya' andy yacj puuty we'weni's cytey yuung na' ãchjã' andy uuwa'ja's ũsune'nga wechana uucajn. 30 Nwe'wesa's nasa jyucaysa dyi'pte caang. 31 Atsa' tyã'sa' andy yafyju yuu uytju. 32 Tyãaíi Israel nasa meetyva eena' cweetjwa'jsa' na' Israelwe'sh yuutyi' jweeíirráa wechwecha caayaqui'jwa'jsa' jĩ'c. 33 Simeona' tyãa luuchcuẽ's tyã'wẽ we'wete', Jose ptamwe'sha' cujty yajcyna neeyũu. 34 Atsa' Simeona' bendecĩyrra', Jesus njĩ'j Maria's pta'shcu: —Mwẽesẽ'ch, naa luuchcuẽ' Israelwe'shtyi wala cchjãachja'jwa'jsa' nava tyã'sna jiyusamée yu' wala jypumbawa'jsata'. Mpa'yajcywe vacy tyã'sa' wala atsetyna. 35 Atsa' maarraj tyã'wẽ atsewa'jsatyna atsa' maarraj tyã'wẽ jypa'gawa'jsateva tyã'wẽ yũunisa icha ũusuy we'tju yãjãni na'wẽ yuuna jĩc. 36 Cyteea' Fanuel niisa, Aser ji'cj ũsu' wala tjẽ'cjuẽsa Ana yaasesa. Tyã' Dyusna selpisaac yu' sa' wala cna'satey iimi'c nava siete añute' nmi'a' uuc. 37 Ãchja' nmi' uuni ochenta y cuatro añu', nava dyuus yatte pu'vitumée een isac Dyusna selpiina, orãyna nes yu'. 38 Sa' Ana' utyaana cũjrra, Dyusna wecharra' pta'shcu Israelwe'shtyi nwe'wewa'jsa's ũytjãsna ũssawe'shtyi's: Naa luuch tyã'wẽ yũuwa'jsa' jĩna. 39 Tyajũ' Dyus jycaajni leya's cytey yuurra', Galilea quiwesu tyãawe'sh chjamb Nasaretnay Maria Josewe'sha' shawendtyi. 40 Atsa' luuchcuẽ' walaana u'cj Dyus yuwe's jweeíirráa piyana, tyã'sa' Dyusíi pu'chji'ne' naa pa'ga. 41 Jesus njĩ'jwe'sha' añu iisaty Jerusalen chjambna Pascua fiestan u'jue'. 42 Sa' Jesus doce añu ji'pjpcachja', Jerusalen chjambna fiestate qui' u'jty, ma'wẽne'ta añu iisa u'jue' tyã'wẽy. 43 Atsa' fiesta ptsuute', Maria Jose yacj shawendna u'jty. Sa' tyãawe'sh jiyunimeete Jesusa' Jerusalentee neeyũuc. 44 Nava njĩ'jwe'sh yu', Jesusa' nasa wala cshavyte yujna sũjnarráaty teen uta dyi'tje u'j. 45 Tyajũ' nwe'sh cshavysu jyuca pacuerrava uymeerra', Jerusalen chjambnay pacueya' shawendtyi. 46 Sa' tecj ensu' dyuus yatte ley caapiya'jsawe'sh cshavyte wẽsẽ'jna paapẽjyna u'ptety uy. 47 Tyã'wẽ luuchcuẽrráarrava tyacue wala leya's jiirra ew paste', jyucaysa cytee wẽsẽ'jna ũssa' wala cuj yaaqui'ty. 48 Tyajũ' njĩ'jwe'sh uyrra', cujty yajcy sa' njĩ'ja' na'jĩc: —Indya' ¿quĩjya'nga pta'shmée tyã'wẽ neeyũu? Cue'sha' wala ñusna pacuetja'w jĩte', 49 Jesus pasrra': —Andya' Andy Tata jytjãasnirrá's selpiina u'ptju atsa' ¿quĩjya'cue andya's pacué'? jĩte', 50 tyajy pasni'sa' jiyuya' ãjãmeeta'. 51 Tyajũ' Jesusa' neywe'sh yacj Nasaretnay shawendna u'jrra tyãawe'shtyi nwẽesẽ'jnac fi'nze. Atsa' tyajy njĩ'ja' ma'wẽ we'weni'sva jiyumeerrava tyajy ũuste pechcana yu' meec yajcyna fi'nze'. 52 Tyajũ' Jesusa' walaana u'cj Dyus yuwe's jweeíirráa piyana, sa' Dyus dyi'pte ew yũurrac fi'nze, nasaa dyi'pteva tyã'wẽy.

Lucas 3

1 Tiberio Cesar Romate jycaajna u'pni quince añusu' Poncio Pilato' Judeate ne'jue'shcu yu' atsa' Herodesa' Galileate ne'jue'shcu yu'. Naapcachja' tyajy nyacj Felipe' Iturea vite' Traconitete ne'jue'shcu yu'. Atsa' Lisaniasa' Abiliniate ne'jue'shcu yu'. 2 Naapcachja' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh yu' Anas vite' Caifas tyãawe'shtyi yu'. Tyãn ensuc Dyusa' tyajy yuwe's nasa u'pnimeesu pta'shya' u'cjan pa'ya Zacarias nchi'c Juana's. 3 Atsa' Juana' Jordan yu'wala utyasu msuu msuuva jyuca pecũjc nasaty pta'shna: —I'cue'sh pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendrra yu'te mcjẽewe ya'bautisãyna, i'cue'shtyi Dyus peltunãycajn jĩ'c. 4 Dyus yuwe pta'shsa Isaias na'jĩna fi'jni' cytey yuuc: Nasa u'pnimée quiwesu sus we'wenic ptjũuse' na'jĩna: Dyus pa'jwa'ja's mpjeu'jwe, Tyã' tjẽymée pa'cjan. 5 Quiwe cafy u'psuva jyuca yuutawa'j yuuna, Sa' tjã'j wala vite' vits ma'c yuu nava jyuca uucue'jni yuutyna. Dyi'j ta'ngusava cu'le'jni yuutyna. Dyi'j ewmeesa's pjeu'jni yuutyna. 6 Atsa' nasa jyucaysa uyuutyna nwe'wewa'jsa Dyus caajnisa's jĩna fi'jni'. 7 Juan tashte ya'bautisãyya' pa'jsatyi' na'jĩnac we'we: —I'cue'sha' ul weesweesa ji'ji'cue, tyãa pa'ga castigo seena'sa yuja' atsa' tyajũ iyuwa'ja's ¿quimga pta'sh? 8 Tyã'wẽ castigo seena'saju iyuwa'ja's jiyuyã'jrra', ewrráa yũuna mfi'nzewe, cyaj maava uysa': Naawe'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawend yujta sũjũtyna. Tyã'jĩte', cue'sha' Abrahan ji'tja'w sũjna iiwejch yajcyna fi'nzewa'jme'. Na'jĩ'tj na': I'cue'shrráamée naa cuet yujtyva Abrahan ji'j vit-ya' ãjãna Dyusa'. 9 Tyã'wẽ ewrráa yũuna fi'nzemeete', ama' ij yã'j ũsa' fytũu tashtyi spẽ'tjya'. Maa fytũu tashva ew yũnmeena atsa' spẽ'tjrra ipyte cambwa'jrráa yuuna jĩnac yu'cypej. 10 Tyã'jĩte' nasa' paapẽjytyi: —¿Quĩjrra yũuna ewrráa fi'nzecytja'w? jĩte', 11 Juan pasrra': —E'nz atyj ji'pjrra', ji'pjmeesa'sa' teech ũswa'ja'. Atsa' ũ'niva jytjaacue ji'pjrra', vite ji'pjmeesa's puutswa'ja' jĩc. 12 Tyã'wẽy gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'shva yu'te ya'bautisãyya' utyaarra', Juana's na'wẽty paapẽjy: —Mpeeta'sh, cue'sha' ¿ma'wẽ yũuna fi'nzecytja'w? jĩte', 13 Juan pasrra': —Ley macuene' vyu's pẽycaja' tyã'srráana mpẽjywe, ĩshĩirra tjaacue pẽjymée jĩc. 14 Tyajũ' soldauwe'shva maaíi yũ' tyã'wẽy pẽjytyi: —Cue'sha' ¿ma'wẽ yũuna fi'nzecytja'w? jĩte', tyãawe'shtyiva pta'shcu Juana': —Maa nasa yujtyva juuna' we'werra tyãawe'sh jĩity cusa'jnuwe quĩj yujnava. Sa' quĩj yujva yuuwemeeteva ĩshĩirra pãatyjĩ'cjna fi'nzenuwe. Sa' i'cue'shtyi macue deweteva tyãa yacjrráa wechana mfi'nzewe. 15 Tyã'wẽ we'wena ũste', nasa wẽsẽ'jsa yu' wala yajcyna ũsu'ty: Meerra' ¿naa váa Cristona? sũjna. 16 Atsa' Juana' jyucaysaty pta'shcu: —Andya' bautisãyna naasáa yu'terráatj acje'. Nava andy e'suj vite yuja', tyã' Dyus Espiritu ipy na'wẽsa's i'cue'sh ũuste cyu'acje'jya' ãjãwa'jsa'. Atsa' andya' tyajy pelgatyi wesrráa yujtyva cjijmbya' ãjãwa'jmeesatj. 17 Tyã' yujya' scuutyj cweejya'jni plaatu's cusete at yã'jrra ũsa'. Sa' cweejya'jrra scuutyja's jyaawuuna, nava tama'sa' ipy bagachte yujva ũchjawa'jmeesate cambuna jĩc. 18 Tyã'wẽc wala cuj jwend yu'cypejna Dyus yuwe's pta'shi' Juana'. 19 Sa' ne'jue'sh Herodesa'sva yu'cypejc tyã'wẽ nyacj Felipe nyu Herodiasa's cusa'jrra, tyãa yacj nyu na'wẽ fi'nzerra vite' quĩjva ewmeerráac yũuna ũsu'. Atsa' tyãa pa'gac tyã'wẽ yũuwa'jme' jĩna yu'cypej Juana'. 20 Nava Herodesa' nwẽesẽ'jepcachte jweeíirráac tjaacue ewmée yũu, Juana's carcelte caacyuupja'jna. 21 Tyã'wẽ yũumeyna Juana' nasaty yu'te bautisãyna ũste', Jesusva pa'jrra yu'te ya'bautisãycu. Sa' oraĩtspcachja', cielu' pjaatec. 22 Atsa' Dyus Espiritu' Jesus cajcuete tumb chijme na'wẽsac vyaana quĩj. Naapcachja' cieluju na'wẽ we'wenic ptjũuse: —Indya' andy Nchi'c wala wendynisang, atsa' iindypa'ga wala wechana ũstju jĩni. 23 Jesusa' treinta añu ji'pjrrac Dyus yuwe's pta'shya' tacj. Jesusa' Jose nchi'ca' jĩnisac yu'. Josea', Eli nchi'ccu yu'. 24 Elia', Matat nchi'ccu yu'. Matatja', Levi nchi'ccu yu'. Levia', Melqui nchi'ccu yu'. Melquia', Jana nchi'ccu yu'. Jana', Jose nchi'ccu yu'. 25 Josea', Matatias nchi'ccu yu'. Matatiasa', Amos nchi'ccu yu'. Amosa', Nahum nchi'ccu yu'. Nahuma', Esli nchi'ccu yu'. Esli', Nagai nchi'ccu yu'. 26 Nagaia', Maat nchi'ccu yu'. Maatja', Matatias nchi'ccu yu'. Matatiasa', Semei nchi'ccu yu'. Semei', Jose nchi'ccu yu'. Josea', Juda nchi'ccu yu'. 27 Juda', Joana nchi'ccu yu'. Joana', Resa nchi'ccu yu'. Resa', Zorobabel nchi'ccu yu'. Zorobabela', Salatiel nchi'ccu yu'. Salatiela', Neri nchi'ccu yu'. 28 Neri', Melqui nchi'ccu yu'. Melquia', Adi nchi'ccu yu'. Adi', Cosam nchi'ccu yu'. Cosama', Elmodam nchi'ccu yu'. Elmodama', Er nchi'ccu yu'. 29 Era', Josue nchi'ccu yu'. Josue', Eliezer nchi'ccu yu'. Eliezera', Jorim nchi'ccu yu'. Jorima', Matat nchi'ccu yu'. 30 Matatja', Levi nchi'ccu yu'. Levia', Simeon nchi'ccu yu'. Simeona', Juda nchi'ccu yu'. Juda', Jose nchi'ccu yu'. Josea', Jonan nchi'ccu yu', Jonana', Eliaquim nchi'ccu yu'. 31 Eliaquima', Melea nchi'ccu yu'. Melea', Mainan nchi'ccu yu'. Mainana', Matata nchi'ccu yu'. Matata', Natan nchi'ccu yu'. 32 Natana', David nchi'ccu yu'. Davida', Isaí nchi'ccu yu'. Isaía', Obed nchi'ccu yu'. Obeda', Booz nchi'ccu yu'. Booza', Salmon nchi'ccu yu'. Salmona', Naason nchi'ccu yu'. 33 Naasona', Aminadab nchi'ccu yu'. Aminadaba', Aram nchi'ccu yu'. Arama', Esrom nchi'ccu yu'. Esroma', Fares nchi'ccu yu', Faresa', Juda nchi'ccu yu'. 34 Juda', Jacob nchi'ccu yu'. Jacoba', Isaac nchi'ccu yu'. Isaacja', Abrahan nchi'ccu yu'. Abrahana', Tare nchi'ccu yu'. Tare', Nacor nchi'ccu yu'. 35 Nacora', Serug nchi'ccu yu'. Seruga', Ragau nchi'ccu yu'. Ragaua', Peleg nchi'ccu yu'. Pelega', Heber nchi'ccu yu'. Hebera', Sala nchi'ccu yu'. 36 Sala', Cainan nchi'ccu yu'. Cainana', Arfaxad nchi'ccu yu'. Arfaxada', Sem nchi'ccu yu'. Sema', Noe nchi'ccu yu'. Noe', Lamec nchi'ccu yu'. 37 Lamecja', Matusalen nchi'ccu yu'. Matusalena', Enoc nchi'ccu yu'. Enocja', Jared nchi'ccu yu'. Jareda', Mahalaleel nchi'ccu yu'. Mahalaleela', Cainan nchi'ccu yu'. 38 Cainana', Enos nchi'ccu yu'. Enosa', Set nchi'ccu yu'. Setja', Adan nchi'ccu yu'. Adan yu', Dyus cuseju yuu pjeu'jnisac yu'.

Lucas 4

1 Dyus Espiritu Jesusa's jype'jya' jyucate vyaanijũ', Jesusa' Jordan yu'walaju casejc, atsa' Espiritu' pe'jna u'cj nasa u'pnimeesu. 2 Cyteea' cuarenta en quĩj yujva ũ'mée u'prra', wẽec. Atsa' echtjẽ'ja' pa'cj ewmée vit wẽerra. 3 Sa' pa'jrra na'jĩc: —Dyus Nchi'c dyijrra', naa cueta's pan myuucaaj jĩte', 4 Jesus pasrra': —Nasa' pan yacjrráa yu' ĩtyĩ fi'nzemeetyna, naasáa jyuca Dyus we'weni yacj yuurráa ĩtyĩ fi'nzetyna jĩna fi'jni ũsa' Dyus librute' jĩnac pas. 5 Tyajũ' echtjẽ'ja' teech tjã'tje Jesusa's pe'jna u'jrra', tyãa vitsu mtee mtee chjamb walatyva caavya'ja'jrra, 6 na'jĩc: —Naa chjambtyi pety quiwe quĩjquĩjtyva jyuca indyrrarrá's ũsu'nja. Na' jyuca andy cuseterrarráa ducjnisata' atsa' maava andy wendynisa yu'sa' ũsurrá'nja. 7 Indyva andy tashte peejyũcuerra neewe'wene'nga atsa', jyuca iindy jĩirrarráa yuutyna jĩte', 8 Jesus pasrra': —Indyna jype'jsa Dyusrrá's neewe'wewa'ja', sa' tyãarrá's selpiwa'ja' jĩ'c Dyus librute atsa' echtjẽ'j andy tashu me'j jĩc. 9 Tyãa e'su', echtjẽ'ja' Jesusa's Jerusalenna pe'jna u'jrra, dyuus yat ẽete caateca'jrra' na'jĩc: —Dyus Nchi'c dyijrra', cute ayjyu mũpj quiwecjẽ. 10 Tyãa pa'gatey Dyus librute we'werra': Tyajy angeleswe'shtyi jycaajana indya's nwe'wecajn. 11 Atsa' angeleswe'sha' cusete jypa'gatyna, iindy chinda cuette cpã'yũucajmén jĩte', 12 Jesus pasrra': —Dyus librute': Indyna jype'jsa Dyusa's jycaajwa'j ji'pjmeeng jĩ'c jĩna paste', 13 echtjẽ'ja' ãjãmée yã'jrra', Jesusa's nvijtrra u'cj sa' manz en yu' vyaame'. 14 Tyajũ' Jesusa' Dyus Espiritu jype'jni qui' Galileate shawendna pa'tje', tyãa quiwesu nasa' jyuca Jesusrrarrá'styi we'we' quĩjquĩjva yũ'c jĩna. 15 Tyajũ' Jesusa' judiuwe'sh pcjaacjenisu Dyus yuwe's caapiya'tje', jyucaysa wala wechana tuutje'je'ty. 16 Tyajũ' Jesusa' Nasaretnac u'j, tyajy walaní chjambna. Sa' cyte pa'jrra', sapatu jycaase ensu' ma'wẽne' yũ' tyã'wẽy, judiuwe'sh pcjaacjenite u'carra yujuc Dyus libru's lẽeyya'. 17 Atsa' Dyus yuwe pta'shsa Isaias libru'styi ũs. Atsa' na'wẽ fi'jnicjẽc libru's pjaande: 18 Dyus Espiritu' andy yacj ũsa', Tyãasac andya's tyjityj yuwe ewsa's puuplety pta'shcajn. Ũuste ñusna u'psatycu cviisha'jya' andya's caaj, Yuuwesa preesuty nwe'wewa'ja'scu pta'shya' caaj, Sa' uysameetyi' caauyu'jna, Pcyuunisatyi' nwe'werra, 19 Jyucasa wechana neeyũuwa'j añu ãani's pta'shya'c caaj jĩni's lẽeyrra', 20 Jesusa' libru's apjrra, judiuwe'sh pcjaacjenite pu'chsa's ducjna'va, cachcu. Atsa' jyucaysa judiuwe'sh pcjaacjenite ũssa' iviitumeety Jesusa's tjengna neeyũu ũytjãsna. 21 Atsa' Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Na'wẽ fi'jnisa's wẽsẽ'ji'cue tyã' ãchjã' cytey yuuwa'j en ãjc jĩc. 22 Tyajũ' jyucaysa Jesusa's ewrráaty we'wena cuj yajcyna neeyũu, tyã'wẽ zhichcue pta'shte'. Sa' puuty paapẽyi'ty: —Naa pitstjẽ'ja' ¿Jose nchi'c meená'? jĩte', 23 Jesus pasrra': —Isa yuuva i'cue'sha' andya's naa sũjũ'ne'cue: Yu'tse'jsa, indyíi mya'yu'tse'j. Sa' na'jĩya'vane'cue: Capernaumte quĩjquĩjva ew yũuc jĩni's wẽsẽ'je'tja'w tyãatyi' tyã'wẽy myũu ayte iindy quiweteva jĩya'vane'cue jĩrra', 24 qui' we'wec: —Isatj we'we': Dyus yuwe pta'shsa' peecy quiwesu' weechni yuurráa fi'nzetyna maava. 25 Dyus yuwe pta'shsa Elias ensu Israel quiwesu' wala cuj viuda ũsu'ty, na'wẽ tecj añu y medio nus pa'jmeete', wala wẽjẽ pa'cj tyãa ensu. 26 Nava Dyusa' Eliasa's cyanzcuẽ viuda tashsu jyuca yu' caajmée, naasáa Sidon chjamb wala pucasu Sareptate teech viuda tashte yuurráac caaj. 27 Tyã'wẽy Israel quiwesu' wã'jy weete wala ãtsã'sa ũsu'ty, Dyus yuwe pta'shsa Eliseo ensu. Nava maa yujtyva nuycatyjimée, naasáa Naaman Siria quiwetewe'sh yuurrá'scu nuycatyji jĩte', 28 wẽsẽ'jrra', judiuwe'sh pcjaacjenite u'psa' wala ũusachana, 29 quiiterra Jesusa's chjambuj cutyi'jty. Tyãa chjamb Nasaret yu', tjã'j vitsgac ũsu', atsa' tyãa peña vitsujty ucapajcyya'va yu'. 30 Nava Jesusa' tyãawe'sh cshavysu uymeyna scjẽwrra u'cj. 31 Tyajũ' Jesusa' Galileate Capernaum chjambte pa'jrra', sapatu jycaase ensu' Dyus yuwe's pta'shna ũsu'c. 32 Atsa' nasa' wala cuj yajcyna wẽsẽ'je'ty, tyã'wẽ Dyusa's nwẽese'jwa'ja's ũucjnus pta'shpa'ga. 33 Atsa' cyte judiuwe'sh pcjaacjenite teech pitstjẽ'j u'pu'c, ech iiyamunisa. Tyã' suscu na'jĩna we'we: 34 —Jesus Nasaretjuwe'sh, cue'shtyi' ¿quĩjnga yũu wẽjẽ'? Cuch yuunu. Meerra' ¿iviituya'vangá'? Indy quimteva jiitj. Indya' Dyus caajnisang jĩte', 35 Jesusa' tyãa ech luucu vit-sa's juuna'c na'jĩna we'we: —Shuuna' myuu, sa' naa pitstjẽ'j ũusuj mcaasej jĩte', tyãa echa' tyãa pitstjẽ'ja's nasaa cshavysu pẽtyrra tyajy ũusuj casejc quĩj yujva cpã'vitmée. 36 Tyã'wẽ yũute', jyucaysa ũucjrra tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty we'we': —Jesusa' ¿quimqui saqui'c tyã'wẽ juuna' jycaajna we'weterráa ech yujva nwẽesẽ'jrra' caseje'? jĩ'ty. 37 Atsa' Jesus tyã'wẽ yũuni's msuuva jyucaty wala tuutje'je' tyãa ja'ndasu. 38 Tyajũ' Jesusa' judiuwe'sh pcjaacjenijũ casejrra', Simon yattec pa'j. Atsa' Simon nyu njĩ'ja' wala cacuesecte ãtsã'na ũsu'c. Tyajũ' Jesusa's pytjaa we'wena pta'shtyi. 39 Atsa' Jesusa' ãtsã'sa tashte cũjrra cacuesec ũchjacajn we'wec. Naapcachja' cacueseca' ũchjate', quiiterra selpiiya' casejc. 40 Tyajũ' sec cjẽjẽtste', nasa quĩjquĩj weeterraj ãtsã'satyva jyuca Jesus tashte nuypa'jty. Atsa' ãtsã'sa cacuesu cuseju jya'ndyrrarráa jyuca nuycatyjic. 41 Tyãa ãtsã'sawe'sh maaíi yu' ech luucu vit-sa's ũuste ji'pjteva tyãa echva sujs na'jĩna casejty: —Indya' Dyus Nchi'cngu jĩna. Tyãawe'sha' Dyus Nchi'cteva jiity yu'. Nava Jesusa' juuna' we'werra jwee yu' cwe'we'jme'. 42 Cjicjiitste', Jesusa' chjamb eca jyu'j lajcysuc casej. Nava nasa' cyteeva pacuena pa'jty, vite ajsu u'cjamén neevishaya'. 43 Nava Jesusa' na'wẽc pta'sh tyãawe'shtyi': —Dyus jycaajwa'j yuwe's pta'shwa'j ji'ptju vite chjambsuva. Tyã'wẽ yũuya' íirráa caajnisatj jĩc. 44 Tyãasac Galilea quiwesu judiuwe'sh pcjaacjenisu Dyus yuwe's pta'shna pecũj.

Lucas 5

1 Teech ente' Jesusa' Genesaret ĩcj pucate ũste', nasa' cytee zuuna'rráaty utana pa'j Dyus yuwe's wẽsẽ'j wẽerra. 2 Tyajũ' Jesusa' e'nz barco ĩcj pucasu namu ji'pjmée ũstec uy, namu wendy-uwesaawe'sh yu' casejrra, wendy ucjety tjetjnaty ũs yu'. 3 Atsa' Jesusa' teech barco Simon jĩite cjẽerra', yu'te wejcuẽ u'jrrac, cytee cachrra, Dyus yuwe's pta'sh nasaty. 4 Sa' Dyus yuwe's pta'shna jyã'jrra', Simona's na'jĩc: —Barco's ĩcj wala pyãjte pa'j jyũna u'jrra tycjẽe ucje's macj wendy uweya' jĩte', 5 Simon pasrra': —Cue'sha' teech cus utatja'w mjĩina pe'te, nava teech wendyrráa yujva uwemeetja'w. Nava iindy jycaajni's cytey yu'nja jĩrra', 6 cytey yuute', wendy wala cuj cjẽety, atsa' ucje' suteetscu yu'. 7 Tyajũ' vite barcote ũssaty pu'chya' yuucajn cuseju pa'yaty. Atsa' tyãawe'shva cũjrra', cashish pu'chrra tyãawe'sh jĩiteva ãshtyi. Nava e'nz barcotey utarra dujuaate', ĩcj dyiicjẽ cjẽeya'vaty yu'. 8 Tyã'wẽ yuute', Simon Pedro' Jesus tashte peejyũcuerra na'jĩc: —Andya' pcalsatj atsa' andy tashu mtyutée jĩc. 9 Cyaanzcuẽe wendy cjẽete', Simon Pedro' wala ũucjrrac tyã'jĩ', atsa' nasa cytee ũssava tyã'wẽytyi ũucj. 10 Zebedeo nchi'cwe'sh Jacobo Juan tyãawe'sha' Simon yacj wendy uwe pu'chna u'jusaty yu' sa' tyãawe'shva tyã'wẽytyi wala ũucj. Nava Jesusa' Simona's na'jĩc: —Ũucjnu, ãchjũyã'ja' peena yu' wendy uwen u'jumée nasaty Dyus jĩi pcjacjsa yuune'nga jĩte', 11 barcoty ĩcj pucatee jyuca nvijtna'va Jesus yacj u'jty. 12 Jesusa' teech chjambte ũste', teech pitstjẽ'j wã'jy wee seena' canzh ji'pjsac pa'j. Sa' Jesusa's uyna'va, quĩitsjurra peejyũcuec na'jĩna: —Andya's nuycatyjivá'nga ajtsemeerra' jĩte', 13 Jesusa' cuseju jya'ndyna'va, na'jĩc: —Ajtseme'nja, naa pa'ga catyjirra mneeyũu jĩtspcachja', tyãa wã'jy weeju catyjirrac neeyũu. 14 Atsa' Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Maa yujtyva pta'shmeene'nga, naasáa sacerdoterrá's iindy cacue's tywesya' me'j. Sa' tyãa weeju catyjipa'ga Dyusna peesune'nga Moises ma'wẽga jycaaj tyã'wẽy, cyaj nasa jyucaysa jiyutyna indy ew catyjirra neeyũuteva jĩnac jycaaj. 15 Tuutje'cjameeteva, nasa' jweeíirráaty Jesus ew yũuni's tuutje'je'. Atsa' wẽsẽ'jya' wala pcjaacje'ty, ãtsã'satyva quĩj weejuva nuycatyjicajn. 16 Nava Jesusa' nasa u'pnimeesu u'jrrac, Dyus yacj puuty we'we'. 17 Jesusa' teech chjambte Dyus yuwe's pta'shna ũste', cyteea' fariseowe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'shva Galileaju Judeaju vite' Jerusalenu tyajũwe'sh pa'jrraty cysũ cachrra u'pu'. Atsa' Dyus pu'chni yacja' Jesusa' ãtsã'satyva nuycatyji'c. 18 Tyajũ' ẽsẽya' ãjãsameea's yacjrra nuypa'jty. Sa' Jesus tashte pa'j nuycũj wẽety. 19 Nava nasa wala ũste', u'caya' ãjãmeerra yat ẽete tejcarraty tycjẽ nuyquĩj ãtsã'sa's Jesus ũsnicjẽ. 20 Tyajũ' ãtsã'sa's yacjsawe'sha' Jesusa' nuycatyjiyujuna sũjni's jiyurra', ãtsã'sa's na'jĩc: —Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu jĩte', 21 Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' ũuste na'wẽty yajcyna u'pu': Naa pitstjẽ'ja' ¿quiimna saga Dyusa's iiweech we'wé'? Dyus yuurráa pcaltyi peltunãyya' ãjawa'jsa', atsa' jweeju yu' ¿quimrrá' peltunãyya' ãjãma'c? sũjũ'ty. 22 Atsa' Jesusa' tyãawe'sh ũuste yaacyni's jiyurra' na'jĩc: 23 —¿Quĩj yũutecue tyã'wẽ yaaquí'? ¿Maa tjẽymeesacy? Iindy pcala' peltunãyni yã'jty neeyũu ¿jĩniá'? Meerra': Quiiterra me'j ¿jĩniá'? 24 Tyã'wẽ tjẽysateva Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' naa quiwete pcaltyi peltunãyya' ãjãwa'jsa' naa pa'ga caajiyu'jya'vatj ãchja' jĩrra', tyajũ' tyãa ẽsẽya' ãjãsameea's we'wec: —Indya'stju we'we': Quiiterra iindy deeni's tu'srra yatna me'j jĩte', 25 dundtey tyãa ãtsã'sa' quiitena' tyajy deeni's tu'srra yatna u'cj, Dyusna wechana tuutje'jna. 26 Jyucaysa cytee ũssa' wala cuj yajcyna we'wena, Dyusrráanaty wechana tuutje'je' sa' tyã'wẽ ũucjnava na'jĩ'ty: —Bagach yujva tyã'wẽ yũunisa yu'sa' iiuymeetja'w jĩ'ty. 27 Tyãa scjẽwa', Jesusa' casejrra', gobierno jĩi vyu pcjacjsa Levi yaasesa's vyu pcjacjnite cachrra u'pte uyrra': —Andy yacj myuj jĩte', 28 Levia' quiitena'va quĩjnava jyuca nvijtrra Jesus yacj u'cj. 29 Tyãa e'su', Levia' tyajy yatte fiesta wala ewsa vitcu Jesusa's pi'cyrra'. Atsa' cyte' gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh wala cujsa vite' nasa ma'wẽsava Jesus yacj ij mesate cachtyi. 30 Atsa' fariseowe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sha' Jesus yacj u'jusawe'shtyi' na'wẽty atsewe'we: —I'cue'sha' ¿ma'wẽtecue tyã'wẽ gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh yacj vite' pcalsawe'sh yacj ũ'wé'? jĩte', 31 Jesus pasrra': —Yu'tse'jsa's jypeejymeeta' aca ji'pjmée wẽt ũssa', naasáa ãtsã'sa yuurráa yu'tse'jsa's jypeejyta'. 32 Andya' nasa ewsaty pacueya' quĩjmeetj, naasáa pcalsaty pacueya'rráatj quĩj, cyaj ewmée yũuna fi'nzeni's nvijtrra Dyus tashte shawenduutyna jĩc. 33 Tyajũ' tyãawe'sha' Jesusa's na'wẽty paapẽjy: —¿Ma'wẽrrata Juan yacj u'jusa vite' fariseowe'sh yacj u'jusa tyãawe'sha' tajtatey yũunaana Dyus yacj puuty we'wena fi'nze'? Naapcachja' indy yacj u'jusawe'sh yu' yũunameety fi'nze' jĩte', 34 Jesus pasrra': —I'cue'sha' ¿ptamu en fiestate', pi'cynisatyi' caayũuna'jya' ãjãma'cue, novio tyãawe'sh yacj nee ũsiite'? 35 Nava novio' tyãawe'sh tashu tyuteewa'j en pa'jana, tyajũ isa yũunaatyna jĩrra', 36 naa ejemplo's caaja'nda'jnac pta'sh: —Ropa ĩish suteniite, tela u'sesa yacj ya'pã'cje'tsme'. Tyã'wẽme' tela u'sesa' jweeíirráac sunde' ĩishsa's. 37 Sa' tyã'wẽy beca u'se aajnisa's slun ĩishsate ya'awu'tsme'. Tyã'wẽme' beca u'sesa' slun ĩishsa's sunde'c, atsa' beca yacj slun yacj e'nzíi vitu'ty. 38 Tyãa pa'ga beca u'sesa's slun u'sesate awwa'ja'. Tyã'wẽ yu', maa yujva vitumeetyna. 39 Atsa' maava beca jyaawniisa's tundysa', beca u'sesa's yu' tundyya' wa'lu'c, jyaawniisarráa jytjaacue ewa' jĩrra.

Lucas 6

1 Teech sapatu jycaase ente', Jesusa' scuutyj ejsu u'juetste', tyãa yacj u'jusawe'sha' scuutyjtyi ũjndena ñiñtyi sũupi'jrra ũ'ty. 2 Atsa' fariseowe'sh maaíi yu' pẽjytyi: —I'cue'sha' ¿mjĩipa'gacue mjĩi en meeteva tyã'wẽ yũ'? jĩte', 3 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' Dyus librute iilẽeymeevá'cue' Davida' ¿quĩjga yũu? tyãa yacj pi'cyna u'jusawe'sh yacj teech ente' wẽerra', 4 dyuus yatte u'carra cytee pantyi ũ'c, sa' tyãa yacj u'jusawe'shtyiva ũsu'scu. Tyãa pana' naasáa sacerdotewe'shrráa ũ'wa'tje jiirrava tyã'wẽc yũu. 5 Atsa' Dyus Nchi'c Nasa Yuusaava macue sapatu jycaase enteva jycaajwa'j ji'pja' jĩc. 6 Vite sapatu jycaase ensu', Jesusa' judiuwe'sh pcjaacjenite u'carra, Dyus yuwe's pta'shya' tacjcu. Atsa' cyte' teech pitstjẽ'j patsu cuse undynisac u'p yu'. 7 Atsa' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' Jesusa's peetjengu'naty ũsu' tyã'wẽ sapatu jycaase enteva nuycatyjite' pãatyjĩ'cjya' sũjrra. 8 Nava Jesusa' peetjengu'sawe'sh tyã'wẽ ũus yaacyni's jiyurra', na'jĩc tyãa pitstjẽ'j cuse undynisa's: —Quiiterra, nasaa pyãjte myuju jĩte', tyãa pitstjẽ'ja' nasaa pyãjtec yuju. 9 Atsa' Jesusa' nasa cyte ũssaty na'jĩc: —I'cue'sh ¿ma'jĩqui'cue? Sapatu jycaase enteva, pu'chte ¿ewmañ? meerra' ¿pu'chwa'jmeemañ? Nasa's nwe'wete ¿ewmañ? meerra' nwe'wemeete ¿ewmañ? jĩrra', 10 Jesusa' nasaty tjengrra', tyãa ãtsã'sa's na'wẽc jycaaj: —Cuse's mcu'le'j jĩtspcachja' tyã'wẽy yũute', tyajy cuse' ewuuc. 11 Nava vitesa yu' wala ũusachaty, sa' puuty paapẽyi'ty: Jesusa's ¿ma'wẽ yũurra ewmeete nviitucytja'w? jĩna. 12 Tyãn ensuy Jesusa' Dyusna pẽjyya' u'cj tjã'tje sa' teech cus utac Dyusna pẽjyna pe'te. 13 Sa' cjicjyna sẽjte', tyã'sna pi'cyna u'jusa cujsaty pa'yarra', doce nasa tyjityjcu tyajy jycaajwa'j. 14 Tyãawe'sha' naarrajty yu': Simon, tyã'sa' Pedro yasec qui'p. Vite' nyacj Andres, tyajũ' Jacobo, Juan, Felipe, Bartolomé, 15 Mateo, Tomas, Alfeo nchi'c Jacobo, Simon cananista nasa, 16 Jacobo nyacj Judas, vite' Judas Iscariote, Jesusa's atsesawe'sh cusete ducjwa'jsa. 17 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj tjã'j vitsu jysa'jna quĩjrra', teech ajte tyactec yuju nasa wala cujsawe'sh yacj. Tyãa nasa' Judea quiwesuwe'sh, Jerusalen chjambuwe'sh, vite' ĩcj wala pucasu Tiro Sidon chjambsuwe'shtyi Jesus pta'shni's wẽsẽ'jya' pa'j, atsa' vite' ãtsã'sa Jesus nuycatyjicajntyi pa'j. 18 Sa' ech luucu vit-saty ũuste ji'pjsava Jesus cutyi'tje', catyjirraty neeyũ'. 19 Atsa' nasa jyucaysa cyte ũssa' Jesusa's jya'ndyya' wala pa'pchu'ty, tyã'wẽ jya'ndyrrarráa maava catyjitstety uyu', tyãasaty tyã'wẽy yũu wẽjẽ'. 20 Tyajũ' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi tjengrra', na'jĩc: —I'cue'sha' quĩjva ji'pjmeerrava cuj yajcymée wechana mfi'nzewe, tyãa pa'gatey Dyus jycaajna ũsni' i'cue'sh jĩ' naa pa'ga. 21 I'cue'sha' ãchjíi yu' wẽena ũsrrava wechana meswe, tyãa pa'gatey wala sã'jĩni yuune'cue. I'cue'sha' ãchjíi yu' ñusna ũsrrava wechana meswe, tyãa pa'gatey shijcana fi'nzewa'ja's jypa'gawa'jsai'cue. 22 I'cue'sha' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's nwẽesẽ'pja'ga ewmeesatjas i'cue'sh yasety atsewe'wena tyãawe'sh tashu cutyi'jna tyã'wẽ yũutsteva, wechana mfi'nzewe. 23 Tyãniitey Dyus yuwe pta'shsawe'shtyiva tyã'wẽty pcyuu na' ãchva tyã'wẽyrráa yuutyna. Nava ñusmée wechana mfi'nzewe, tyãa pa'gatey cielute peesni's jypa'gawa'j ji'pji'cue. 24 Nava ji'pjsawe'sh ãchjíi wechana fi'nzeni ptsunijũ', wala yuj ñuste pa'jane'cue. 25 I'cue'sha' ãchjí' wẽt tyicna ũsi'cue, nava e'su pytjaa yuj wẽjẽne'cue. I'cue'sha' ãchjí' shijcana ũsi'cue, nava e'su ñusna ũ'nene'cue. 26 I'cue'sh yu', ãchjíi yu' maa maa nasava ewrráa tuutje'jni fi'nzerrava, e'su ñuste neeyũune'cue. Nyafiiteyva Dyus yuwe's pta'shsatja'w jĩna ĩshĩina u'jusatyi' tyã'wẽty ewsata' jĩna tuutje'je'. 27 Nava ayte wẽsẽ'jna ũssa i'cue'shtyi' na'wẽtj jycaaja': Puíi jypacuesatyi' mpeeygãjwe. Atsesatyi' ew yũuna mfi'nzewe. 28 Ewmée nuywe'wesatyi's ca'tu' ewrráa mwe'wewe. Wẽeshusatyi' tyãawe'sh pa'gate Dyusa's mneewe'wewe. 29 Indya's pucacuetga pejtyate', ca'tuwe'sha'sva petyacajn mes. Maaí' atyja's cusa'jatsyã'tje', puiimée cmiisa yujnava mes. 30 Pe'wsa's mes, sa' iindy jĩ's cusa'jrra', ducjmeeteva pãatyjĩ'cjna pẽynu. 31 Maa nasava i'cue'shtyi ewrráa yũuna fi'nze jytjãasrra', i'cue'shva tyã'wẽy maa nasatyva ewrráa yũuna mfi'nzewe. 32 I'cue'shtyi peeygãasarráaty ca'tuva peeygãjrra', ew yũusatja'w ¿jĩya' ãjãma'cue? Macue nasa ewmeesarrava tyã'wẽ peeygãasarráaty peeygãjya' yu' ãjã'ty atsa'. 33 I'cue'shtyi ew yũusarráaty ca'tuva ew yũurra', i'cue'sha' ew yũusatja'w ¿jĩya' ãjãma'cue? Macue pcalsarrava tyã'wẽ ew yũusarráaty ew yũuya' yu' ãjã'ty. 34 Sa' i'cue'shtyi qui' caashwendu'jya' ãjãwa'jsarrá's pqui'jrra', i'cue'sha' pu'chsatja'w ¿jĩya' ãjãma'cue? Macue nasa ewmeesarrava, tyã'wẽ caashwendu'jya' ãjãwa'jsarráaty pqui'jya' yu' ãjã'ty. 35 Wejyva i'cue'sha' puíi jypacuesaaty peeygãjna fi'nze ji'pji'cue, sa' pqui'jrrava jytjaacue caashwendu'juna sũjmée mfi'nzewe. Tyã'wẽ ew yũusaatyi' Dyusa' wala deweena, atsa' i'cue'sha' cielute Dyus luuch yuune'cue, tyãa pa'gatey Dyus cielutewe'sha' tyã'sna yaacysamée macue ewmeesateva ca'tu' ewrráa yũuna ũsa'. 36 I'cue'sha' peeygãasa myuuwe, i'cue'sh Tatava ma'wẽ peeygãasana tyã'wẽy. 37 Ma'wẽsateva jiimeerra', ewmeesata' jĩna we'wewa'jme', tyã'wẽ yũupa'ga i'cue'shva Dyus dyi'pte ewmeesa yuuya'mée. Vitety nuywe'wewa'jme', ca'tuva nuywe'wecajmén. Ãjmée yũusaaty peltunãywa'ja', Dyusva i'cue'shtyi peltunãycajn. 38 Vitety peeswa'ja', ca'tuva i'cue'shtyi Dyusa' peescajn. Macue isarra vitety peeste', ca'tuva i'cue'shtyi Dyusa' tyãa isanitey ew uta pu'quisu'sna zuuna' ãshrra peesnisa's jypa'gane'cue. 39 Teech ejemplo caaja'nda'jrra' na'wẽc pta'sh: —¿Yafy ji'pjmeesa' viteva tyã'wẽysa's dyi'tje pe'jna u'jya' ãjãma'c? ¿E'nzíi cafycjẽ cjẽemeema'ty? 40 Piyasá' caapiya'jsate jytjaacuesame'. Nava maava jyuca piyan jyã'jrra yuurráa, caapiya'jsa na'wẽy yuuna. 41 ¿Ma'wẽrra iindy yacjtjẽ'j yafyte cytã' le'chcuẽesa cjẽerra ũsteva, uyya' ãjãqui'ng? iindy yafyte yu' fytũ pe'la yuu walasa cjẽerra ũste'. 42 ¿Ma'wẽrra iindy yacjtjẽ'ja's pẽyiqui'ng: Iindy yafyte cytã'a's cutyi'ji'nja jĩna? iindy yafyte yu', fytũ pe'la walasa cjẽerra u'pteva tyãa yu'sa' uymeerra'. Ãacjẽrráa ew we'wena u'jusatjẽ'j, iindy yafyte fytũ pe'la walasa cjuẽ'yna mcuutyi'j, sa' tyã'wẽ yũurrarráa iindy yacjtjẽ'j yafyte cytã' le'chcuẽsa's cutyi'jya' ãjãne'nga. 43 Fytũu tash ewsa', ewsaíirráac yũnu', nava fytũu tash ewmeesa', ewmeesa íirráac yũnu'. 44 Fytũu tash ma'wẽsateva yũntec isa ew ya'jiyu'. Breva's cjãas tashte ya'unde'tsme', sa' uva's tsjũtsj tashte ya'unde'tsme'. 45 Nasa ewsa' ewrráaty we'we', ewsa's ũuste ji'pjna tyãa pa'ga. Nava nasa ewmeesa', canzhrráaty we'we', tyãa pa'gatey ũuste yuu, canzhsa u'pna atsa' we'wenisa' ũusujne' caseje' naa pa'ga. 46 I'cue'sha' andya's Jype'jsa jĩ'i'cue sa' ¿quĩj yuurracue andy jycaajni's cytey yu'tsmée? 47 Maa nasava andy tashte utyaarra', andy we'weni's nwẽesẽ'jrra jycaajni's cytey yũusa' tyã' na'wẽsa': 48 Teech pitstjẽ'ja' yu'wala pucate cuet walate caachinda'jrra yat tyajc. Tyajũ' yu' walaarra', cysũ afijmbna scjẽwrrava yata's quẽesẽ'jme', cuette caachinda'jrra tyaajnipa'ga. 49 Nava maa nasava andy we'weni's wẽsẽ'jrrava, andy jycaajni's cytey yuumeena tyã' teech pitstjẽ'ja' yu'wala pucate yata's cuetmuse cajcueterráa tyaajni na'wẽsa'. Yu' walaarra', tũchjarra tyãa yata's pẽtyrra jyuca suwcu.

Lucas 7

1 Tyajũ' Jesusa' nasaty Dyus yuwe's pta'shna jyã'jrra', Capernaum chjambna u'cj. 2 Tyãa chjambte' teech cpiitan ũsu'c romanowe'sh. Sa' tyãa cpiitana' teech selpisáa ji'pju'c wala peeygãanisa. Nava wala ãtsã'rra uuya'vayã'cj yu'. 3 Tyajũ' cpiitana' Jesusa' ma'wẽsatyva nuycatyji'c jĩni's wẽsẽ'jrra', judiuwe'sh pcjaacjenite npiitstjẽ'jsaty jycaacj Jesusa's pytjaa we'weya', tyã'sna selpisa's nuycatyjiya' yuucajn. 4 Atsa' tyãawe'sha' Jesusa's utyaarra', na'jĩnaty pytjaa pi'cyna we'we: —Tyãa cpiitana'sa' indy pu'chvatsa' ewna sũjũ'tja'w. 5 Tyã' cue'shtyi peeygãjrra pcjaacjewa'j yat yujva ctyaaja'cj naa pa'ga jĩte', 6 Jesusa' tyãawe'sh pe'jni u'cj. Nava yat utya pa'jatsterráa, cpiitana' tyajy namicuty caacja Jesusa's na'jĩcajn: —Andya' wala ãjmeecuesatj atsa' wejy yuuva andy yatte u'caya' yujmée tee yuu. 7 Andya' tyã'wẽ ãjmeecuesarra íirráatj indya's andy yuu pacueya' yujya' tjaame. Atsa' wejy yuuva tyãjũrráa yuwejurráa mwe'we atsrráa andya's selpisa' catyjina. 8 Andyva jwee npiitstjẽ'jsa jycaajni's nwẽesẽ'jna ũstju, nava jweeju andy jycaajnisa soldau ji'ptju. Sa' tyãawe'shtyi' teechsa's me'j jĩte', andy jycaajni's cytey yu'c. Sa' vite's pa'yate', tyãava cytey nwẽesẽ'je'c. Sa' andya's selpisa's quĩj jycaatjeva, cytey yu'c jĩnac yuwecaaj. 9 Tyajũ' na'wẽ cpiitan yuwe caajni's Jesus wẽsẽ'jrra', cuj yajcynac neeyũu. Sa' e'ste yuusaty tjengrra' na'jĩc: —Isatj we'we', Israelwe'sh mteewe'sh yujva tyã'wẽ andy we'weterráa catyjina sũjsa yu' iiuymeetj naa cpiitan na'wẽsa yu' jĩc. 10 Tyajũ' jycaajnisawe'sha' yatnay shawendrra', cpiitan jype'jnisa' catyjyã'j u'ptety uy. 11 Tyãa e'su', Jesusa' teech chjamb Nain yaasesatec pa'jya' u'j, tyãa yacj u'jusawe'sh vite nasa cujsa yacj. 12 Sa' chjambte u'catste', teech uusá's pendaaya' nasa wala cuj u'juetstec uy. Tyãa uusá' viuda nchi'c tyãarráasac yu'. 13 Atsa' Jesus uyrra', tyãa viuda's peeygãjrra cviisha'jna: —Ũ'nenuch jĩnac we'we. 14 Sa' Jesusa' utyaarra, taula's jya'ndycu. Atsa' yacjrra u'jsa', nee yujuty. Naapcachja' Jesusa' uusá's na'jĩc: —Pitstacy, mquiite jĩ'tj indya's jĩte', 15 uusá' cachrra we'wec. Atsa' Jesusa' njĩ'ja's ducjcu. 16 Na'wẽ yũuni's nasa uyrra', jyucaysa wala ũucjrrava, tyã'wẽytyi Dyusa's wala wechana na'jĩ': —Dyus jycaajni wala yujsa cue'sh cshavyte vyaac jĩ'ty. Sa' qui' we'werra': —Dyusa' tyajy nasaty pu'chya' quĩjc jĩ'ty. 17 Tyajũ' Jesus tyã'wẽ yũuni's nasa jyuca jiyuty Nain chjamb peecu'jsuwe'sh vite' Judea quiwesuwe'shva jyuca. 18 Jesus tyã'wẽ yũuni's Juan Bautista' jyuca jiyuc Juan yacj u'jusawe'sh pta'shte'. Sa' tyãa yacj u'jusa e'nzsaty pa'yarra', 19 Jesus tashna caacj paapẽjyya': —Indya' ¿isa Cristo naa quiwete quĩiwa'jsa ũsu'c tyãa dyijngá', meerra' vite ũytjasuvá'nja'w? jĩnac pẽycaaj. 20 Atsa' e'nz jycaajnisa' Jesus tashte pa'jrra' tyã'wẽy pẽjytyi: —Juan Bautista' cue'shtyi' caacj indya's paapẽjyya': ¿Cristo naa quiwete quĩiwa'jsa ũsu'c tyãa dyijngá', meerra' vite ũytjasuvá'nja'w? jĩnaty pẽjy. 21 Sa' tyã'wẽ paapẽysawe'sh pa'jatste', Jesusa' nasa wala quĩjquĩj wee canzhsate ãtsã'satyva nuycatyjic, ech luucu vit-saty ũuste ji'pjsa vite' uyya' ãjãsamée maanzcuẽesatyva jyuca nuycatyjic. 22 Sa' Jesusa' paapẽysawe'shtyi' na'wẽc pas: —I'cue'sh ma'wẽne'cue wẽsẽ'jna uy tyã'wẽy pta'shine'cue Juana's na'jĩna: Uyya' ãjãsameeva uyu'ty. Atsa' lengsava catyjirra lengmeety neeyũ'. Wã'jy wee canzh ji'pjsava catyjinity neeyũ'. Atsa' wẽsẽ'jya' ãjãsameeva wẽsẽ'jya' ãjã'ty. Uuniisava qui' ĩtyĩ yu'ty. Sa' naa quiwete pytjaacuẽsa yuutyi' Dyus tashte pa'jwa'ja's pta'shnic yuu. 23 Atsa' andya's cuj yajcyna jypumbasame', wechana fi'nzesa yuuna jĩnac pta'shcaaj. 24 Juan yuwe caajnisawe'sh u'tje', Jesusa' Juan ma'wẽsateva pta'shcu na'jĩna: —Nasa u'pnimée quiwesu' i'cue'sha' ¿quĩja'scue tjengya' u'j? ¿Cjĩij tash wejyate ẽsẽ'sesa's vá'cue tjengya' u'j? 25 ¿Cjĩmeerra' teech pitstjẽ'j ropa zhichcuesa atjrra u'pna sũjrra vá'cue tjengya' u'j? I'cue'sha' jii i'cue tyã'wẽ ropa zhichcuesa atjrra wẽt wechana fi'nzesa' jycaajni yat-surráaty u'pu'. 26 ¿Quim yuunacue tjengya' u'j? ¿Dyus yuwe pta'shsa's vá'cue tjengya' u'j? Isa tyã'wẽ dyij yuurra' Dyus yuwe pta'shsate teech jytjaacue walasa's ne'cue uy. 27 Juana's we'werrac Dyus librute na'wẽ pta'shi': Andy yuwee pta'shsa's iindy yatste cajatstju, Iindy pa'jwa'ja's pjeu'cjan jĩna fi'jni'. 28 Na'jĩ'tj na': naa quiwete Dyus yuwe pta'shsate maa maateva jytjaacuesa' Juan Bautistac yu'. Tyã'wẽteva, maava macue ãjmeecuesarrava Dyus jycaajnite u'casa yu', Juante jytjaacuesa yuutyna jĩte', 29 Juan bautisãynisa nasa jyucaysa vite' gobierno jĩi vyu pcjacjsa tyãawe'sh wẽsẽ'jrra', Dyusa' maa yacjva jyuca ewsana sũjnaty neeyũu. 30 Nava fariseowe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sh Juan bautisãynimeesa yu', tyãawe'shtyi Dyus ew yũu wẽeni yu'sa' jypa'gamée ajtsety. 31 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Naa ensu nasatyi' ¿quiim yacj caaja'nda'jaqui'tj? ¿Quiim na'wẽta yu'? 32 Luuch le'chcuẽ na'wẽty yu'. Tyãawe'shrráaty plaasasu pweesa'jya' cachrra, vite luuchtyi sus pa'yana na'jĩ': Zhichcuetja'w tujcana cuví' nava cu'ju'tsmeei'cue. Sa' ñus ñustja'w memu', nava ũ'ne'tsmeei'cue jĩ'ty. Tyã'wẽsata' naa entewe'sha'. 33 I'cue'sha' Juan Bautista's ech luucu vit-sa's ji'pjna tyãasac pan ũ'mée vinova tundyi'tsmée jĩ'i'cue, tyã'wẽ quĩjva ũ'mée tundypa'gameerráa. 34 Nava Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa quĩjrra', ũ'we'tj, tundyi'tj, ats yu': Naa tjẽ'ja' wala pũ'we', wala tundysa'. Gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'sh yacj namicu' jĩ'i'cue. 35 I'cue'sha' jiimeerrai'cue tyã'jĩ'. Nava maava jiyuwa'jsa yuutyi' Dyusa' caajiyu'juna andy ma'wẽsateva jĩc. 36 Teech fariseo' Jesusa's pi'cycu sã'jĩya', atsa' Jesusa' tyãa fariseo yatna u'jrra', mesate cachcu ũ'ya'. 37 Naapcachja' teech u'y iiméj canzh ewmée yũuna u'jusa tyãa chjambtey u'psa jiyuc Jesusa' fariseo yatte ũ'ya' u'jni's. Sa' teech frasco aceite wẽt putasana atrra fariseo yatte pa'cj. 38 Sa' ũ'nena utyaana cũjrra', yafy yu'ju Jesus chindaty pcji'cycu. Cjĩrrac tyajy dycjasju andyi'jrra wechá'. Sa' aceite wẽt putasa's Jesus chindacjẽ awcu. 39 Tyã'wẽ yũuni's fariseo Jesusa's pi'cysatjẽ'j uyrra', na'wẽc yajcy: Naa pitstjẽ'j isa Dyus yuwe's pta'shsa dyijvatsa', jiyuna naa u'ya' pcalsa ewmeesarra tyã'wẽ chindaty pcji'cyna aceite awna u'pteva sũjũ'c. 40 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Simon, indya's na'wẽ we'wewa'j ji'ptju jĩte', fariseo pasrra': —Mwe'we jĩte', 41 Jesusa' na'jĩc: —Teech pitstjẽ'ja's e'nz nasaty yuul yu' vyu pqui'jrra. Teechsa' quinientos pesoc yuul yu'. Atsa' vite' cincuenta pesoc yuul yu'. 42 Atsa' e'nzíi tyãawe'sh yuultyi ducjya' ãjãmeete', vyuu pqui'jsa' tyãawe'shtyi' peltunãycu. Atsa' ¿maa sũjũqui'ng tyãa yuulusa e'nzsaty maaqui'c wejy tjaacue wecha pqui'jsa's? jĩte', 43 Simon pasrra': —Wala yuulusane' wejy tjaacue wecha jĩte', Jesusa': —Isa yuj we'we'ng, jĩc. 44 Tyajũ' Jesusa' tyãa u'ya's tjengrra' Simona's na'jĩc: —Andya' iindy yatte pa'tjeva, yu' ũsmeeng andy chindaty pcji'cwa'j. Nava naa u'ya's mtjeng, tyajy yafy yu'juc pcji'cji' sa' tyajy dycjasjuc andyi'j. 45 Andya's wechameeng. Nava naa u'ya' ayte u'caíin nviitnime' andy chindaty wechana. 46 Andy jycuetcjẽ aceite awmeeng. Nava naa u'ya' aceite wẽt putasaac aw andy chindacjẽ. 47 Na'jĩ'tj na', pcal iiméj wala canzhsateva peltunãyni neeyũusa' tyã'wẽycu wala wendyna utyá' peltunãysa's. Nava walamée peltunãynisa' jwee yu' wechana utya'tsme'. 48 Tyajũ' tyãa u'ya's we'werra': —I'cue' peltunãyni yã'ji'cue jĩc. 49 Atsa' pi'cynasa Jesus yacj ũ'na u'psa' tyãawe'sh pwe'sh na'wẽty puuty we'we': —Naa pitstjẽ'ja' ¿quiimqui saqui'c pcalsa yujtyva peltunaĩ'? jĩ'ty. 50 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we tyãa u'ya's: —Andy peltunaĩna sũjrrane'cue andy tashte utyáa naa pa'ga ewte yã'ji'cue neeyũu na' ãchja' wẽt wech wecha me'jwe jĩc.

Lucas 8

1 Tyãa e'su' Jesusa' maanzcuẽe chjambsuva pecũjc Dyus jycaajwa'j ena's pta'shna tyãa yacj u'jusawe'sh docesa yacj, chjamb le'chcuẽsu walasuva tyã'wẽy. 2 Vite' u'ywe'shva pi'cyna u'ju'ty na'wẽ echtyi cutyi'jna quĩj weete ãtsã'satyva nuycatyjic tyã'wẽ yuuniisa, atsa' tyãa cshavyte teechsa' Maria Magdalena yaasesa tyajy ũusuj siete echtyi cutyi'cj tyãac yu'. 3 Vite' Herodesa's pu'chsa Chusa nyu Juanac yaasesa yu', vite' Susanac yaasesa yu'. Cuj u'ysaty Jesusa's pu'chna u'jusa yu' tyãawe'sh ji'pjuni quĩjcue yacjrráava. 4 Tyajũ' chjambuwe'sh wala nasa casejty, Jesusa's tjengya'. Atsa' nasa tyaanzcuẽe pcjaacjete', Jesusa' ejemplo yacjcu pta'sh na'jĩna: 5 —Scuutyj uujsa' uujya' casejc. Atsa' msuuíi yu' manz ñiñ dyi'jsu ãasu neeyũute', nasa waacji'cji'jitste, vichacueva fiwrra ũ'ty. 6 Atsa' msuuíi yu', cuet-suty ũshi. Nava bucharrava quiwe ew ji'pjmeete', tupjaameerra jyuca ujndytyi. 7 Msuuíi yu', tsjũtsj cshavysuty ũshi. Atsa' tsjũtsjva ja'nda bucharra' scuutyja's apjrra iviituty. 8 Sa' vite ajsu' quiwe ewsatec ũshi. Tyãa yu' walaarra teech tashrráa cien ñiñtyi ji'pju. Tyajũ' Jesusa' sujscu na'jĩna we'we: —Jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue jĩc. 9 Tyajũ' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesusa's pẽjytyi tyãa ejemplo's ma'jĩniteva jiyuya'. 10 Atsa' Jesus pasrra' na'jĩc: —Dyus jycaajni ensu ma'wẽ yũuwa'ja'sva quim yujva jiyunimeesa's i'cue'sh yuutyi's ãate caajiyu'ju'nja. Nava vite yuutyi' ejemplo yacjrráatj pta'shi', cyaj macue uyrrava, uysamée na'wẽrráa neeyũutyna. Sa' pta'shni's wẽsẽ'jrrava, jiyumée neeyũutyna. 11 Naa ejemplo' na'wẽsa': Scuutyj fiwa' Dyus yuwe jĩni'. 12 Atsa' manz ñiñ dyi'jsu ũshisá', nasa Dyus yuwe's wẽsẽ'tjeva echtjẽ'ja' cutyi'jina wẽsẽ'jrra yu'acjni's jĩni'. Tyã'wẽ Dyus yuwe's ũusuj cutyi'tje', tyãawe'sh ũusa' vituna. 13 Atsa' manz ñiñ cuet-su ũshisá', nasa Dyus yuwe's jypa'garra manz en yu' wechana wẽsẽ'jna fi'nzetyna. Nava ũuste ew yu'acjmeerra', tjẽysa ñusu en pa'tjerráa, Dyus tashu qui' tyuteetyna jĩni'. 14 Atsa' manz ñiñ tsjũtsj cshavysu ũshisá', nasa wẽsẽ'jrrava, naa quiwetewe'sh ji'pju wẽenirrá's yajcyna pa'pchuna ewmeesurráa wechwecha fi'nzesa jĩni'. Sa' Dyus yuwe's pechcanatyna, atsa' cyul íirráa yuuna. 15 Nava nasa ũus ewsa Dyus yuwe's jypa'yacy wẽsẽ'jrra nwẽesẽ'jna Dyus yacjrráa u'jurra', quĩjsuva ewrráa yũuna fi'nzena, tyã' manz ñiñ yu' quiwe ewsate ũshisáa na'wẽta'. 16 Lampara's atũu dyiite apjrra tyajya' tyã'wẽ ya'pqui'tatsme'. Wejyva ẽetec ya'tyaja' eena' cweetjcajn, cyaj maava u'casa' eena'te u'cacajn. 17 Macue paatste sũtjnisarrava, quĩj yujva ãate vyaamée yu' neeyũuwa'jme'. Sa' macue ũusterráa yaacynisa'sva, quim yujva ãate jiyunimée yu' neeyũuwa'jme'. 18 Tyã'wẽyã'tje', ew mwẽesẽ'jwe. Maava wa'lmée wẽsẽ'tje', jytjaacue caajiyu'juna Dyusa'. Nava wẽsẽ'jya' wa'lsa's, caajiyu'jnimée yuuna. Jyuca cusa'jni yuuna. 19 Tyajũ' Jesus ũsnite pa'jty njĩ'j vite' nyacjwe'sh. Nava nasa wala ũste', Jesus tashte utyaaya' ãjãmeeta'. 20 Atsa' cytee ũssa teechsa' Jesusa's pta'shcu na'jĩna: —Iindy mama, iindy nyacjwe'sh, iindy npe'shwe'sh indya's tjengya' pa'jrra ecate ũsta', sa' indya's peejyta' jĩte', 21 Jesus pasrra': —Dyus yuwe's wẽsẽ'jrra' cytey yuutyna tyã'wẽ yuusaarráa, andy mama, andy nyacj, andy npe'shwe'sh na'wẽsata' jĩc. 22 Teech ente' Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj barcote cjẽerra': —Vite ajn ĩcj cuten u'juega jĩrra' u'jty. 23 Nava ĩcj pyãjũy u'juetspcachja' Jesusa' dejc. Naapcachja' wejyaa wala seena' quiiterra, yu'a's barcote yuutatscu yu'. Atsa' barco' ĩcj dyiicjẽ cjẽeya'vac yu'. 24 Tyajũ' Jesusa's fĩtytyi na'jĩna: —Cue'shtyi jype'jsa mquiite, ĩcj dyiicjẽ cjẽjẽtstja'w jĩte', Jesus quiiterra' wejyaa wala pety ĩcj yã'jrra yujucaatje', jyuca yujuc, atsa' quĩj yujvamée ewrráac neeyũu. 25 Tyajũ' tyãa yacj u'jusawe'shtyi' na'jĩc: —¿Mjĩirracue Dyusa' pu'chjina sũjna yajcymée? jĩte', tyãa yacj u'jusawe'sha' ũucjrra tyãawe'sh pwe'shrráaty na'jĩna puuty we'we': —Naa pitstjẽ'ja' ¿quimqui atsqui'ty wejyaa wala ĩcj tyã'wẽsa yujva nwẽese'je'? jĩ'ty. 26 Tyajũ' pejca Gadara quiwete pesajty Galilea ĩcj cuteju. 27 Atsa' Jesusa' tyãa quiwete pa'jatste', cyte' teech chjambuwe'sh pitstjẽ'j casejc Jesus yacj puuty uyya'. Tyãa pitstjẽ'ja' wala tyachyã'j ech luucu vitni u'ju'c. Sa' ropa atjmée yatteva u'psameec yu', naasáa uusáa pendaní cuet cafysurráac u'psa yu'. 28 Sa' Jesusa's uyrra', tashte peejyũcuerra', na'jĩnac sujs we'we: —Jesus, Dyus ĩtyisa Nchi'c, andya'sa' ¿quĩjnga yũu wẽjẽ'? Andya's ñuste ũswa'tje acjcajmén pytjaatj we'we' jĩc. 29 Jesusa' tyãa ech luucu vit-sa's ũusu casej cajatscu yu', tyãa pa'gac tyã'wẽ we'we'. Tyãa echa' ũuste cjẽerra nasa's luucu vitpa'gaty, cadenaju cuse pety chinda yã'jrra tund wẽe. Nava quĩj yujnava weji'meec chuctende'. Tyã'wẽ yuurrac tyãa ech luucu vit-sa' nasa u'pnimeesu jyũna u'jue' tyãa pitstjẽ'ja's. 30 Tyajũ' Jesusa' tyãa echa's pẽjycu: —¿Quĩj yaasenga? jĩte': —Legion yaasetj jĩnac pas. Tyãa pitstjẽ'j ũuste wala cuj ech cjẽerra ũsu'ty, tyãasac legion yaasetj jĩna pas. 31 Sa' tyãa ech luucu vit-sa' Jesusa's pytjaa we'wety cafy wala seena' ũucjũucjsacjẽ acjcajmén. 32 Sa' cysũ tjã'jsũ cuchi wala ũsu'ty apjna, atsa' tyãa cuchi ũussu cjẽeya' u'jwa'ja'styi Jesusa's pẽjy pytjaa we'wena. Atsa' Jesusa' cuchi ũussu cjẽeya' u'cjaacj. 33 Tyajũ' tyãa ech luucu vit-sa tyãa pitstjẽ'j ũusu casejrra, cuchi ũussu cjẽete', tyãa cuchi' peñacjẽ pelurra, ĩcj walacjẽ cjẽerra jyuca uuty. 34 Atsa' cuchi tjengsa' tyã'wẽ yũute uyrra', ũucjrra pta'shya' wala dund u'jty chjambna vite' chjamb peecu'jsuva jyuca. 35 Atsa' quĩj yũuteva uyya' nasa' tjengya' pa'jty. Sa' Jesus ũsnite cũjrra', uytyi ech luucu vit-sa' tyãa pitstjẽ'j ũusu jyuca casejte', Jesus tashte wẽt yã'j ropa atjrra cachrra u'pte. Sa' wala ũucjtyi. 36 Atsa' tyãa pitstjẽ'j ech luucu vitnisa' ma'wẽ yũurra catyjiteva uysa' cytee tjengya' pa'jsaty pta'shtyi. 37 Tyãa pa'garráa Gadara quiwesuwe'sh jyucaysa ũucjrra Jesusa's tyãa quiweju casejna u'cjaajty. Tyã'jĩyã'tje', Jesusa' barcote cjẽerra qui' shawendcu. 38 Atsa' tyãa pitstjẽ'j luucu vitnijũ catyjisa' Jesusa's pytjaa we'wec pe'jrra u'cjan. Nava Jesusa' tyajy yatnac u'cjaaj na'jĩna: 39 —Iindy yatna shawendna me'j, sa' mtuutje'j indya's Dyus na'wẽ ew yũuni's jĩte', tyãa pitstjẽ'j u'jrra', chjambsu jyuca pta'shcu Jesus ma'wẽ ew yũuni'sva jyuca. 40 Tyajũ' Jesusa' Galilea quiwetey qui' shawendna pesatje', nasa ũytjãsna ũssa' wala wechana jypa'gaty. 41 Cyte' teech pitstjẽ'j judiuwe'sh pcjaacjenite npiitstjẽ'jsa Jairo yaasesac pa'j. Sa' tyãa pitstjẽ'ja' Jesus tashte peejyũcuerra', pytjaa we'wec tyajy yatna yuucajn. 42 Cytee yu' tyajy niisa teechrráasa doce añu ji'pjsa ãtsã'rra uuwa'tjerráa yã'cj ũs yu' naa pa'ga. Atsa' Jesusa' u'juetste', tyãa yacj u'jsa nasa wala cuj dyi'tje utarráaty u'jna ũsu'. 43 Tyãa nasa cuj cshavyte teech u'y doce añu yã'j cacue yu' vyaate ãtsã'sac casej. Sa' tyãa u'ya' tyajy vyu's jyuca pembac yu'tse'jsaty dewena, nanva maa yujva nuycatyjiya' ãjãmeeta'. 44 Atsa' tyãa u'ya' Jesus e'ste utyaarra, atyj vitscjẽ cpaajya'ndycu, naapcachja' tyãa dundtey cacue yu'a' yujuc. 45 Tyajũ' Jesusa' paapẽjycu: —¿Quimga andya's jya'ndy? jĩna. Atsa' jyucaysa: Maa yujva jya'ndymeetja'w jĩte', Pedro vite' tyãa yacj u'jusa' na'jĩty: —Nasaa cshavyte zuuna'rráa u'jna ũsngu sayuja' ¿ma'wẽnga quimga jya'ndy jĩna pẽyí'? jĩte', 46 Jesus pasrra': —Teechsa andya's jya'ndyyujc, tyã'wẽ andya's jya'ndypa'garráa ãtsã'rrava catyjirrac neeyũu andy pu'chte jĩc. 47 Atsa' tyãa u'y ma'wẽ yũuni'sva Jesusa' jiyute', tyajy tashte ũucjna yayana cũjrra peejyũcuec. Sa' nasaa dyi'pte jyuca pta'shcu ãtsã'rra Jesus atyjte jya'ndyrra' tyãa dundtey catyjirra neeyũuni's. 48 Tyajũ' Jesus we'werra': —Catyji'nja sũjrrane'cue andy tashte tyã'wẽ yũuya' yuwé' tyãa pa'ga ãchja' catyji'cue neeyũu na' wechana me'jwe jĩc. 49 Cytee nee Jesus we'wena ũsíyna, judiuwe'sh pcjaacjenite npiitstjẽ'jsa Jairo yatu yuusa teech pa'jrra', Jairo's pta'shcu: —Iindy niisa' uuyã'cj, atsa' Jesusa's cuch pe'jna yuunu jĩte', 50 Jesus wẽsẽ'jrra': —Ñusnu, andyrrá's myajcy atsrráa iindy niisa' catyjina jĩc. 51 Tyajũ' Jairo yatte pa'jrra', vite yuutyi' ca'ga'jmée, naasáa Pedro, Jacobo, Juan, vite' cna'sa neywe'shtyirráac ca'ga'j. 52 Cyte' ñus we'wena ũ'nenaty ũsu'. Nava Jesus we'werra': —Ũ'nenuwe, tyãa cna'sa' uunime', naasáa deenirrá' jĩte', 53 cytee ũssa' npeevyshijcaty, uuníi ũste tyã'jĩpa'ga. 54 Tyajũ' Jesusa' uuniisa's cuseju pu'quisna' sujscu we'we: —Cna'sa, mquiitech jĩna. 55 Naapcachja', dundtey ĩtyĩ yuurra quiitec, atsa' Jesusa' puutscaacj. 56 Atsa' neywe'sha' wala cuj yajcyna wechana tjengtyi. Nava Jesusa' maa yujtyva pta'shcaajme' tyã'wẽ uuniiteva ĩtyĩ vitni's.

Lucas 9

1 Jesusa' tyãa yacj u'jusa docesaty cyteerraj pa'yarra' quĩj weete ãtsã'satyva nuycatyjiya' ãjãwa'ja's ũscu, ech luucu vit-satyva nasa ũusu cutyi'cjan. 2 Tyã'wẽ yuurrac caaj Dyus jycaajwa'j ena's pta'shna ãtsã'satyva nuycatyjicajn. 3 Sa' na'wẽc yu'cypej: —Dyi'tje quĩj yujva jyũmée me'jwe cjãambu, ya'ja, vyu, caame tyã'wẽsaty. Cmiisa yujva e'nz yu' jyũrra u'jnuwe. 4 Maa yatte paandejya' pa'jyã'jrra', cyteerráa paandejna ũsune'cue tyajũ qui' casejna u'pjcach. 5 Maa chjambteya' i'cue'shtyi jypa'gameete', i'cue'sh chindate quiwe tujnda's sacueecuerra casejene'cue, cyaj Dyus yuwe's macue jypa'gameerrava, yuuwesa yuutyna jĩnac yu'cypej. 6 Tyajũ' tyãawe'sha' casejrra', chjamb le'chsũ mtee mteeva jyuca Dyus yuwe's pta'shna ãtsã'satyva nuycatyjinaty pecũj. 7 Tyajũ' ne'jue'sh Herodesa' Jesus quĩjquĩjva ew yũuni's jiyurra', wala cuj yajcycu, tyã'wẽ maaíi yu' Juan Bautistane' uurrava qui' ĩtyĩ yuu jĩ'ty tyãa pa'ga. 8 Atsa' vite yu', Dyus yuwe's pta'shsa Eliasne' qui' vyaa jĩ'ty. Naapcachja' vite we'werra': Dyus yuwe pta'shsawe'sh jwee yatsgaywe'shne' qui' ĩtyĩ yuu jĩ'ty. 9 Nava Herodes yu' na'jĩ'c: —Andyíitj Juan Bautista tyjicja's caaspẽ'tje'j tyãana. Tyãameerra' jwee yu' ¿quimrraj tyacue quĩjquĩjva yũuya' ãjãcy? jĩ'c. Tyãasac Herodesa' tyacue uy wẽjẽ' Jesusa's. 10 Jesus caajnisawe'sha' qui' shawendna pa'jrra', tyãawe'sh quĩjrrajne'ta yũu tyã'sna pta'shtyi Jesusa's. Tyajũ' Jesusa' tyãawe'shrráaty fiite pe'jna u'cj Betsaida chjamb ja'ndasu nasa u'pnimeesu. 11 Nava nasa' jiyurra', tyãawe'shva Jesus e'stey u'jty. Atsa' Jesusa' jypa'garra', Dyus ma'wẽ jycaajwa'ja'sva pta'shcu sa' ãtsã'satyva nuycatyjic. 12 Tyajũ' cusutste', Jesus yacj u'jusawe'sh docesa' na'jĩty Jesus tashte utyaarra: —Nasatyi' mcaaj, chjambsu paandee yat-su ũ' weyrra ũ'cajn. Tyã'wẽme' ayte' nasa yat utyameesũ ũstja'w jĩte', 13 Jesus pasrra': —I'cue'shíiva mpuutswe jĩc. Atsa' tyãawe'sh pasrra': —Tajts pan, e'nz wendyrráa ji'ptja'w. Cue'sha' chjambna weyya' u'jmeete yu', ãjmeena naanzcuẽesaty puutswa'j jĩty. 14 Nasa yu', pitstjẽ'jrráa cinco mil ãjty yu'. Nava Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi' na'jĩc: —Cincuenta tyujnderra fiifii tyacsu mcaachi'jwe jĩte', 15 tyãawe'sha' tyã'wẽy nasaty jyucay caycachji'ty. 16 Tyajũ' Jesusa' tajts pan e'nz wendytyi jypa'gana'va cielute pagayrra, Dyusna wechana orãycu. Sa' pe'ltenderra tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũscu, nasa jyucaysaty ũsu'scajn. 17 Tyajũ' jyucaysa ũ'rra tyicte', quijyasaaty doce canastate utaty pcjacj. 18 Teech ente Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacjrráa fii tyuteena u'jrra Dyusna orãyna u'prra', tyãawe'shtyi pẽjycu: —Nasa' andya'sa' ¿quimna jĩ'ta? jĩte', 19 tyãawe'sh pasrra': —Maaí': Juan Bautistana jĩ'ty. Vite': Eliasna jĩ'ty. Atsa' vite yu': Dyus yuwe pta'shsa tyãniiteywe'sh uuniirrava ĩtyĩ yuusaana jĩ'ty jĩte', 20 Jesus pẽjyrra': —Tyajũ' i'cue'sha' andya'sa' ¿quimna sũjũ'cue? jĩte', Pedro pasrra': —Indya' Cristo, Dyus tashu yuusang jĩc. 21 Tyajũ' wala neewe'wec Jesusa' Dyus tashu yuusa Cristo' jĩna maa yujtyva pta'shcajmén. 22 Tyajũ' na'wẽc pta'sh: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' wala pcyuuni yuuwa'ja's jypa'gawa'j pejca peejyyuja', tyãa pa'ga judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh ajtserra icjetyna. Nava uurrava tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna jĩnac pta'sh. 23 Tyajũ' jyucaysaty na'jĩc: —Maava andy yacj yuu wẽerra', peecy cacue jytjãasni's quĩjnava jyuca nvijtrra yuurráa andy yacj yujya' ãjãne'cue, macue pytjaa yuuwa'j seena'sa een isa ma'c pa'jnava tyã'sa' ũucjmée. 24 Maa nasava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzewa'jrrá's ya'nwe'wesa' Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviituna. Nava maa nasava andy yacj fi'nzepa'garráa naa quiwete ĩtyĩ fi'nzeni's yajcymée iviitusa', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' iviitumeena. 25 Nasa' naa quiwetewe'shrrá's jyuca cnayrra', tyajy ũus yu's iviitute', ¿quĩjte selpiicy, peecy ũus yu's nwe'wemeete'? 26 Maa nasava andya's jypa'gaya' wa'lna andy pta'shnityva wa'lutyna atsa' Dyus Nchi'c Nasa Yuusaava andy Tata eena' cweetjniite Dyus angeleswe'sh yacj jycaajya' quĩjrra', tyã'wẽ yũusatyi' jypa'gaya' wa'luna. 27 Isatj we'we', ayte ũssa uuméy uyuune'cue Dyus jycaajya' quĩini's jĩc. 28 Tyã'wẽ we'weni teech qui'su scjẽwniite', Jesusa' tjã'tje orãyya' u'cj Pedro, Jacobo, Juan tyãawe'sh yacj. 29 Jesusa' orãyna u'piyna, tyajy dyi'pa' fiycu zhichcue yu'ptjej, atsa' tyajy atjni ropava tyã'wẽytyi chijme cuejnesa yuu. 30 Tyajũ' tyãa yacja' e'nz pitstjẽ'jty puuty we'wena vyaa, teechsa' Moises vite' Elias tyãawe'shtyi yu'. 31 Jyuca zhichcue eena' cweetjni pyãjte Jesus ma'wẽ ñus pytjaa yuurra Jerusalente uuwa'ja'styi we'we'. 32 Pedrowe'sha' wala dee wẽerrava, dejmée u'prra' uytyi, Jesus eena' cweetjni vite e'nzsa tyãa yacj ũssaty. 33 Tyajũ' tyãa e'nz pitstjẽ'jwe'sha' Jesusa's tyuteena u'juetste', Pedro' na'jĩc: —Ayte' cue'sh ũswa'j wala ewa', atsa' tecj wa' tyajaga, teechsa' iindy jĩi, vite' Moises jĩi, vite' Elias jĩi jĩc. Nava Pedro' ũus yuu yajcyméy we'wesarráac yu'. 34 Naapcachja' tãapj quĩjna'va, jyuca apjcu. Atsa' wala ũucjtyi tãapj dyiite neeyũurra. 35 Tyajũ' tãapj dyiiju na'wẽc we'we: —Na' andy Nchi'c wala wendynisa', atsa' tyã'sa' nwẽesẽ'jna cytey myuuwe jĩnic ptjũuse. 36 Tyã'wẽ we'wenijũ', Jesusrráa yã'j ũstety uy. Sa' tyãawe'sha' shuuna'ty neeyũu, sa' tyãn ensu' quim yujtyva pta'shmeeta' tyã'wẽ uyni's. 37 Sa' cuscuus encjẽ', tjã'ju quĩjatste', nasa wala cuj Jesusa's pu'tjengya' casejty. 38 Atsa' teech pitstjẽ'ja' nasaa cshavyte ũssa' sus we'werra': —Andy nchi'c teechrráa ji'ptju tyã'sa' meen tjeng. 39 Tyã'sa' ech luucu vit-sa uwerra caywẽchpa'ja'jna cweeyi'jna wala pcyu'c sa' tyjwete wẽjẽ'tsme'. Tyã'wẽ yũute', yuwesu bu'chrráac sẽjẽ'. 40 Indy yacj u'jusawe'shtyi' pytjaa we'weyã'tj, tyãa echa's andy nchi'c ũusu cutyi'cjan. Nava tyãawe'sha' ãjãmeeta' jĩte', 41 Jesus pasrra': —Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeesata' naa nasa'. ¿Bagachpcach i'cue'sh yacj pu'chna ũs ya'vatca? ¿Bagachpcach ãjãmée fi'nze ya'vacue? Mneejyũj iindy nchi'ca's jĩte', 42 tyãa pitstacya' Jesus tashte utyaana cũjũtspcachja', tyãa ech luucu vit-sa' caywẽchpa'ja'jrra pẽtycu. Nava Jesusa' juuna' we'werra ech luucu vit-sa's ũusu cutyi'tje', tyãa pitstacya' ew catyjic atsa' Jesusa' neya's ducjcu. 43 Atsa' Dyus tyacue wala ew yũute', jyucaysa wala cuj yajcytyi. 44 —Na'sa' ew wẽsẽ'jrra pechcananuwe: Dyus Nchi'c Nasa Yuusá's nasa ewmeesa cusete ducjni yuuwa'ja' jĩteva, 45 tyãa yacj u'jusawe'sh yu' jiyuya' ãjãmeeta', tyãawe'sh jiyuwa'jmeene' yu' naa pa'ga. Sa' tyã'wẽrrava pẽjy yu' meeta' ũucjrra. 46 Tyajũ' Jesus yacj u'jusawe'sha' tyãawe'sh pwe'sh puuty paapẽyi'ty: —Ayte' cue'sh pwe'sh ¿maa wejy jytjaacue walasacytja'w? jĩna. 47 Nava quĩj yajcyrra tyã'wẽ puuty we'wetsteva Jesusa' jiyurra', teech luuchcuẽ's tyajy pucate tyajrra' na'jĩc: 48 —Andya's wendysa' maava naa luuch na'wẽsaty ajtsemée jypa'gasa', andya's jypa'gasa yuutyna. Sa' andya's jypa'gasa', andya's jycaajsanava jypa'gasa yuutyna. I'cue'sh pwe'sh maa tyã'wẽ ãjmeecuesa na'wẽ yajcyna fi'nzena tyãa yuurráa jytjaacue walasa yuuna jĩc. 49 Tyajũ' Juan we'werra': —Cue'shtyi jype'jsa mwẽese'j. Teech pitstjẽ'j iindy yase's cysusrra ech luucu vit-sa's nasaa ũusu cutyi'jitste cue'sha' uyrra', tyã'wẽ yũunu jĩnatja'w we'we, cue'sh yacj u'jusameec yu' naa pa'ga jĩte', 50 Jesus pasrra': —Maava cue'shtyi atsewe'wesamée yu' cue'shtyi pu'chsa íirráatyna, atsa' tyãawe'shtyi' cuch tyã'wẽ yuunuwe jĩc. 51 Tyajũ' Jesus cielun u'jwa'j en utyaatste', ũucjmée Jerusalen chjambna u'jya' casejc. 52 Sa' u'juetsrra', yatste yuwe caacj, atsa' tyãawe'sha' Samaria quiwete teech chjambtety deewa'j yat pacueya' u'j. 53 Nava tyãa chjambtewe'sha' Jesus Jerusalenna u'juetste uyrra', jypa'ga wẽemeeta'. 54 Tyajũ' tyã'wẽ yũute', Jacobo, Juanwe'sha' Jesusa's na'jĩty: —Cue'sha' cieluju ipy caaquĩjĩ'jrra tyãa nasatyi' pemba jytjãasvatsa', cue'sha' cytey yu'nja'w Dyus yuwe pta'shsa Eliasva ma'wẽga yũu tyã'wẽy jĩte', 55 Jesusa' tjengrra' na'jĩnac yu'cypej: —I'cue'sha' jiyu'tsmeei'cue ma'wẽ yũuwa'ja'sva. 56 Dyus Nchi'c Nasa Yuurrava, andya' nasaty pembaya' yuwe'tsmeetj, naasáa nwe'werra ewte nvijt-ya'rráatj quĩj jĩc. Tyajũ' vite chjambnaty u'j. 57 Tyãawe'sh dyi'tje u'juetste', teech pitstjẽ'j Jesusa's na'jĩc: —Jype'jsa, indy yacj yuu wẽetj, indy mtee u'juetsteva jĩte', 58 Jesus pasrra': —Yu'cj niimal yujva deewa'j cafy ji'pjta', atsa' vichacuẽva yat ji'pjta'. Nava Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' mtee yujva tyajy dyictjerráa yuja'sva cjicjwa'j ji'pjme' jĩc. 59 Tyajũ' Jesusa' vite's pa'yac: —Andy yacj myuj jĩna. Atsa' tyãa pasrra': —Jype'jsa, mũytjãs, andy tata cjuẽ'yna pendaaya' u'juetstju jĩte', 60 Jesus pasrra': —Uusaawe'sha' peecy uusáa pwe'sh ya'pendaatyna. Atsa' indya' Dyus jycaajwa'j ena'srráa pta'shya' me'j jĩc. 61 Tyajũ' vite' na'jĩc: —Jype'jsa, andya' indy yacj yuu wẽetj, nava andy yattewe'sh cjuẽ'ytyi neewe'weya' u'juetstju jĩte', 62 Jesus pasrra': —Maava mjĩia's tacjrrarráa e'su yu' tjengsa' selpimeena Dyus ma'wẽ jycaajwa'ja'sva pta'shya' jĩc.

Lucas 10

1 Tyãa e'su' vite setenta tyjityjrra, e'nz e'nzcu yatste caaj, tyajy pa'jwa'j chjambsu mteeva jyuca. 2 Sa' na'jĩc: —Isa mjĩiwa'ja' wala yuj ũsa', nava mjĩisa yu' cujmeeta'. Atsa' mjĩi namu's pytjaa we'wena mpẽjywe nasa mjĩiwa'jsa tyajy mjĩitewe'sh. 3 I'cue'sha' jypa'yacy me'jwe, piishacuẽty alum cshavysu na'wẽ cajatstju naa pa'ga. 4 Ya'ja, vyu, pelgatyi tyã'wẽsa jyũmée me'jwe. Sa' dyi'tje nasa pu'jycjẽw yujrrava wechana jytjẽeyuumeene'cue. 5 Quiim yatte pa'jrrava, ewrráa we'wena wechana pa'jane'cue. 6 Atsa' tyãa yattewe'sh atsesameerra', tyã'wẽ wechana pa'jni's ewrráa jypa'gatyna. Nava jypa'gameete', tyajũ qui' u'juene'cue. 7 Sa' mtee ew jypa'gatyna, tyãa yatte paandejene'cue, tyãawe'sh quĩj sã'jĩni'sva ũ'na, tyãa pa'gatey mjĩisa' ũ'wa'ja's jypa'gawa'j ji'pja'. Atsa' i'cue'sha' yat iisa paandejna pecũjnuwe. 8 Maa chjambtewe'sh i'cue'shtyi jypa'gate', cytee ũsune'cue quĩj puutsteva wa'lmée jypa'gana. 9 Sa' cytee ãtsã'satyva nuycatyjirra na'wẽ pta'shine'cue: Dyus jycaajna pa'jwa'j ena' i'cue'sh yacj utya ũsa'. 10 Nava maa chjambteva i'cue'shtyi jypa'gameete', tyãa chjambte jyuca na'jĩne'cue: 11 I'cue'sha' jypa'gameerrava yuuwesa yuucajn i'cue'sh chjambte cytã'tujnd yujnava sacueecuerra u'juetstja'w cue'sh chindate uweni's. Sa' macue jypa'gameerrava, jiyurra neeyũutsi'cue: i'cue'shtyi Dyus jycaajna pa'jwa'j ena' utya ũsa' jĩne'cue. 12 Na'jĩ'tj na': Dyus castigãywa'j ente', tyãa chjambtewe'sha' Sodoma chjambtewe'shte jytjaacue ñus ya'castigaĩtyna. 13 Corazín chjambte nasa, Betsaidatewe'sh yã'jrra, seena' yuj ñuste neeyũuwa'ji'cue. Ayte i'cue'sh dyi'pte na'wẽtj ãtsã'saty nuycatyjina uusáaty fĩtyna yũu na' Tiro vite' Sidon chjambteva tyã'wẽy yũuvatsa', tyãawe'sha' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendni tyachyã'j yuuna. 14 Dyus castigãywa'j ente', Tiro vite' Sidon chjambte nasate jytjaacue i'cue'sha' ñus castigo's cnayuune'cue. 15 Atsa' Capernaum chjambtewe'sha' cielute u'jwa'jsatj sũjna i'cue yaaqui', nava infiernote cjẽeya' u'jwa'jsai'cue. 16 Tyãa chjambtyi' tyã'wẽ we'werra', setentasawe'shtyi' na'jĩc: —Maa nasava i'cue'sh pta'shni's wẽsẽ'jrra', andya'sva nwẽesẽ'jsa yuutyna. Sa' maava i'cue'shtyi atsesa', andya'sva atsesa yuutyna. Sa' andya's atsesa' andyrráana ajtsemée andya's caajsanava atsesa yuutyna jĩnac jycaaj. 17 Tyajũ' setentasawe'sha' wala wechana qui' shawendtyi na'jĩna: —Ech luucu vit-sa yujva indy pu'chte', cue'shtyi' nwẽesẽ'je'ty jĩna pta'shte', 18 Jesusa' na'jĩc: —Isa yuj pta'shi'i'cue andya' uytju echtjẽ'ja' cieluju cpi'sh cuejneni na'wẽ wetena quĩjatste. 19 I'cue'sh tyã'wẽ yũucajn íirráatj andya' quĩjteva jyuca ãjãwa'ja's ũs, ul weeswée usmity quĩjquĩj ech seena'sava i'cue'shtyi cpã'vit-ya' ãjãcajmén. 20 Nava ech luucu vit-sa i'cue'shtyi nwẽesẽ'pja'garráa yu', wechwecha yaacynuwe. Naasáa cielute i'cue'sh yase fi'jni ũsa' tyãa pa'ga yuurráa wechwecha myajcywe jĩrra', 21 Jesusa' tyajy ũuste wala wechac tyã'wẽ Dyus Espiritu pu'chpa'ga. Sa' na'jĩc: 22 Andy Tata' quĩjquĩjteva jiyuwa'ja's andyrrarrá'scu ducj. Tyãa pa'ga quim yujva jiyu'tsmeeta' Dyus Nchi'ca's, naasáa Ney yuurráa jiia'. Tyã'wẽy Tata'sva quim yujva jiyu'tsmeeta', naasáa Nchi'c yuurráa jiia', sa' maatyva Nchi'c íi cjiyu'tjerráa jiyuya' ãjãtyna andy Tata's. 23 Tyã'jĩrra' tyãa yacj u'jusawe'shtyi tjengrra', na'jĩc tyãawe'shrráaty: —Ãchj i'cue'sh uyna ũsi'cue tyã'sna tyãawe'sh yafyju uysá' wala yuj wechawa'j ji'pjta'. Tyãa pa'gatey ãchj i'cue'sh uyna ũsi'cue tyã'sa' 24 nyafiitey Dyus yuwe pta'shsawe'sh vite' jycaajsawe'shva wala yuj uy wẽety, nava uyya' ãjãmeeta'. Tyã'wẽy zhichcue pta'shni's ãchj i'cue'sh wẽsẽ'jna ũsi'cue tyã'snava wala yuj wẽsẽ'j wẽety, nava wẽsẽ'jya' ãjãmeeta' jĩc. 25 Tyajũ' ley caapiya'jsa teechsa Jesus tashte utyaarra', ewmée vit wẽerra na'wẽc paapẽjy: —Andya' ¿ma'wẽ yũurra ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjuqui'tj? jĩte', 26 Jesus pasrra': —Dyus leyte' ¿ma'wẽ fi'jni ũsna atsnga lẽeyrra jiyu'tsmée? jĩte', 27 ley caapiya'jsa' na'wẽc pas: —Indyna jype'jsa Dyusa's ũusuj jyuca yajcyrra bagachte yujva peena yu' tyuteeya'mée utyaarra tyãa yuurrá's selpiina mfi'nze. Sa' indy ma'wẽnga ya'peeygãja', tyã'wẽy vite nasatyva mpeeygãj jĩ'c jĩte', 28 Jesus we'werra': —Ew yuj pasngu. Tyã'sa' cytey yuurra', ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjune'nga jĩc. 29 Nava ley caapiya'jsa yu', tyajy yuweteyrráa ewmeete neeyũuyã'jrra', na'wẽc pẽjy: —Tyãa vite nasa jĩ'c tyãa yu' ¿quimtyna? jĩte', 30 Jesus pasrra' na'wẽc cuentu'j: —Teech pitstjẽ'j Jerusalenu casejrra' Jericon u'jni dyi'jcjẽ u'juetste', peswée dyi'tje yupya' casejty. Sa' quĩjquĩjne' jyũna u'juets yu', tyã's jyuca peswéety. Sa' cpã'vitrra', uuwa'jrráa yã'jty nvijt. 31 Peswée u'jni tyachmeyna, teech sacerdote quĩjrra' uycu tyãa cpã'vitnisa's, nava pu'chmée dyi'j scjẽwcu. 32 Tyã'wẽy Levi ji'tjewe'shva quĩjrra' uycu, nava tyãava pu'chmée dyi'j scjẽwcu. 33 Tyajũ' teech pitstjẽ'j Samariatewe'sh tyãa dyi'cjẽy quĩjrra', cpã'vitnisa's uyrra', wala peeygãjc. 34 Sa' cpã'yũusa tashte utyaarra', cpã'su aceite vino yacj awna yu'tse'cj. Tyajũ' tyajy a'jni jimbate yacjrra ca'ja'cj, sa' paandee yatna pe'jna u'jrra, cyte' quĩjquĩjva peejymeec sã'jĩ. 35 Cuscuus encjẽ', tyãa Samariatewe'sha' u'juetsrra', e'nz vyu cutyi'jrra, yat namu's dewec. Sa' na'wẽc neewe'we: Naa pitstjẽ'j cpã'vitnisa's meen sã'jĩ. Meerra' vyu nviitutstju tyãa ãjmeeváana nava qui' shawendna pa'jrra, ducje'nja tyãa yuuluni's jĩc. 36 Jesusa' tyã'wẽ pta'shrra na'wẽc pẽjy: —Indy ũus myajcy. Tyãa tecjtewe'sha' ¿maasaga ew yũusana' tjengu'? jĩte', 37 ley caapiya'jsa pasrra': —Cpã'vitnisa's peeygãasa jĩte', Jesus pasrra': —Indyva tyã'wẽy pu'chna peeygãjna me'ju jĩnac jycaaj. 38 Tyajũ' Jesusa' teech chjamb le'chcuẽtec pa'jya' u'j. Tyãa chjambte teech u'y Marta yaasesa' tyajy yatte jypa'gac. 39 Sa' Marta' teech nyacjcu ji'pju' Maria yaasesa. Atsa' Maria yu', Jesus pta'shnirrá's wẽsẽ'jya' tyajy tashte cachcu. 40 Naapcachja' Marta yu', mjĩinirrá's wala pa'pchuna ũsrra', Jesusa's utyaarra na'jĩc: —¿Uyu'tsmeengá' na'wẽ ũ'cuerráa wala mjĩina ũste', ũ'cue nyacj yu' pu'chjitsme'. Atsa' mpu'chcaaj jĩte', 41 Jesus pasrra': —Marta, i'cue' wala yuj cuj jwend mjĩina tundumée ũsi'cue. 42 Nava jytjaacue peejysa yu' teech jwend yuurrá'. Atsa' Maria' wejy jytjaacue peejysa's wẽsẽ'je'tsa' tyã'sa' quim yujva cusa'jmeetyna jĩnac we'we.

Lucas 11

1 Teech ente' Jesusa' Dyusna orãynac u'pu' teech ajte, sa' orãyna jyã'tje', tyãa yacj u'jusa teechsa' na'jĩc: —Cue'shtyi mcaapiya'j, Dyus yacj puuty we'wena orãyya', Juanva ma'wẽga tyãa yacj u'jusawe'shtyi' caapiya'ja' tyã'wẽy jĩte', 2 Jesus pasrra': —Dyus yacj puuty we'wena oraĩtsrra', na'jĩne'cue: Cue'sh Tata cielute ũssa, Indya' bagachteva wala jytujtjesang. Iindy jycaajwa'j ena'srráatja'w ũytjasu'. Naa quiwete indy ma'wẽne'nga jytjãasu' tyãa yu' jyuca cytey tee yuu cielute na'wẽy. 3 Ãchj cue'sh ũ'wa'ja's meen pees. 4 Cue'sh ewmée yũuni's meen peltunaĩ, cue'shva peltunãytja'w cue'shtyi ewmée yũusaty tyãa pa'ga. Ewmeete wetecajmén meen nwe'we jĩna oraĩne'cue. 5 Tyajũ' na'jĩnac we'we: —I'cue'sha' namicu yatte cuspyãj u'jrra': Namicu, tecj pan mpeequi'j. 6 Dyi'j u'jsa andy namicuc yatte pa'j, atsa' quĩj yujva ji'pjmeetj puutswa'j, ¿jĩmeema'cue quĩjva ji'pjmeerra'? 7 Atsa' dyiiju passa' na'jĩna: Andy luuch deeni yã'tja', atsa' cuch susnu. Naapcachja' vityva apjni yã'j ũsa', atsa' quĩj yujva ũsya' ewume'nja jĩrrava, 8 jwee cuch susna nes yuucajmén quiiterra quĩj pẽjyteva jyuca ũsuna. Na'jĩ'tj na': Namicu pa'garráa cuspyãj quiiterra ew yũumée naasáa cuch suscajménrráa tyã'wẽ yũuna. 9 Tyãa pa'gatj andya' i'cue'shtyi Dyusna pẽycaja' atsa' tyã' ũsuna. Quĩj peejini'sva pacuerra' uyuune'cue. Vityte pa'yate' pjaandena. 10 Na'jĩ'tj na': maava Dyusna pẽysa', jypa'gana. Atsa' pacuesa', uyuuna. Atsa' vityte tu'cacate', pjaandena. 11 Ũus miiyajcywe: i'cue'sh luuch pan pẽjyte', ¿cueta's ũsma'cue? Meerra' wendy pẽjyte', ¿ula's ũsma'cue? 12 Meerrava zits pẽjyte', ¿usmitya's ũsma'cue? 13 I'cue'sha' Dyus dyi'pte ewmeesarrava, i'cue'sh luuchtyi' ewsarráa i'cue peesu'. Atsa' i'cue'sh Tata cielutewe'sha' wejy jytjaacue ewsa Dyus Espiritu's peesuna pẽysatyi's jĩc. 14 Jesusa' ech luucu vit-sa cwe'we'jsame's pitstjẽ'j ũusuj cutyi'tje', tyãa echa' ũusuj casejc, atsa' tyãa pitstjẽ'ja' we'weya' ãjac. Tyã'wẽ yũute', nasa' wala cuj yajcyna neeyũuty. 15 Nava vite yu', na'jĩnaty we'we': —Echtjẽ'j pu'chterráac naa pitstjẽ'ja' ech luucu vit-satyva nasaa ũusuj cutyi'ji' jĩ'ty. 16 Naapcachja' vite yu' Jesus quĩj yũuteva jiyuya' sũjrra cielujũ seena'sa mcaavya'ja'j jĩte', 17 Jesusa' tyãawe'sh ewmée ũus yaacyni's jiyurra', cytey yuumée na'wẽrráac we'we: —Maa gobiernova peecy nasa yacjíirráa puiirra', tyãawe'sh pwe'shíirráa jyuca ptsuutyna. Maa yattewe'shva tyãawe'sh pwe'shíirráa puuty puiirra', tyãawe'sh pwe'shíirráa jyuca ptsuutyna. 18 Tyã'wẽy echtjẽ'jva tyãawe'sh pwe'shíirráa puuty puiirra', puuty ptsuutyna. Andya'sa' echtjẽ'j pu'chterráac ech luucu vit-satyva nasa ũusu cutyi'jya' ãjã' jĩ'i'cue tyãa pa'gatj tyã'jĩ'. 19 Tyã'wẽ dyijte', i'cue'sh yacj u'jusatyva echtjẽ'jíirráane' pu'chji' ech luucu vit-saty cutyi'jya'. Ew yajcyvats yu', i'cue'sh yacj u'jusaíirráa i'cue'sh jypumbani's cjiyu'jwa'jsata'. 20 Andya's echtjẽ'j pu'chmée, Dyus pu'chtetj ech luucu vit-saty nasaa ũusuj cutyi'ji'. Isa ew jiyuvats yu', i'cue'shtyi Dyus jycaajwa'j en ãjc tyãa pa'ga tyã'wẽ yũutstju. 21 Teech pitstjẽ'j chjãchjasa' quĩjquĩjva tyajy ji'pjuni's iviituya'mée sũjrra puiiwa'j tũ'srra yatte yupu'c ca'ga'jya'mée. 22 Nava vite wejy jytjaacue chjãchjasa pa'jrra', tyãa yupsa's cnayrra puiiwa'ja'sva cusa'jna yuurra ji'pjunityi's tyãac iiyamu. 23 Andy ju'ngumée ũssa', andya's atsesata'. Atsa' andy yacj pcjacj pu'chsame' neeusarra tyã'wẽ yuuna. 24 Ech luucu vit-sa' nasa ũusu casejrra', nasa u'pnimeesuc jycaasewa'j pacuena u'ju'. Nava uymeerra' naa sũju'c: Andy casejni yatnay shawendna u'jue'nja sũjrra 25 qui' shawendte' tyãa nasa ũus yu' yata's ew pandrra tyaajni na'wẽ ũstec uyna pa'ja'. 26 Sa' u'jrra vite siete ech tyãate jytjaacue ewmeesaty nuypa'jrra, tyãa nasa ũuste pejca u'caty. Atsa' tyãa nasa' jytjaacuec ewmeesa yuuna pa'ja'. 27 Jesusa' tyã'wẽ pta'shitspcachja', teech u'y nasaa cshavyte na'jĩnac sus we'we: —Indyna cchu'chusa mama yacja' seena' yuj wala wecha yujna jĩte', 28 Jesus pasrra': —Tyã'wẽme', wejyva Dyus we'weni's wẽsẽ'jrra', tyajy jycaajnityi's cytey yuusáa yacjrráa seena' wala wecha yuja' jĩc. 29 Tyajũ' nasa' Jesus we'weni's wẽsẽ'jya' tyajy tashte pcjaacjesatyi' na'jĩnac we'we: —Nasa ewmeesa naa ensuwe'sha' quĩjrráava seena'sa caavya'ja'cjaja'ty. Nava quĩj yujva jwee yu' caavya'ja'jmée, naasáa Dyus yuwe pta'shsa Jonas ma'wẽsaga yu' tyã'srráana cjiyu'tje ewna. 30 Jonasva ma'wẽga Nínive chjambte nasa ewmeesaty cjiyu'j, tyã'wẽy Dyus Nchi'c Nasa Yuusaava naa ensu nasa ewmeesaty cjiyu'jsa'. 31 Naa ensu nasaty Dyus castigãywa'j en ãjte', tyãniitey jyu'j quiwete jycaajsa u'ytjẽ'ja' ãchga nasatyi' ewmeete nviituna. Tyãa u'ya' tyacue jyu'juwe'sh yujrrava, wa'lméec Salomon pta'shnirrá'sva wẽsẽ'jya' pa'j. Naapcachja' ãchj yu' Salomonte jytjaacuesa ayte ũsa' nava wa'lu'ty naa pa'ga tyãa u'ya' ewmeete nviituna. 32 Tyã'wẽy Nínive chjambtewe'shva Dyus castigãywa'j en ãjte', naa ensu nasaty ewmeete nviitutyna. Tyãawe'sha' Jonas pta'shnirrá'sva wẽsẽ'jrra', tyãawe'sh pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendtyi. Naapcachja' ãchj yu' Jonaste jytjaacuesa ayte ũsa' nava wa'lu'ty naa pa'ga Nínive chjambtewe'sha' ewmeete nviitutyna. 33 Lampara's atũu dyiite apjrra tyajya' tyã'wẽ ya'pqui'tatsme', wejyva ẽetec ya'tyaja' eena' cweetjcajn, cyaj maava u'casa' eena'te u'cacajn. 34 Peecy cacuete yafya' lampara na'wẽsata'. Atsa' iindy yafya' suwenimée ewrra' iindy cacuete jyuca eena' cweetjna nes yuuna. Nava iindy yafy ewmée suweniite', iindy cacue' jyuca chji'ndyterráa neeyũuna. 35 Iindy cacuete quĩjte yujva chji'ndysamée jyuca eena'sarráa ũste', jyuca ew uyuune'nga, lamparava ma'wẽga ew eena' cweetje' tyã'wẽ. 36 Nava mpa'yajcy. Tyã'wẽme', eena' cjicjysa ji'pjngu tyãa cweetjmeete', chji'ndyterráa neeyũune'nga. 37 Tyajũ' Jesusa' tyã'wẽ we'wena jyã'tje', teech fariseo tyajy yatte sã'jĩya' pi'cycu. Atsa' Jesusa' u'jrra ũ'ya' cachcu. 38 Tyajũ' tyãa fariseo' naasũjc: Naa pitstjẽ'ja' wala yuj fiy yu'c cusecjẽ yu' caajmée ũ'ya' cachcu sũjũ'c. 39 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —Fariseowe'sh i'cue'sha' plaatu vaso ma'c yuu nava tyãa yuutyi' ecacjẽ yu' pcji'cji'i'cue. Nava i'cue'sh ũus dyiite yu', pesweena quĩjquĩjva ewmeerráa yũunisarráa jyuca uta ũsa'. 40 I'cue'sha' jiimeevá'cue: Dyusa' cacuecjẽ ãacjẽwe'shrrá's uyrra', ũustewe'sh yu's uyu'tsmeene' ¿sũjũ'vá'cue? 41 Tyã'wẽ quĩjva ji'pjmeesaty ũusuj jyuca peeygãjna lmushnu peesvatsa', ãacjẽrráa yaatesa yuumeene'cue. 42 Fariseowe'sh, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', i'cue'sha' putatyjã', me'sucue, quĩjquĩjva uutjashte ũsna tyãa yu'sa' jyuca diesmo ducjrrava, Dyus yu'sa' ũusu jyuca wendyna nwẽese'jna fi'nze'tsmeei'cue naa pa'ga seena' yuj ũucjũucja'. Diesmo's ducjwa'j yuja', nava Dyusna nwẽese'jni wejy jytjaacue ewa'. 43 Fariseowe'sh, i'cue'sh yacj seena' yuj ũucjũucja', i'cue'sha' judiuwe'sh pcjaacjenisu cachni wejy ewsarráana i'cue pacué', sa' chjambsu msuuva ewcuẽrráa wecha jytjãasna i'cue pecũju' naa pa'ga seena' yuj ũucjũucja'. 44 Ley caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sh, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', i'cue'sha' ãajurráa ew we'werra', ũus dyiiju yu' ewmeerráa yajcyna fi'nzepa'ga. I'cue'sha' uusáa pendani cafya's apjnisa na'wẽi'cue. Tyãa cafya's apjte', nasa' ma'wẽ dyiiga quĩj ũsteva jiimée cajcuesu scjẽuucy tyã'wẽrráa i'cue jiyunimeete fi'nze' jĩte', 45 ley caapiya'jsa pasrra': —Cue'shtying atsewe'we' jĩteva, 46 Jesusa' qui' we'werra': —Ley caapiya'jsawe'sh, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', i'cue'shva viterráaty tyã'wẽ quim yujva ãjãwa'jmée tjẽysa's ũsrra', i'cue'sh yu', ma'wẽcuẽrráa yujva pu'chjitsmeei'cue naa pa'ga. 47 Tyã'wẽy i'cue'sh ji'j yatsgawe'sh tyã'wẽ Dyus yuwe pta'shsaty icjrra pendaate', i'cue'sh yu' tyãa pendani's zhichcue vitnai'cue pjeu'ju'. 48 Sa' tyã'wẽ yũurra', cue'sh ji'j yatsgawe'sh ew yuj yuuty jĩrrane'cue tyãawe'sh icjrra pendani's zhichcue vitna pjeu'ju' naapa'ga i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja'. 49 Cyajíi Dyusa' tyã'wẽ yũuni's we'werrac na'jĩ': Andy yuwee pta'shsa tyãniitey ensuva caja'nja, sa' naa ensuva caja'nja. Nava maaíityi' icjetyna, sa' vite yuutyi' wala ajtsena pcyuutyna jĩ'c. 50 Naa ensu nasa' jyucaysa castigo's cnayuutyna, 51 tyã'wẽ Abela's icjnijũjy Dyus yuwe pta'shsaty icjrra Zacariasa's icjni entepcach ee pcawpa'ga. Tyãa Zacarias yu'sa' dyuus yat patyute altal utyatety icj. Tyãa pa'ga naa ensu nasaty Dyusa' castigaĩna, tyã'wẽ Dyus caajnisaty icjpa'ga. 52 Ley caapiya'jsawe'sh, i'cue'sh yacja' seena' yuj ũucjũucja', i'cue'sha' tyacue wala leya's jiisatja'w jĩrrava, vite yuutyi's caapiya'ja'tsmeei'cue. Tyãasa vite jiyu wẽesaty i'cue'sha' yupnarráa ũsi'cue jĩte', 53 ley caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' wala ũusacharra quĩjrráava wala paapẽjytyi, 54 quĩjterráava ewmée paste' pãatyjĩ'cjya' sũjrra.

Lucas 12

1 Tyajũ' nasa iiméj seena' wala pcjaacjerra jyuca utate', Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh cjuẽ'ytyi na'wẽc we'we: —Fariseowe'sh ewmée yũuna fi'nzeni's mpa'yajcywe. Tyã'wẽme' tyãawe'sha' ãajurráa ew we'werra', ũus dyiite yu', ewmeerráaty yaaqui'. 2 Nava macue paatste sũtjnisarrava quĩj yujva ãate vyaamée yu' neeyũumeena, sa' macue ũusterráa yaacynisava quĩj yujva jiyunimée yu' neeyũumeena. 3 Tyãa pa'ga i'cue'sha' quim yujva wẽsẽ'jnimeete vá'cue we'we' nava jyuca ptjũusena. Meerra' i'cue'sh ũusterráa vá'cue ewmée yajcy, nava maanzcuẽe yat-suva jyuca caajiyu'jni yuuna. 4 Ãchja', andy namicu i'cue'shtyi na'jĩ'tj: Cacuerrá's icjsatyi' ũucjnuwe. Tyãawe'sha' cacuerrá's icjrra', jwee yu' quĩjva yũuya' ãjãmeetyna. 5 Nava pta'shitstju quimna ũucjwa'tjeva: Naa quiwete ĩtyĩ u'juni's cusa'jrra', ũusa's infiernote caajwa'jsarrá's ũucjna mfi'nzewe. Tyã'srráa ũucjwa'ja'. 6 Tajts vichacuẽty e'nz centavoterráac ya'tyweyú'. Nava macue pa'gameesateva Dyusa' teechrráa yujnava pechcanaméec tjengna fi'nze'. 7 I'cue'sh jycuette dycjas yujva jyuca isani ũsta'. Atsa' i'cue'sh yu' maanzcuẽe vichacuẽteva jytjaacue pa'gasai'cue. Tyãasa ũucjmée mfi'nzewe. 8 I'cue'shtyi na'jĩtstju: maava naa quiwete nasaa dyi'pte tjaamemée Cristo jĩitj jĩna ãate pta'shsatyi', andyva Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' tyã'wẽy Dyus angeleswe'sh dyi'pte tjaamemée: Na' andy nasata' jĩna pta'shi'nja. 9 Nava maava naa quiwete nasaa dyi'pte tjaamerra Cristo's jiimeetj jĩna ĩshĩijana atsa' andyva Dyus angeleswe'sh dyi'pte tyã'sa' jiimeetj jĩ'nja. 10 Maava Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's macue atsewe'weteva, ya'peltunaĩna. Nava Dyus Espiritu's atsewe'wete', bagachte yujva peltunãynimée yuuna. 11 Na'jĩ'tj na': i'cue'shtyi judiuwe'sh pcjaacjenisu meerra' cjuẽswe'sh tashte cuutya'tjeva, ũucjnuwe cuj yajcyna quĩj we'wequi'tj sũjna. 12 Tyãa pa'gatey Dyus Espiritu' ma'wẽ we'wewa'ja'sva caaũusutje'jena tyãa dundte jĩc. 13 Tyajũ' teech pitstjẽ'j nasaa cshavyte ũssa' Jesusa's na'jĩc: —Andy yacjtjẽ'ja's meen we'we, tatawe'sh ji'pjuni's pyãjn andy jĩi tyundeecajn jĩte', 14 Jesus pasrra': —¿Quimga andya'sa' tyundeendewa'jsa meerrava cjuẽs na'wẽsa qui'p? jĩrra', 15 na'wẽc we'we: —Mpa'yajcywe, naa quiwete ji'pjunirrá's yaacynisa's. Tyã'wẽme' naa quiwete quĩjquĩjva ji'pjurrarráa tyã'wẽ ĩtyĩ ya'fi'nze'tsme'. 16 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc ejemplo pta'sh: —Teech pitstjẽ'j wala ji'pjsa u'pu'c. Tyajy quiwete uutjash wala yũncu. 17 Atsa' tyãa ji'pjsa' yajcyya' cachcu: ¿Ma'wẽ yũuqui'tj? Mtee yujva andy ũ'a's jyuca jyaawya' ãjãnimeetj sũjũ'c. 18 Sa' yajcycu: Jiiyã'tj ma'wẽ yũuwa'ja'sva. Ũ' jyaaw yattyi pẽtyya'vatj, vite wejy walasa tyajya'. Sa' quĩjquĩj ũ'va tjẽ'tje' vite' quĩj ji'pjunityva cytee jyaawu'nja. 19 Tyajũ' andy ũuste na'jĩ'nja: Wala quĩjva jyaawni ji'pjngu, wala cuj añu selpiwa'j. Ãchja' mjĩimée caasena quĩjva ũ'na wechwecha miyajcy sũjũ'c. 20 Nava Dyusa' na'jĩc: Ãjmeeng yaaqui'. Naa custe uuya'vang. Atsa' iindy ji'pjuni jyaawni' ¿quiim jĩi yuuwa'jtyna? jĩc. 21 Jesus we'werra': Tyã'wẽc ya'yu' naa quiwete ji'pjunirrá's nuywalaana ũsrra', Dyus dyi'pte yu' puuplec neeyũ' jĩc. 22 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi' na'wẽc yu'cypej: —I'cue'sha' ¿quĩjte ũ'wa'j uyuucytja'w? Sa' ropava ¿quĩjte uyuucytja'w? sũjna pa'pchunuwe. 23 Tyã'wẽ yuucajmeníi ĩtyĩ fi'nzenisa' ũ'nite jytjaacue ewsa', atsa' tyã'wẽy cacueva ropate jytjaacue ewsa'. 24 Vichacuẽty mtjengwe vacy. Tyãawe'sha' uja'tsvameeta', sa' ũ' jyaaw yatva tyajrra ũ' pcjacje'tsvameeta'. Nava Dyusa' tyãawe'shtyi' sã'jĩ'c na' i'cue'sh yuutyi's wejy tyã'wẽ sã'jĩna vichacuẽte jytjaacuesai'cue naa pa'ga. 25 I'cue'sha' ¿maarrá' iiméj wala pa'pchurra peena medio metro tjaacue walaaya' ãjama'cue? 26 Tyã'wẽ ãjameerra', ¿quĩjya'rráacue naa quiwetewe'shrráaty tyacue wala pa'pchu'? 27 Quitety mtjengwe, ropa uyya' mjĩimeerrava ma'wẽta zhichcue walá'. Isatj we'we': Jycaajsa Salomon tyacue ji'pjsa yujrrava tyãa quite na'wẽ yu' zhichcuesa ropa atjme'. 28 Quite' teech en fi'nzena', cuscuuscjẽ' ipyte cambwa'jrráa yã'tjeva tyã'wẽc zhichcue pjeu'j. Dyusa' tyã'wẽy i'cue'sh yuutyi's wejy ropa ewsa ũsna nes yuuna na's i'cue Dyusa' tyã'wẽ yuuna sũjũ'tsmée. 29 Tyã'wẽ yã'tje', ũ'wa'j ¿quĩjte uyuucytja'w? sũjna pa'pchuna fi'nzenuwe. 30 Naa quiwete nasarráaty cacuete peejinirráana yajcyna fi'nze'. Nava i'cue'sha' cielute Tata ji'pji'cue tyã' jyuca jiiyã'ja' i'cue'sh quĩj peejini'sva. 31 Tyãa pa'ga wejyva Dyus jycaajnitewe'sha's cjuẽ'yna wejy tjaacue mpa'pchuwe. Naa quiwetewe'shtyi' wejy pa'pchumeeteva, pejca yuj ũsni yuuna. 32 I'cue'sha' cujmeecue i'cue nava ũucjnuwe, tyãa pa'gatey i'cue'sh Tata cielutewe'sha' i'cue'shtyi peeygãjrra tyajy jycaajna ũsni's i'cue'shtyi ũsya'va'. 33 Ji'pjunisa's tyweyrra jypeejysaty mpeeswe. Vyu jyaawni suwewa'jmeesa mvitwe. I'cue'sh ji'pjuni cielutewe'sha' ptsumeena, cyteea' quĩj peswée yujva u'cameena, sa' chicarráa yujva suwmeena. 34 Mtee jyaawni ji'pjrra', cyte yuurráac wejy jytjaacue yajcyna ya'fi'nze'. 35 Jyuca pjeu'jrra lamparaty pqui'tarra ũytjasna meswe. 36 Patrona' boda yatu shawendna pa'jrra', vityte tu'cacatspcachja', selpisaawe'sha' dundtey vitya's pjaandeya' jypa'yacy ũytjasna ũssa na'wẽ myuuwe. 37 Jypa'yacy ũste patron pa'tje', selpisaawe'sh yacja' wala yuj wecha yujna. Isatj we'we': Tyã'wẽ jypa'yacy ũssatyi' patrona' pjeu'jrra mesate caachi'jina puutsya'. 38 Cuspyãj ma'c yuu meerra' cjicjiitste ma'c yuu nava jypa'yacy ũste pa'tje', selpisaawe'sh yacja' wala yuj wecha yujna. 39 Ũus miyajcywe vacy: Maa yat namuva peswée quĩj orate tyajy yatte pa'jwa'ja's jiyuvatsa', dejmée jypa'yacy ũsrra' ca'ga'jmeena tyajy yatte pesweewe'shte. 40 I'cue'shva tyã'wẽy pjeu'jrra jypa'yacy meswe. Tyã'wẽme', yajcymée ũsiyna, Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' quĩjrráa yuuna jĩc. 41 Tyajũ' Pedro' na'wẽc pẽjy: —Naa ejemplo' ¿cue'sh jĩirráa váana meerra' jyucaysaty vá'nga pta'shi'? jĩte', 42 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Maa patronva yultumu nwẽesẽ'jsa ewsa's neewe'werra nviituna, tyajy yatte mjĩisaty sã'jĩna nes yuucajn. 43 Atsa' patron jycaajni's cytey yuuna ũste patron pa'tje', tyãa selpisáa yacja' wala yuj wecha yujna. 44 Isatj we'we': Tyã'wẽ yũusa's patrona' tyajy ji'pjuni's quĩjquĩjnava jyuca tyãa yultumurrarrá's neewe'werra tjengcajn nviituna. 45 Nava tyãa yultumu': Andy patron dund pa'jmeena sũjrra cytee mjĩisaty pcyuuya' quiiterra, tyãa yu' tundyna tũuya' quiitena. 46 Naapcachja' tyajy patrona' shawenduuna tyã'wẽ yultumu' patron pa'jwa'ja's jiimeerra' ũytjasmée ũsiyna. Sa' wala seena' castigaĩna, nwẽesẽ'jsameewe'shtyi ma'wẽ castigaĩcy tyã'wẽy. 47 Maa selpisaava tyajy patron jytjãasni's jiirrava cytey nwẽesẽ'jsame', wala cujus castigãyni yuuna. 48 Nava maa selpisaava patron jycaajni's jiimeerra' ãjmée yũuna tyã'sa' cujusmée ya'castigaĩna. Maanava wala ũsrra', wala ya'pẽyina. Atsa' maanava jytjaacue quĩjnava neewe'werra', jytjaacue ew jype'cjaníi yuuna. 49 Naa quiwete ipy pqui'taya' quĩisa na'wẽtj quĩj, bejnayã'j ũsvats ma'wẽ wala wechaaqui'tj. 50 Andya' uuwa'jsatj tyãasa wala ñusna u'jutj uuwa'j en ãjpcach. 51 Naa quiwete puiimée wẽt caafi'nze'jya'ne' quĩj ¿sũjũ'vá'cue andya'sa'? Nava tyã'wẽ yũuya' quĩjmeetj. Andy pa'gaterráa maa nasaíi yu' puuty yajtsena puiina fi'nzetyna. 52 Ãchjũyã'ja' teech yattewe'sh tajts nasarrava tecjsa' e'nzsaty ajtsena puuty tyã'wẽrrarráa puiina fi'nzetyna. 53 Neya' nchi'ca's atseyajcyna fi'nzena. Atsa' nchi'ca' neya's tyã'wẽy yũuna fi'nzena. Njĩ'ja' niisa's ajtsena fi'nzena, atsa' niisa' njĩ'ja's tyã'wẽy yũuna fi'nzena. Suegra' ncuẽmyu's atsena, naapcachja' ncuẽmyu', suegra's atsena. 54 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we: —I'cue'sha' sec cjẽenijũ tãapj quiitena yujte', nus pa'jya'va' jĩ'i'cue, atsa' cytey yu'c. 55 Sa' wejyaatste', sec ya'va' jĩ'i'cue, atsa' cytey yu'c. 56 ¿Ma'wẽ yuurra nus pa'jna qui' sec ya'vateva jiisatja'w jĩna ũuste yu' iiwejch i'cue yajcyna fi'nze'? Sa' jiisarra' ¿ma'wẽtecue naa ensu' quĩj yũutsteva tyã's yu' jiyu'tsmée? 57 I'cue'sha' ¿mjĩitecue ewterraj puuty we'wena yuwe's pjeu'ju'tsmée? 58 Maava indya's pãatyjĩ'cjte', tyãa yacj cjuẽs tashte utyaaya' u'juetsrra', dyi'tje ewterraj puuty we'wena yuwe's mpjeu'jwe, cyaj cjuẽs tashte cuutya'jmeena. Tyã'wẽme', cjuẽsa' indya's policia's ducjena, atsa' policia yu', carcelte cyuupjana. 59 Na'jĩ'tj na': Tyajũyã'ja' vyu nmej ji'pjuni's ducjmeerra yu', carceluj casejmeene'nga jĩc.

Lucas 13

1 Tyãa ensuy nasa maaíi yu' Jesusa's na'wẽty pta'shna utyáa: —Galileajuwe'sha' Dyusna wechana neewe'weya' altalte cambwa'j tajcy icjetspcachja', Pilato' tyãawe'shtyi' icjcaacj, atsa' tyãawe'sh eea' tacy ee yacj jyuca ca'nduc jĩte', 2 Jesusa' na'jĩc: —Galileaju nasaty tyã'wẽ yũute', tyãa uusaawe'sha' Galileasu nasate jytjaacue pcalsane'ta yu', tyãa pa'gaty tyã'wẽ uu ena's ji'pju ¿sũjũcué'? 3 Na'jĩ'tj na': Tyãawe'shrráa tjaacue pcalsa yu'tsmeeta'. Atsa' i'cue'shva pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendmeerra', tyãawe'sh na'wẽyrráa uuwa'jsai'cue. 4 Tyã'wẽy dieciocho nasa Siloete torre cajcuecjẽ wetete' uuty tyãa uusaawe'sha' Jerusalen chjambte u'psawe'shte jytjaacue yuuwesane'ta yu', tyãa pa'gaty tyã'wẽ uu ena's ji'pju ¿sũjũcué'? 5 Na'jĩ'tj na': tyãawe'shrráa tjaacue yuuwesa yu'tsmeeta'. Atsa' i'cue'shva pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendmeerra', tyãawe'sh na'wẽyrráa uuwa'jsai'cue. 6 Jesusa' naa ejemplo'scu pta'sh: —Teech pitstjẽ'ja' higuera fytũu tashcu tyajy quiwete ujni ji'pju'. Sa' tjengya' u'cj, yũnváana sũjrra. Nava uyme'. 7 Tyajũ' na'jĩc cytee uutjash tjengsa's: Naa fytũu tash yũnuutsváana sũjrra andy tjengya' pa'jna ũsni tecj añuyã'ja', nava teech yũn yujva uynimeetj. Atsa' mespẽ'tj, ¿mjĩya'rráa cyul ũsya'vana? jĩte', 8 uutjash tjengsa pasrra': Menvijt naa añurráava, atsa' quiwe's luupe'jrra shaacue'je'nja. 9 Atsa' yũnne'jváana. Tyã'wẽ yũute yũnmeete, caaspẽ'tje'jene'nga jĩc. 10 Teech sapatu jycaase ente', Jesusa' judiuwe'sh pcjaacjenitec caapiya'jna ũsu'. 11 Atsa' cyte' teech u'y dieciocho añuyã'j ãtsã'na u'jusac ũsu', ech luucu vit-sa pcyuute cu'le u'juya' ãjasamée. 12 Atsa' Jesus uyrra', pa'yac: —I'cue' naa weeju catyjiyã'ji'cue jĩrra', 13 Jesusa' ãtsã'sa cacuete jya'ndycu. Naapcachja' tyãa u'ya' dundtey cu'le'ya' ãjãrra', seena' wala Dyusa's wechana we'wec. 14 Jesusa' tyã'wẽ sapatu jycaase enteva ãtsã'a's nuycatyjite', judiuwe'sh pcjaacjenite npiitstjẽ'jsa' ũusacharra nasaty na'jĩc: —Qui'su' seis en ji'pja' mjĩiwa'j. Atsa' catyji wẽerra' vite ensu myujwe. Nava sapatu jycaase ente yu', catyjiya'rráa yu' pa'jnuwe jĩnac jycaaj. 15 Atsa' Jesus pasrra': —Ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmeerráa yaacysawe'sh mpaaswe: I'cue'sh cla meerrava i'cue'sh jimba tundni ũste', macue jycaase enteva jyũcjwenderra yu' yusya' ¿jyũna u'jmeema'cue? 16 Naa u'ya' Abrahan ji'ja' nava echtjẽ'ja' dieciocho añuc caãtsã'jna ji'pju'. Atsa' macue jycaase enteva echtjẽ'j cuseju cusa'tje ¿ewmeemañ? jĩte', 17 Jesusa's atseyaacysawe'sha' wẽsẽ'jrra', tjaamety. Nava nasa jwee cujsa yu' wecha'ty, Jesus tyacue wala ew yũupa'ga. 18 Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Dyus jycaajwa'j ena' ¿ma'wẽcy sũjũ'cue? Tyã'sa' ¿quĩj yacj caaja'nda'jaqui'tj? 19 Nava na'wẽ': teech pitstjẽ'j tyajy quiwete mostasa fiwa's ujte', ma'wẽ seena' walaacy. Atsa' vichacuẽ yujva tyãa mostasa cu'tasu yaatutyqui tyã'wẽsa'. 20 Qui'quin vite ejemplo na'wẽsa yacjcu caaja'nda'jna pta'sh Dyus jycaajwa'j ena's: 21 —Teech u'ya' tecj libra scuutyj ũ'wete le'chcue levadura's ca'ndte', ma'wẽ jyuca pẽetjẽjecy tyã'wẽy yuuna jĩc. 22 Jesusa' Jerusalenna u'juetsrra', chjambsu msuuva iicaapiya'cj u'jue'. 23 Atsa' teechsa' na'wẽc pejy: —Dyus tashte ewte neeyũuwa'jsa' ¿cujmeeváatyna? jĩte', Jesus pasrra': 24 —I'cue'sha' wala yuj mpa'pchuwe vity pteenzte u'caya'. Na'jĩ'tj na': Maava wala yuj u'ca wẽjẽtyna, nava tjẽyteva pa'pchumeerra yu' u'caya' ãjãmeetyna. 25 Yat namu' vitya's apjyã'tje', i'cue'sha' ecaju neeyũurra' vityte tu'cacana na'jĩne'cue: Vitya's meen pjaande, cue'sh u'caya'vatja'w jĩne'cue. Nava tyãa pasrra': Andya' jiimeetj i'cue'sha' majũwe'shne'cue nava jĩte', 26 i'cue'sha' na'jĩne'cue: Cue'sha' indy yacj tyutemée mteeva u'jusatja'w. Atsa' indya' cue'sh chjambsuva caapiya'jng jĩvá'cue. 27 Nava tyã' na'wẽ pasuna: Na'jĩyã'tj na', i'cue'shtyi' jiimeetj majũwe'shne'cue nava. Andy tashu me'jwe, i'cue'sha' jyucay ewmée yũusarráa i'cue jĩna. 28 Atsa' i'cue'sh yu' eca cutyi'jni neeyũutspcachja', Abrahan, Isaac, Jacob vite' Dyus yuwe pta'shsa tyãawe'sh yu' Dyus jycaajna ũsnite ũste uyrra', seena' wala ũ'nene'cue qui'tj yujtyva csuusu'jna. 29 Ecaju neeyũusáa tyã'wẽ ñuscajníi sec cãanijũwe'sh, sec cjẽenijũwe'sh, majũ majũwe'shva jyuca pa'jya'vata', Dyus jycaajna ũsnite u'caya'. 30 Atsa' cytee u'cawa'jsa ãchj maaíi yu' e'stewe'sh ũsta' tyãa yu' yatste yuutyna, naapcachja' yatstewe'sh yu' e'ste yuutyna jĩc. 31 Tyãa entey manz fariseowe'sh pa'jrra', Jesusa's na'jĩty: —Me'j ayjyu. Tyã'wẽme', Herodesa' indya's icjya'va' jĩna pta'shte', 32 Jesus pasrra': —U'jrra na'jĩne'cue tyãa tjẽ'ja's: Ãchj yacj cuscus yacj nee mjĩiwa'j ji'pjtju ech luucu vit-saty nasa ũusu cutyi'jna ãtsã'satyva nuycatyjina. Sa' tecj ente' mjĩina jyã'ja'nja jĩ'c jĩne'cue. 33 Andya' nee u'juwa'j en ji'pjíirráatj tecj en ãjpcach, tyãa pa'gatey Dyus yuwe pta'shsa' Jerusalen ecaju yu' uuwa'j ji'pjme'. 34 Jerusalentewe'sha' Dyus yuwe pta'shsaty icjna Dyus caajnisatyva pãpana pcyuui'cue. Nava andya' i'cue'shtyi' maanzcuẽe usva pa'yatj nwe'weya', atallva ma'wẽga luuchcuẽty fyuu cu'ta dyiite yu'ãshi' tyã'wẽy yũuya', nava nwẽesẽ'jmeei'cue. 35 Tyãa pa'ga mpa'yajcywe. I'cue'sh chjamba' jyuca ptsuuna sa' ãchjũyã'ja' andya's peena yu' uymeene'cue, Dyus caajni jytujtje qui' quĩiwa'j en ãjpcach jĩc.

Lucas 14

1 Teech sapatu jycaase ente' Jesusa' fariseo npiitstjẽ'j yattec ũ'ya' u'j. Atsa' vite fariseowe'sh yu' peetjengu'naty ũsu'. 2 Tyãa yatte' teech pitstjẽ'j tsu'vy weete ãtsã'sac ũsu'. 3 Atsa' Jesusa' na'jĩnac pẽjy ley caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'shtyi: —Sapatu jycaase enteva ãtsã'sa's nuycatyjite ¿ewmañ? jĩte', 4 tyãawe'sha' pasmée shuuna'ty neeyũu. Atsa' Jesusa' tyãa ãtsã'sa's pa'yarra nuycatyjirrac caaj. 5 Sa' fariseowe'shtyi' na'jĩc: —I'cue'sh jimba meerrava i'cue'sh cla cafyte cjẽerra u'pte', ¿dundtey cutyi'jmeema'cue jycaase enteva? 6 Tyã'jĩte', wej yujva pasya' ãjãmeeta'. 7 Fiestate pi'cynisa' cachni ewsarráaty tyjityjitste uyrra', Jesusa' na'wẽc yu'cypej: 8 —Boda fiestate i'cue'shtyi pi'cyte', cachní ewsu yu' cachnuwe. Tyã'wẽme' vite i'cue'shte jytjaacue jytujtjesa váa pa'jana, 9 atsa' fiesta namu' i'cue'shtyi quiisuna: Ayte' naajy cachwa'jrrá' jĩrra. Atsa' wala tjaamena u'juene'cue cachní achamée ewcjẽ cachya'. 10 Fiestate i'cue'shtyi pi'cyte', wejyva nmej punzacjẽ mcaachwe, cyaj i'cue'shtyi pi'cysa uyrra': Namicu, ay yatscjẽ wejy ewcjẽ myuj cachya' jĩte', wala wechana yatscjẽ cachya' u'juene'cue. 11 Maava walasatj sũjna iiwejch iiwejch yaacysa' tjaamewa'jrráa ji'pjuna. Nava ãjmeecuesa na'wẽrráa yajcyna fi'nzesa' jytujtje wálasa yuuna. 12 Sa' fiesta namu pi'cysa'sva na'jĩc Jesusa': —Indya' sã'jĩya' pi'quitsrra', iindy namicuwe'shtyi yacjtjẽ'jwe'shtyi pucacjẽ npe'shtyi meerrava utyasuwe'sh vyu ji'pjsaty pi'cynu. Tyã'wẽme' tyãawe'shva caashwendu'ju'tja'w jĩna indya's tyã'wẽy sã'jĩya' pi'quityna. 13 Atsa' sã'jĩya' fiesta vitutsrra', wejyva puuple ãjmeecuesa lengsa uysamée tyã'wẽsarráaty mpi'cy sã'jĩya'. 14 Atsa' tyãawe'sha' ca'tu' tyã'wẽy caashwendu'jya' ãjãmeetyna indya's. Nava wechana mneeyũu, tyãa pa'gatey Dyusa' indya's deweena Dyus luuch qui' ĩtyĩ yuu ente' jĩc. 15 Tyã'wẽ pta'shni's wẽsẽ'jrra', mesate u'psa teechsa' na'wẽc we'we Jesusa's: —Dyus jycaajna ũsnite u'carra ũ'sa yacja' wala yuj wecha yujna jĩte', 16 Jesusa' na'wẽc cuentu'j: —Teech pitstjẽ'j fiesta wala vitutsrra', nasa seena' wala cuj pi'cycu sã'jĩya'. 17 Sa' ũ'wa'j ora ãjãtste', teech selpisa's pa'yaya' caacj: Ũ'ya' myujwe, jyuca pjeu'jniyã'j ũsa' jĩna pa'yacajn. 18 Nava jyucaysa wa'lrra na'wẽrráaty pas: Nyafytewe'sh pasrra': Quiwetj wey, sa' tjengya' u'jue ji'pjtju. Atsa' tee peltunaĩ jĩc. 19 Atsa' vite we'werra': Diez novillotj wey, sa' tjengya' u'juetstju. Naa pa'ga tee peltunaĩ jĩc. 20 Atsa' tecjtewe'sha' na'wẽc pas: Ãchrráatja'w ptamúu, sa' yujya' tunduume'nja jĩc. 21 Tyajũ' selpisá' shawendna u'jrra tyajy patrona's jyuca pta'shcu. Atsa' patrona' wala ũusacharra tyã's selpisa's na'jĩnac jycaaj: Dundtey plaasasu clliicjunsu qui' u'jrra puuple ãjmeecuesa lengsa yafy puuple uysamée tyã'wẽsaty pi'cyrra ayte pe'jna yuweene'nga jĩc. 22 Atsa' selpisá' u'jrra qui' shawendna pa'jrra': Iindy jycaajni's cytey yuutj, atsa' pa'jty. Nava cachwa'j yu' nee ũsiyrráata' jĩte', 23 patrona' selpisá's na'jĩc: Ãchja' chjamb ecaju jyu'juwe'sh vite' dyi'j u'jsatyva pi'cyrra ayte ca'ga'jane'cue macue wa'lutsteva ãandyijimée, andy yatte utapcach. 24 Nava nyafyte pi'cynisa wa'ltyi tyãawe'sh yuutyi' caapa'ja'jme'nja andy yatte puutsya' jĩc. Tyã'jĩnac cuentu'j Jesusa'. 25 Tyajũ' Jesus e'ste nasa wala u'juets yu'ty, atsa' tyãawe'shtyi yu'tjengrra na'jĩc: 26 —Maava andy yacj yuusá' tyajy ney, njĩ'j, nyu, luuch, nyacjwe'sh, npe'shwe'shtyi nvijtrra tyã'wẽy iiwejch yajcyna fi'nzeni's uu entepcach nvijtmeerra yu', andy yacj fi'nzeya' ãjãmeena. 27 Sa' macue tjẽyte uupchãjteva tyãatyi' yajcymée, andy yacj yujmeerra yu' andy yacj fi'nzeya' ãjãmeena. 28 I'cue'sha' yat wálasa tyajya'varra', jyuca jyã'jwa'j quĩjquĩjva ãj ũstymañ sũjna cachrra ¿yajcymeema'cue? 29 Tyã'wẽ yũumeete', quiwete pyãjn pa'j mjĩirrarráa nvijtte', maava uysa' npeevyshicatyna: 30 Jyã'jya' ãjãme' jĩna. 31 Tyã'wẽy maa npiitstjẽ'jva vite npiitstjẽ'j yacj puiiya'varra', cachrra ũus yajcymeema'c: Naa diez mil soldau yacjrráa veinte mil soldauty ¿cnayma'tj? sũjna. 32 Sa' ewupchãjmeete', vite npiitstjẽ'j utyameyna, yuwe cajana cuch puiimée ewterraj neeyũuya'. 33 Atsa' tyã'wẽy i'cue'shva dyiicjẽy jyuca ũus yajcyrra i'cue'sh ji'pjuni's nvijtmeerra yu', andy yacj fi'nzeya' ãjãmeene'cue. 34 Nenga' selpi'c, nava jyuca shũucãjrra' ¿ma'wẽ selpiicy? 35 Quiwete shaacue'jwa'jrráa yujva selpi'tsme', pumbwa'jrráac yu'. Jiyuwa'jsa ũsrra', jiyune'cue jĩc.

Lucas 15

1 Gobierno jĩi vyu pcjacjsawe'sh vite' pcalsawe'sh jyucaysa Jesus pta'shni's wẽsẽ'jya' utyaaty. 2 Tyãa pa'gaty Dyus ley caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' Jesusa's na'jĩna nuywe'we: —Naa pitstjẽ'ja' wala fiy yu'c, pcalsawe'shtyi jypa'garra tyãawe'sh yacjcu ũ'we' jĩte', 3 Jesusa' naa ejemplo'scu pta'sh: 4 —I'cue'sha' cien piisháa ji'pjrra', teechsa' vyaameete', vite noventa y nuevesaty cysũu nvijtrra ¿piisháa vitusa's pacueya' u'jmeema'cue uypcach? 5 Sa' piisha's uyrra', yacjrra wala wechana 6 yatte pa'jrra, namicuwe'sh vite' cysũu utyasuwe'shtyi pa'yarra: Andy piisháa vitusa's uyyã'tj, atsa' andy yacj ja'nda wecha mpu'chwe jĩna ¿pta'shmeema'cue? 7 Na'jĩ'tj na': Cieluteva tyã'wẽy noventa y nueve nasa ewsate jytjaacue wala wecha yuja' teech nasarráava pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendte'. 8 Tyã'wẽy teech u'y diez vyu mush ji'pjrra', teechsa wetete', ¿lampara's pqui'tarra yatte jypa'yacy pandna pacuemeema'c uypcach? 9 Sa' tyãa vyu's uyrra' tyajy namicuwe'sh vite' cysũu utyasuwe'shtyi pa'yarra: Ũ'cue vyu wetesa's uytju, atsa' ũ'cue yacj ja'nda wecha mpu'chwe jĩna ¿pta'shmeema'c? 10 Na'jĩ'tj na': Dyus angeleswe'shtyiva tyã'wẽy wecha yuja' teech nasarráava pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendte'. 11 Tyajũ' Jesusa' vite ejemplo na'wẽsac pta'sh: —Teech pitstjẽ'j e'nz nchi'ccu ji'pju'. 12 Atsa' nuuchsa' neya's na'jĩc: Tata, iindy ji'pjuni andy jĩi yuuwa'ja's tyujnderra maj jĩte', neya' tyujnderra ducjcu. 13 Atsa' jypa'gani manz enterráa tyãa nchi'c nuuchsa' ney ducjni's jyuca pcjacjrra jyu'j quiwen u'cj. Sa' cyteea' ewmée yũuna jyuca vyu's psuwna pembac. 14 Tyã'wẽ vyu's psuwna pembaatspcachja', wẽjẽ en pa'cj tyãa quiwete. Atsa' tyãa pitstacya' wẽeya' yajcycu. 15 Sa' cysũ mjĩi pacueya' u'cj teech pitstjẽ'j tashte. Atsa' tyãa pitstjẽ'j yu' cuchi sã'jĩya'c caaj tyajy tulte. 16 Tyajũ' tyãa pitstacya' wẽerra cuchi ũ'pusnava ũ' wẽec. Nava tyã'wẽsarráa yujnava puutsmeeta' tyãa pitstacya's. 17 Tyajũ' ũus yajcyya' cachrra naa sũjc: Andy yu' ayte wẽerra uuya'vatj, naapcachja' andy tata yatte mjĩisa piuna' quĩj yujva wẽemée ũstyna maanzcuẽerrava. 18 Atsa' andy tata yatna qui' shawendna u'jrra na'jĩ'nja: Tata, Dyus dyi'pte wala ãjmée yũutj, sa' indya'sva tyã'wẽytju wala ãjmée yũu. 19 Sa' nchi'crrava ãchja' iindy peeygãawa'jmeeyã'tj. Nava iindy piun na'wẽrráava meen jypa'ga jĩ'nja sũjnac yajcy. 20 Tyajũ' quiiterra ney yatna shawendna u'cj. Atsa' pa'jatste', neya' jiyuc jyu'tje yujíyna. Sa' nchi'ca's peeygãjrra pu'tjengya' wuwuuna u'jrra, psha'ndrrac wecha. 21 Tyajũ' nchi'ca' na'jĩc neya's: Tata, Dyus dyi'pte wala ãjmée yũutj. Sa' indya'sva tyã'wẽytju wala ãjmée yũu. Nchi'crrava, ãchja' iindy peeygãawa'jmeeyã'tj jĩte', 22 neya' selpisaaty pa'yarra na'jĩnac jycaaj: Ropa ewsa cutyi'jrra dund mcaatje'jwe. Sa' sultyjicjava cusete qui'prra spaatuva mpaatjwe. 23 Teech tulu pitstacy niishsa's nicyya' u'jrra miicjwe, fiesta vitrra ũ'ya'. 24 Andy nchi'ca' uuníi na'wẽ yã'jrrava qui'quin ĩtyĩ yuuc, sa' vituna u'jurrava qui' vyaac jĩrra', wala wechana fiesta vittyi. 25 Naapcachja' nchi'c ntjẽ'jsa yu' mjĩi ejsu u'jurra', shawendna yatte pa'jatsrra', wẽsẽ'cj cu'jna tucani música zhichcuesa's. 26 Sa' teech selpisá's pa'yarra pẽjycu: Yatte' ¿quĩj yũuna ũstyna? jĩte', 27 selpisá' pta'shcu: Iindy nyacj jyu'j quiwen u'jsa qui' shawendna pa'cj. Tyãa pa'ga iindy tata' tulu niishsa's quiicje'jrra fiesta'jatsa' jĩte', 28 nyacj ntjẽ'jsa' wala ũusacharra yatte u'caya' wa'lcu. Atsa' neytjẽ'ja' casejrra wala pytjaa we'wec u'cacajn. 29 Tyajũ' tyãa nchi'c yu' na'jĩc neya's: Andya' maanzcuẽe añu iindy tashte bagach yujva wa'lmée selpiina ũsteva jiing. Nava indya' teech caplacuẽrráa yujva iiũsmeeng, andy namicuwe'sh yacj fiesta'cjan. 30 Nava iindy nchi'c tyacue wala u'y ewmeesa yacj vyu's psuwna pembasáa yu'sa' tulu niishsa's icjrrang fiesta'ja' jĩte', 31 neytjẽ'j pasrra': Andy nchi'c, isa yuj we'we'ng. Indya' bagachteva andy yacj tyutemée nesngu yu', naa pa'ga andy ji'pjuni' quĩjva jyuca iindy jĩirrarráata'. 32 Tyã'wẽ iindy nyacj uuníi na'wẽyã'jrrava qui'quin ĩtyĩ yuuc sa' vituna u'jurrava qui' vyaac tyãa pa'ga wechana pejca fiesta'jwa'j ji'ptja'w jĩc neya'.

Lucas 16

1 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac cuentu'j tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Teech patron wala ji'pjsa' teech yultumu ji'pju'c. Atsa' tyãa yultumu ewmée yũuni's pta'shtyi: Iindy yultumu' iindy ji'pjuni's wala psuwna ũsa' jĩte', 2 tyãa patrona' tyajy yultumu's pa'yarra na'jĩc: Andy ji'pjunityi' wala psuwna ũsa' jĩ'ty sa' indya' ¿quĩj yũuna ũsnga? Tyã'wẽ yã'jrra', indyna neewe'weni andy ji'pjuni's jyuca qui' mducj andyna. Indya' peena yu' andy yultumu selpiiya' ãjãmeene'nga jĩte', 3 yultumu' ũus yajcyya' cachcu: Ãchja' ¿quĩj yũuqui'tj andy mjĩia's patron cusa'tje'? Andya' uutjashte mjĩiya' yu' jiimeetj sa' lmushnu tjãasna u'jute yu' tjaameyujna. 4 Atsa' patron tashu casejnijũ maava tyãawe'sh yat-su pe'jna sã'jĩcajn na'wẽ yũuya'c yajcy: 5 Patrona's yuulsaty teech teechrraj pa'yarra, nyafyte utyaasa's pẽjycu: Indya' ¿manz yuulnga andy patrona's? jĩte', 6 Cien tarro aceite yuultju jĩc. Atsa' yultumu' na'jĩc: Iindy yuuluni etsa' ayga ũsa' tyã'sa' dund yuj cjũcjrra, yuula's cincuentarráa mqui'p jĩc. 7 Tyajũ' vite'scu pẽjy: Indya' ¿macue yuulnga? jĩte', cien arroba scuutyj yuultju jĩc. Atsa' yultumu' na'jĩc: Iindy yuuluní etsa' ayga ũsa' tyã'sa' dund yuj cjũcjrra, yuula's ochentarráa mqui'p jĩc. 8 Tyajũ' tyãa yultumu ewmeesa' tyã'wẽ dundtey yũuni's patrona' jiyurra': Ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva dund yuj ũus yaaqui'c jĩc. Atsa' naa quiwete nasa pcalsa' Dyus luuchte jytjaacuety dund ũus yaaqui' tyãawe'sh ma'wẽ puuty we'wewa'ja'sva. 9 Atsa' andya' i'cue'shtyi' yu'cypeje'tj tyã'wẽy yũucajn, naa quiwete ji'pjuni's psuwmée jypa'yacy mcseelpi'jwe namicu vitna. Cyaj naa quiwete ji'pjunisa ptsuuteva, vite quiwe ptsuwa'jmeete i'cue'shtyi jypa'gawa'jsa ji'pjune'cue. 10 Maava le'chcuẽrráa ji'pjrrava jypa'yacy jype'jsa', walasa'sva tyã'wẽy jypa'yacy jype'jena. Atsa' maava le'chcuẽrráateva jypa'yacymée psuwna jype'jsa', walasa'sva tyã'wẽyrráa jypa'yacymée psuwuuna. 11 Tyã'wẽ naa quiwete ji'pjuni'srráa yujva jypa'yacymée psuwna fi'nzetste', i'cue'shtyi' ¿quim neewe'werra nviitucy ptsuwa'jmée ji'pjuwa'ja's? 12 Peecy jĩimée vite jĩi yujtyva jypa'yacymée psuwna fi'nzetste', ¿quim ũsucy i'cue'sh jĩi yuuwa'ja's? 13 Maa selpisáa yujva e'nz patrontyi selpiiya' ãjãmeena. Tyã'wẽ viterrá's wendyna fi'nzerra', vite patron yu'sa' atsena. Sa' teechsa jycaajnirrá's cytey yuurra', vite patron jycaajni yu'sa' cytey yuuya' ãjãmeena. Tyã'wẽy Dyusna selpiina naa quiwete ji'pjuni'sva pa'pchuna e'nz ajtey yajcyna fi'nzeya' ãjãmeena jĩte', 14 fariseowe'sha' naa quiwete ji'pjunirrá's wejy pa'pchuna fi'nzesa wẽsẽ'jrra', Jesusa's weech we'wety. 15 Atsa' Jesusa' na'jĩc fariseowe'shtyi': —I'cue'sha' naa quiwete nasaa dyi'pte yu' wala ewsa na'wẽ fi'nze'i'cue. Nava Dyusa' i'cue'sh ũus yaacynityi' jyuca jiia'. Naa quiwete nasarráa i'cue'shtyi' ewsata' jĩte', Dyus yu' tyã'jĩmeena. 16 Moises ley vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh caapiya'jni' Juan Bautista entepcachtyi ũsu'. Cyajuc yuwe u'sesa' Dyus jycaajwa'j ena's pta'shni yuu, atsa' maava Dyus jycaajnitewe'sh yuuya' wala pa'pchu'ty. 17 Macue cielu ptsuuna, quiweva ptsuuna, nava Dyus jycaajni ley yu' wej yujva yu'ptjejwa'jsame' bagachte yujva jĩc. 18 Maa pitstjẽ'jva peecy nyu's wãatãjrra vite yacj ptamuurra', tyã' pcal yuuna. Atsa' maa pitstjẽ'jva tyãa u'y wãatãanisa yacj ptamuurra', tyãava pcal íirráa yuuna. 19 Tyajũ' Jesusa' vite cuentu na'wẽsac pta'sh: —Teech pitstjẽ'j wala ji'pjsa u'pu'c. Sa' ropa ewsa yuurráa atjrra een isac wala wechana fiesta vitu'. 20 Tyãa ji'pjsa yat vityte teech puuple wã'jyrráa uta ji'pjsa Lasaro yaasesac quiwete cachrra u'pu'. 21 Tyãa puuple yu' wẽerra ji'pjsa mesa tashsu quĩj ũ' pe'larráava ũshisaty ũ'wẽn ũytjasna u'pte', alcu' cũjrra tyãa wã'jytyi techi'ty. 22 Nava teech ente' tyãa puuple' uuc. Atsa' angeleswe'sha' jyũna u'jty wẽt ũsnite Abrahan yacj ũscajn. Tyãa e'su' ji'pjsava uuc, atsa' tyã'sa' pendaaty. 23 Atsa' ji'pjsa' uusaawe'sh ũsni cshavyte pytjaa yaachana ũsrra', pesayrra jyu'tje uycu Lasaro yu' Abrahan yacj wẽt wechana u'pte. 24 Tyajũ' na'jĩnac sus we'we: Tata Abrahan, andya's meen peeygãj. Seena' yuj wala pa'ga yuuna ũstju naa ipy wala achate. Atsa' Lasaro's mcaaj tyajy cuse vitsrráanava yu'te tuupja'jrra andy tjunete tuupja'jya' yuucajn jĩte', 25 Abrahan pasrra': Nchi'c, miiyajcy. Indya' nee ĩtyĩ u'juy yu', wala yuj wẽt wechana fi'nzesa yu'ng. Naapcachja' Lasaro yu' wala pytjaa yuuna ñuste fi'nzec. Nava ãchja' ayte wẽt wechana ũsa', naapcachja' indya' wala yuj pytjaa yuuna ũsngu. 26 Pytjaang we'we' nava peña tjcafy wala tyujndena ũsa', atsa' ayjyuwe'sh cytee pesaj wẽerrava ãjãmeetyna, sa' tyajuwe'shva ayte pesajya' ãjãmeetyna jĩte', 27 chjavysáa pasrra': Tyã'wẽyã'tje', Tata Abrahan, indya'stju pytjaa we'we', atsa' Lasaro's meen caaj andy tata yatna, 28 cyte' tajts nyacj ji'ptju tyãawe'shtyi pta'shya' andy ayte nacue wala pytjaa yuuna ũstju cytee yuucajmén jĩte', 29 Abrahan pasrra': Tyãawe'sha' Moises vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jnity ji'pjta' na' tyãaty wẽsẽ'jetyna jĩte', 30 chjavysáa pasrra': Tata Abrahan, tyã'wẽ yujta'. Nava maarráava uusaawe'sh cshavyu ĩtyĩ yuurra tyãawe'shtyi' pta'shya' u'jvatsa', pcaltyi nvijtrra Dyus tashte qui' shawenduutyna jĩc. 31 Atsa' Abrahan pasrra': Moises vite' Dyus yuwe pta'shsa tyãawe'shtyi nwẽesẽ'jmeeyã'jrra', macue uusaawe'sh cshavyu qui' ĩtyĩ yuurra pta'shteva, cyul yujna jĩc.

Lucas 17

1 Jesusa' na'wẽc caapiya'j tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Nasaty pcalte cweete'jsa yu' bagachteva nes yuutyna. Nava pcalte cweete'jsa' wala yuj ñus castigo cnayuuna. 2 Atsa' tyãa pcalte cweete'jsa's scuutyj ũ'cjni cueta's tyjicjte tundrra ĩcj wala dyiicjẽ wãatãjvats yuurráa wejy ewna, naa le'chcuesaty pcalte cweete'cjamen. 3 Tyã'wẽ yũuya'mée jypa'yacy me'juwe. Meerrava indya's váa ãjmée yũuna iindy yacjtjẽ'j atsa' tyã'sa' myu'cypej. Tyajũ' ãjmée yũusa': Meen peltunaĩ jĩte', indya' peltunãywa'j ji'pjngu. 4 Macue teenterráa sietepcach ãjmée yũurrava, cyanz usíi indya's perdon pẽjyya' pa'tje', indya' peltunãywa'j ji'pjngu jĩc. 5 Tyajũ' Jesus yacj u'jusawe'sha' na'wẽty pẽjy: —Dyusrráana wejy chjãchja yajcyna fi'nzecajn cue'shtyi' meen pu'ch jĩte', 6 Jesus pasrra': —Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's mostasa ñiñ na'wẽcuẽrráava ji'pjvatsa', naa fytũu tasha's cjumbeterráa ĩcj walate me'j cjẽeya' jĩte', tyãa fytũu tasha' cytey yuuna jĩc. 7 I'cue'sha' teech selpisáa ji'pjte', tyã' mjĩi ejsu u'jurra cusutste pa'tje': Myuj ayte cachrra ũ'ya' ¿jĩma'cue? 8 Tyã'jĩmée wejyva na'wẽ cajane'cue: Andy ũ'wa'j ĩitse'jrra mesate pjeu'jrra mtyaj. Sa' andy ũ'na jyã'tje, indya' ũ'wene'nga jĩne'cue. 9 Patrona' ¿selpisa's wechama'c tyã'wẽ cytey yuupa'ga? Wechameena. 10 Tyã'wẽy i'cue'sha' Dyusa's selpiwa'jsai'cue na' macue tyajy jycaajni's jyuca cytey yuurrava, wechaa jytjãaswa'jsameei'cue jĩc. 11 Tyajũ' Jesusa' Jerusalenna u'juetsrra', Samaria vite' Galilea quiwesuc scjẽwna u'j. 12 Atsa' teech chjambte' diez pitstjẽ'j wã'jy wee canzh ji'pjsaty Jesusa's puuty uyya' casej. Nava jyu'tjerráa yujurra, 13 na'jĩnaty sus we'we: —Cue'shtyi meen peeygãj jĩte', 14 Jesusa' tyãawe'shtyi' na'wẽc jycaaj: —I'cue'sh cacuety sacerdotewe'shtyi tywesya' me'jwe jĩna jycaatje', tyãawe'sha' dyi'tje u'juetstyi yu', naapcachja' tyãa wã'jy we' naa dundte jyuca wẽetcu. 15 Atsa' teechsa' catyjiyã'jrra', dyi'juu shawendcu Dyusa's sus we'wena wechana. 16 Sa' Jesus tashte cũjrra' peejyũcuec: Wech ew yũung jĩna. Tyãa pitstjẽ'j yu' Samariajũwe'shcu yu'. 17 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —¿Diezsaíi jyuca catyjimeevá'nta? Vite nuevesa yu' ¿mteeta yuu? 18 ¿Naa pitstjẽ'j vite ajũwe'shrráa vá' Dyusna wechaya' shawend? jĩrra', 19 tyãa pitstjẽ'ja's na'jĩc: —Quiiterra me'j. Indya' catyjining neeyũu, tyã'wẽ Dyusa' nuycatyjina sũjrrane'nga cytey nwẽesẽ'j naa pa'ga jĩc. 20 Tyajũ' fariseowe'sha' Jesusa's na'jĩnaty pẽjy: —¿Bagach Dyusa' isa naa quiwete jycaajacy? jĩte', Jesus pasrra': —Dyus naa quiwete jycaajni's yafyju yu' ãate ya'uymeena. 21 Dyusa' jycaajya' pa'jrra: Ãchja' ayte ũsa' meerrava cytee ũsa' jĩna ya'we'wemeena. Tyãa pa'gatey i'cue'sha' Dyus jycaajni enteyã'j ũsi'cue. 22 Tyajũ' tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'jĩnac yu'cypej: —I'cue'sha' Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa naa quiwete quĩini's dund uy wẽjẽne'cue, nava dund yu' uymeene'cue. 23 I'cue'shtyi' nasa yu' na'jĩváatyna: Ayte ũsa' meerra' cytee ũsa' jĩteva, u'jmeene'cue sa' nwẽesẽ'jvameene'cue. 24 Cpi'sh cwejnevatsrráa ma'wẽ naa dundte majũva jyuca vyaacy, tyã'wẽyrráa yuuna Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa pa'jwa'j en ãjte'. 25 Nava tyãa en ãjmeyna, Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' wala pa'ga yuuna naa ensu nasa yaatseni. 26 Noé ensuva ma'wẽga yuu, tyã'wẽyrráa yuuna Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa pa'jwa'j ensuva. 27 Noé ensu nasa' quĩj yujva peejymée ũ'na ptamuuna vite' tyãawe'sh niisaty caaimi'a'jnaty ũsu'. Nava Noé barcote u'catspcachja', nus wala pa'jrra ĩcj utate' jyuca uuty. 28 Lot ensuva tyã'wẽytyi yũuna ũsu', quĩj yujva peejymée ũ'na, uutjash vitna, tyweyna, yatva tyã'wẽytyi wala tyajna ũsu'. 29 Nava Lot Sodomajũ casejetspcachja', cielujũ asufre bejna quĩjrra jyucaysaty cambcu. 30 Tyã'wẽyrráa yuuna Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa vyaa enteva. 31 Tyãa ente' ẽeyatte váa u'psa yuuna, nava sa'jrra quĩjrráanava dyiiju cutyi'jwa'j enrráa yujva ji'pjumeena. Sa' maaíi yu' chjamb ecaju váa u'ju yuuna, nava yatna shawendwa'j enrráa yujva uymeena. 32 Lot nyuuva ma'wẽga yuu tyã'sna miiyajcywe. 33 Tyãa ente' maa nasava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzenirrá's yaacysa', Dyus yacj ĩtyĩ fi'nzewa'j yu'sa' iviituna. Nava maava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzeni's yaacysame', Dyus yacj ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjuna. 34 Na'jĩ'tj na': Tyãa custe' teech camaga e'nz váa dejna ũs yuutyna. Nava teechsa's pejna u'jni yuuna, naapcachja' vite yu' neeyũuna. 35 Tyã'wẽy e'nz u'y váa cyteerraj ũ'cjna ũs yuutyna. Nava teechsa's jyũna u'jni yuuna, naapcachja' vite yu' neeyũuna. 36 Meerra' e'nz pitstjẽ'j váa cyteerraj mjĩina ũs yuutyna. Nava teechsa's jyũna u'jni yuuna, naapcachja' vite yu' neeyũuna jĩte', 37 Jesus yacj u'jusawe'sha' na'wẽty pẽjy: —¿Mtee tyã'wẽ yuucy? jĩty. Atsa' Jesus pasrra': —Cacue cja'ty mcaa uuna ũsteva, mẽewẽjya' ãate pcjaacjetyna jĩc.

Lucas 18

1 Dyusa's pechcanamée bagachteva tyãa yacj puuty we'wena nes yuucajn naa ejemplo'scu pta'sh Jesusa': 2 —Teech chjambte teech cjuẽs u'pu'c, Dyusa's yaacysamée sa' nasatyva peeygãja'tsme'. 3 Tyãa chjambte' teech u'y viudac u'pu', sa' cjuẽs tashte pãatyjĩ'cjya' u'jna nescu yu': Ũ'cue's meen nwe'we, atsesa wala pcyu'ty jĩna. 4 Maanzcuẽe usva pa'tjeva, tyãa cjuẽsa' pu'chme', nava na'wẽc yajcy: Dyusnava yaaquitsmeetj sa' nasa maa yujtyva peeygãasameetj. 5 Nava naa viuda' wala cuch tajtatey pa'ja'c atsa' pu'chji'nja peena yu' pa'cjamén jĩc. 6 —Cjuẽs ewmeesa yujva tyã'wẽc pu'chya' yajcy jĩc Jesusa'. 7 Dyusa' ¿tyã'wẽyrráa pu'chmeema'c tyajy tyjityjnisatyi'? Tyã'wẽ cus ma'c yuu en ma'c yuu nava pytjaa we'wena nes yuute' pu'chya' jytjẽeyuumeena. 8 Na'jĩ'tj na': Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa naa quiwete shawendna quĩi enteva ¿tyã'wẽ Dyus yacj pu'vitumée neewe'wesa ũsma'ty yuu? jĩc. 9 Jesusa' na'wẽc vite ejemplo pta'sh tyã'wẽ maaíi yu' wala ewsatja'w sũjna vite yuutyi' ajtsena fi'nzesawe'shtyi: 10 —E'nz pitstjẽ'jty dyuus yatte Dyus yacj wechana puuty we'weya' u'ca. Teechsa' fariseo', atsa' vite' gobierno jĩi vyu pcjacjsac yu'. 11 Fariseo yu' yujurra na'jĩnac Dyus yacj puuty we'we': Dyus, indya's wala wecha'tj, andya' vite nasa na'wẽmeetj. Tyãawe'sha' pesweeta', ewmée canzhsata'. Sa' nyu ji'pjrrava vite yacj pcal yuusata'. Atsa' andya' tyã'wẽsameetj. Naa pitstjẽ'j ayte ũsa' gobierno jĩi vyu pcjacjsa tyã'wẽsarráa yujva meetj. 12 Sa' qui'sute e'nz us yũuna'tj. Andy cnayni quĩjquĩjnava diesmo ducje'tj indya's jĩc. 13 Naapcachja' gobierno jĩi vyu pcjacjsa yu' jyu'tjerráa yujurra cielute yujva pagaymée naasáa tyajy pechuterráac iicacana Dyusa's na'jĩ': Dyus, andya's meen peeygãj. Wala yuuwesatj jĩnarráac we'we'. 14 Na'jĩ'tj na': Gobierno jĩi vyu pcjacjsa we'weni's Dyusa' pasne'. Nava fariseo yu' pasnimeene' yatna shawendna u'j. Maava iiwejch iiwejch yajcyrra we'wesa', jytjaacue ãjmeecuesa yuuna. Nava maava ãjmeecuesa na'wẽ yajcyna we'wesa' iiwejch yaacysate jytjaacue ewsa yuuna jĩc. 15 Tyajũ' nasa' Jesus tashte tyãawe'sh luuchcuẽty nuypa'jty Dyus cusete neewe'wecajn. Atsa' Jesus yacj u'jusawe'sha' ũuscha we'wety luuchcuẽty nuypa'jsaty. 16 Nava Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi pa'yarra na'jĩc: —Luuchcuẽ andy tashte yujte', cuch yupnuwe, tyãa pa'gatey Dyus jycaajna ũsnisa' naa luuchcuẽwe'sh na'wẽsa jĩi íirrá'. 17 Isatj we'we', maava luuchcuẽ na'wẽ Dyus jycaajwa'j ena's wa'lmée jypa'gameerra yu', bagachte yujva Dyus tashte u'cameetyna jĩc. 18 Tyajũ' teech pitstacy npiitstjẽ'jsa na'wẽc paapẽjy Jesusa's: —Indya' wala ewngu quĩjsuva jyuca, tyãa pa'ga na'wẽtj paapẽyi': ¿Ma'wẽ yũurra ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjuqui'tj? jĩte', 19 Jesusa' na'jĩc: —¿Quĩj yuupa'ganga andya's ewsa jĩ'? Naa quiwete' teechrráa yujva ewsa yu' meeta'? naasáa Dyus yuurráa ewsa ũsa'. 20 Ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pju wẽerra', Dyus jycaajnityi' jiing tyãatyi' cytey myuu. Tyã' naata': Ptamsayã'ja' vite yacj pcal yuuwa'jme'. Nasa icjwa'jme'. Pesweewa'jme'. Vitety ĩshĩina nuywe'wewa'jme'. Neywe'shtyi peeygãjna ewrráa yũuna fi'nzewa'ja' jĩte', 21 tyãa pitstacy pasrra': —Tyãatyi' le'chcuẽjũjy jyuca cytey yuunatj waláa jĩc. 22 Atsa' Jesus wẽsẽ'jrra' na'wẽc jycaaj: —Tyã'wẽteva, nee peeji'. Iindy ji'pjuni's jyuca tyweyrra, puuplesaty peesune'nga. Tyã'wẽ yũurra', cielute ji'pjsa yuune'nga. Tyã'wẽ yũurra andy yacj myuj jĩte', 23 tyãa pitstacya' wala ñusna neeyũuc, wala ji'pjsa yu'c tyãapa'ga. 24 Tyã'wẽ ñuste', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Maava wala ji'pjsa yacja', wala yuj tjẽya' Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'ja'. 25 Atsa' tyã'wẽ tjẽysa's yajcyte yu', camello yujva tjẽymée váa yũnz cafyga u'caya' ãjatyna. 26 Tyã'jĩte', na'wẽty we'we: —Tyã'wẽ tjẽyte', ¿quim ewte neeyũuya' ãjãcy? jĩ'ty. 27 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —I'cue'shrráa yu' ãjãmeene'cue. Nava Dyus yacj yu', quĩj yujva tjẽysa meea' jĩte', 28 Pedro' na'wẽc we'we: —Cue'sha' indy yacj yujya' cue'sh ji'pjuni's jyuca nvijttja'w jĩc. 29 Atsa' Jesus pasrra' na'jĩc: —Isatj we'we': Dyus jycaajni's nwẽesẽ'jya' maava yat, neywe'sh, nyacjwe'sh, nyu, nchi'cwe'sh tyã'wẽsaty nvijtrra', 30 naa quiwete nee ũsíi tyãa nviitnisate jytjaacue jypa'gatyna, sa' vite quiwete' ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna jĩc. 31 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh docesaty fiite pa'yarra na'wẽc pta'sh: —Ãchja' Jerusalente pa'jya' u'juetstja'w, atsa' Dyus yuwe pta'shsawe'sha' fi'jty Dyus Nchi'c Nasa Yuusá's ma'wẽ yũuwa'tjeva tyã' jyuca cytey yuuna. 32 Dyus Nchi'ca's vite nasaty ducj ya'vata', atsa' tyãawe'sha' npeevyshijcana wẽeshuuna fyne'sh avytjetjna yũuya'vata'. 33 Sa' wala pechujcuena yuurra icjetyna. Nava tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna jĩteva, 34 tyãa yacj u'jusawe'sha' wej yujva jiyumeeta' sa' tyã'wẽ cytey yuutyna sũjũ'tsvameeta'. 35 Tyajũ' Jesusa' Jerico chjambte pa'jatste', teech pitstjẽ'j uysaméec dyi'j pucate cachrra lmushnu pẽjyna u'pu'. 36 Sa' nasa wala scjẽwna susutste wẽsẽ'jrra', pẽjycu: —¿Quĩj yuutsna? jĩna. 37 Atsa' nasa pasrra': —Jesus Nasaretjuwe'sh aysu scjẽuutsa' jĩte', 38 uysame' na'jĩnac sus we'we: —¡Jesus, David ji'j, andya's meen peeygãj! jĩna pytjaa we'wete', 39 nasa yatste u'jsawe'sh yu': —Shuuna' myuu jĩnaty wẽeshu we'we. Nava tyãa yu' jweeíirráac sus we'we: —¡David ji'j, andya's meen peeygãj! jĩna. 40 Tyajũ' Jesusa' nee yujurra pe'jya' caacj. Sa' utyaana cũjte', na'jĩc: 41 —¿Quĩjnga yũu jytjãasu'? jĩte': —Andya' uyya' ãjã'tsmeetj, tyãasatj uy wẽjẽ' jĩc. 42 Atsa' Jesus we'werra': —Caauyu'juna sũjrrane'nga andya's pi'cy, tyãa pa'ga ãchja' uyna mneeyũu jĩtspcachja', 43 tyãa dundtey uyya' ãjãc, sa' Dyusna wala wechana Jesus e'stey u'cj. Tyã'wẽ uyya' ãjãte nasa uyrra', tyãawe'shva tyã'wẽytyi Dyusa's wala wecha.

Lucas 19

1 Tyajũ' Jesusa' Jerico chjambte pa'jrra', tyãa chjambsu scjẽuutscu yu'. 2 Atsa' cyte' teech pitstjẽ'j wala ji'pjsa Zaqueo yaasesac ũsu'. Tyãa yu' gobierno jĩi vyu pcjacjsa npiitstjẽ'jsac yu'. 3 Tyãa Zaqueo' Jesus quimteva jiyuya' puuty uy wẽerrava, nasaa wala cshavyte' ãjãme', tyãa yu' le'chcuẽec yu' naa pa'ga. 4 Sa' yatste wuwuurra, sicómoro fytũu tashtec tejca Jesusa's uyya'. 5 Atsa' Jesusa' cyuy uycjẽuutsrra', fytũu tashte pagayrra Zaqueo's we'wec: —Dundrráa tyajũ miisa'j, andya' iindy yatte ãchjíi pa'jwa'j ji'ptju jĩte', 6 Zaqueo' dundrráa sa'jrra, Jesusa's wechanac tyajy yatte jypa'ga. 7 Tyã'wẽ yũute' nasa jyucaysa atsewe'wety: Jesusa' tyãa pitstjẽ'j pcalsa yattec pa'jya' u'j jĩna. 8 Tyajũ' Zaqueo' yujurra na'jĩnac we'we: —Andy ji'pjuni's puupyãjn tyujnderra puuplety peesu'nja, sa' maaíityi's ĩshĩirra jytjaacue vá'ntca vyu cusa'j nava cusa'jnite pajnz us jytjaacue caashwendu'ju'nja jĩte', 9 Jesusa' na'jĩc: —Naa pitstjẽ'ja' Abrahan ji'cj yuu naa pa'ga naa yattewe'sh ewte neeyũuwa'j en pa'cj ãchja'. 10 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' tyã'wẽ vituna ũssaty pacuerra ewte nvijt-ya' íirráatj quĩj jĩc. 11 Jesus we'weni's wẽsẽ'jsa yu', naa sũjnaty ũsu': Jesusa' Jerusalente pa'jatsa' na' ãchja' tyãa jycaajsa yuuna sũjnaty ũsu'. 12 Naa pa'ga na'wẽc cuentu'jna pta'sh: —Teech pitstjẽ'j jytujtjesa jyu'j quiwen u'cj, cytee pa'jrra jycaajsa yuurra qui' shawendya'. 13 Nava u'jmey, diez selpisaaty pa'yarra, cyanzíity tyacuerrarráac vyu ũsrra na'jĩna neewe'we: Andy shawendna pa'pjcach naa vyu yacj mjĩine'cue nuypejnaya'. Tyã'jĩrrac jycaajsa yuuya' jyu'j quiwen u'j. 14 Nava tyajy quiwete nasa' jycaajsa qui'pni's wa'lrra, na'jĩnaty pãatyjĩ'cjya' caaj tyajy e'stey: Naa pitstjẽ'j cue'shtyi jycaajni's peejymeetja'w jĩteva, 15 pejca jycaajsa yuurra qui' shawendcu tyajy quiweníi. Sa' pa'jrra' selpisaaty vyu ũsne' tyãaty pa'yac, nasa iisa manz nuypejnateva jiyuya'. 16 Atsa' nyafytewe'sh cũjrra' na'jĩc: Iindy vyu ũsngu tyãate dieztju jytjaacue nuypejna jĩte', 17 jycaajsa pasrra': Wala ew selpiing. Tyã'wẽ walameecuẽsa'sva ew jype'pja'ga, diez chjambte jycaajwa'jsa ne'jue'sh qui'pu'nja jĩc. 18 Tyajũ' viteva utyaarra na'jĩc: Iindy vyu ũsngu tyãate tajtstju jytjaacue nuypejna jĩte', 19 jycaajsa pasrra': Indya' tajts chjambte jycaajwa'jsa ne'jue'sh yuune'nga jĩc. 20 Tyajũ' tecjtewe'shva utyaarra na'jĩc: Iindy vyu ũsngu tyã'sa' pañuelote yaprra jyaawtju. Tyã' ayga ũsa'. 21 Indya' wala juuna' yu'ng, tyã'wẽ mjĩimeerrava vyu pẽyi'ng sa' iindy uutjashmeeteva cytee u'carra jyuca pcjacje'ng. Atsa' ũucjrra iindy vyu'sa' cmãaji'jmeetj jĩte', 22 jycaajsa pasrra': Indya' seelpimeeng. Iindy yuweteyrráa ewmeete neeyũutsngu. Andya' juuna'sarra' mjĩimeerrava vyu pẽjyna andy uutjashmeeteva pcjacjsateva jiirra', 23 ¿quĩj yũutenga andy vyu'sa' bancoga jyaawmée? pejnate andy shawendna pa'jrra' jytjaacue cutyi'cjan jĩc. 24 Sa' tyãa jycaajsa' na'jĩnac we'we cytee ũssaty: Tyãa vyu's cusa'jrra diez vyu ji'pjsa's meswe jĩte', 25 tyãawe'sh pasrra': Tyã' vyu walayã'j ji'pja', atsa' ¿ma'wẽ tyã'síirráa ũsucytja'w? jĩteva, 26 jycaajsa pasrra na'jĩc: Maava jypa'yacy jype'jrra nuypenasa's jytjaacue ũswa'j yuuna. Nava jype'jya' ãjãmeerra nuypenasame's jyuca cusa'jwa'j yuuna, le'chcuẽrráa ji'pjteva. 27 Sa' andya's ajtserra jycaajsa yuucajmén pãatyjĩ'cjsawe'shtyi' ayte pe'jna cũjrra andy uyna ũste miicjwe jĩc. 28 Tyãa ejemplo's pta'shna jyã'jrra', Jerusalente pa'jya' u'cj. 29 Sa' Betfagé vite' Betania chjamb ũsu'ty Olivos vits utyaga cytee pa'jya'rráa tyãa yacj u'jusa e'nzsaty caacj 30 na'jĩna: —Naaga chjamb ũsa' cytee me'jwe. Sa' cytee pa'jatsrra', teech burrucuẽ uyuune'cue quim yujva a'jnimeesa tundni ũsna. Tyã'sa' jyũcjwenderra jyũna yuweene'cue. 31 Jyũna yujte', maaíi yu' pẽyiváatyna atsa': Cue'shtyi jype'jsac nicyya' caaj jĩne'cue. 32 Atsa' tyã'jĩte' u'jrra', Jesus ma'wẽne' we'we tyã'wẽy uytyi. 33 Tyajũ' burru's jyũcjwendetste', namuwe'sha' pẽjytyi: —¿Quĩjya' burru's jyũcjwendetscue? jĩte', 34 tyãawe'sh pasrra': —Cue'shtyi jype'jsac nicyya' caaj jĩty. 35 Sa' Jesus tashte jyũna cũjrra', tyãawe'sh atyjtyi pusrra Jesusa's ca'ja'jty. 36 Tyajũ' Jesus u'jwa'j dyi'jsu yatstety tyãawe'sh atyjtyi pusna u'jue'. 37 Sa' Olivos vits e'scjẽ u'juetspcachja', Jesus yacj yuusa nasa' Dyusa's wala wechana weyya' tacjtyi tyã'wẽ Jesusa' quĩjquĩjva ew yũuna u'juni's uyrra. 38 Sa' na'jĩnaty weyi': —¡Dyus caajni wala yuj ew jycaajwa'jsa yuja'! ¡Dyus cielutewe'sha's wechaaga wala ew yũupa'ga! jĩ'ty. 39 Tyajũ' nasaa cshavyte yuusa fariseowe'sha' na'jĩty: —Iindy e'ste cuch susna yuusaty mwe'we, shuuna' yuucajn jĩte', 40 Jesus pasrra': —Macue tyãawe'sh yu' shuuna' yuuteva, cueta' Dyusa's tuutje'jetyna jĩc. 41 Tyajũ' Jerusalente utya pa'jrra', chjamba's tjengrra ũ'nec 42 na'jĩna: —I'cue'sha' wẽt cfi'nze'jwa'jsa's jiyurra naa ente jypa'gavatsa', wala yuj ewna. Nava i'cue'sha' jiimée ũsi'cue na' jypa'gameene'cue. 43 Naa pa'ga i'cue'shtyi' ñuswa'j en pa'jana, atsa' tyãa ente' chjamba's jyuca yupna ctandyiirra 44 chjamba's quĩj yujva nvijtmée jyuca suwuutyna cytee ũssaty icjna. Sa' teech cuetrráa yujva quẽese'jnimée yu' neeyũumeena, i'cue'sh cshavyte Dyus quĩjteva, jypa'gameei'cue naa pa'ga jĩc. 45 Tyajũ' Jesusa' dyuus yatte u'carra cytee tyweyna ũssaty jyuca eca cashishcu 46 na'jĩna: —Dyus librute na'wẽ fi'jni': Andy yata' Dyus yacj puuty we'wena ũswa'j yatrrá' jĩna fi'jni'. Nava i'cue'sh yu' peswée pcjaacjena ũsni cafy na'wẽrráa vitrra ji'pji'cue jĩc. 47 Jesusa' een isac dyuus yatte u'carra caapiya'ja'. Naapcachja' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh vite' chjambte ne'jue'sh tyãawe'sh yu': ¿Ma'wẽ yũurra icjecytja'w? jĩnaty puuty we'wena ũsu'. 48 Nava icjya' yu' ãjã'tsmeeta', nasa jyucaysa Jesus ju'ngurrarráaty ũsu' naa pa'ga.

Lucas 20

1 Teech ente' Jesusa' dyuus yatte Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shna ũste', sacerdote npiitstjẽ'j vite' Dyus leya's caapiya'jsa vite' judiu ntjẽ'jsa tyãawe'sh pa'jrra' 2 na'jĩnaty pẽjy: —Indya' ¿quim jycaatjenga dyuus yatte tyã'wẽ juuna' yũu? Quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava mpeeta'sh jĩte', 3 Jesusa' na'wẽc pas: —Andyva i'cue'shtyi' pẽjy ya'vatj atsa' tyã'sa' mpaaswe. 4 Juan Bautista's ¿quimga jycaaj yu'te bautisãycajn? ¿Dyus vá' jycaaj meerra' naa quiwete pitstjẽ'j jycaajni vá' yu'? jĩte', 5 tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty we'we': —¿Ma'jĩna pasucytja'w? Dyusne' jycaaj jĩvatsva, tyã'wẽ Dyus jycaatje' ¿mjĩya'cue Juan pta'shni's jypa'gamée? jĩna. 6 Atsa' naa quiwete nasane'ta jycaaj jĩte', cue'shtyi cuet wãatatajrra icjetyna, nasa' jyucaysa Juana's ew jiita' Dyus yuwe pta'shsateva. Tyãasa cue'shtyi' tyã'wẽ yũutyna jĩ'ty. 7 Tyajũ' Jesusa's pasrra': —Juana's quimne' jycaaj bautisãycajn nava jiimeetja'w jĩte', 8 Jesus pasrra': —Andyva quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava pta'shme'nja jĩc. 9 Tyajũ' Jesusa' naa ejemplo'scu pta'sh: —Teech pitstjẽ'ja' tyajy quiwete jyuca uva ujrra mjĩisaty ew neewe'werra wala tyach u'cj. 10 Sa' uva tjẽ'jetste', quiwe namu' teech selpisa's caacj quiweepa'ga pẽjyya'. Nava quiwe's mjĩisawe'sha' tyãa selpisa's pãpãrra quĩj yujva ducjmée caajty. 11 Atsa' quiwe namu' vite selpisa's qui' caacj. Nava tyã'snava tyã'wẽy iiwẽeshuna pãpãrra quĩj yujva ducjmée neeuty. 12 Tyajũ' quiwe namu' qui' vite selpisa's caacj. Nava quiwe's mjĩisawe'sha' tyã'snava cpã'vitrra ducjmée neeuty. 13 Tyã'wẽ yũute', nmejte' quiwe namu' na'jĩc: Ãchja' ¿quĩj yũuqui'tj? Meerra' andy nchi'c wendynisa's caja'nja. Atsa' tyã'sa' ũucjrra tyã'wẽ yũumeeváatyna jĩrrac caaj. 14 Atsa' mjĩisawe'sha' quiwe namu nchi'ca's uyrra', tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty we'we: Ney uute', quiwe's naatjẽ'j iiyamuwa'jsana. Atsa' icjega, cjĩrra quiwe's cue'sh iiyamu'nja'w jĩrra 15 eca cutyi'jrra icjtyi jĩc. Tyajũ' Jesusa' tyã'wẽ pta'shrra' pẽjycu: —Tyã'wẽ yũute', quiwe namu' tyãa mjĩisawe'shtyi' ¿quĩj yũucy? 16 Tyã'wẽ yũupa'ga quiwe namu' tyãa mjĩisawe'shtyi' jyuca icjrra quiwe's vitety ũsuna jĩte', tyã'wẽ pta'shni's wẽsẽ'jrra na'jĩty: —Dyusa' cytee pa'j yu' wendymeena jĩ'ty. 17 Tyã'wẽ paste', Jesusa' tyãawe'sh dyi'psu tjengrra na'wẽc pta'sh: —Tyã'wẽ yuune'jmeete', ¿quĩjya'rráaqui'c Dyus librute na'wẽ we'we'?: Yat tyaajsawe'sha': Naa cueta' selpime' jĩrra wãatãjty, Nava tyãa íic yat macuesanava chjãchja neewewa'jsa yuuna pa'j. 18 Atsa' maava tyãa cuette iicasa' jyuca chcateteetyna. Meerrava tyãa cuet nasaa cajcuecjẽ weterra', jyuca cu'china jĩna fi'jni'. 19 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'j vite' ley caapiya'jsawe'sha' jiyuty tyãa ejemplo' tyãawe'shtyi we'weniteva. Sa' ũusacharra tyãa dundtey Jesusa's tund wẽety. Nava Jesus ju'ngusa nasa wala cuj ũste', ũucjrra quĩjva yũumeeta'. 20 Nava quĩjterráava ewmeete nvijt-ya' sũjrra tjengsa caajty. Atsa' tyãawe'sha' Jesusa's ew paapẽysa na'wẽ yuj we'wena utyaaty, jycaajsa's ewmée we'weteva jiyurra' ne'jue'sha's pãatyjĩ'cjya' sũjrra. 21 Sa' na'jĩnaty paapẽjy: —Cue'sha' indya's jiitja'w. Indya' isasarrá'sngu pta'shi', Dyus tashte pa'jwa'j dyi'ja's caapiya'jna. Sa' nasaa jycaajna yu'cypejnity nwẽese'je'tsmeeng, tyãa pa'gatey indya' nasa ewsa na'wẽ tjengsaty jiyumey ju'ngu yu'tsmeeng. 22 Ãchja' na'wẽtja'w jiyu wẽjẽ': Jycaajsa Cesara's vyu ducjte ¿ewmañ? meerra' ducjmeete ¿ewmañ? jĩte', 23 ewmée yajcyrra tyã'wẽ pẽjyna ũsteva Jesusa' jiyurra na'jĩc: —¿Quĩjya'cue andya's ewmeete nviit wẽjẽ'? jĩrra 24 tyãawe'shtyi' teech vyu mush pẽjycu. Sa': —Naa vyu' ¿quiim dyi'pa's ji'pjna, sa' quiim yase's fi'jnina? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Cesar dyi'pa's ji'pja' sa' tyajy yase's fi'jni' jĩty. 25 Atsa' Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Cesar jĩ'sa' Cesara's ducjwa'ja'. Sa' Dyus jĩ'sa' Dyusna ducjwa'ja' jĩc. 26 Tyã'wẽ nasaa dyi'pte isasarráana paste', Jesusa's ewmée vit-ya' ãjãmeerra, cuj yajcyna shuuna'ty neeyũu. 27 Tyajũ' saduceowe'sh maaíi yu' Jesus tashte paapẽjyya' pa'jty. Nasa' uuyã'jrra' peena yu' ĩtyĩ yuumeetyna sũjsaty yu' tyãa saduceowe'sha', tyãasaty na'wẽ pẽjy: 28 —Moisesa' na'jĩnac fi'jrra nvijt: Maa pitstjẽ'jva luuch ji'pjumey nyu's nvijtrra uute', uusáa nyacja' tyãa u'ya's iiyuuna, atsa' tyãate luucha' uusáa nchi'c na'wẽ neeyũuna jĩnac fi'j. 29 Atsa' cue'sha' jiitja'w siete pitstjẽ'j pyacjtyi u'pu', sa' nyacj ntjẽ'jsa' iiyuurrava luuch ji'pjumey uuc. 30 Atsa' nyacj e'stewe'shcu iiyuu tyãa u'ya'síirráa. Nava tyãava luuch ji'pjumey uuc. 31 Tyajũ' nyacj tecjtewe'shva tyãa u'ya's íirráac iiyuu. Tyãava luuch ji'pjumey uuc. Tyã'wẽrrarráaty sietesay tyãa u'yrrarrá's iiyuuna jyã'j. Nava maa yujva luuch ji'pjumey uuty. 32 Atsa' nmejte' tyãa u'yva uuc. 33 Atsa' uusaawe'sh qui' ĩtyĩ yuu ente', tyãa u'ya' ¿maa yacj isa nyu yuuwa'jsacy? jĩte', 34 Jesus pasrra': —Naa quiwete nasa' ptamuuna tyãawe'sh luuchtyiva caaptamu'ju'ty. 35 Nava vite quiwete ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'tje pa'jya' ãjãsa' qui' ĩtyĩ yuurra' tyãawe'sha' ptamuwa'jsameeta', sa' tyãawe'sh luuchtyiva caaptamu'jna ũswa'jsameeta', 36 tyãa pa'gatey tyãawe'sha' Dyus angeleswe'sh na'wẽsa yã'tja', sa' Dyus luuch yã'tja' na' ĩtyĩ yuuyã'jrra' peena yu' uuwa'jsameeta'. 37 Tyã'wẽ uusaawe'sha' qui' ĩtyĩ yuuwa'jsate íirráac Moisesíiva jiyucajn na'wẽ fi'jrra nvijt tyajy librute. Cyteea' Dyusa' tsjũtsj yu'cj bejna ũsni pyãjũ we'werra': Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh Dyustju jĩc. 38 Dyusa' uusaawe'sh Dyusme', naasáa ĩtyĩsawe'sh Dyusrrá'. Dyus tashte' maa yujva uumée ĩtyĩ ũsta' jĩnac pta'sh. 39 Tyajũ' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh we'werra': —Wala ew pta'shngu jĩrra, 40 peena yu' quĩjva jwee yu' pẽjymeeta'. 41 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc pẽjy: —¿Ma'wẽteta Cristo' David nchi'ca' jĩna we'we' nasa'? 42 Naapcachja' Salmos librute David we'werra yu' na'jĩ'c: Andyna jype'jsa Cristo's Dyusa' na'jĩc: Andy pucate patsu ju'ngte mcaach, 43 Indyna atsesaty indyrrarráana nwẽese'jwa'ja's vitna jyã'pjcach jĩc. 44 Davida' Cristo's we'werra': Andyna jype'jsa jĩc, atsa' Cristo' ¿ma'wẽ yuurra David nchi'c yuucy? 45 Nasa jyucaysa wẽsẽ'jna ũssa cshavyte Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi na'jĩnac we'we: 46 —Dyus leya's caapiya'jsawe'shtyi' mpa'yajcywe. Tyãawe'sha' ropa jyu'jsa atjrra plaasasu msuuva wecha jytjãasnaty pecũjũ'. Sa' judiuwe'sh pcjaacjenisuva cachní wejy zhichcue ewsarráanaty pacué'. Maa yat-su sã'jĩya' pi'cyteva, tyã'wẽytyi cachwa'j ewsarráana pacué'. 47 Sa' viudawe'sh yattyiva cusa'ja'ty, quĩjquĩj ji'pjuni'sva jyuca. Nava ewsata' sũjcajn wala jyu'j lisa'ty. Tyã'wẽ yũupa'ga tyãawe'sha' wejy jytjaacue Dyus castigãyni yuutyna jĩnac pta'sh.

Lucas 21

1 Wala ji'pjsawe'sh dyuus yatte ofrenda wala ãshitstec uy Jesusa'. 2 Tyã'wẽy teech viuda puuplesava cũjrra', e'nz vyuu mushcuẽ acjetste uyrra' 3 na'jĩc: —Isatj we'we', naa viuda puuple' maateva jytjaacuec wala acj. 4 Vite yu' acjrrava, neeyũusáa peejymeesarráan yã'jty acje'. Nava naa u'ya' quĩj yujva ji'pjmeesarrava tyajy ũ' weywa'ja's jyucac acj jĩc. 5 Tyajũ' cytee ũssa maaíi yu' dyuus yata's tjengrraty we'wena ũsu': Ofrenda peesni yacj wala yuj zhichcue pjeu'jna tyaajni' jĩte', Jesusa' na'jĩc: 6 —Ãchjíi yu' tyã'wẽ yuj zhichcue tjengna ũsa', nava quĩj yujva nvijtmée jyuca suwní yuuwa'j en pa'jana. Atsa' teech cuetrráa yujva quẽesẽ'jnimée yu' neeyũumeetyna naa yattewe'sh jĩc. 7 Tyã'jĩte': —¿Bagach tyã'wẽ yuucy? meerrava tyã'wẽ yũuwa'j en ãjãtste' ¿quĩjrra yuucy? jĩna pẽjyte', 8 na'wẽc pta'sh: —I'cue'shtyi caypumba'jwe'shte mpa'yajcywe. Tyã'wẽme' wala casejetyna Dyus caajnisatja'w jĩna na'jĩna: Andya' Cristotj, atsa' ãchja' nmej en ãjc jĩtyna. Nava tyãawe'shtyi' nwẽesẽ'jnuwe. 9 I'cue'sha' wẽsẽ'jene'cue guerra seena'sa yuja' jĩni, nava tyã' nyafytewe'shrráata' atsa' ũucjmeene'cue. Nmej en yu' ãjméy tyã'wẽ yuuna. 10 Tyajũ' ma'wẽ yũuwa'ja'sva jyuca pta'shcu na'jĩna: —Tyãn en ãjãtste', gobierno' vite quiwete gobierno yacj puiityna. Naapcachja' puuty jyu'j quiweju pwe'shva puiityna. 11 Sa' msuu msuuva seena' ejnd u'juena. Wẽjẽva tyã'wẽ wala pa'jana. Naapcachja' cacuete wee seena'sava pa'jana. Sa' cieluju quĩjquĩjva seena'sarráa vyaatyna. 12 Nava tyã'wẽ seena' yũuwa'j en pa'jmeyna, i'cue'shtyi ajtserra preesu'jya' pacueetyna. Sa' judiuwe'sh pcjaacjenisuva jyũna u'juetyna: Nasa ewmeesa' jĩna. Tyã'wẽ yũuna carcelteva tyajatyna, i'cue'sha' andyna nwẽesẽ'pja'garráa jycaajsawe'sh tashsu vite' ne'jue'sh tashsuva cuutya'jni yuune'cue. 13 Tyã'wẽ yũute', Dyus yuwe's tyãawe'shtyiva pta'shwa'j en ji'pjune'cue. 14 I'cue'sha' tyãawe'shtyi' ¿ma'wẽ pasucytja'w? sũjna cuj yajcymeene'cue, 15 tyãa pa'gatey andya' i'cue'shtyi atsesawe'shtyi ma'wẽ paswa'ja'sva caaũusutje'je'nja. Atsa' tyãawe'sha': Ĩshĩija'ng jĩya' ãjãmeetyna maa yujva. 16 Sa' i'cue'sh nwe'shíi yujva atseni yuune'cue, tatawe'sh, yacjtjẽ'jwe'sh, namicuwe'sh preesu'jutyna. Atsa' maaíi yu' icjni yuune'cue. 17 I'cue'sha' andyna nwẽesẽ'pja'ga naa quiwete jyucaysa atseni yuune'cue. 18 Nava i'cue'sh dycjasrráa yujva vitumeetyna teechrráa yujva. 19 I'cue'sha' uu entepcach Dyus yacj tyutemée fi'nzerra', Dyus tashte ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjune'cue. 20 Jerusalen chjamba's soldaurrarráa jyuca ctandyiirra ũste uyrra', ãchja' naa chjamba' jyuca ptsuwa'jsana sũjna jii ũsune'cue. 21 Naapcachja' Judeasuwe'sha' ũpjna u'juetyna yu'cjsu, atsa' Jerusalen chjambtewe'shva tyãa chjambu ũpjna casejetyna, vite' chjamb ecajuyã'j ũssa' chjambte u'cameetyna. 22 Tyã'wẽme' tyãn ensu' castigo seena'sa yuuna Dyus librute ma'wẽga pta'shi' tyã' jyuca cytey yuuna. 23 Atsa' tyãn ensu' nasa ji'pjsa meerrava luuch ãpãcuẽ ji'pjsa' wala yuj pytjaa yuutyna, tyã'wẽ tyãa nasaty castigo seena'sa pa'tje', naa quiwete wala yuj ñuswa'j yuuna. 24 Maaíityi's guerrate icjetyna, sa' vite yuutyi's preesu'jrra jyu'j quiwen jyũna u'juetyna. Naapcachja' Jerusalen chjamba's vite nasa u'carra jyuca suwrra cytee macue tyachva ũsutyna. 25 Tyã'wẽ yũunijũ' sec a'te estrella tyãasu seena'rráa vyaatyna. Atsa' naa quiwete nasa mtee mteewe'shva jyuca jypumbana iiméj wala ũucjutyna tyã'wẽ ĩcj wala seena' yuuna susni's wẽsẽ'jrra. 26 Tyã'wẽ seena' yuutste', naa quiwete nasa' ũucjrra ũus yu'sva iviitutyna, naapcachja' ẽe walate quĩjquĩj ũssava jyuca seena' quẽesẽ'jni yuutyna. 27 Tyajũ' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's uyuutyna, tãapj pyãjte sec na'wẽ seena' zhichcue cjicjyna quĩjatste. 28 Tyã'wẽ seena' yuuya' tacjetste', i'cue'sha' ũucjmée wechana ũytjasna meswe, jwee yu' jytjẽeyuumée nwe'weni yuune'cue jĩc. 29 Tyãa e'su' vite ejemplo pta'shcu: —Mtjengwe higuera fytũu tash meerrava vite fytũu tashtyi. 30 Sa' tyãa fytũu tash yeetsutste uyrra', yũnya'vateva jiyu'i'cue. 31 Tyã'wẽy andy pta'shni cytey yuutste uyrra', Dyus naa quiwete quĩiwa'j en utyaatsna sũjna jii meswe. 32 Isatj we'we': naa ensu nasa uumeyna, tyã'wẽ cytey yuuna. 33 Cielu naa quiwe jyuca scjẽuutyna, nava andy we'weni' jyuca cytey yuumey yu', scjẽwmeetyna. 34 Wala jypa'yacy meswe, ewmée yũuna tũuna quĩjquĩjva naa quiwetewe'shrrá's yajcyna fi'nzenuwe. Tyã'wẽme' Dyus yu's yajcymée ũsiyna, Dyus quĩiwa'j en ãjrráa yuuna. 35 Niimalva jiimeerra' ma'wẽga yajcyte cjẽje', tyã'wẽyrráa Dyus quĩiwa'j ena' cpaaquina naa quiwete nasa mtee mteewe'shtyiva jyucaysaty. 36 I'cue'shva wala jypa'yacy meswe, na'wẽ seena' yuuya'va' tyajũ iyuya'. Dyus yacj puuty we'wena nes myuuwe bagachteva, sa' tyã'wẽ yũurra' Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa tashte utyaaya' ãjãne'cue jĩc. 37 Jesusa' en yu' dyuus yattec caapiya'ja', nava cus yu' Olivos vitsnac u'jue'. 38 Atsa' nasa' een isa cuusíity dyuus yatte pa'ja' Jesus caapiya'jni's wẽsẽ'jya'.

Lucas 22

1 Pan levadura ji'pjmée ũ'ni Pascua fiesta ãjãtscu yu'. 2 Atsa' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' ley caapiya'jsawe'sha': Jesusa's ¿ma'wẽ yũurra icjecytja'w? jĩnaty tyãawe'sh pwe'sh puuty we'wena ũsu'. Nava nasa wala cuj Jesus ju'ngusa ũste', ũucju'ty. 3 Naapcachja' echtjẽ'ja' Judas Iscariote ũuste u'cac. Tyãa Judas yu', Jesus yacj u'jusa docesatewe'shíirráac yu'. 4 Tyajũ' tyãa Judasa' puuty we'weya' u'cj sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' dyuus yatte tjengsawe'shtyi, Jesusa's tyãawe'sh cusete ducjya'. 5 Atsa' tyã'wẽ puuty we'wete', tyãawe'sha' vyu ducjya' neeyũuty Judasa's. 6 Tyajũ' Judasa' nasa uynimeete paatste ducjwa'ja's pacuec. 7 Tyajũ' pan levadura ji'pjmée ũ'ni fiesta en ãjc. Tyãa ente' piisháa luuchtyi icje' Pascuatewe'sh. 8 Atsa' tyãa ente' Jesusa' na'jĩnac jycaaj Pedro Juanwe'shtyi: —Me'jwe Pascua fiestate ũ'wa'ja's pjeu'jya' jĩte', 9 tyãawe'sha' pẽjytyi: —¿Mteenga pjeu'j jytjãasu'? jĩte', 10 Jesus pasrra': —Chjambna u'jrra cytee pa'jatsrra', teech pitstjẽ'j uyuune'cue yu' mityja's yacjrra u'juetste. Sa' e'ste u'juene'cue yatte u'capcach. 11 Sa' cytee pa'jrra', yat namu's na'jĩne'cue: Cue'shtyi jype'jsa' pẽjyya'c caaj: Pascua fiestate tyãa yacj u'jusawe'sh yacj ũ'wa'j ¿mtee piesa pjeu'jni ũsna? jĩcaja'c jĩne'cue. 12 Atsa' yat namu' ẽe yatte piesa walasa pjeu'jniyã'jsa's pta'shina. Cytee ũ'wa'ja's pjeu'june'cue jĩnac jycaaj. 13 Atsa' Pedrowe'sha' u'jrra', Jesus ma'jĩni'sva jyuca cytey uyrra Pascua fiestate ũ'wa'ja's pjeu'jty. 14 Tyajũ' ũ'wa'j ora ãjte', Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj cachcu mesate ũ'ya'. 15 Sa' na'wẽc we'we: —¡Manzcuẽ usva wala yuj yaaqui'tj, andya's uu en pa'jmeyna, naa Pascua fiestate i'cue'sh yacj nmej ũ'wa'ja's! 16 Na'jĩ'tj na': ãchja' ayte peena yu' naa Pascua fiestatewe'sha's ũ'me'nja, Dyus qui' jycaajya' pa'jwa'j en ãjpcach. 17 Tyajũ' vaso's uwerra Dyusna wechana orãyrra', na'jĩc: —Jypa'garra jyucaysa mtundywe naa vasotewe'sha's. 18 Na'jĩ'tj na': ãchja' ayte peena yu' uva yu'a's tundyme'nja, qui' Dyus jycaajya' pa'jwa'j en ãjpcach. 19 Tyajũ' pana'sva Dyusna wechana orãyrra', pe'ltenderra tyãawe'shtyi ũsu'scu na'jĩna: —I'cue'sh pa'gate andy cacue' ducjwa'j yuuya'va', atsa' naa pana' andy cacue na'wẽsa'. I'cue'sh pa'gate andy pytjaa yuurra uuni's yajcyna tyã'wẽ myũuwe bagachteva. 20 Ũ'na jyã'jrra', vaso's jypa'garra na'wẽc we'we: —Andy eea's pcawrra yuurráac Dyusa' i'cue'shtyi nwe'wewa'ja's u'se pjeu'jrra nvijt. Atsa' naa vasotewe'sha' andy ee na'wẽsa'. 21 Atsa' ãchja' andy yacj ũ'na u'pa' ay mesate tyãa pitstjẽ'ja' andya's atsesawe'sh cusete ducjya'va'. 22 Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' ãchja' pejca uuya'vayuja'. Andy uuwa'ja's ma'wẽne' Dyus nvijt tyã' cytey yuuya'va'. Nava andya's atsesawe'sh cusete ducjsa' ¡seena' yuj ñuste cjẽjena! jĩte', 23 Jesus yacj u'jusa pwe'sh puuty ya'paapẽyi'ty na'jĩna: Cue'sh cshavytewe'sh ¿quim tyã'wẽ ducjya'vacy? jĩ'ty. 24 Tyajũ' tyãawe'sh pwe'sh na'wẽ yũuwa'ja'styi puuty ya'paapẽyi': —Ayte cue'sh cshavytewe'sh ¿maa wejy jytjaacue walasacy? jĩte', 25 Jesus pasrra': —Naa quiwete jycaajsawe'sha' wala juuna'rráa yuuna jycaaja'ty. Tyã'wẽteva tyãawe'sh yuutyi's wala ewsata' jĩ'ty nasa yu'. 26 Nava i'cue'sha' tyã'wẽ yũuna jycaajwa'jsameei'cue, wejyva i'cue'sha' maaíi yu' jytjaacue walasa ũsrrava, nuuchsa na'wẽ yuuwa'j ji'pji'cue. Atsa' maava jycaajwa'ja's ji'pjsa', selpisáa na'wẽrráa yuuwa'j ji'pji'cue. 27 ¿Maa wejy jytjaacue walasacy? ¿Puutste mesate ũ'ya' cachsá wejy jytjaacue walasamañ, meerra' puutssa váa wejy jytjaacue walasana? Isa ew yajcyte', mesate ũ'ya' cachsá jytjaacue walasana. Nava andya' i'cue'shtyi selpisáa na'wẽrráa ũstju. 28 Andya' bagachteva ñuste tjẽyte fi'nzetsteva i'cue'shva andy yacj ja'nda pytjaa yuuna nesi'cue yu' nvijtmée. 29 Tyãa pa'ga andya' i'cue'shtyi ũsu'nja jycaajwa'ja's, andya'sva ma'wẽga andy Tata jycaajwa'ja's ũs tyã'wẽy, 30 cyaj andy jycaajna ũsnite pa'jrra', andy yacj ij mesate ũ'wene'cue, sa' Israelwe'sh ji'j docesaty jycaajsa yuune'cue. 31 Tyajũ' Jesusa' Simona's na'wẽc pta'sh: —Simon, indya' wala yuj mpa'yajcy. Tyã'wẽme' echtjẽ'ja' i'cue'shtyi pẽjycu scuutyj cweejya'jsa na'wẽ yuuya'. 32 Nava andya' iindy pa'gate Dyusa's neewe'wetj, Dyusrráana yajcyna fi'nzecajn. Atsa' indya' Dyus tashte qui' shawendrra', yacjtjẽ'jwe'shtyi cchjãachja'jane'nga Dyus yacj tyutemée fi'nzewa'ja's jĩte', 33 Simon pasrra': —Andya' carcelna ma'c yuu meerra' uuwa'j ma'c yuu nava andya' quĩjte yujva tyuteme'nja jĩte', 34 Jesus qui' we'werra na'jĩc: —Pedro, indya's na'jĩ'tj na': ãchjíi atall we'wemeyna, indya' tecj us ĩshĩijatsyã'j yuune'nga andya's jiimeetj jĩna. 35 Tyã'wẽ pta'shrra' Jesusa' na'wẽc pẽjy: —Andya' teech ente' i'cue'shtyi' Dyus yuwe pta'shya' caajrra' quĩj yujva ji'pjmeetj caaj, ya'ja, vyu, pelgatyi tyã'wẽsaty. Atsa' i'cue'shtyi' dyi'tje ¿quĩjrrá' peejiigá'? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Cue'shtyi' quĩj yujva peejime' jĩty. 36 Atsa' Jesus we'werra' na'jĩc: —Ãchja' ya'ja ma'c yuu, vyu ma'c yuu, cchill ma'c yuu nava ji'pjsa' jyũrra me'jwe. Atsa' cchill ji'pjmeesa' atyja's tyweyrra cchill mweywe. 37 Tyã'wẽme' Dyus librute we'werra': Ewmeesatjas yuuwesa yacjcu qui'pni yuu jĩc naa pa'ga ãchja' andya's jyuca tyã'wẽy yuuya'vata' jĩte', 38 tyãawe'sh we'werra': —Ayte e'nz cchill yu' ũsta' jĩte', Jesus pasrra': —Tyã'wẽrra'. Tyãarráa ewtyna jĩc. 39 Tyajũ' Jesusa' ũ'na jyã'jrra', tyajũ casejrra', Olivos vitsna qui' u'cj. Atsa' tyãa yacj u'jusawe'shva e'stey u'jty. 40 Cytee pa'jrra na'jĩc: —Dyus yacj puuty we'wena me'pwe, ewmeete weteya'mée jĩrra', 41 tyãawe'sh tashu jyu'jmeecuẽ tyuteena u'jrra peejyũcuerra na'jĩnac Dyus yacj puuty we'we: 42 —Tata, indya's ewuwechte', seena' ñuste uuwa'ju meen nwe'we. Nava andy jytjãasni's cytey yuumeerrava, iindy jytjãasnirrá's cytey meen yũu jĩte', 43 Dyus angel cielujũwe'sh cviisha'jna cchjãachja'jya' quĩjc. 44 Tyã'wẽme' wala yuj pytjaa ñusna Dyus yacj puuty we'wena u'pu'c naa pa'ga pẽ'ts yujva ee na'wẽsac wala pcaw. 45 Sa' Dyus yacj puuty we'wena jyã'jrra' quiiterra u'cj Pedrowe'shtyi tjengya'. Nava tyãawe'sha' deenity yu', wala ñusrra. 46 Atsa' cũjrra na'wẽc we'we: —¿Quĩjya'cue dejé'? Quiiterra Dyus yacj puuty we'wena me'pwe, ewmeete weteya'mée jĩc. 47 Jesusa' cytee we'wena nee ũsiyna, nasa wala cũjty. Atsa' Jesus yacj u'jusa Judas yu' tyãa nasa yatste cũjrra, Jesus tashte utyaac pucacuette wechaya'. 48 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —¿Judas, indya' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's wechani yacj váa cuuwe'jya'vane'nga? jĩte', 49 Jesus yacj u'jusawe'sha' Jesusa's pẽjytyi: —¿Tyãa nasatyi's cchill yacj puiimtja'w? jĩty. 50 Tyajũ' Jesus yacj u'jusa teechsa yu' sacerdote npiitstjẽ'ja's selpisáa tjũ'wẽ's spẽ'tjcu patsuwe'shna. 51 Atsa' Jesusa' we'wec: —Cytee pa'j yu' yũunu jĩrra', tyãa tjũ'wẽ spẽ'tjnite jya'ndyrra', qui' caywẽtu'cj. 52 Sa' sacerdote npiitstjẽ'j vite' dyuus yatte tjengsawe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh preesu jyũna u'jya' pa'jsaty we'wec: —Andya' ¿pesweetjas i'cue'sha' cchill pety fytũ atrravá'cue andya's preesu jyũna u'jya' yuwé'? 53 Andya' i'cue'sh yacj een isatj dyuus yatte ũsu', nava tyagachjíi yu' tundya' utyaameerra', jyuca chji'ndyni naa orate yu' pejca preesu'jya' pa'ji'cue jĩc. 54 Tyajũ' Jesusa's tundrra jyũna u'jty sacerdote npiitstjẽ'j yatna. Atsa' Pedro' Jesus e'ste jyu'j neeyũurrac u'jna ũsu'. 55 Cytee pa'jrra' patyute ipy yutjrraty bajchya' cach. Atsa' Pedrova tyãawe'sh yacj ij bajchya' cachcu. 56 Atsa' teech u'y selpisá' Pedro tyã'wẽ ipy pucate bajchna u'pte', dyi'pte ew tjengrra na'jĩc: —Naa pitstjẽ'jva Jesus yacj u'jusa' jĩte', 57 Pedro' ĩshĩic: —Andya' jiimeetj tyãa pitstjẽ'j cysusu'i'cue tyã'sa' jĩc. 58 Tyajũ' tyãa e'su' viteva uyrra na'jĩc: —Indyva tyãawe'sh yacj u'jusang jĩte', Pedro pasrra': —Isa, andya' tyãawe'sh yacj u'jusameetj jĩc. 59 Tyãa scjẽwni teech orate' vitec na'jĩna we'we: —Ĩshĩimeete, naa pitstjẽ'ja's uytju Jesus yacj u'jute. Tyãa yacj u'jusarraíi, Galileajuwe'sha' jĩte', 60 Pedro pasrra': —Quĩjne'nga we'we' na'sva jiyutsmeetj. Tyã'jĩna we'wena nee ũsiyna, atall we'wec. 61 Atsa' Jesusa' tupjirra Pedro dyi'pte tjengte', Pedro' yajcycu Jesus we'werra': Ãchj atall we'wemeyna, tecj us ĩshĩijatsyã'j yuune'nga jĩni's. 62 Tyajũ' Pedro' eca casejrra seena' wala ñusna ũ'nec. 63 Tyajũ' Jesus ũpjwe'shte yupna ũssa yu' weech we'wenaty pãpã'. 64 Sa' yafytyi tundrraty dyi'pte uca'ca' na'jĩna: —Aan jiyune'nga quim uca'catsteva. 65 Tyã'jĩnaty wala cuj jwend we'wena wẽeshu'. 66 Sa' cjicjyna sẽjẽtste', judiu ntjẽ'jsa sacerdotewe'sh, Dyus leya's caapiya'jsa tyãawe'sh pcjaacjerraty Jesusa's cytee cuutya'jrra pẽjy: 67 —Mpeeta'sh, indya' ¿Cristo dyijngá'? jĩte', Jesus pasrra': —Tyã'wẽíitj jĩteva, isane' we'we' sũjmeene'cue. 68 Sa' i'cue'shtyi andy paapẽjyvatsva, pasya'vameei'cue. Sa' andya's tyjweteya'vameei'cue. 69 Nava ãchjũyã'ja' Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' Dyus ĩtyĩsa pucate cachya' u'juena jĩc. 70 Atsa' jyucaysa na'wẽty pẽjy: —Na'jĩ'ng na', indya' Dyus Nchi'ctju jĩne'nga jĩte', Jesus pasrra': —Tyã'wẽíitj. I'cue'sha' isa i'cue we'we' jĩc. 71 Atsa' tyãawe'sh we'werra': —¿Quĩjya' jwee vite testigo peejiicytja'w? Cue'sh tjũ'wẽju yuutja'w tyajy we'weni's wẽsẽ'j jĩ'ty.

Lucas 23

1 Tyã'wẽ yũurra' Jesusa's Pilato tashna jyũna u'jty. 2 Cytee pa'jrra' na'jĩnaty pãatyjĩ'cj: —Naa pitstjẽ'ja' nasaty caypumba'jna ũstetja'w uy, sa' Romate gobierno's ducjwa'jme'. Sa' Dyus tyjityjrra caajnisa andytju jycaajwa'jsa jĩ'c jĩte', 3 Pilato' pẽjycu: —Indya' ¿judiuwe'shtyi jycaajsa dyijngá'? jĩte', Jesus pasrra': —Tyã'wẽ íitj, isang we'we' jĩc. 4 Atsa' Pilato' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh nasa jyucaysaty na'wẽc we'we: —Naa pitstjẽ'j yuuwe yuuni's uyu'tsmeetj jĩteva, 5 tyãawe'sh yu' jweeíirráaty sus we'wena na'jĩ': —Judeate nasa jyucaysaty jyuca caypumba'jna jyã'jatsa' tyajy we'weni yacj, Galileaju tacjrra ãchja' aysuva jyuca pecũjutsa' tyã'wẽ yũuna jĩ'ty. 6 Tyã'wẽ we'wete Pilato wẽsẽ'jrra', nasaty pẽjycu: —Tyãa pitstjẽ'ja' Galileajũwe'shváana jĩna. 7 Atsa': —Tyajũwe'shí'c jĩna pta'shte', Galileate ne'jue'sh Herodes tashnac caaj, tyãn ensu' Herodesva Jerusalenteycu ũsu' naa pa'ga. 8 Atsa' Herodesa' Jesusa's uyrra', wala wechac, tyã'wẽ Jesusa' quĩjva yu'c jĩni's wẽsẽ'jrra' nyafíic Jesus yacj puuty uy wẽena ũsu', cieluju quĩjrráava caavya'ja'tje' tyãava uyu'nja sũjrra. 9 Tyajũ' Jesusa's quĩjquĩjva wala pẽjycu, nava pasme'. 10 Cyteeva sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'sh cũjrra wala juuna' we'wena yuwee ũstyi. 11 Atsa' Herodesa' tyajy soldauwe'sh yacj Jesusa's weech we'wena ajtserra jycaajsa ropa na'wẽ zhichcuesa caatje'jrraty npeevyshijcana ũsu'. Tyã'wẽ yũurrac Herodesa' Pilato tashtey Jesusa's qui' caaj. 12 Pilato yacj Herodes yacja' nyafíi yu' iipuiisaty yu', nava tyãn ente tyã'wẽ yũurra' yuwe ewuuty. 13 Tyajũ' Pilato' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh chjambte nasa jyucaysaty caapcjacje'jrra, 14 na'jĩnac we'we: —I'cue'sha' naa pitstjẽ'ja' nasaty caypumba'jna ũsa' jĩrra andy tashte nuypa'ji'cue. Atsa' andya' i'cue'sh wẽsẽ'jna ũstey jyuca paapẽjytju. Nava quĩjte yujva ewmée yũuni's yu' uymeetj. 15 Atsa' Herodesva ewmée yũuni's uymeerra', qui'quin caashwendu'cj. I'cue'shíiva jiyui'cue naa pitstjẽ'ja' yuuwesa casejme'. Atsa' ¿ma'wẽ icjwa'j yuucy? 16 Tyãa pa'ga icjmée caapechucue'jrrarráa caatyjweete'je'nja jĩte', 17 nasa jyucaysa na'jĩnaty sus we'we: —Naa pitstjẽ'ja's icjrra Barabasrrá's mityjwete jĩ'ty. (Pilato' añu iisac tyãa fiestate teech preesu tyjweeté' nasa wechaacajn naa pa'gaty tyã'jĩ'.) 19 Tyãa Barabas yu' chjambte gobierno's puíi quiisrra nasaty wala quiicje'pja'ga carceltec tyaajni ũsu'. 20 Tyajũ' Pilato' Jesusa's tyjweete wẽerra nasaty qui' pẽjycu. 21 Nava tyãawe'sh yu' jweeíirráaty sus we'we: —Cluuste pejca mcaafyutsu'j yuj jĩna. 22 Atsa' Pilato' tecj usva nasaty qui' we'wec na'jĩna: —Naa pitstjẽ'ja' ¿quĩjga ewmée yũu? Andya' macue paapẽjyrrava, ewmée yũuni's yu' uymeetj icjcajn yuuva. Tyã'wẽ yuuwesa casejetsme' atsa' caapechucue'jrrarráa caatyjweete'je'nja jĩteva, 23 tyãawe'sh yu' jweeíirráaty sus ũuscha we'wena cluuste fyutscaaj. Sacerdotewe'sh nasa jyucaysa tyã'wẽ sus we'weni yacjrráa pejca cnaytyi tyãawe'sh pẽyni's. 24 Tyajũ' Pilato' tyãawe'sh pẽyni's cytey yuuc, 25 sa' gobierno's puíi quiisrra nasaty quiicje'jsa yu'sa' carceluj caacutyi'jrra Jesus yu'sa' tyãawe'sh cusete nvijtcu, quĩj yũu wẽerrava cytey yuucajn. 26 Jesusa's cluuste fyutsya' jyũna u'juetsrra', teech pitstjẽ'j Cirenejũwe'sh Simon yaasesa chjambte pa'jatste pu'jycjẽwrra', cluusa's tyã'sna cyaacje'jrraty Jesus e'stey pe'jna u'j. 27 Tyã'wẽ yũuya' u'juetste, nasa wala cuj u'juets yu'ty. Tyãa cshavyte u'ywe'shva tyã'wẽty wala cujsa ñusrra sus ũ'nena u'jna ũsu'. 28 Atsa' Jesusa' tyãawe'shtyi yu'tjengrra': —Jerusalente u'ywe'sh, andya's ñusrra ũ'ne na'wẽ' wejy yuuva i'cue'sh fi'nzewa'ja's yajcyrra mñuswe, i'cue'sh luuch pa'gate. 29 Tyã'wẽme' naa quiwete ñusu en yuja'. Tyãa en pa'tje', tyãawe'sh luuch pytjaa yuutste uyrra' na'jĩtyna: Bagach yujva nasa ji'pjurra cchu'chu'jsamée yacja' tyacue ñus yujmeena jĩtyna. 30 Tyajũ' nasa' ñusna ũucjna vits wala uperra jyuca icj jytjãasutyna, sa' tjã'j le'chcuesatyva tyã'wẽy yũu jytjãasutyna. 31 Fytũu tash buchatsterráa yujva na'wẽty yũ' na' fytũu tash ewsa ucawa'j en ãjte yu' wejy tyã'wẽ yũutyna jĩc. 32 Jesus yacj icjya' e'nz pitstjẽ'j wala yuuwesaty jyũna u'jty. 33 Sa' teech ajte Uusáa dyictjé dyi'tjrráasa jĩnisate pa'jrra', Jesusa's cluuscjẽ qui'ptyi, tyã'wẽy e'nz yuuwesatyva teechsa's patsu, vite's jembu. 34 Tyã'wẽ cluuste fyutsutste', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Tata, meen peltunaĩ andya's atsesawe'shtyi. Tyãawe'sha' jiimeerraty tyã'wẽ yũ' jĩc. Tyajũ' soldauwe'sha' suerte caajty, Jesus atjni ropa's maa soldau cnayteva jiyuya'. 35 Naapcachja' nasa cujsa cytee tjengna ũssa vite' judiu npiitstjẽ'jwe'shva Jesusa's weech we'wena npeevyshijcaty na'jĩna: —Vitetyva nwe'weya' ãjã'c na' ãchja' peequíi cluusuva iyuna, Dyus tyjityjrra caajnisa dyijrra' jĩ'ty. 36 Atsa' soldauwe'shva weech we'wena utyaarra', vino ewmeesa's yus wẽena 37 na'jĩ'ty: —Indya' judiuwe'shtyi jycaajsa dyijrra', peequíi cluusu iyurra msa'j jĩ'ty. 38 Cluus vitste' griego, latin, hebreo yuweju fi'jni na'jĩ'c: Naaíi Judiuwe'shtyi Jycaajsa' jĩ'c. 39 Tyajũ' yuuwesa cluuscjẽ a'cyni u'psa teechsa' na'jĩc Jesusa's iiwẽeshuna: —Indya' Cristo dyijrra', peequíi cluusu iyurra cue'shtyiva meen nwe'we jĩte', 40 vite' ca'tu pucacjẽ u'psa yu' na'jĩnac pas: —Indya' yuuwesarra tyã'wẽ seena' castigãyni u'prrava, Dyusa's ũucju'tsmeevá'nga tyã'wẽ wẽeshu'. 41 Cue'sha' isa yuuwesayujtja'w, tyãa pa'ga castigãyni u'ptja'w. Nava naa pitstjẽ'ja' quĩjte yujva yuuwesa meec yu' jĩrra', 42 Jesusa's na'wẽc we'we: —Iindy jycaajwa'tje pa'jrra', andya's yaaquine'nga jĩte', 43 Jesus pasrra': —Isatj we'we', Dyus ũsnite ãchjíi andy yacj ũsune'nga jĩc. 44 Tyajũ' ẽepyãj yuutspcachja', naa quiwete jyuca chji'ndycu cusutste las trestepcach. 45 Seca' cweetjme', naapcachja' dyuus yatte tyundenisa liensu pesatj a'cynisa' puupyãjcjẽc sute. 46 Naapcachja' Jesusa' na'jĩnac sus we'we: —Tata, iindy cusete andy ũusa's nviitutstju jĩna'va uuc. 47 Tyã'wẽ yũute', soldau cpiitan uyrra', na'jĩnac Dyusna wecha: —Isa, naa pitstjẽ'ja' yuuwemeesa yuj yu'ga jĩc. 48 Atsa' nasa jyucay cytee ũssava tyã'wẽ yũute uyrra', ¿tyã'wẽ yuja' yuumañ? sũjnaty ñusna ũucjna u'j. 49 Atsa' Jesusa's jiisawe'sh vite' Galileajũjy Jesus yacj yuusa u'ywe'sha' jyu'jurráaty tjengna ũsu' tyã'wẽ yũutste. 50 Cyte' teech pitstjẽ'j José yaasesa ũsu'c. Tyãa yu' Judea quiwete Arimatea chjambtewe'sh judiu npiitstjẽ'j walasatewe'shcu yu'. 51 Tyãa Jose' isa bagach Dyus jycaajya' tacjecy sũjna ũytjassac yu'. Tyã'wẽrraíic vite judiu npiitstjẽ'jwe'sh Jesusa's icjya' puuty we'wetste', tyãa yu' wa'l. 52 Tyajũ' tyãa Jose' Pilato tashte u'jrra Jesus cacue's pẽjycu. 53 Sa' cluusuj spajcyrra liensute yaprra cuet peña u'se pjaandeni quim yujva pendanimeegac cjicj. 54 Tyã'wẽ sapatu jycaasewa'j en jyuca ãjãtscu yu'. 55 Atsa' u'ywe'sh Galileajũjy Jesus yacj pi'cyna yuusa' tyãawe'shva u'jrra cuet cafy pendani's uytyi Jesus cacue's mcaa cjicjetsteva. 56 Sa' yatna shawendna u'jrra, Jesus cacuete shũshwa'j jyuca pjeu'jrraty sapatu jycaase ente qui'sna fi'nze, Dyus jycaajni's cytey nwẽesẽ'jna.

Lucas 24

1 Jycaase en scjẽwnijũ cuscuscjẽ wala cusíi u'ywe'sha' Jesus cacuete shũshwa'j pjeu'jnisa's atrra pendaní cuet cafyna u'jty. Vite u'yva tyãawe'sh yacj ja'nda pi'cyna u'jty. 2 Cytee pa'jrra', cafyte apjnisa cueta's fiite qui'pni u'pte uyrra', 3 cafyte u'caty. Nava Jesus cacue yu'sa' uymeeta'. 4 Sa' wala ũucjna ma'wẽ yũuwa'ja's yuuva jiimeety ũsu', naapcachja' e'nz pitstjẽ'jty ropa zhichcue zmeena' chijmesa atjrra tyãawe'sh pucate vyaa. 5 Atsa' wala ũucjrra quiwecjẽty quĩitsju, naapcachja' tyãa pitstjẽ'jwe'sha' na'jĩty: —Uusaawe'sh cshavyu ĩtyĩ yuusa's ¿quĩjya'cue pacué'? 6 Ayte meeyã'ja'. Uurrava qui' ĩtyĩ yuuyã'cj. Galileate ũsrra' na'jĩnac we'we tyã'sa' miiyajcywe: 7 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ewmeesawe'sh cusete ducjni yuuna, atsa' tyãawe'sha' cluuscjẽ qui'prra icjetyna. Atsa' uurrava tecj ente' qui' ĩtyĩ quiiteena ¿jĩna pta'shmeená'? 8 Tyã'jĩte' Jesus we'weni's yajcytyi. 9 Sa' pendaniijũ shawendna u'jrra ma'wẽ uyni'sva jyuca pta'shtyi oncesaty, sa' Jesus yacj u'jusa vitesatyva pta'shtyi. 10 Tyã'wẽ pta'shsa yu' Maria Magdalena, Juana, Jacobo njĩ'j Maria, vite' u'ywe'sh ja'nda u'jsa tyãawe'shtyi yu'. 11 Nava Jesus yacj u'jusawe'sh yuutyi' luucu we'weni na'wẽrráane' ptjũuse' tyãa u'ywe'sh pta'shnisa yu', atsa' isane'ta we'we' sũjũ'tsmeeta'. 12 Tyã'wẽteva Pedro' wuwuurrac tjengya' u'j pendaní cafyte, sa' dyiiga cuyrra', liensurrá's putste qui'pni u'pte uyrra': ¿Tyã'wẽ yuja' yuumañ? sũjna wala cuj yajcyna yatna shawendcu. 13 Tyãa entey Jesus yacj u'jusa e'nzsa' Emaus chjambnaty u'juets yu'. Tyãa chjamba' Jerusalenuj once kilometro ãj jyu'cjac ũsu'. 14 Tyãa e'nzsa' jũ'nacjẽ quĩjquĩj yũuni'sva jyuca yajcynaty puuty we'wena u'juets yu'. 15 Tyã'wẽ dyi'tje we'wena u'juetspcachja', Jesusa' vyaarráa yuurra tyãawe'sh yacj ja'nda u'cj. 16 Tyã'wẽteva, tyãawe'sh yu' uyrrava, quimteva jiyumeeta'. 17 Tyajũ' Jesusa' pẽjycu: —¿Quĩjcue tyacue puuty we'wena u'jue'? ¿Quĩj yuupa'ga tyã'wẽ ñusna u'juetscue? jĩte', 18 Cleofas yaasesa teechsa' na'jĩnac pas: —Jũ'nacjẽrráa Jerusalente tyã'wẽ seena' ñus ñus yũunisa's majũwe'shva jyucaty jiyu, atsa' indyrráavá'nga jiyumée neeyũu cytee ũsrrava jĩte', 19 Jesusa' pẽjycu: —¿Quĩjga yuu? jĩna. Atsa' tyãawe'sha' pta'shtyi jyuca: —Jesus Nasaretjũwe'sha's seena' ñusñus vitrra icjni'stja'w ji'pju. Tyã' Dyus yuwe pta'shsa quĩjquĩj yũuya'va ãjãsac yu', sa' Dyus dyi'pte vite' nasaa cshavyteva tyã'wẽc ewrráa yũuna fi'nzesa yu'. 20 Tyã'wẽteva sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' cue'sh npiitstjẽ'jwe'sh yu' tyã'sa' icjwa'jrráa vitrra ducjtyi, atsa' cluuste fyutsrra icjtyi. 21 Cue'sh yu' Israelwe'shtyi nwe'wewa'jsana sũjũ'tja'w, nava cytey yuume'. Tyã'wẽ ñus yũuni ãchja' tecj en yã'j yuutsa'. 22 Atsa' u'ywe'sh cue'sh yacj ij pcjaacjena u'jusa maaíi yu' pendaní cafyte tjengya' u'jrra 23 qui' shawendrra', cue'shtyi cjãawãshi'ty tyãawe'sh pta'shrra': Uusáa cacue yu's uymeerrava, angeleswe'shrráatytja'w uy, atsa' Jesusa' ĩtyĩ yuuc jĩ'ty jĩnaty cue'shtyi pta'sh tyãa pa'gatja'w ũucj. 24 Atsa' cue'sh yacj u'jusa pitstjẽ'j maaíi yu' pendaní cafyna u'jrra u'ywe'sh ma'wẽne'ta pta'sh tyã'wẽyrráatja'w uy. Nava Jesus yu'sa' uymeetja'w jĩnaty pta'sh jĩte', 25 Jesusa' na'wẽc we'we: —Dyus yuwe pta'shsawe'sh we'weni's nacue tyachteva, jiyuya' ãjã'tsmée íirráai'cue. 26 Cristo' cielute u'camey, ¿seena' ñus pytjaa yuuwa'jsa yu'tsmeená'? jĩrra', 27 Dyus librute ma'wẽ fi'jni'sva jyuca pta'shya' tacjcu, tyã's ma'wẽ yũuwa'ja'sva Moises we'wenijũjy tacjrra mtee pa'jne'ta Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jrra nvijt cytee pa'j. 28 Sa' tyãawe'sh pa'jwa'j chjambte pa'tje', Jesus yu' u'jnic u'juets yu'. 29 Atsa' tyãawe'sha' na'jĩnaty neevisha: —Cue'sh yacj ayte me'ca dejya'. Tyã'wẽme' cusutsyã'ja' na' chji'ndyina jĩte', Jesusa' tyãawe'sh yacj u'cac cytee dejya'. 30 Sa' tyãawe'sh yacj mesate u'prra', Dyusna wechana'va pana's pe'ltenderra tyãawe'shtyi ũsu'scu. 31 Tyã'wẽ yũunijũty quimteva jiyu. Naapcachja' Jesus yu' naa dundte tyãawe'sh yafyju vyaame'. 32 Atsa' tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty pta'shi': —Jesusne' yu' atsa' isa yujne' cue'sh ũuste seena' wechwecha ũusutje' dyi'tje yujrra Dyus librute fi'jni's pta'shitste' jĩ'ty. 33 Sa' tyãa oratey quiitena'va qui' Jerusalen chjambna shawendrra Jesus yacj u'jusa oncesawe'shtyi uyna pa'jty vite nasa yacj pcjaacjerra u'pte. 34 Atsa' cytee pcjaacjena u'psa yu' e'nzsa Emausu shawendsaty pta'shtyi na'jĩna: —Isa, cue'shtyi jype'jsa' qui' ĩtyĩ yuuyujga atsa' Simonva uyca jĩte', 35 Emausu shawendna pa'jsava pta'shtyi dyi'tje ma'wẽ puuty uyrra we'weni'sva jyuca, sa' pana's tyundendetspcachja' ma'wẽ yũurra Jesusteva jiyurrava jyuca pta'shtyi. 36 Tyãawe'sha' cytee we'wena u'píyna, Jesusa' tyãawe'sh pyãjte vyaarráa yuurra na'jĩnac wecha: —Ũucjmée wechana meswe jĩte', 37 tyãawe'sh yu': añimusa's ne'tca'w uy sũjrra ũucjutstyi yu'. 38 Atsa' Jesus we'werra': —¿Quĩj yuutecue ũucjú'? Sa' pta'shte', ¿quĩj yuurracue isa yujna sũjũ'tsmée? 39 Mtjengwe andy cuse pety andy chinda yã'jrra. Vitemée, andytju. Atsa' andya's ew jiyuya' mjya'ndywe. Andya' añimusmeerra', dyi'tj ji'pjsatj, sa' cacue'sva ji'pjsatj. I'cue'sh yafyte ma'wẽtca vya' tyãa yu'sa' jyuca ji'ptju. 40 Tyã'jĩrra', cuse pety chinda yã'jrra ctjeengu'cj. 41 Nava tyãawe'sha' cuj yajcyna wechaniiterráa Jesusna sũjna yaacywa'j yu'sa' ji'pjumeeta'. Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —¿I'cue'sha' ũ'wa'j quĩjrráava ji'pjmeecue'? jĩte', 42 wendy cjacjni pe'la vite' chji'ndy mil tyã'wẽsa'styi ũs. 43 Atsa' jypa'garra' tyãawe'sh dyi'ptey uyna ũste ũ'c. 44 Sa' na'jĩnac we'we: —Andyna na'wẽ yũuc tyã'snatj andya' i'cue'sh yacj nee u'juy pta'sh. Moises ley fi'jni vite' Dyus yuwee pta'shsawe'sh librute fi'jni vite' Salmos librute fi'jni ũsta', andya's ma'wẽ yũuwa'ja'sva tyã' jyuca cytey yuuna jĩnatj pta'sh. 45 Tyajũc Dyus librute fi'jni's isa ew caajiyu'j, 46 sa' na'jĩc: —Cristo' uuwa'jsa', nava tecj ente' qui' ĩtyĩ yuuna uusaawe'sh cshavyuj. 47 Atsa' tyã'wẽ yũuni's Jerusalenu pta'shya' tacjrra maa maa quiweteva jyuca pta'shityna, cyaj nasa' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendte', Cristo' tyãawe'shtyi peltunaĩna jĩna fi'jni ũsa'. 48 Atsa' i'cue'sha' andy ma'wẽ yũurra qui' ĩtyĩ yuuni's uysaai'cue na' tyã'sa' pta'shwa'j ji'pji'cue. 49 Nava mwẽesẽ'jwe: andy Tata i'cue'sh jĩi caajya' neeyũuc tyã'sa' caja'nja jypa'gacajn. Nava tyã'sa' jypa'gamey yu', ay Jerusalentee meswe jypa'gapcach jĩc. 50 Tyãa e'su' tyãa yacj u'jusawe'shtyi pe'jna u'cj chjamb eca Betaniate pa'j. Sa' cusety quiisrra jyucaysaty bendecĩycu. 51 Tyã'wẽ yũutspcachja', cielun pe'jna u'jnic yuu tyãawe'shrráaty nvijtrra. 52 Atsa' tyãawe'sha' Jesus yuj yu'ga jĩna wechana Jerusalen chjambnay wala wẽtwẽt yajcyna shawendtyi. 53 Sa' pu'vitumeety dyuus yatte Dyusna wechana nes yu'.

Juan 1

1 Nyafiitey naa quiwe meeíin, Cristo' ũsyã'cj yu'. Tyã' Dyus yacjcu ũsu', sa' Dyus íirráac yu'. 2 Nyafiiteya' tyã'wẽc Dyus yacj ũssa yu'. 3 Dyusa' tyã'sna neewe'werrac quĩjquĩjnava jyuca cviitu'j. Tyãa pa'ga naa quiwete quĩjquĩjva ũssa' jyuca tyajy vitnirrarráata'. Dyus yacj ũssa quĩjquĩjnava vitmeevatsa', quĩj yujva mee yuutyna. 4 Uurra qui' ĩtyi yuuwa'ja's tyãac ji'pju', sa' tyãa íirráac nasaty eena'te caafi'nze'jwa'jsa yu'. 5 Tyãa eena'sa' chji'ndyte cweetjcu, atsa' chji'ndysa' fĩchjaya' ãjame'. 6 Tyãa eena'sa's tuutje'jsa' teech pitstjẽ'j Juan yaasesac yu' Dyus caajni. 7 Tyã' tyãa eena'te caafi'nze'jwa'jsa's tuutje'jsac yu', maava tyajy tuutje'jni's wẽse'jrra Cristo's ũuste jypa'gacajn. 8 Juan yu' eena'te caafi'nze'jwa'jsa meec yu', naasáa eena'te caafi'nze'jwa'jsa's tuutje'jsarráac yu'. 9 Naapcachja' nasaty eena'te caafi'nze'jwa'jsa Cristo' naa quiwete vyaatsrráac yu'. 10 Sa' vyaarra' naa quiwete fi'nzena ũsu'c. Tyã'wẽteva, naa quiwetewe'sha' jiyumeeta', macue tyajy vitnisarrava. 11 Tyajy vitni quiwete vyaateva, tyajy ji'j jĩnisa' jypa'gameeta'. 12 Macue tyajy ji'j jĩnisa jypa'gameeteva, maaíi yu' tyã's nwẽese'jrra ũuste jypa'gaty. Atsa' tyã'sna jypa'gasatyi's Dyusa' tyajy luuch yuuwa'ja's ũscu. 13 Tyãa pa'ga tyãawe'sha' naa quiwete neywe'sh cacueju cacue yacj upyji'ty neywe'sh jytjãasni tyã'wẽsameeta', tyãawe'sha' Dyus luuch yuuna pa'jsata'. 14 Nyafiitey Dyus yacj ũssa' nasaa cacue's jypa'garra cue'sh yacj ũsu'c, isasarrá's pta'shna peeygãjna. Tyãa pa'ga cue'sha' tyajy fi'nzeni wala zhichcuesa's uytja'w, tyãasa jiitja'w Dyus Nchi'c teechrráasateva. 15 Tyã'snac Juana' tuutje'jna na'jĩna we'we: —Andya' na'snatj pta'shi' i'cue'shtyi: Andy e'ste yuja' tyã' andy naa quiwete upymeyna we'shcu yu', tyãa pa'ga andyte jytjaacuesa' jĩnac pta'sh. 16 Atsa' cue'sha' tyajy peeygãani macue ne' yu' tyã'sa' jyucatja'w jypa'ga jyucaysa. 17 Nyafí' juuna' jycaajnisa ley Moises nvijtcu tyã'srráanatja'w jypa'ga, naapcachja' Jesucristo' isa Dyus peeygãani'scu nuypa'j tyã'snatja'w jypa'ga. 18 Nava maa yujva Dyusa's iiuymeeta'. Tyã'wẽteva Dyus Nchi'c teechrráasa Ney yacj ij ũssa' cue'shtyi' caajiyu'cj Dyus ma'wẽsateva. 19 Jerusalente judiuwe'sha' pẽjyya' caajty sacerdote vite' levitawe'shtyi Juan quimteva jiyuya'. 20 Atsa' Juana' ãatec pta'sh: —Andya' Cristomeetj jĩna. 21 Tyajũ' qui'quin pẽjytyi: —Tyã'wẽrra' ¿quimnga? ¿Tyãniitey Dyus yuwe pta'shsa Elias vá'nga? jĩte', Juan pasrra': —Tyã'wẽmeetj jĩc. Atsa' qui'quin pẽjytyi: —Dyus yuwe pta'shsa' pa'jana jĩ'ty tyãa vá'nga jĩte': —Tyãameetj jĩnac pas. 22 Tyajũ' qui' pẽjytyi: —Tyã'wẽrra' indya' ¿quimnga? Indya' quĩj yũuna fi'nzesarrava mpeeta'sh. Tyã'wẽme', cue'shtyi jycaajsaty pta'shya' u'jwa'j ji'ptja'w jĩte', 23 Juan pasrra': —Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' na'jĩnac we'we: Nasa u'pnimée quiwesu sus we'weni ptjũusena: Dyus pa'jwa'ja's mpjeu'jwe jĩna, nava andy tuutje'jna pecũjwa'ja's pta'shnac tyã'jĩ. 24 Juana's paapẽjyya' pa'jsa' fariseowe'sh caajnisaty yu', 25 sa' qui'quin paapẽjytyi: —Tyã'wẽ Cristomeetj, sa' Eliasva meetj, sa' Dyus yuwe pta'shsa pa'jana jĩ'ty tyãameetj jĩ'ng sa' ¿quĩjya'rráanga nasaty yu'te bautisaĩ'? jĩte', 26 Juan pasrra': —Andya' yu'terráatj bautisaĩ'. Nava i'cue'sh cshavyte teech ũsa' tyã'sa' jiimeene'cue. 27 Tyã' andy e'su vyaana, nava tyã' andyte jytjaacuesa'. Atsa' andya' tyajy pelgatyi tundni wesrráa yujtyva cjijmbya' ãjmeecuesatj jĩnac pas. 28 Juana' Jordan yu'wala cuteju sec cãani ju'ngu Betábara yaasesatec tyã'wẽ bautisãyna ũsu', atsa' cyteety tyã'wẽ paapẽjyya' pa'jna ũsu'. 29 Cuscuscjẽ' Juana' Jesus yujte uyrra', na'wẽc we'we: —Mtjengwe, naaíi Dyus caajni piishacuẽ', jyucaysa pcaltyi tyundewa'jsa. 30 Atsa' andya' tyã'sna we'werratj tyã'wẽ pta'sh: Andy e'su teech pitstjẽ'j vyaana, tyã' andyte jytjaacuesa', tyã' naa quiwete andy upymeyna we'shcu yu' tyãa pa'ga. 31 Tyã'sa' andyíi yuuva jiimeetj yu' quimteva. Nava Israelwe'sh tyã's jiyucajn yu'terráava bautisãyna ũsu'tj. 32 Juana' qui'quin we'wec na'jĩna: —Dyus Espiritu's uytju cieluju tumb chijme na'wẽsa Jesus cajcuecjẽ quĩijatste. 33 Tyã'wẽteva, andya' nee jiimée íirráatj yu' quimteva. Nava andya's bautisãyya' caajsa' pta'shcu: Espiritu's uyuune'nga teech pitstjẽ'j cajcuete quĩijatste', atsa' tyãa pitstjẽ'ja' isa Dyus Espiritu's nasaa ũuste cyu'acje'jsa yuuna jĩnac pta'sh. 34 Atsa' ãchja' uyrra', jiyutj Dyus Nchi'cteva, sa' tyã'snatj tuutje'je'. 35 Vite cuscuscjẽ' Juana' qui' cytey ũsu'c tyãa yacj u'jusa e'nzsa yã'jrra. 36 Sa' Jesus jycjẽuutste uyrra', Juana' na'jĩc: —Mtjengwe, naaíi Dyus caajni piishacuẽ'. 37 Tyã'jĩni's wẽse'jrra', tyãa e'nzsa' Jesus e'stey u'jty. 38 Atsa' Jesusa' yu'tjengrra', tyajy e'ste yuusaty uycu, sa' na'wẽc pẽjy: —¿Quĩjcue pacué'? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Caapiya'jsa, ¿mteenga u'pu'? jĩte', 39 Jesus pasrra': —Mejcawe tjengya' jĩc. Atsa' tyãawe'sha' u'jrra' jiyuty mtee u'psateva. Sa' tyãa yacj cytee neeyũuty, cusutsyã'cj yu' naa pa'ga. 40 Juan we'weni's wẽse'jrra Jesus e'stey u'jsa teechsa' Andrescu yaase yu', Simon Pedro nyacj. 41 Atsa' Andresa' tyajy nyacj Simon cjuẽ'yna nyafyte pta'shya' u'cj: —Dyus tashu yuusa Cristo jĩni's yuutja'w uy jĩna. 42 Tyajũ' Andresa' tyajy nyacj Simona's pe'jna cũjc Jesus ũsnite. Atsa' Jesus uyrra' na'jĩc: —Indya' Jonas nchi'c Simon yaaseng, nava ãchja' Cefas yaseni neeyũune'nga. Cefas yu', Pedro jĩni'. 43 Vite cuscuscjẽ' Jesusa' Galilea quiwen u'juetsrra', Felipe's uyrra': —Andy yacj myuj jĩnac pi'cy. 44 Felipe yu', Betsaida chjambte u'psac yu', Andres Pedrowe'shva tyãa chjambteywe'shtyi yu'. 45 Atsa' Felipe' Natanaela's pta'shya' u'jrra' na'jĩc: —Moisesa' teech pitstjẽ'ja' vyaana jĩnac fi'j ley librute, atsa' Dyus yuwe pta'shsa tyãniiteywe'shva tyã'snaíirráaty tuutje'jna fi'j tyã'stja'w cue'sha' puuty uy. Tyãa pitstjẽ'ja' Jose nchi'c Jesusa', Nasaret chjambtewe'sha' jĩte', 46 Natanael pasrra': —Nasarette', ¿maarrá' nasa ewsa casejya' ãjama'c? jĩte', Felipe pasrra': —Mejca vacy tjengya' jĩc. 47 Tyajũ' Natanael utyaana cũjutste Jesusa' uyrra', na'jĩc: —Naa pitstjẽ'j yuurra' Israel nwe'sh jypumbasamée nasa ewsa yuj yu'ga. 48 Tyã'jĩte', Natanaela' pẽjycu: —¿Ma'wẽ yuurranga andya's jiyu? jĩte', Jesus pasrra': —Felipe pa'yameyna, indya's uytju higuera fytũu tashte u'pte jĩte', 49 Natanaela' na'wẽc pas: —Indya' Dyus Nchi'cngu, Israelwe'shtyi jycaajsa jĩte', 50 Jesusa' na'jĩc: —Tyã'wẽ higuera fytũu tashte u'pte indya's uytju jĩterráa ¿andy quimteva jiyuvá'nga? Tyã'wẽyã'jrra', naajũyã'ja' Dyus caavya'ja'jnity wejy walasaty uyuune'nga jĩc. 51 Sa' qui' we'werra': —Andya' isatj we'we': cielu pjaaterra ũste', Dyus angeleswe'sha' quĩjna tejcana ũste uyuune'cue Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa cajcuecjẽ jĩc.

Juan 2

1 Tecj en scjẽwniite', Galilea quiwesu Caná chjambte ptamusáa ũsu'ty. Atsa' Jesusva pi'cyni pa'jrra ũsu'c, tyãa yacj ij u'jusawe'sh yã'jrra. Jesus njĩ'jva cytee ũsu'c, naapcachja' vino ptsuute', Jesusa's na'jĩnac pta'sh: —Vino ptsuc jĩc. 4 Atsa' Jesusa' na'wẽc pas: —¿Quĩj yũucajncue andya's tyã'wẽ pta'shi'? andy en yuu ãjmeya' jĩte', 5 njĩ'ja' cytee selpisaawe'shtyi na'jĩc: —Tyãa ma'wẽ jycaatje', cytey myũuwe jĩna. 6 Cyte' seis quiwe mityj walasaty ũsu'. Tyãa yu' judiuwe'sh cjweechawa'j yu' awnisaty yu'. Mityj iisa ochenta meerrava cien litro yu' cjẽesaty yu'. 7 Tyajũ' Jesusa' jycaacj cytee selpisaawe'shtyi': —Naa mityjsu jyuca yu' uta mawwe jĩte', cytey yuuty. 8 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac we'we tyãawe'shtyi': Naa mityjte le'chcuẽ pa'cyrra boda namu's me'jwe yusya' jĩte', tyãawe'sha' cytey yuuty. 9 Tyajũ' boda namu' tundyrrava, jiyume' yu'a's tyã'wẽ vino vitniteva. Cytee selpisaawe'shrráaty jii yu', yu'a's tyã'wẽ vino vitnisateva. Tyajũ' boda namu' ptamusa's pa'yarra 10 na'jĩnac we'we: —Maava vino ewsa's cjuẽ'ytyi nyafyte yusu' pi'cynisaty, tyãa e'suty vino achamée ewsa's yusu'. Nava indya' tyã'wẽ yũumée vino wejy ewsa'sngu nmejte yus jĩc. 11 Jesusa' Galilea quiwesu Caná chjambtec tyã'wẽ quim yujva ãjãnimeesa's caavya'j. Tyã'wẽ yũurrac tyajy ewuni's cjiyu'j, atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' jiyuty Jesus quimteva. 12 Tyãa e'su' Jesusa' Capernaum chjambnac u'j, tyajy njĩ'j vite' tyajy nyacjwe'sh, tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra. 13 Judiuwe'sh fiesta Pascua en ãjãtste', Jesusa' Jerusalen chjambna u'cj. 14 Sa' dyuus yatte u'carra', buey, piisháa, tumb chijmety tyweyna ũstec uy, vite' vyuu yu'ptjejna ũssaty. 15 Sa' Jesusa' tyã'wẽ yũuna ũste uyrra', cja'tya pjeu'jrra eca cashishcu nasa vite' niimaltyi jyuca. Sa' tyã'wẽy vyuu yu'ptjejna ũsni mesatyva jyuca pũshcu pety vyu yã'jrra. 16 Sa' cytee tumb chijme tyweysatyi' na'jĩc: —Naatyi' ayjyu jyuca mcaashishwe. Andy Tata yatte' tyweyna vyuu yu'ptjejna ũswa'jme'. 17 Tyã'jĩte', Jesus yacj u'jusawe'sha' yajcytyi Dyus librute na'wẽ fi'jni's: Dyuus yatte' ewmée yũuni's wej yujva peejymeetj jĩni's. 18 Tyajũ' judiuwe'sha' ũuscha we'wenaty pẽjy: —Quim jycaatje tyã'wẽ yũurrava, cue'shtyi mpeeta'sh jĩte', 19 Jesus pasrra': —Naa dyuus yata's pẽtyteva, andya' tecj ente' qui' quiisya' ãjãwa'jsatj. 20 Tyajũ' judiuwe'sha' iiweech we'wena na'jĩty: —Naa dyuus yata's cuarenta y seis añutety tyajna jyã'j, atsa' indya' ¿tecj enterráa tyajya' ewuundyijíima'ng? 21 Nava Jesusa' tyajy cacue'scu dyuus yata' jĩna we'we'. 22 Atsa' uurra qui' ĩtyi yuute', tyãa yacj u'jusawe'sha' yajcytyi tyã'wẽ we'weni's. Sa' Dyus libru' isane' we'we', atsa' Jesusva isasa's íirráane' we'we' sũjna ewtyi jiyu. 23 Judiuwe'sh fiesta ente Jesus Jerusalente ũste', nasa wala cuj jiyuty Jesusa' Dyus tashu yuusateva, tyã'wẽ quim yujva ãjãnimeesa's caavya'ja'pja'ga. 24 Nava Jesusa' tyãawe'sh ma'wẽsateva jyuca jiiyã'cj yu', tyãasac tyã'wẽ jiyuty sũju'tsmée. 25 Tyãa nasa' tyã'wẽsata' jĩna pta'shi peejy yu'tsme', tyãa pa'gatey nasaa ũus yaacynity jyuca jiiyã'cj yu' naa pa'ga.

Juan 3

1 Teech fariseo Nicodemo yaasesa u'pu'c. Tyã' judiu npiitstjẽ'jsatewe'shcu yu'. 2 Tyãa pitstjẽ'ja' Jesus tashte cus pa'jrra', na'jĩc: Jiitja'w indya's Dyusne' tyã'wẽ caaj, cue'shtyi caapiya'cjan. Dyus pu'chmeevatsa', quim yujva ãjawa'jsame's caavya'ja'jmeena, indy na'wẽng yu' tyã's jĩte', 3 Jesusa' na'wẽc pas: —Isatj we'we', maava qui' upymeerra yu', Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjameena. 4 Tyã'jĩte', Nicodemo' na'wẽc pẽjy: —Nasa ĩishyã'jsa' ma'wẽ qui' upyya' ãjacy? Njĩ'j tutyjte qui' u'carra upyya' ãjama'c? jĩte', 5 Jesusa' pta'shcu: —Andya' naa cacue upywa'ja's we'we'tsmeetj. Maava Dyus jycaanite u'ca wẽerra', yu'te vite' Dyus Espiritute upywa'ja'stju tyã'jĩ'. 6 Nasaa cacue' nasaa cacueteyrráac upyji', naapcachja' Dyus luucha' Dyus Espiritutec upyji'. 7 Maava qui' upywa'ja' jĩ'tj atsa' fiy yuj tyã'wẽ we'we'c sũjna yaacynu. 8 Wejya'sva ma'wẽga susni's wẽse'jrrava, majũ yujte qui' maa dyi'j u'juetsteva ya'jiyu'tsmée, tyã'wẽycu Dyus Espiritute upyni's ya'jiyu'tsmée jĩte', 9 Nicodemo' jiyuya' ãjameerra' qui' pẽjycu: —¿Ma'wẽ tyã'wẽ yuja' qui' ya'upyjicy? jĩte', 10 Jesus pasrra': —Indya' Israelwe'shtyi caapiya'jsarrava, na'wẽsa yuutyi' ¿jiimeevá'nga? 11 Isatj we'we': Dyus Espiritute upynisa' wejya na'wẽsarrá' tyã' ma'wẽsateva iiuytju sa' jiirratj tyã'jĩ'. Nava i'cue'sha' jiyu'tsmeei'cue. 12 Naa quiwetewe'shtyi we'wena pta'shte jiyumeerra', ¿ma'wẽ jiyuqui'cue cielutewe'shna pta'shte'? 13 Maa yujva cielute u'casa yu' meeta', naasáa cielujũ quĩisa yuurráa cielute u'casa', Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa tyã' cielutewe'sha' naa pa'ga. 14 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ẽecjẽ a'cyrra qui'pni yuuna, Moisesva ma'wẽga nasa u'pnimée quiwete ũsrra' ul weeswe's fytũucjẽ a'cyrra qui'p tyã'wẽy, 15 cyaj maava jyucay tyã'sna uyrra ũuste jypa'gasa', bagachte yujva ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna vitumée. 16 Dyusa' naa quiwete nasaty iiméj wala peeygãjrra yuurráac tyajy Nchi'c teechrráasanava naa quiwete caaj, cyaj maava tyã'sna ũuste jypa'garra' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjucajn vitumée. 17 Dyusa' naa quiwete tyajy Nchi'ca's caajrrava, nasaty ewmeete nvijtya' caajme', wejyva nwe'weya'c caaj. 18 Maava Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasa', ewteyã'j neeyũutyna. Nava tyã'wẽ Dyus Nchi'c teechrráasana ũuste jypa'gasame', ewmeeteyã'j neeyũuwa'jsata'. 19 Maava ũuste jypa'gasame', ewmeeteyã'jty nviitni yu', tyã'wẽ eena'sa naa quiwete quĩjteva, ewmeerráa yũuna ũsrra', chji'ndyterráa wejy fi'nze wẽepa'ga. 20 Sa' maava jyucay ewmeerráa yũuna ũssa', eena'sa's ajtserra utya'tsmeeta' eena'te, tyãawe'sh ewmée yũuni ãate vyaacajmen. 21 Nava ew yũuna fi'nzesa yu' eena'sa's utya'ty, tyãawe'sh ew yũuni' Dyus jycaajnisateva ãate vyaacajn. 22 Tyãa e'su' Jesusa' Judea quiwen u'cj tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra. Sa' cyte' manz en ũsu'c nasaty yu'te bautisãyna. 23 Juanva bautisãynac ũsu' teech ajte Enon yaasesate Salim utyate, tyãa ja'ndasu yu' ũsu'c naa pa'ga. Atsa' Juana' nasa wala cuj yu'te bautisãycu. 24 Carcelte cyupmeynarráac tyã'wẽ bautisãy. 25 Tyajũ' judiuwe'sha' Juan yacj u'jusawe'shtyi paapẽjytyi tyã'wẽ bautisãyni's. 26 Atsa' tyãawe'sha' Juana's pta'shtyi na'jĩna: —Caapiya'jsa, mwẽese'j. Sec cãani ju'ngu Jordan yu'wala cutete ũste pta'shngu tyãa pitstjẽ'jva ãchja' bautisãyna ũsa', atsa' nasa jyucay tyãa yacjrrarráa u'juetsta' jĩte', 27 Juana' na'wẽc pas: —Quim yujva tyã'wẽ tuutje'jni yuumeena, Dyus jycaajnimeesa yu'. 28 I'cue'sha' yatstey andy pta'shni's jiiyã'ji'cue: Andya' Cristomeetj, naasáa tyajy yatste caajnisarráatj jĩni's. 29 Naa ejemplo's mjiyuwe: Ptamu ente' novio' novia yacjcu u'pu'. Atsa' novio namicu' pucate u'prra' wala wechwecha yaaqui'c novio we'weni's wẽse'jrra. Andyva tyã'wẽytju wala wechwecha yaaqui', Jesusa's tuutje'jni's wẽse'jrra. 30 Tyã' jweeíirráa tujtjesa yuuna u'juena, naapcachja' andya' jweeíirráa ãjmeecuesa yuuwa'tj. 31 Cielujũ quĩisa' maateva jytjaacue tujtjesa'. Quiwete ũssa' naa quiwetewe'shta', sa' naa quiwetewe'shrrá'styi pta'shi'. Nava cielujũ quĩisa' maateva jytjaacue tujtjesa'. 32 Tyã'wẽrraíic tyajy wẽse'jrra uyni's pta'shi', nava quim yujva nwẽese'je'tsmeeta' tyajy we'weni's. 33 Nava tyajy pta'shni's maarráava nwẽese'jvatsa', Dyusa' isac pta'shi' sũjna jiyuna pa'jatyna. 34 Tyã'wẽ Dyus jycaajnisa' Dyus cwe'we'jni'scu we'we', tyã'sa' Dyusa' tyajy Espiritu's macueva ũsu'c tyãa pa'ga. 35 Neya' Nchi'ca's wendyrra quĩjnava jyuca tyajy cusete nvijtcu. 36 Atsa' maava Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. Nava Dyus Nchi'ca's nwẽese'jsame' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjumeetyna, naasáa Dyus castigo seena'sarrá's jypa'gawa'jsata'.

Juan 4

1 Tyã'wẽ Jesus tashte nasa wejy wala utyaate', Jesusa' Juante jytjaacue bautisãyni's fariseowe'sha' jiyuty. 2 Isa yu' Jesusa' bautisaĩ'tsme', naasáa tyãa yacj u'jusawe'shrráaty bautisaĩ'. 3 Nava tyã'wẽ fariseowe'sh jiyuni's Jesus wẽse'jrra', Judeajũ casejna u'cj, Galilea quiwen. 4 Nava Galilea quiwen u'juetsrra', Samaria quiwegac cjẽwna u'jwa'j ji'pju'. 5 Sa' Samaria quiwesu' teech chjamb Sicar yaasesa ũsa' tyãa chjamb peecu'tjec pa'j tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra. Tyãa Sicar chjamba' Jacob quiwe ũscu tyajy nchi'c Jose's tyãa utyatec neeyũ'. 6 Tyãa quiwete' Jacoba' tyãniitey yu' cutyi'jni cafy nvijtna ũsu'ne', atsa' Jesusa' ẽepyãj wajtyna u'juetsrra', cyteec jycaaseya' cach. 7 Naapcachja' teech u'y Samariasuwe'sha' yu' pa'cyya' pa'tje', Jesusa' na'jĩc: —Yu' mpeeswe tundywa'j. 8 Tyãapcachja' tyãa yacj u'jusawe'sha' chjambna ũ' weyya' u'jnity yu'. 9 Atsa' tyãa u'ya' na'jĩnac pas: —Indya' judiu nasang, sa' ¿ma'wẽtenga ũ'cue's yu' tjãasu'? ũ'cue' Samariasuwe'shtju atsyuja' jĩc. (Judiuwe'sha' Samariasuwe'shtyi ajtserra we'we'tsrráa yujva meeta'.) 10 Tyajũ' Jesusa' pta'shcu: —Dyusa' quĩj ũsya'vateva jiyurra tyã'wẽy yu' tjãassa' quimteva jiyuvatsa', andya's yu' tjãasune'cue, atsa' andya' yu' ptsuwa'jmeesa's peesu'nja jĩte', 11 tyãa u'ya' na'wẽc pas: —Naa cafya' wala dyiia', atsa' indya' yu' pa'cywa'j ji'pjmeeng. Sa' ¿ma'wẽnga ũ'cue's yu' ptsuwa'jmeesa's peesu'nja jĩ'? 12 Cue'sh yatsgawe'sh Jacobcu naa cafya's pjaande yu' pa'cywa'j, atsa' tyajy nchi'cwe'shva cyteety pa'qui' tajcytyi yuswa'j vite' tyãawe'sh tundywa'j yã'jrra. Atsa' indya' ¿cue'sh yatsgawe'sh Jacobte jytjaacue váa walasane'nga? jĩte', 13 Jesus pasrra': —Jyucay maava ayte yu'a's tundysa' yũ'wẽena nes yuutyna. 14 Nava andy peesni yu'a's tundyrra', bagachte yujva yũ'wẽemeetyna. Tyãa pa'gatey andy peesni yu'a' tyãawe'sh ũuste yu'ĩtsj na'wẽ nes yuuna, ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjucajn. 15 Tyã'jĩte' tyãa u'ya' na'jĩnac pas: —Tyã'wẽte', tyãa yu'a's mpees, cyaj yũ'wẽevame'nja, sa' peena yu' naa cafyte pa'cyya' pa'jme'nja. 16 Atsa' Jesus we'werra': —I'cue nmi'a's me'jwe pa'yaya', sa' tyãa yacj yuweene'cue ayte' jĩte', 17 tyãa u'ya': —Nmi' ji'pjmeetj jĩnac pas. Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Nmi' ji'pjmeetj jĩrra' isa yuj we'we'i'cue. 18 Tyã'wẽ nyafíi yu' tajts nmi'i'cue ji'pju', nava ãchwe'sha' nmi' me', atsa' isa yuj we'wei'cue. 19 Tyã'wẽ wẽse'jrra', tyãa u'ya' na'jĩnac pas: —Indya' Dyus yuwe pta'shsaíi ne'nga sũju'tj. 20 Cue'sh yatsgatjẽ'jwe'sha' naa vitstety Dyusa's neewe'weya' pcjaacje'. Nava judiuwe'sh yu', Jerusalenterráa Dyusa's neewe'weya' pcjaacjewa'ja' jĩ'i'cue jĩte', 21 Jesus pasrra': —Ew mjiyuwe: naa vitste meerrava Jerusalenterráa Dyusa's neewe'wewa'jme'. Dyusa's mteeva neewe'wewa'j en ãjana. 22 Samariatewe'sha' Dyusa's ma'wẽ neewe'wewa'ja'sva jiimeei'cue. Nava judiuwe'sha' jiirratja'w Dyusa's neewe'we', nwe'wesa' judiu nwe'sha' naa pa'ga. 23 Dyusa's neewe'wewa'j en ãjana jĩ'tj tyãa ena' ãjyã'cj. Atsa' maava ĩshiimée ũusuj jyuca yajcyrra Dyusa's ũusterráa neewe'wesa' ew yuutyna, cue'sh Tata' tyã'wẽ yũuni'scu jytjãasu' naa pa'ga. 24 Dyusa' cue'sh na'wẽy cacue ji'pjme' na' mtee mteeva ũsa', atsa' tyã'sna neewe'wesa' ũusuj jyuca yajcyrra neewe'wewa'ja' jĩte', 25 tyãa u'ya' na'wẽc pas: —Ũ'cue' jiitj Cristo Dyus tashu yujna, atsa' tyãa pa'jrra jyuca ew pta'shina jĩte', 26 Jesus pasrra': —I'cue yacj puuty we'wena u'psa andyíi Dyus tashu yuusatj jĩc. 27 Naapcachja' tyãa yacj u'jusawe'sha' shawendna pa'jty. Sa' Jesusa' tyã'wẽ tyãa u'y yacj puuty we'wena ũste uyrra', cuj yajcynaty neeyũu. Nava ¿quĩjya'nga tyãa u'y yacj puuty we'we'? jĩna maa yujva paapẽyi'tsmeeta'. 28 Tyajũ' tyãa u'ya' mityja's cytee tyajna' u'cj chjambsu nasaty pta'shya': 29 —Naa quiwete ma'wẽ fi'nzeni'sva teech pitstjẽ'j jiyuc tyã'sa' myujwe tjengya'. Tyã' Cristo íina jĩna pta'shte', 30 chjambtewe'sha' tjengya' u'jty Jesus ũsnite pa'j. 31 Naapcachja' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesusa's na'jĩnaty we'we: —Indya', ¿wẽemeengá'? Pan mẽ' jĩna. 32 Nava Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue'sha' jiimeei'cue andy quĩj ũ'wa'j ji'pjteva. 33 Tyã'jĩte', puuty paapẽyi'ty tyãawe'sh pwe'sh: —Meerra' ¿maa nasa puutsya' cũjvá'ntacy? jĩna. 34 Atsa' Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Andy Tata jytjãasrra mjĩiya' caajni's cytey yuunirráa, andy ũ'ni na'wẽsa'. 35 Ũ' tjẽ'jwa'j pajnz a'tey peejya' jĩ'i'cue i'cue'sha'. Nava tyã'wẽme'. Mjĩinisu mtjengwe vacy, jyuca tjẽ'jniyã'j ũsa', atsa' pcjacjwa'jrráa yã'j peejya'. 36 Pcjacjna mjĩisa' deweni's jypa'gawa'j ji'pja', atsa' tyãa pcjacjnisa' ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'jsata', cyaj uujsa' pcjacjsa yacj ja'ndarraj wechwecha yajcyna neeyũutyna e'nzíi. 37 Teechsa' uja'c, naapcachja' vite' pcjacje'c jĩni' isa yuja'. 38 I'cue'sha' uujsameei'cue, nava andya' pcjacjya' caatj vite nasa uujnisu jĩc. 39 Tyã'wẽ tyãa u'y ũ'cue ma'wẽ fi'nzeni'sva jyuca jiyuc jĩna pta'shpa'ga, tyãa chjambte nasa cujsa' Jesusa's ũuste jypa'gaty. 40 Sa' Jesus ũsnite tjengya' pa'jrra', Jesusa's wala neevishaty tyãawe'sh yacj cytee pta'shna neeyũucajn. Atsa' e'nz encu cytee fi'nze, Dyus yuwe's pta'shna. 41 Atsa' tyã's wẽse'jrra', Jesusa's ũuste jypa'gasa' jweeíirráaty pejna. 42 Sa' tyãa u'ya's na'wẽty we'we: —I'cue pta'shnirrá's jiyumée, cue'sh yuutja'w tyajy we'weni's wẽse'jrra jiyu Dyus tashu yuusa Cristoteva, maatyva jyuca nwe'wesa. 43 Tyajũ' e'nz en scjẽwniijũ', Jesusa' Samariajũ casejna u'cj Galilea quiweníi. 44 Jesusíi we'werrava: Dyus yuwe pta'shsa' maa yujva peecy quiwetey yu' wendyni fi'nze'tsmeeta' jĩc tyãasac Galilean u'j. 45 Atsa' Galileate pa'tje', cyteewe'sh yu' wala wechana jypa'gaty, Jerusalen fiestan u'jsa' uyne'ta Jesusa' ma'wẽ yũuteva tyãasaty tyã'wẽ yũu. 46 Jesusa' Galilea quiwete pa'cj Caná chjambte, yu'a's vino vitcu nyafíi cytee. Atsa' cytey teech pitstjẽ'j ũsu'c ne'jue'sha's jycaaj pu'chsa. Tyã' teech nchi'c wala ãtsa'sa ji'pju'c Capernaum chjambte. 47 Sa' Galileatey Jesus shawendna pa'jni's jiyurra', tyãa pitstjẽ'ja' puuty uyna cũjrra', na'jĩnac pytjaa we'we: —Andy yatna mejca, andy nchi'ca's nuycatyjiya'. Tyã'wẽme', uutsyã'ja' jĩte', 48 Jesus pasrra': —I'cue'sha' andy ãjani's caavya'ja'jmeete yu', andya's jiyumeene'cue quimteva. 49 Tyã'jĩte', tyãa pitstjẽ'j yu' na'jĩc: —Dund myuj, andy nchi'c uumeyna. 50 Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Yatna shawendna me'j. Iindy nchi'ca' catyjiyã'jrra ũsa'. Tyã'jĩte', tyãa pitstjẽ'ja' Jesusa' isa yuj we'wene' sũjna yatna shawendna u'cj. 51 Sa' yatte pa'jatste', tyã'sna selpisaawe'sh pu'tjengya' casejrra' na'wẽty pta'sh: —Iindy nchi'ca' catyjiyã'cj jĩna pta'shte', 52 tyãa pitstjẽ'ja' pẽjycu: —Andy nchi'c ãtsã'sa' ¿ma'wẽnga wẽtcuẽ' yajcy? jĩte': —Jũ'na la unatec cacuesec ũchja jĩnaty pta'sh. 53 Atsa' neya' yajcycu tyãa oratey Jesusa': Iindy nchi'ca' catyjiyã'jrra ũsa' jĩni's. Tyajũ' tyãa pitstjẽ'ja' Jesus quimteva jiyurra' tyajy ũuste jypa'gac, yattewe'shva tyã'wẽy. 54 Tyã'wẽ Judeajũ shawendna Galileate pa'jrra ãtsa'sa's nuycatyjini yacja' e'nz usyã'ja' Jesus ãjani's caavya'ja'jni'.

Juan 5

1 Tyãa e'su' judiuwe'sh fiesta en ãjatscu yu', atsa' Jesusa' Jerusalenna qui' u'cj. 2 Tyãa chjambte' ĩicja'jni yu' ji'pju'ty piisháa ca'ga'jni vity utyate. Tyã' Betesda yaase' hebreo yuwete. Ãtsa'sa pa'jrra ũswa'j tajts ajtec tyundeni yu', yat pwa' na'wẽsa. 3 Cyte' wala cuj ãtsa'sa ũsu'ty, uyya' ãjasamée, chinda puuplesa, vite' ẽseya' ãjasamée tyã'wẽsaty ũytjasna ũsu', yu' ẽsetspcachja' cytee cjẽeya' sũjna. 4 Tyã'wẽ maa enteya' Dyus angel quĩjrra yu'a's quẽese'je'c, naapcachja' maa yatste cjẽjena tyã' jyuca catyjirrac neeyũ' quĩj wee ji'pjrrava. 5 Cyteea' teech pitstjẽ'j treinta y ocho añu ãtsa'na ũssac tycaa ũsu'. 6 Atsa' tyã'sna Jesus uyrra' tyacue tyach ãtsa'na ũste jiyurra', pẽjycu: —¿Catyji wẽenga'? jĩte', 7 ãtsa'sa pasrra': —Yu' ẽsetspcachja' yu'te andya's acjwa'jsa quim yujva meeta'. Andy cjẽe wẽjetspcachja' vite cjuẽ'y cjẽje'ty jĩte', 8 Jesusa' na'jĩnac jycaaj: —Quiiterra iindy pusrra deeni's tũ'srra me'j jĩtspcachja', 9 naa dundtey tyãa pitstjẽ'ja' catyjiyã'jrrac neeyũu. Sa' tyajy pusrra deeni's tũ'srra u'cj. Nava judiuwe'sh qui'sni ente tyã'wẽ dee pusni's tũ'srra u'juetste uyrra', 10 judiuwe'sha' na'wẽty pẽjy tyãa pitstjẽ'j catyjisa's: —Ãchja' qui'swa'j ena' atsa' tyã'wẽ tũ'srra u'juwa'j ji'pjmeeng jĩte', 11 tyãa pitstjẽ'ja' pasrra na'jĩc: —Andyna nuycatyjisaíic tyã'wẽ jycaaj: Iindy pusrra deeni's tũ'srra me'j jĩpa'ga tyã'wẽ tũ'srra u'juetstju. 12 Atsa' judiuwe'sha' qui'quin paapẽjytyi: —Tyã'wẽ jycaajsa' ¿quimga yu'? jĩte', 13 tyãa pitstjẽ'j catyjisa' jiyuya' ãjame' quim tyã'wẽ nuycatyjiteva. Cyteea' nasa wala cuj ũste', tyãa catyjisa' jiimeec yu' maa dyi'j casejrra Jesusa' u'tjeva. 14 Tyãa e'su' Jesusa' dyuus yatte tyãa pitstjẽ'j catyjisa's puuty uyrra', na'jĩc: —Ãchja' catyjngu neeyũu na', naa weete jytjaacue ñussa pa'cjamen pa'yajcy mfi'nze, ewmée yũuna u'jumée jĩte', 15 tyãa pitstjẽ'j u'jrra' judiuwe'shtyi pta'shcu: —Andyna nuycatyjisa' Jesusga yu' jĩna. 16 Tyãa pa'gaty judiuwe'sha' Jesusa's ajtserra icj wẽe, qui'sni ente tyã'wẽ ãtsa'sa's nuycatyjipa'ga. 17 Tyajũ' Jesusa' judiuwe'shtyi na'wẽc we'we: —Andy Tata' naa enteva mjĩina ũsa', tyãa pa'gatj andyva mjĩ'. 18 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' jweeíirráaty Jesusa's icj wẽena quiite. Tyã'wẽ qui'swa'ja' jĩna jycaajni leyrrá's nwẽese'jmée andy Tata' Dyusa' jĩ'c na' tyãava Dyus na'wẽysatj jĩ'ne' sũjrraty tyã'wẽ icj wẽena quiite. 19 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Isatj we'we', andya' Dyus Nchi'ctju, nava andyrráa yu' mjĩiya' ãjame'nja. Andy Tata ma'wẽ mjĩite', tyajy mjĩini's tjengrra yuurráatj tyã'wẽy mjĩiya' ãja'. 20 Tyãa pa'gatey Tata' andya's peeygãjrra tyãa quĩj mjĩitsrrava jyuca pta'shi'c andya's. Tyãasa ãchj uyi'cue tyãate jweeíirráa walasaty caavya'ja'jana, atsa' tyãaty uyrra' i'cue'sha' cuj yajcyna neeyũune'cue. 21 Tata' ma'wẽga uusaaty ĩtyi vitu', tyã'wẽy andyva ĩtyi vitu'nja maatyva. 22 Ãchja' Tata' yuuwesaty castigãywa'ja's jyuca andyrrarráanac nvijt, tyãasa ãchja' yuuwesaty castigãywa'ja's Tata' quim yujtyva tjengwa'jsame'. 23 Tata'sva ma'wẽta nwẽese'je', tyã'wẽy andynava jyucaysa nwẽese'cjancu tyã'wẽ yũu. Andyna nwẽese'jsame' andyna caajsa Tata'sva nwẽese'jsameerra tyã'wẽ yuutyna. 24 Isatj we'we': Maava andy pta'shni's jypa'yajcy wẽse'jrra andyna caajsa's ũuste jypa'gasa', bagachte yujva ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. Tyã'wẽ yũusa' ewmeete nviitni yuumée, uuwa'ju cutyi'jrra bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'tje nviitnisa yuuna. 25 Isatj we'we': Ptsumée ĩtyi fi'nzewa'j en pa'jana jĩ'tj tyãa ena' ãchjíia'. Atsa' uusaawe'sha' Dyus Nchi'c we'weni's wẽse'jrra cytey yuusá' ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. 26 Tyãa pa'gatey andy Tata' ĩtyĩ vit-ya' ãjãwa'ja's ji'pja', sa' andynava ũscu tyã'wẽ ĩtyi vit-ya' ãjãwa'ja's. 27 Sa' yuuwesaty castigãywa'ja'sva andya'síirráac ũs, andya' Dyus Nchi'c Nasa Yuusatj naa pa'ga. 28 Tyã'wẽ Dyus Nchi'c we'weni ptjũusete', uusaawe'sha' pendaniijũ casejwa'j en pa'jana jĩna pta'shte', fiy yuj we'we'c sũjna yaacynuwe. 29 Tyãa en ãjte', uusaawe'sha' pendaniijũ ĩtyi yuurra casejetyna, ew yũuna fi'nzesa' ewte u'jya', naapcachja' ewmée yũuna fi'nzesa' ewmeete u'jya' ĩtyi yuutyna. 30 Andyrráa yu' quĩjya'va ãjame'nja. Andy Tata jycaatjerráatj yuuwesaty castigaĩ'. Andy ũuste peecyrráa yajcyrra tyã'wẽ yu'tsmeetj, tyãasa andy castigãyni' isasata'. Andyna caajsa ma'wẽ jytjãaste' tyãarrá'stju cytey yu'. 31 Andy ma'wẽsateva quimva pta'shwa'jsa ji'pjmée peecyrráa tyã'wẽsatj jĩte', isa yujna sũjwa'ja's ya'ji'pju'tsme'. 32 Nava tyã'wẽ ãjawa'jsa yuja' jĩna andy ju'ngu we'wesa ũsa', atsa' andya' jiitj tyajy we'weni' isasa yuja'. 33 I'cue'sha' Juan tashte paapẽjyya' caaji'cue, atsa' tyã' isa yuj pta'shcu andy quimteva. 34 Andya' naa quiwetewe'sh andy ju'ngu we'weni's peejymeetj. Nava i'cue'sha' Juan pta'shni's jiiyã'jrra', tjẽymée ewte neeyũuwa'ja's pacuecajnrráatj tyã'jĩ. 35 Juana' eena'te caafi'nze'jwa'jsa's tuutje'jsac yu', atsa' i'cue'sha' wa'lmée i'cue Juan pta'shni's jypa'gana ũsu' manz enrráava. 36 Nava andyna tuutje'jna isa pta'shsa yu' manzva ji'ptju, Juan pta'shnite jytjaacuesa. Andy mjĩini' andyna tuutje'jna isa pta'shsata'. Na'wẽ mjĩitj nava andy Tata jycaajnirráatytju tyã'wẽ yu', Dyus caajnisa yuj yu'ne' sũjcajn. 37 Tyã'wẽy andyna caajsava isac pta'shi' andya's tuutje'jna. Tyã'wẽteva, i'cue'sha' bagachte yujva tyajy we'weni's iiwẽse'jmeene'cue, sa' tyã'sa' iiuyvameene'cue. 38 Sa' tyajy caapiya'jni'sva i'cue'sh ũuste ji'pjmeene'cue, tyãasa i'cue jypa'gaya' ãjã'tsmée, andya's Tata caatjeva. 39 I'cue'sha' jypa'yajcy i'cue leeĩ', ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjuya'. Atsa' tyãa libru' andya's pta'shsaíirrá'. 40 Macue tyã'wẽrrava, i'cue'sha' andy tashte utya'tsmeei'cue ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjuya'. 41 Naa quiwete nasa andya's tuutje'jni's jytjãasu'tsmeetj. 42 Andya' i'cue'shtyi ew jiitj, i'cue'sha' Dyusa's wendyi'tsmée i'cue. 43 Tata caatje' yuwe'tj, nava i'cue'sha' andya's jypa'ga'tsmée i'cue. Nava Dyus caajnisamée vite pa'jvatsa', tyãa yu'sa' jypa'gane'cue. 44 ¿Ma'wẽ yũurra andya's jypa'gaya' ãjaqui'cue, nasaa pwe'sh puuty ew tuutje'jnirráana jytjãasrra, Dyus teechrráasa tuutje'jni yu'sa' jypa'gameerra'? 45 Andy Tata tashte i'cue'shtyi ewmée yuwe ũswa'jsana sũjuvá'cue andya' tyã'wẽmeetj. Tyã'wẽ i'cue'sh ma'wẽsateva andy Tata tashte pta'shsa' Moisesíirrá', i'cue'sh nacue wala ewrráa we'we'i'cue tyãa. 46 Moises we'weni's jiyuvatsa', andya's jypa'gane'cue, Moisesa' andynaíirráac tuutje'jna fi'j naa pa'ga. 47 Nava tyajy fi'jni's jypa'gameerra', ¿ma'wẽ andy we'weni's jypa'gaya' ãjaqui'cue?

Juan 6

1 Tyãa ensu' Jesusa' Galilea ĩcj cuten u'cj, tyãa ĩcja's Tiberias jĩ'ty. 2 Tyã'wẽ naa quiwete quim yujva vit-ya' ãjanimeesa's caavya'ja'jna ãtsa'satyva nuychjãchjapa'ga, nasa wala cuj pcjaacjena Jesus e'stey u'jty. 3 Atsa' Jesusa' tjã'j vitsna u'jrra cytee cachcu tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra. 4 Tyajũ' Judiuwe'sh fiesta Pascua en ãjatscu yu' tyãa ensu'. 5 Atsa' nasa wala pcjaacjena yujte uyrra', Jesusa' Felipe's na'jĩnac pẽjy: —¿Mtee ũ' weyuucytja'w nasa jyucaysaty puutswa'j? 6 Nava Jesusa' Felipe ma'jĩteva jiyuya'rráac tyã'wẽ pẽjy, ma'wẽ yũuwa'ja'sva jyuca jiiyã'jrrava. 7 Atsa' Felipe' na'wẽc pas: —Dos cientos peso pan weyrra jyucaysaty pe'ltenderra peesu'svatsva, ãjmeena jĩte', 8 Jesus yacj u'jusa Simon Pedro nyacj Andresa' na'wẽc pta'sh: 9 —Ayte teech cuẽ e'nz wendy tajts cebada pan ji'pjsa ũsa'. Nava cyanzrráasa yuja' ¿ãjma'c? jĩte', 10 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'shtyi': Mcaachi'jwe jyucaysaty jĩnac jycaaj. Atsa' cinco mil pitstjẽ'jsa cyaanzcuẽesay tyacsu cachna scjẽwtyi. 11 Atsa' Jesusa' pantyi' jypa'garra', Dyusna wechana'va tyãa yacj u'jusawe'shtyi ũsu'scu. Atsa' tyãawe'sha' cyaanzcuẽesaytyi puutsna scjẽwtyi sumbapcach. Wendynava tyã'wẽytyi yũu, macue ũ'rrava tyicpcach. 12 Tyajũ' jyucaysa tyicna scjẽwte', Jesusa' jycaacj tyãa yacj u'jusawe'shtyi': —Jyuca mepcjacjwe pe'la quijyasaatyi' quĩjva vitucajmen jĩte', 13 doce canastate utaty pcjacj tyãa tajts cebada pan quijyasaatyi'. 14 Tyã'wẽ Jesus yuurráa maa yujva ãjanimeesa's vitte uyrra', nasa' na'wẽty wechana we'we: —Naa yuurrá' isa Dyus yuwe pta'shsa yuj yu'ga, naa quiwete pa'jana jĩ'ty tyãaga yu' jĩna wecharra', ãandyijimée jycaajwa'jsa qui'pya'vaty yu'. Atsa' Jesus jiyurra', 15 tyãarráa tyuteena u'cj tjã'j vitste pa'j. 16 Chji'ndyna quĩinite', Jesus yacj u'jusawe'sha' ĩcj pucate quĩjrra, 17 barcote cjẽena'va ĩcjuy ctejcana u'jty Capernaumte pa'jya'. Tyã'wẽ jyuca chji'ndyni yã'tjeva Jesusa' shawendna quĩjmeyna, 18 barco ĩcjuy u'juetspcachja', wejyaa wala quiiterra ĩcja's seena' wala quẽese'cj. 19 Tyã'wẽ seena' yuutsteva ĩcj pyãjsu jyu'j u'juetsrra', Jesusa's ĩcj cajcuesu yujte uytyi, sa' wala ũucjtyi. 20 Atsa' Jesusa' na'wẽc we'we: —Ũucjnuwe, andytju jĩte', 21 wala wechana jypa'gaty barcote. Sa' yaacynimeete naa dundtey ĩcj cutete pa'jty. 22 Cuscuscjẽ' Jesusa' cytee meeyã'tje', tyãa yacj u'jusawe'shva meete', nasa' barcote cjẽena' u'jty Capernaum chjambna Jesusa's pacueya'. Tyã'wẽ Jesus yacj u'jusawe'sh teech barcote cjẽerra u'tje', Jesus yu' tyãawe'sh yacj u'jmeeteva jiyurrane'ta pacueya' u'jna ũsu' ĩcj cuteju nasa neeyũusa'. Jesusa' Dyusna wecharra pan puutscu tyãa ja'ndate barco pa'jne'ta Tiberias chjambuj yuusa, atsa' tyãatety cjẽerra pacueya' u'j. 25 Sa' ĩcj cutete pa'jrra Jesusa's uyrra pẽjytyi: —Indya' ¿ma'wẽnnga ayte pa'j? jĩte', 26 Jesusa' na'wẽc pas: —Isatj we'we', i'cue'sha' pana's tyicpcach ũ'rrarráa i'cue tyã'wẽ andya's pacué'. Nava andy tyã'wẽ maa yujva ãjanimeesa's vittju tyã's yu' jiyurra tyã'wẽ yu'tsmeei'cue. 27 Tyic ũ'rra fi'nzewa'jrrá's pacuewa'jme', wejyva ũ' bagachte yujva ptsumée ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa's pacueewa'ja'. Atsa' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' tyã'wẽ ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ũsu'nja, tyã'wẽ yũuwa'ja's andy Tata' ũscu naa pa'ga jĩc. 28 Tyã'jĩte', na'wẽty pẽjy: —¿Ma'wẽ yũucytja'w Dyus jycaajnityi' cytey yuuna fi'nzeya'? jĩte', 29 Jesusa' pta'shcu: —Dyus jycaajnityi' cytey yuu wẽerra', andya's mpa'gawe, andya' Dyus caajnisatj naa pa'ga jĩc. 30 Atsa' qui'quin pẽjytyi: —Indya' Dyus caajnisane'nga sũjna cue'sh ew jiyucajn ãchja' ¿quĩj caavya'ja'jya'vanga? 31 Cue'sh yatsgawe'sh manteywe'sha' nasa u'pnimée quiwesu u'jurra', ũ' maná yaasesa's ũ'ty. Atsa' tyã'wẽ yũuni's Dyus librute na'wẽc we'we': Dyusa' cielujũ ũ'a's puutscu jĩ'c. 32 Atsa' tyã'jĩte', Jesusa' na'wẽc pas: —Isatj we'we', cielujũ ũ'a's Moises puutsme'. Cielujũ ũ'a's andy Tatac puuts. 33 Atsa' Dyus puutsni ũ' cielujũ quĩisa' naa quiwetewe'shtyi ptsumée ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa'. 34 Tyã'jĩte', na'wẽty pẽjy: —Cue'shtyi jype'jsa, cielujũ quĩisa ũ'a's pejca puutsune'nga cue'shtyiva jĩte', 35 Jesusa' pta'shcu: —Ũ' ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa' andytju. Atsa' maanzcuẽesava andy tashte pa'jsa' bagachte yujva wẽemeetyna. Sa' tyã'wẽy andyna ũuste jypa'gasa' peena yu' yũ'wẽemeetyna. 36 Andya' quimrrava i'cue'shtyi pta'shyã'tj, nava i'cue'sha' macue uyrrava, andya's cielujũ quĩisana sũju'tsmée i'cue. 37 Macue i'cue'sh yu' andya's jypa'gameeteva, andy jype'cjan Andy Tata ducjnisawe'sh yu' jyucaysa andy tashterrarráa pa'jatyna. Atsa' maava andy tashte pa'jsatyi' ajtsemée wechana jypa'ga'nja. 38 Tyã'wẽ cielujũ quĩjrrava peecy andy ũus yaacynirrá's cytey yuuya' yuwe'tsmeetj. Andy Tata ma'wẽ yũucaatje' tyã'srráanatj cytey yuuya' yuwé'. 39 Andy Tata' andy jype'cjan ducjnisatyi' teechrráa yujva iviitu jytjãasu'tsme', cyajíi andya' nmej ente' qui' ĩtyi vitu'nja. 40 Andyna caajsa jytjãasni' na'wẽ': maava jyucay Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pju jytjãasu'c. Tyãa pa'ga tyã'wẽ ũuste jypa'gasatyi' andya' nmej ente' qui' ĩtyi vitu'nja. 41 Tyã'wẽ andyíi ũ' cielujũ quĩisatj jĩpa'ga judiuwe'sha' Jesusa's atsewe'weya' tacjtyi: 42 —¿Naa pijtsíi Jose nchi'cmeená'? Sa' ¿ma'wẽga cielujũ quĩisatj jĩna we'we'? Tyã'jĩcajmeníi cue'sha' tyajy neywe'shtyi ew jiitja'w. 43 Tyajũ' Jesusa' tyã'jĩni's jiyurra', na'wẽc we'we: —Maa yujva tyã'wẽ atsewe'wen ũswa'j ji'pjmeei'cue. 44 Andya' Tata jycaajnisatj atsa' tyãaíi andy tashte cuutya'tje yuurráa tyãatyi' jyucaysaty nmej ente' ĩtyi vitu'nja. 45 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus yuwe pta'shsa librute na'wẽ fi'jni ũsa': Dyusa' caapiya'jana jyucaysaty ¿jĩ'tsmeená'? Cyajíi maava andy Tata caapiya'jni's wẽse'jrra tyajy jycaajnity cytey yuusa yuurráa andy tashte pa'jatyna. 46 Maa yujva Dyusa's iiuymeeta'. Andy yuurráa Dyus tashu yuusatj na' tyã'sna iiuytju. 47 Andya' isatj we'we': Andya's jypa'gasa' ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna, 48 tyãasa ptsumée ĩtyĩ caafi'nze'jwa'jsa ũ'a', andytju. 49 Cue'sh yatsga manteywe'sh nasa u'pnimée quiwesu u'jurra' maná yaasesa's ũ'rrava, pejca uu ena's ji'pjuty. 50 Nava andya' cielujũ quĩisa ũ'a'stju pta'shi', tyã'sna ũ'rra' uucajmen. 51 Andyíi cielujũ quĩisa ũ' ĩtyisatj. Maava tyãa ũ'a's ũ'sa', bagachte yujva uumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. Atsa' ũ' andy ũsu'nja tyã' andy cacue', cyaj maa nasava ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjucajn tyã'wẽ andy cacue's ũsu'nja. 52 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' na'wẽty puuty ya'paapẽyi': —Naa pitstjẽ'ja' ¿ma'wẽ tyajy cacue's cue'shtyi puutsya' ãjacy? jĩte', 53 Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Andya' isatj we'we': Dyus Nchi'c Nasa Yuusáa cacue's ũ'rra tyajy eenava tundymeerra yu', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjumeene'cue. 54 Atsa' maava andy cacue's ũ'rra andy eenava tundyrra yuurráa ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna, cyaj tyã'wẽ yũusatyi' andya' nmej ente' ĩtyi vitu'nja. 55 Tyãa pa'gatey andy cacue' peena yu' cwẽeje'jmeena, atsa' andy eeva peena yu' cyũ'wẽ'jmeena. 56 Maava andy cacue's ũ'na tyã'wẽy andy eenava tundysa', bagachteva andy yacj ij ũsuna, atsa' andyva tyãa yacj ij ũsu'nja. 57 Tata' andyna caacj tyã' ĩtyĩsa'. Tyãa pa'ga andyva ĩtyĩsatj. Atsa' andyva Tata yacj ma'wẽ ĩtyĩsatca'w, tyã'wẽy ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna maava andy cacue's ũ'sa'. 58 Cielujũ quĩisa ũ'a'stju pta'shna we'we'. Cue'sh yatsgawe'sh manteywe'sha' maná yaasesa's ũ'rrava pejca uu ena's ji'pjuty. Nava naa ũ'a' tyãa maná na'wẽsame'. Maava naa ũ'a's ũ'rra', bagachte yujva ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna jĩnac pta'sh. 59 Jesusa' tyã'wẽc pta'sh Capernaumte judiuwe'sh pcjaacjenite. 60 Atsa' tyã'wẽ caapiya'jni's wẽse'jrra', tyãa yacj u'jusawe'sh maaíi yu' na'wẽty we'we tyãawe'sh pwe'shrráa: —Na'wẽ pta'shni', wala tjẽya' jiyuwa'j, atsa' ma'wẽ yujva ya'jiyu'tsme'. 61 Nasa jiyumeerra cuj jwend we'wena ũste Jesusa' jiyurra', na'jĩc: —Andy pta'shni's jiyumeerra ũuscha yaaqui'vá'cue. 62 Tyã'wẽ jiyumée ũsrrava, Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' cielun teecatste uyrra', ¿maa sũjuqui'cue? 63 Na'jĩ'tj na': Dyus Espiritu' ĩtyi caafi'nze'jsa', atsa' tyãarrá'stju we'wena pta'shi', naa quiwete ũ'rra ĩtyĩ fi'nzeni's pta'shi'tsmeetj. Andya' isatj pta'shi' Dyus yacj ĩtyĩ fi'nzewa'ja's. 64 Nava maaíi yu' isane' pta'shi' sũju'tsmeei'cue jĩc. Jesusa' dyiicjẽy jiiyã'cj yu' maa tyã'wẽ atsetsteva, sa' quim icjcajn ducjwa'jsateva, tyãa pa'gac dyiicjẽy tyã'jĩna we'we. Sa' qui' we'werra': 65 —I'cue'sh maaíi yu' atsetste jiirratj andy Tata cuutya'tje yuurráa tyãawe'sha' andy tashte pa'jatyna jĩna we'we. 66 Jesus tyã'wẽ pta'shterráa, tyãa yacj u'jusawe'sh maaíi yu' tyuteena u'jty. 67 Tyajũ' Jesusa' pẽjycu docesaty: —¿I'cue'shva andya's tyuteerra u'jya'vacue'? jĩte', 68 Simon Pedro' na'wẽc pas: —Cue'sha' ¿quim yacj u'juecytja'w? Indy yuurráa ptsumée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's pta'shna ũsngu atsa'. 69 Tyãa pa'gatey cue'sha' indya's jiyutja'w, tyãasatja'w indya' Cristo, Dyus ĩtyisa Nchi'cne'nga sũju'. 70 Tyã'jĩte', Jesus we'werra': —Andya' i'cue'sh docesaty tyjityjrra pa'yateva, teechsa' echtjẽ'j jĩia' jĩnac pta'sh. 71 Jesusa' Simon nchi'c Judas Iscariote's we'werrac tyã'jĩ, Judas tyã'wẽ docesatewe'shrrava Jesusa's icjcajn ducjya'vac yu' naa pa'ga.

Juan 7

1 Tyajũ' Jesusa' Galilea quiwesuc u'ju'. Judea quiwesu yu' u'ju wẽeme', cyteea' judiuwe'sh icjya' pacuenaty ũsu' naa pa'ga. 2 Judiuwe'sh fiesta wa' vitni en ãjatscu yu', 3 atsa' Jesus nyacjwe'sha' na'wẽty we'we: —Ayte ũsmée Judea quiwen me'j, cyaj nasa iindy ju'nguj ũssawe'sh uyuutyna indy na'wẽ yũ'ng tyã'sa's. 4 Maava ãate tuutje'j jytjãasutsrra', paatssu u'jumeena. Na'wẽ quimva ãjanimeesa's caavya'ja'ng na' tyãatyi' ãate mcaavya'j maava uycajn jĩnaty we'we'. 5 Nyacjwe'shíi yujva Dyus Nchi'cna sũju'tsmeene'ta, tyãasaty ũuste jypa'gameerra' tyã'wẽ we'we. 6 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Andy u'jwa'j ena' ãjmeya', nava i'cue'sh yu' quĩj enteva u'jya' ewurráane'cue. 7 Naa quiwetewe'sha' i'cue'shtyi' atse'tsmeeta', nava andya's atse'ty, tyã'wẽ tyãawe'sh ewmée yũuni's ãatetj pta'shi' tyãa pa'ga. 8 I'cue'sha' fiestan me'jrráawe. Andya' yujme'nja, andy u'jwa'j en ãjmeya' atsa'. 9 Tyã' we'werra', Jesusa' Galileatee neeyũuc. 10 Nava tyajy nyacjwe'sh u'jni e'su', Jesusva fiestan u'cj, quimva jiyunimeete. 11 Atsa' judiuwe'sha' na'jĩnaty tyãa fiestate Jesusa's pacuena ũsu': —¿Mtee ũsqui tyãa pitstjẽ'ja'? jĩna. 12 Tyãa fiestate' Jesusa's nuywe'wesa yuurráaty susna ũsu'. Viteíi yu': Jesusa' ewsa yuja' jĩtspcachja', vite yu': Ewmeesa', nasaty ĩshiina u'jusarrá' jĩnaty nuywe'we'. 13 Nava Jesusa's ew we'wesa yu' maa yujva ãate yu' we'wetsmeeta', judiuwe'shtyi ũucjrra. 14 Fiesta ptsuuna u'juetspcachja', Jesusa' dyuus yatte u'carra caapiya'jya' tacjcu. 15 Atsa' judiuwe'sha' cuj yajcynaty ũsu' tyãawe'sh pwe'shrráa na'jĩna: —Naa pitstjẽ'ja' ¿ma'wẽrra tyacue wala jiina, maa caapiya'jsa yacj yujva u'jusameerrava? 16 Atsa' tyã' we'weni's jiyurra', Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Na'wẽtj caapiya'ja' tyã' andy peecy yajcyrra caapiya'jnisame'. Andyna jycaacj tyajy we'weni'stju caapiya'ja'. 17 Maava Dyus jytjãasni's cytey yuuwa'jsa ũsrra', naa caapiya'jni's jiyuna Dyus we'weniteva, meerra' andy peecyrráa yajcyrra caapiya'jniteva. 18 Peequíirráa yajcyrra we'wesa', jytujtjesa yuuwa'jrrá'scu jytjãasu'. Nava Dyusrráana tuutje'jsa', Dyus jycaajnirrá'scu isa we'wena pta'shi'. 19 Moisesa' leya's fi'jrra ¿i'cue'shtyi ũsyujmeena' vacy? Tyã'wẽteva i'cue'sha' maa yujva ley jycaajni's cytey yu'tsmeei'cue. Tyãasa i'cue andya's icjya'rráa yaaqui' jĩte', 20 nasa' na'wẽty pas: —Echtjẽ'j yacj ũsne'nga. ¿Quimga indya's icj wẽje'? 21 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac we'we: —Qui'swa'j ente teech nasa ãtsa'sa's nuycatyjitj tyãa pa'garráa i'cue tyacue susya' quiite. 22 Nava i'cue'sh yu' qui'swa'j enteva luuch pijtstyi circuncidaĩ'i'cue, Moises jycaajni's nwẽese'jrra. Naa cyaj i'cue ãtsa'sa's andy nuycatyjini yu'sa' tyacue susu'. (Nava ew jiyute yu', Moises tyã'wẽ circuncidãywa'ja's jycaajna tacjme', jwee yatsgawe'shtyi tyã'wẽ jycaaj.) 23 I'cue'sha' Moises leya's cytey yuuya' sũjrra i'cue qui'swa'j enteva circuncidaĩ' luuch pijtstyi'. Sa' ¿quĩjya'cue tyacue ũuscha' andy teech pitstjẽ'j ãtsa'sa's qui'swa'j ente nuycatyjirra nviitpa'garráa? 24 I'cue'sha' ew jiyumey yu' fiyfiyrráa yajcyna we'wenuwe, naasáa ew jiyurra yuurráa tyã'wẽ dyij yu'ga sũjna we'wewa'ja' jĩnac pta'sh. 25 Tyajũ' Jerusalente nasa maaíi yu' na'wẽty puuty paapẽyi': —¿Naa pitstjẽ'ja'síi icjya' pacue'tsmeetyna'? 26 Tyã'wẽ pacueetsteva, nasaa cshavyte yajcyyajcymée we'wena ũsa', quim yujva ma'jĩnimeete. Meerra' ¿cue'sh npiitstjẽ'jwe'sha' ew yuj jiyuvá'ntacy naa pitstjẽ'ja' Dyus tashu yuusa Cristoteva? 27 Naa pitstjẽ'ja' majuwe'shteva jiitja'w, atsa' isa Dyus caajni Cristo dyijvatsa', tyã'sa' tyãa quiwejuwe'sha' jĩni yuumeena jĩnaty we'we'. 28 Atsa' Jesusa' dyuus yatte caapiya'jna ũsíi, sus we'werra na'jĩc: —Andya'sa' jiiyuji'cue majũwe'shteva. Nava andya' peecy yuu wẽerrarráa yuwe'tsmeetj, Dyus caajni ayte ũstju. Tyãa yuurráa isa we'wesa' tyãa caajsa's yu' i'cue'sha' jiyu'tsmeei'cue. 29 Tyã'sa' andy yuurráa jiitj, tyajy tashu caajni ayte ũstju naa pa'ga jĩc. 30 Tyã'jĩte', tundrra preesu jyũna u'j wẽety, nava quim yujva tund yu' meeta', tyã'wẽ yũuwa'j en ãjmeyne' yu' naa pa'ga. 31 Tyã'wẽteva, wala cuj jiyuty Jesusa' quimteva sa' na'jĩ'ty: —Dyus tashu yuusa Cristo quĩjrra', ¿naa pitstjẽ'tje jytjaacue quĩjquĩjva caavya'ja'jya' ãjãma'c? jĩnaty we'we'. 32 Nasa tyã'wẽ Jesusa's tuutje'jna ũste fariseowe'sha' wẽse'jrra', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh yacj puuty we'werra', dyuus yat tjengsawe'shtyi caajty Jesusa's tundrra jyũna yuucajn. 33 Atsa' preesu'jya' caajni's jiyurra', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Andyna caajsa tashna shawendna u'jya'vatj na' i'cue'sh yacj tyachmeerráa pi'cyna ũsya'vatj. 34 Atsa' andya's pacuerrava uymeene'cue, tyãa pa'gatey andy u'juetstju cyte' pa'jya' ãjãmeene'cue naa pa'ga. 35 Tyajũ' judiuwe'sha' na'wẽty puuty ya'paapẽjyya' tacj: —Naa pitstjẽ'ja' ¿mtee u'tje tyã'wẽ cue'sha' uymée yuucytja'w? Meerra' ¿judiuwe'sh ũsta' vite quiwesu griegowe'sh cshavysu atsa' tyãa griegowe'shtyi váa pta'shya' u'juetsnacy? 36 Andya's pacuerrava uymeene'cue, tyãa pa'gatey andy u'juetstju cyte' pa'jya' ãjãmeene'cue naa pa'ga jĩnac we'we' sa' ¿ma'jĩrraqui'c tyã'wẽ we'we'? jĩ'ty. 37 Fiesta ptsuuya' nmej en yuutste', Jesusa' yujurra na'jĩnac sus we'we': —Maava yũ'wẽesa ũsrra', andy tashte myujwe tundyya'. 38 Andya's ũuste jypa'gasatyi's tyãawe'sh ũuste yu' ptsuwa'jmeesa casejna nes yuuna, Dyus librute we'we'c tyã'wẽ. 39 Jesusa' tyã'jĩna we'werra', tyã'sna yaacysa' Dyus Espiritu's jypa'gawa'ja'scu pta'shna tyã'jĩ'. Tyãa ensu' tyãa Dyus Espiritu' pa'jmeycu yu', Jesus yuu cielun tejcameycu yu' naa pa'ga. 40 Nasa wala cuj pcjaacjena ũsnite maaíi yu' Jesus pta'shni's wẽse'jrra', na'wẽty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' isa Dyus yuwe pta'shsa yujna jĩ'ty. 41 Atsa' vite yu' na'jĩ'ty: —Na' Dyus tashu yuusa Cristona jĩ'ty. Nava vite we'werra': —Galileajũ yuja', ¿Cristo' casejma'c? 42 Tyã'wẽmeeteíic Dyus librute we'werra': Cristo' jycaajsa David nwe'shrra', David upyni chjamb Belentey casejena jĩ'c jĩnaty we'we'. 43 Tyajũ' maaíi yu' Jesus ju'ngu we'wenaty neeyũu, atsa' vite yu' Jesusa's ajtsenaty neeyũu. 44 Atsa' maaíi yu' preesu'jrra jyũna u'j wẽerrava, maa yujva tyã'wẽ yu' yũumeeta'. 45 Dyuus yat tjengsawe'sha' qui'quin shawendna pa'tje', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' fariseowe'sha' na'jĩnaty pẽjy: —¿?Mjĩitecue tyãa Jesusa's preesu'jrra jyũna yuwe'tsmée? jĩte', 46 tyãawe'sh pasrra': —Bagachte yujva naa pitstjẽ'j na'wẽ zhichcue pta'shi'c tyã'wẽsa yu' iiwẽse'jmeetja'w. Tyãasatja'w preesu'jmée. 47 Tyajũ' fariseowe'sha' wẽeshũ we'werra', na'jĩty: —¿I'cue'shva vitesa na'wẽy ya'ĩshiijatsvá'cue? 48 ¿Cue'sh npiitstjẽ'jwe'sh meerrava fariseowe'sh maarrá' tyãa pitstjẽ'j caapiya'jni's jypa'garra ũste i'cue'sha' jiicue'? 49 Nava tyãa pitstjẽ'ja's nwẽese'jsa' leya's jiimeesata' na' iiméj seena' ewmeesa nwe'wewa'jmeesa yã'tja'. 50 Tyã'jĩte', cytee ũssa teech fariseo Nicodemo yaasesa Jesus tashte cus pa'jya' u'ju'ga tyãa we'werra na'jĩc: 51 —Yuuwesa's pa'yarra pẽjymey yu', castigãyya' ãjame'nja'w, cue'sh leya' tyã'wẽ jycaaja'tsme' jĩte', 52 tyãawe'sh pasrra': —¿Indyva Galileajũwe'shvá'nga? Dyus libru's mtjeng vacy, sa' jiyune'nga: Galileajũ yu', bagachte yujva Dyus yuwe pta'shsa iicasejmeeta' jĩnaty atsewe'we. 53 Tyã'jĩrra', puuty tyuteena u'jty tyãawe'sh yatna.

Juan 8

1 Naapcachja' Jesusa' Jerusalenu casejrra Olivos vitsnac u'j. 2 Sa' cuscus cusíirráa dyuus yatte shawendna pa'cj. Tyajũ' nasa jyucaysa utyaate', Jesusa' caapiya'jya' cachcu. 3 Tyajũ' ley caapiya'jsawe'sh vite' fariseowe'sha' teech u'y canzh yũuna ũste cpajcyrra Jesus tashte nuypa'jty sa' pyãjte tyajrra' 4 na'jĩty: —Caapiya'jsa, naa u'ya's canzh yũuna ũsíin cpajcytja'w. 5 Tyã'wẽ yũusatyi' Moises leya' cuet wãatatajrrac icjcaja'. Atsa' indya' ¿ma'wẽ jycaajaqui'ng? jĩnaty pẽjy. 6 (Cytee ãjmée we'wete', paatyjĩ'cjya' sũjrraty tyã'wẽ paapẽyi'.) Nava Jesusa' quĩitsjurrac quiwete cuseju fi'ja'. 7 Atsa' manz usva jwee pẽjyte', Jesusa' capjuterra na'jĩc: —I'cue'sha' maarráava pcal ji'pjmeesa ũsrra', tyãa cjuẽ'y naa u'y cacuete cuet mwãatajwe jĩrra', 8 qui' quĩitsjurra quiwete fi'cj. 9 Atsa' tyã'jĩni's wẽse'jrra': Cue'shva pcalsane'tca'w sũjrra, casejna u'jty teechteechrraj, nyafyte' jwee ĩishsa cjuẽ'ytyi casej. Tyã'wẽ jyuca casejna u'tje', tyãa u'yrráac cytee neeyũu Jesus ũsnite. 10 Atsa' Jesusa' capjuterra ley caapiya'jsawe'sh jyuca casejna u'jnite' tyãa u'yrráa ũste uyrra', na'jĩc: —I'cuena paatyjĩ'cjsawe'sha' ¿mteeta yuu? ¿Maava i'cue's ewmeete nvijt-ya' ãjãmeevá'nta? jĩte', 11 tyãa u'ya' na'jĩnac pas: —Maa yujva ãjãmeeta' jĩte', Jesusa' na'jĩc: —Andyva i'cue's ewmeete nvijtme'nja. Me'jwe, nava peena yu' ewmée yũuna u'junuwe jĩc. 12 Qui'quin nasa pcjaacjete', Jesusa' na'jĩnac we'we: —Andya' eena'te caafi'nze'jsatj, atsa' maava andy yacj yuusa' eena'te fi'nzewa'ja's ji'pjutyna, sa' bagachte yujva chji'ndyte fi'nzemeetyna. 13 Tyajũ' fariseowe'sha' na'wẽty we'we: —Indya' peequíirráa ya'tuutje'jna ũsngu atsa' tyã' cyul yujna jĩte', 14 Jesus pasrra': —Macue peequíirrá'ntca ya'tuutje'je', nava andy pta'shni' ĩshiinisame'. Tyãa pa'gatey andya' jiitj majũwe'shrra' qui' maa dyi'j u'juetsrrava. Nava i'cue'sha' jiimée i'cue andy majũwe'shteva sa' maa dyi'j u'juetsteva. 15 I'cue'sha' peecy ũus yaacynijũrráa i'cue tyã'wẽ we'we', andy isa we'weni's jiyumey. Nava andya' jiimeerra yu' we'we'tsmeetj. 16 Nasa ma'wẽsateva isa jiyurratj we'we', Tata' andya's caacj tyãac ma'wẽ yũuwa'ja'sva andya's pu'chji' tyãa pa'ga. 17 I'cue'sh leyte' na'jĩ'c: Yuwe's jiisa e'nzíi tyãa na'wẽrrarráa we'wenisarráa selpiina jĩ'c. 18 Atsa' isa we'wesa teechsa' andyíirráatj. Atsa' vite' andyna caajsa Tataíirrá'. 19 Tyã'jĩte', fariseowe'sha' na'jĩty: —Iindy Tata' ¿mtee ũsna? jĩte', Jesus pasrra': —I'cue'sha' andya's jiyu'tsmeei'cue, sa' andy Tatanava jiyu'tsmeei'cue. Andy quimteva jiyuvatsa', andy Tatanava jiyune'cue jĩnac pta'sh. 20 Dyuus yatte ofrenda ãshni caja pucate caapiya'jna ũsrra', tyã'jĩnac pta'sh Jesusa'. Nava maa yujva preesu'jya' ãjãmeeta', preesu'jwa'j en ãjmeyne' yu' naa pa'ga. 21 Jesusa' qui'quin we'werra na'jĩc: —Andya' u'juetstju, atsa' i'cue'sha' macue pacueene'cue, nava andya's uymey i'cue'sh pcalte uune'cue. Tyãasa andy u'juetstju cyteea' pa'jya' ãjameene'cue jĩna we'wete', 22 judiuwe'sha' na'jĩty: —Meerra' ¿peecy cusetey uuya'vaváanacy, tyãasa vá' andy u'juetstju cyteea' pa'jya' ãjameene'cue jĩna we'we'cy? jĩte', 23 Jesusa' pta'shcu: —I'cue'sha' aytewe'shi'cue, naapcachja' andya' ẽejũwe'shtju. Atsa' i'cue'sha' naa quiwetewe'shi'cue, naapcachja' andya' naa quiwetewe'shmeetj. 24 Tyã'wẽrraíitj i'cue'sh pcalte uune'cue jĩna pta'shi'. Tyã'wẽ Dyus caajnisa' andyrráatj jĩna pta'shteva jiyumée yã'jrra', i'cue'sh pcalte uune'cue jĩna pta'shte', 25 na'jĩnaty paapẽjy: —Tyã'wẽrra' ¿indya' quimnga? jĩte', Jesus pasrra' na'jĩc: —Andya' quimrrava nyafíi pta'shyã'tj. 26 Tyãasa wala pta'shwa'j ji'ptju i'cue'sh ma'wẽsateva ãate pta'shna, tyãa pa'gatey andyna caajsa' ĩshiisame', atsa' andya' tyajy we'weni's wẽse'jrra tyã'wẽ íirráatj pta'shi' maava jiyucajn jĩnac we'we. 27 Tyã'wẽ Dyusa' andy Tata' jĩna Jesus pta'shteva jiyumeeta'. 28 Tyãa pa'gac Jesusa' na'jĩna we'we: —I'cue'sha' Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ẽete tyajrra yuurráa jiyune'cue quimteva, sa' peecyrráa yu' we'wemée, wejyva Tata cwe'we'jnirrá'sne' caapiya'j sũjune'cue. 29 Tyãa pa'gatey andyna caajsa', andy yacj ij ũsa', Tata' andyrráa yu'sa' nviitu'tsme', tyajy jytjãasnirrá'stju cytey yu' naa pa'ga jĩc. 30 Tyã'jĩna we'wete', nasa cujsa Jesus ju'ngu yuuty. 31 Tyajũ' Jesusa' tyajy ju'ngu yuusaawe'shtyi' na'jĩnac pta'sh: —Andy caapiya'jni's jypumbamée nwẽese'jrra', andy nasa yuurra 32 ewsa's jiyune'cue, atsa' tyãa ewsa' ewmeesajũ nwe'wena jĩte', 33 tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Cue'sha' Abrahan ji'tja'w, sa' bagachte yujva ewmeete yu' fi'nzesameetja'w. Atsa' indya' ¿ma'wẽnga ewmeesajũ nwe'weni yuune'cue jĩna we'we'? jĩte', 34 Jesusa' pta'shcu: —Isatj we'we', maava ewmée yũuna fi'nzesa', ewmeete fi'nzesata'. 35 I'cue'sha' peecy jii i'cue: selpisa' yat namu na'wẽsame', naasáa peecy nchi'c yuurráa yat namu na'wẽsa'. 36 Tyãa pa'ga yat namu na'wẽsa Dyus Nchi'c tyã'wẽ ewmeesajũ nwe'wete yuurráa, isa ewmeete fi'nzesamée yuj yuune'cue. 37 I'cue'sha' Abrahan ji'tjeva jiitj, nava andya's icj wẽje'i'cue, andy caapiya'jni's nwẽese'j wẽemeerrarráa. 38 Andy Tata cwe'we'jnirrá'stju pta'shi', naapcachja' i'cue'sha' i'cue'sh tata jycaajnirrá's i'cue cytey yu' jĩte', 39 tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Cue'sh tata' Abrahana' jĩte', Jesus pasrra': —Abrahan luuchvatsa', Abrahan na'wẽy yũune'cue. 40 Tyã'wẽteva, andyna ma'wẽ Dyus caapiya'tje', tyã'srráatj isa pta'shi'. Nava i'cue'sha' andya's icjya' yuurráa i'cue pa'pchu'. Abrahana' bagachte yujva tyã'wẽ yũume'. 41 I'cue'sh tata ma'wẽ yũute', i'cue'shva tyã'wẽy i'cue yũ' jĩte', na'wẽty pas: —Tyã'jĩcajna', cue'sha' ¿ptamunimeesa luuch vá'ntca'w? Cue'sha' teech tatarráa ji'ptja'w, tyã' Dyusa' jĩte', 42 Jesusa' na'jĩnac we'we: —Isa Dyusa' i'cue'sh tatavatsa', andya's ajtsemeene'cue, andya' Dyus tashu caajnitj yuwé' tyãasa ayte ũstju. Andya' peecyrráa yu' yuwe'tsmeetj, andya'sa' Dyuscu caaj. 43 Na'sva andy caapiya'jni's jiyu'tsmeei'cue, tyã'wẽ andy we'weni's nwẽese'je'tsmeei'cue, tyãasa i'cue jiyu'tsmée. 44 I'cue'sh tata', echtjẽ'ja', atsa' i'cue'sha' tyajy luuchi'cue. Tyã'wẽrraíi i'cue tyajy jytjãasni's cytey yuu wẽje', echtjẽ'ja' nyafiitey nasaa quiicje'jsa' naa pa'ga. Echtjẽ'ja' bagachte yujva ewsa's yũ'tsme', sa' bagachte yujva isa we'we'tsme'. Tyãa yuu tyã'wẽesana na' ĩshiinarráac we'we', sa' caaĩshiija'jsa'. 45 Nava andy isa we'weni yu's nwẽese'je'tsmeei'cue. 46 I'cue'sha' ¿maarra' andya's pcalsa' jĩna ucje'jya' ãjama'cue? andya' isasarrá'stju pta'shi' atsa'. Andy isasa's caapiya'jatste', ¿ma'wẽtecue andy we'weni's nwẽese'je'tsmée? 47 Dyus luucha' Dyus we'weni's nwẽese'je'ty. Nava i'cue'sha' nwẽese'je'tsmeei'cue na' Dyus luuch meei'cue jĩc. 48 Tyajũ' judiuwe'sha' Jesusa's na'wẽty atsewe'we: —Indya' Samariajũwe'shngu, tyãasa echtjẽ'j yacj ũsngu atsa' isatja'w tyã'jĩ' jĩte', 49 Jesusa' na'wẽc pas: —Andya' echtjẽ'j yacj ũsmeetj, naasáa andy Tata's tuutje'jsarráatj. Nava i'cue'sha' andya's atse'i'cue. 50 Andya's wechana tuutje'jni's pacue'tsmeetj. Nava teech ũsa' andya's tuutje'jsa tyã' andy ma'wẽsateva jiia'. 51 Isatj we'we': Andy we'weni's cytey yuusa', bagachte yujva uu ena's ji'pjumeetyna. 52 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' na'wẽty we'we: —Ãchjtja'w wejy ew jiyu, echtjẽ'j yacj ũsteva. Abrahana' uuc sa' Dyus yuwe pta'shsawe'shva uuty. Naapcachja' indya' na'jĩ'ng: Maava andy we'weni's cytey yuurra', bagachte yujva uu ena's ji'pjumeetyna jĩ'ng. 53 Cue'sh yatsgawe'sh Abrahana' uuc sa' Dyus yuwe pta'shsawe'shva uuty, atsa' indya' ¿Abrahante jytjaacuesa vá'nga? jĩte', 54 Jesusa' na'wẽc pas: —Andyíirráa ya'tuutje'jna pta'shi'nja na' tyã' selpimeena. Nava andya's tuutje'jsa' andy Tata' tyã's i'cue cue'sh Dyusa' jĩna we'we'. 55 Nava i'cue'sha' tyãa Dyusa's jii yuuva meei'cue. Nava andya' tyã'sa' ew jiitj. Tyã'wẽ tyã'sa' ew jiirra jiimeetj jĩ'nja na', i'cue'sh na'wẽy ĩishijsa yu'nja. Nava andya' ĩshiimée Dyusa's jiitj, sa' tyajy jycaajni's cyteytju yu'. 56 I'cue'sh yatsgawe'sh Abrahana' andy naa quiwete pa'jwa'ja's jiyurra', wala wechana yajcycu, sa' cytey yuuni's jiyurra' wejycu wala wecha. 57 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' na'wẽty weech we'we: —Indya' cincuenta añu yujva mée ji'pjngu, sa' ¿ma'wẽnga tyã'wẽ Abrahana's uy? jĩte', 58 Jesus pasrra': —Isatj we'we', Abrahan meeíin, andya' ũsyã'tj yu'. 59 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' ũusacharra', Jesusa's cuet wãatatajya'vaty yu'. Nava Jesusa' tyãawe'sh cshavysuy dyuus yatu casejna u'cj, quim yujva jiyunimeete.

Juan 9

1 Jesusa' u'juetsrra', teech pitstjẽ'j naa quiwete upyjí uyya' ãjasame'scu puuty uy. 2 Atsa' tyãa yacj u'jusawe'sha' Jesusa's na'wẽty paapẽjy: —Naa pitstjẽ'ja' ¿quĩj yuupa'gaqui'c tyã'wẽ yafy ji'pjmée upyna ũsu'? ¿Tyajy pcalpa'ga ma'c tyã'wẽ ñus ji'pju, meerra' neywe'sh pcalpa'ga vá' tyã'wẽ yuu? jĩte', 3 Jesus pasrra' na'jĩc: —Tyajy pcalpa'gava me', sa' neywe'sh pcalpa'gava meec tyã'wẽ yuu, naasáa Dyus ewuni's ãate caavya'ja'cjanrráac tyã'wẽ yuu. 4 Tyãa pa'ga caajsa mjĩia's ãate caavya'ja'jna mjĩiwa'j ji'ptju nee en ũsiyna. Tyã'wẽme' cus yã'tje', quim yujva mjĩiya' ãjameena. 5 Andya' naa quiwete nee ũsíirráava, nasaty eena'te caafi'nze'jwa'jsatj. 6 Tyã'jĩrra', quiwe's fyne'shju tuupja'rra tyãa pitstjẽ'j yafyte shũshna'va, 7 na'jĩnac jycaaj: —Me'j pcji'cyya' Siloé yu'cafyte. (Tyãa Siloea' Jycaajnisa jĩni'.) Tyajũ' tyãa pitstjẽ'ja' u'jrra', yafytyi pcji'cycu, sa' uyna yã'cj shawendna cũj. 8 Atsa' tyajy yat utyasuwe'sh vite' nyafíi tyã'wẽ yafy ji'pjmée upysateva ew jiisa' na'wẽty we'we: —Naa pitstjẽ'jí ¿nyafí' lmushnu pẽjyna u'psa meená'? jĩte', 9 maaíi yu': —Tyãaíic jĩ'ty. Naapcachja' vite': —Tyãa na'wẽ yuj tjengu'c, nava tyãame' jĩ'ty. Nava tyãa pitstjẽ'j yu': —Andyíitj jĩc. 10 Tyajũ' pẽjytyi: —Indy upynijũjy uyya' ãjameerra', ãchja' ¿ma'wẽ yuurranga uyya' ãja'? jĩte', 11 pta'shcu: —Teech pitstjẽ'j Jesus yaasesa' quiwe's fyne'shju tuupja'rra andy yafyte shũshna'va na'jĩc: Me'j pcji'cyya' Siloé yu'cafyte jĩte', u'jna'va pcji'cytju, atsa' andy yafya' pjatety atsa' uyu'tj jĩte', 12 paapẽjytyi: —Indya's tyã'wẽ caajsa' ¿mtee ũsna? jĩte': —Jiimeetj jĩnac pas. 13 Tyajũ' tyãa pitstjẽ'ja's pe'jna u'jty fariseowe'sh tashna. 14 Jesus tyã'wẽ quiwe's fyne'shju tuupja'jrra uyya' ãjasame's yu'tse'jni' qui'swa'j enne' yu'. 15 Atsa' fariseowe'sha' qui' paapẽjytyi tyãa pitstjẽ'ja's: —¿Ma'wẽ yũurranga ãchja' uyya' ãja'? jĩte', na'jĩnac pta'sh: —Quiwe's fyne'shju tuupja'rra andy yafyte shũshcu, atsa' pcji'cytju sa' uyya' ãjatj jĩc. 16 Tyajũ' fariseowe'sh maaíi yu' na'wẽty we'we: —Tyã'wẽ yũusa' Dyus luuch meena, qui'swa'j ena's qui'su'tsme' na' jĩte', vite' na'wẽty we'we: —Pcalsarra', ¿ma'wẽ tyã'wẽ quim yujva ãjãnimeesa's caavya'ja'jya' ãjãcy? Tyajũ' tyãawe'shíirráa tyã'wẽ we'werra', puuty puiindyi'ty neeyũu. 17 Sa' tyãa pitstjẽ'ja's qui' paapẽjytyi: —Iindy yafya's yu'tse'jsa' ¿quimna sũju'nga? jĩte': —Tyã' Dyus yuwe pta'shsana sũju'tj jĩnac pas. 18 Tyã'wẽ upynijũjy uyya' ãjasameerrava ãchja' uyu'tj jĩteva, judiuwe'sh yu' tyã'wẽne' yu' sũju'tsmeeta'. Sa' tyãa pitstjẽ'j neywe'shtyi pa'yarra', 19 paapẽjytyi: —¿Naa tyã'wẽ i'cue'sh luuch upynijũjy uyya' ãjasameena vacy? Sa' ¿ma'wẽ yũurraga ãchja' uyya' ãja'? jĩte', 20 neywe'sh pasrra': —Na' cue'sh luuch yuja', tyã'wẽ upyjíi uyya' ãjasameeteva tyã'sa' jiitja'w. 21 Nava jiimeetja'w ma'wẽ yũurrane' ãchja' uyya' ãja'. Sa' quim tyã'wẽ yafytyi' yu'tse'tjeva tyã'snava jiimeetja'w. Tyã's yuu mpẽjywe, tyã' tjẽ'jsayã'ja' na' tyãa pta'shina. 22 Paapẽysatyi' ũucjrraty tyã'wẽrráa pas. Tyã'wẽme' maa tyã'wẽ Jesusa' Dyus caajni Cristo' jĩna tuutje'jena tyã'sa' fariseowe'sha' ajtserra peena yu' tyãawe'sh pcjaacjenite caapa'ja'jya'méety ũsu'. 23 Atsa' tyã'wẽ yuuya'vatety ũucjrra: Na' tjẽ'jsayã'ja' na' tyãa pta'shina jĩnarráa pasu'. 24 Tyajũ' fariseowe'sha' tyãa pitstjẽ'ja's qui' pa'yarra' na'wẽty we'we: —Dyus dyi'pte ĩshiimée mpeeta'sh. Cue'sha' jiitja'w iindy yafytyi yu'tse'jsa' pcalsateva jĩte', 25 tyãa pitstjẽ'j pasrra' na'jĩc: —Pcalsa váana nava andya' jiimeetj. Andya' na'wẽrráa jiitj: nyafí' uyya' ãja'tsmeetj, nava ãchja' uyu'tj jĩte', 26 qui' paapẽjytyi: —¿Quĩjga yũu? sa' ¿ma'wẽrraj yũurraga iindy yafytyi' yu'tse'j? jĩte', 27 tyã' na'wẽc pas: —Pta'shyã'tj, nava pta'shteva atsewe'we'rráa i'cue. Sa' ¿quĩjya'cue peena pta'shcaja'? ¿I'cue'shva tyãa yacj u'ju wẽje'vá'cue? jĩte', 28 na'jĩnaty wẽeshũu: —Indya' tyãa yacj u'jusang. Nava cue'sha' Moises jycaajni's nwẽese'jsatja'w. 29 Cue'sha' jiitja'w Dyusa' Moises yacj puuty we'wec. Nava tyãa tjẽ'ja's majũwe'shteva jiimeetja'w. 30 Tyajũ' tyãa pitstjẽ'ja' na'wẽc we'we: —Wala yuj fiya', andy yafytyi yu'tse'jsa's majũwe'shteva i'cue'sha' jiyumeete'. 31 Maava jiitja'w Dyusa' pcalsawe'sh we'weni's pasu'tsme', naasáa Dyusna yajcyrra tyajy jycaajni's cytey yuusarráatycu Dyusa' pasu'. 32 Bagachte yujva iiwẽse'jmeetja'w upyjíi uyya' ãjasameety qui' caauyu'jni yu'sa'. 33 Andy yafytyi yu'tse'jsa' Dyus caajnisameevatsa', tyã'wẽ caauyu'jya' ãjawa'jmeene' yu' jĩte', 34 na'wẽty wẽeshũu we'we: —Indya' upyjí iindy ũuste pcalrrarráa uta ji'pj upysang na' ¿ma'wẽtenga cue'shtyi yu'cypej wẽje'? jĩna atsewe'werra', neeuty peena yu' jypa'gaya'mée. 35 Tyajũ' Jesusa' tyãa pitstjẽ'ja's neeuni's jiyurra', qui' puuty uyrra' na'wẽc pẽjy: —¿Dyus Nchi'c quimteva jiingá'? jĩte', 36 tyãa pitstjẽ'j pasrra': —Mpeeta'sh andy jiyucajn jĩna pẽjyte', 37 Jesusa' pta'shcu: —Indya' Dyus Nchi'ca's iiuyyã'jng. Andyíitj, atsa' indya' tyãa yacjngu puuty we'we'. 38 Tyã'jĩte', tyãa pitstjẽ'ja' Jesus tashte peejyũcuerra': —Indya' Dyus Nchi'c yuj yu'nga sũju'tj jĩte', 39 Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Andya' na'wẽ yuuya'íirráatj naa quiwete quĩj, uyya' ãjasameerrava uyya' ãjãcajn, atsa' macue uysaarrava uyya' ãjãcajmén. 40 Tyajũ' fariseowe'sh cytee ũssa' tyã'wẽ wẽse'jrra', na'wẽty pẽjy: —Cue'shva uyya' ãjasameevá'ntca'w jĩte', 41 Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —I'cue'sha' uyya' ãjãsamée dyijvatsa', yuuwesamée yuune'cue. Nava uyu'tja'w jĩ'i'cue na', tyãa pa'ga Dyus dyi'pte' yuuwesai'cue jĩc.

Juan 10

1 Isatj we'we', maava piisháa ca'ga'jni vitytey u'camée, vite ajte vitytemée u'casa' tyã' pesweeta'. 2 Nava vityte u'casa' piisháa-tjengsarra tyã'wẽ yuuna. 3 Atsa' cyte vityte tjengsa' vitya's pjaande'c u'cacajn. Atsa' piishá' jiyu'ty jype'jsa we'weni's, tyajũ' teechteechrraj cysusna pa'yarra cyuupjnijũ cutyi'ji'c. 4 Sa' jyuca cashishrra', piisháa-tjengsa' yatstec u'jue', atsa' piisha' tyajy e'ste wa'lmeety u'jue', jype'jsa pa'yani's jiyu'ne'ta naa pa'ga. 5 Nava nasa fiysa pa'yate yu', u'jmée wejyva ũpjna u'jue'ty, nasa fiysa pa'yate jiyurraty tyã'wẽ ũpju'. 6 Jesusa' naa ejemplo's pta'shnac caapiya'j, nava nasa' jiyumeeta' tyã'wẽ pta'shni's. 7 Nasa jiyumeete', Jesusa' na'jĩnac qui'quin pta'sh: —Isatj we'we': Andyíi piisháa u'cani vity na'wẽsatj. 8 Andy pa'jmeyna yatste pa'jsa' jyucay ĩshiisa pesweerráaty yu'. Atsa' piishá' ũucjrra utyaameeta'. 9 Andyíi vity na'wẽsatj, atsa' maava andy tashte u'casa', nwe'weni yuutyna. Tyajũyã'ja' qui' casejn qui' u'can tyã'wẽ yuuna ũsrrava, sã'jĩni nes yuutyna. 10 Ewmeesa' pesweena icjna jyuca pembaya'rráaty pa'ja', naapcachja' andya' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzecajntju yuwé'. 11 Andya' piishaaty ew jype'jsatj. Atsa' ew jype'jsa' piishaaty peeygãjrra nwe'wepa'garráa tyajy ĩtyi fi'nzeni's iviituya' ũsa'. 12 Nava vyuu pa'garráa piishaaty tjengna ũssa' yu'cj ech yujte uyna'va, piishaaty tjengmée ũpjna u'jue'ty, piisháa-tjengsa meena sa' piisha' tyãa jĩiva meetyna, tyãa pa'gaty tyã'wẽ yũ'. Atsa' tyã'wẽ yũute', yu'cj echa' piishaaty manzva icje'c, naapcachja' ĩtyisa yu' ma'wẽva ũpju'ty. 13 Tyã'wẽ vyuu pa'garráa tjengna ũsna, tyãasane' ũpjna u'jue' piishaatyi' tjengmée. 14 Andya' piishaaty ew jype'jsatj. Andy Tatava ma'wẽ andya's ew jiina atsa' andyva ew jiitj Tata's, tyã'wẽy andyva piishaatyi' ew jiitj, atsa' andy piishaava andya's jiita'. Andy piishaaty wendyrra nwe'weya' andy ĩtyi fi'nzeni's iviituya'vatj. 16 Tyã'wẽy piisháa vite ji'ptju ayte cyuupjnimeesa tyãatyva nuypa'ja'nja. Atsa' tyãawe'shva andy pa'yani's nwẽese'jetyna. Tyã'wẽ yũute', teech ajterrarráa jyuca pcjacjni neeyũutyna teech jype'jsa yacjrráa. 17 Tyã'wẽ andy ĩtyi fi'nzeni's ya'iviituya'vatj, nava ĩtyi yuuwa'ja's qui' jypa'gaya'vatj, tyãa pa'gac Tata' andya's wendyi'. 18 Andy ĩtyi fi'nzeni's quim yujva cusa'jya' ãjameena. Andy yuutj peequíi ya'ducje'. Sa' andy ĩtyi fi'nzeni's ya'ducjrra uuya'va ãja'nja sa' qui' ĩtyi yuuwa'ja'sva qui' jypa'gaya' ãja'nja. Tyã'wẽ yũucajncu andy Tata' andya's caaj. 19 Tyã'wẽ we'weni's judiuwe'sh wẽse'jrra, cuj jwendtyi yajcyna neeyũu. 20 Maaíi yu' na'wẽty ũuschawe'we': —¿Quĩjya'cue nwẽese'je' echtjẽ'j yacj ũsrra luucu we'weni's? jĩ'ty. 21 Naapcachja' vite' na'jĩ'ty: —Echtjẽ'j yacj ũsrra', quim yujva na'wẽ zhichcue caapiya'jya' ãjãmeena. Echtjẽ'jrra', tyã'wẽ uyya' ãjasameety caauyu'jya' ¿ãjãma'c? 22 Dyuus yata's tyajna jyã'jni's añu iisaty fiesta'ja' Jerusalen chjambte. Sa' tyãa fiestatety ũsu' nus ente. 23 Naapcachja' Jesusa' dyuus yat pwa' Salomon jĩi jĩnisuc pecũjna u'ju'. 24 Atsa' judiuwe'sha' tyajy tashte pcjaacjerra na'wẽty pẽjy: —¿Bagachpcach cue'shtyi caypumba'jna ũsya'vanga? Indya' Dyus tashu yuusa Cristorra', teejwend mpeeta'sh jĩte', 25 Jesusa' na'jĩnac pas: —Pta'shyã'tj, nava andy we'weni's jypa'ga'tsmeei'cue. Andy Tata jycaatje', na'wẽ quĩjva mjĩ'tj, atsa' andy mjĩini' ãate caajiyu'ju'ty andy quimteva. 26 Andy piisháa meei'cue jĩ'tj na', isa i'cue'sha' tyã'wẽsa yuji'cue. Tyãasa i'cue andya's jypa'gaya' wa'lu'. 27 Andy piishaaty jiitj, atsa' tyãawe'sha' andy pa'yani'sva wa'lmée nwẽese'je'ty, sa' andy yacj u'jue'ty. 28 Tyãasatj tyãawe'shtyi' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's peesu'. Atsa' quim yujva andy cusejũ' cusa'jmeena, sa' bagachte yujva vitumeetyna. 29 Andy Tata maateva jytjaacuesac andy cusete ducj, atsa' quim yujva cusa'jya' ãjameena andy Tata cusejũ'. 30 Tata andy yacja' tyãa na'wẽrrarráatja'w. 31 Tyã'jĩte', judiuwe'sha' Jesusa's qui' cuet wãatatajya'vaty yu'. 32 Atsa' Jesusa' we'wec: —Andy Tata pu'chte i'cue'sh dyi'pte mjĩi ewsarrarráa wala cuj caavya'ja'tj. Atsa' andy mjĩi ewsa ¿maaga i'cue'shtyi ewmeena' tjengu' atscue andya's cuet wãatataj wẽje'? jĩte', 33 judiuwe'sh pasrra' na'jĩty: —Ew yũupa'ga tyã'wẽ cuet wãatatajya'vameetja'w. Nasarráang, naa cyajng Dyustju jĩna Dyusa's weech we'we', tyãa pa'ga tyã'wẽ yũuya'vatja'w. 34 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we: —I'cue'sh leyte i'cue'shtyi we'werra': Dyus i'cue ¿jĩ'tsmeena'? 35 Jiitja'w Dyus librute fi'jni's maava weech we'wewa'jme'. Maava Dyus yuwe's jypa'gasayã'ja', Dyus i'cue jĩnac we'we Dyusa'. 36 Nava andya' tyã'wẽsarráameetj. Andya' Dyus yuu tyjityjrra naa quiwete caajnisatj, atsa' andya's ¿ma'wẽ Dyusa's weech we'we'c Dyus Nchi'ctju jĩna jĩya' ãjaqui'cue? 37 Meerra' andy Tata mjĩi caajnimeesarráaty váa mjĩina ũsne'tca atsa' andy we'wenityi' jypa'ganuwe. 38 Nava andy Tata mjĩi caajnisaty yuj mjĩite', andy yu's jypa'gameerrava, andy we'wenirráatyva miipa'gawe. Tyã'wẽ yũurrarráa jiyune'cue, andy Tata' andy yacj ũsa', atsa' andya' Tata yacj ũsteva. 39 Tyã'jĩte', Jesusa's preesu'jrra jyũna u'j wẽety. Nava preesu'jmeyna, casejna u'cj. 40 Tyajũ' Jesusa' Jordan yu'wala cuten u'jrra', Juan nyafíi bautisãyna ũsu'c cyteec ũsu'. 41 Atsa' nasa wala cuj tjengya' pa'jrra', na'wẽty we'we: —Juana' quim yujva ãjanimeesaty caavya'ja'jmeerrava, pta'shcu naa pitstjẽ'j pa'jrra ma'wẽ yũuwa'ja'sva, atsa' tyã' ĩshiinimée jyuca cytey yuuc jĩ'ty. 42 Tyajũ' cytee ũssa nasa' wala cujsa Jesus quimteva jiyuty.

Juan 11

1 Betania chjambte teech pitstjẽ'j Lasaro yaasesac ãtsã'na ũs yu', npe'shwe'sh Maria Marta u'pni chjambte. 2 Tyãa ãtsã'sa npe'sh Mariac tyã'wẽ Jesus chindacjẽ wẽt putasa's awrra tyajy dycjasju andyi'jwa'jsa yu'. 3 Tyãawe'sha' pyacjíity ndyiy ãtsã'na ũste', Jesusa's pta'shcajn yuwe caaj: —Iindy namicu wendynisa' wala ãtsã'na ũsa' jĩna. 4 Tyajũ' Jesusa' naa pta'shni's wẽse'jrra' na'jĩc: —Na'wẽ ãtsã'na ũsrrava, uuwa'jsa meea'. Naasáa Dyus ãjãni's ãate caavya'ja'jna, tyã'wẽy Dyus Nchi'c ãjani'sva caavya'ja'cjanrráa tyã'wẽ ãtsã'na ũsa'. 5 Atsa' Marta Maria tyãawe'sh ndyiy Lasaro yacja' Jesus wendynisaty yu'. 6 Nava Lasaro' wala ãtsã'na ũsa' jĩna pta'shni's wẽse'jrrava, nee e'nz eníic tyajy u'junisu jytjẽeyũu. 7 Tyãa e'nz en scjẽwniijũ', Jesusa' na'jĩnac we'we tyãa yacj u'jusawe'shtyi: —Judea quiwen qui' u'juega jĩte', 8 tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Caapiya'jsa, mwẽese'j. Tyãwãsu' judiuwe'sha' indya's icj wẽerra cuet wãatatajya'vaty yu', atsa' ¿ma'wẽnga cytey qui' u'j wẽje'? jĩte', 9 Jesusa' na'wẽc pas: —Isa ena' doce ora ¿ji'pjmeena'? Maava en u'jurra' yu'spẽ'tjemée fi'nzetyna, eena' cweetjniitene'ta fi'nze' naa pa'ga. 10 Nava cus u'jurra', yu'spẽ'tjetyna, eena' cweetjnite u'jupa'gamée. 11 Tyajũ' na'jĩc Jesusa': —Cue'sh namicu Lasaro' deeni', nava andya' fĩtyya' u'jue'nja jĩte', 12 tyãa yacj u'jusawe'sha' na'jĩty: —Deenirráa ũsrra yu', fĩtyte' quiiteena jĩty. 13 Lasaro' uuni ũstec Jesusa' tyã'wẽ we'we. Nava tyãa yacj u'jusawe'sha' jiyumeerra', ĩ'née deenisarrá'sne' we'we' sũju'ne'ta. 14 Tyajũ' Jesusa' teejwendcu ãate pta'sh: —Lasaro' uuni' jĩna. 15 I'cue'sha' andy ãjani's uyrra' andy quimteva jiyucajn, ewrrá'ntca cytee ũsu'tsmée. Tyã'wẽ uuniyã'j ũsteva, tjengya' u'juega jĩte', 16 Tomas mellisu jĩ'ty tyã' na'wẽc we'we vite pi'cyna u'jusawe'shtyi: —Cue'shva u'juega Jesus yacj ja'nda uuya' jĩc. 17 Jesus cytee pa'jatste', Lasaro's pendaní pajnz enyã'cj yu'. 18 Atsa' Betania chjamba' Jerusalen chjambuj e'nz kilometro y mediorráac jyu'cja ũsu'. 19 Atsa' judiuwe'sha' wala cuj pa'cju'ta tyã'wẽ ndyiy uute', npe'shwe'shtyi cviisha'jya'. 20 Atsa' tyãa entey Jesusa' pa'jatsa' jĩni's jiyurra', Marta' puuty uyya' casejc. Nava Maria' yatte neeyũuc. 21 Tyajũ' Marta' Jesus yacj puuty uyrra' na'jĩnac we'we: —Indy ayte ũssavatsa', uuwa'jmeene' yu' ũ'cue ndyi'sha'. 22 Nava jiitj Dyusa' jyuca ũsuna indy quĩj pẽjyteva jĩte', 23 Jesusa' na'wẽc pas: —I'cue ndyiya' ĩtyi yuuna jĩte', 24 Marta' na'wẽc pas: —Ũ'cue' jiitj, uusaawe'sh ĩtyi yuu ente' ĩtyi yuuyujuna. 25 Nava Jesusa' na'jĩc: —Andyíi uuniiteva ĩtyi vit-satj, sa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja'sva andyíi peessatj. Maava andya's ũuste jypa'gasa' macue uurrava qui' ĩtyi yuutyna. 26 Atsa' maava nee ĩtyi ũssa' andyna ũuste jypa'garra', bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyi fi'nzetyna. Andy we'weni' isa yujtyna ¿sũju'cue'? jĩte', 27 Marta pasrra': —Tyã'wẽ yujna sũju'tj. Indya' Cristong, Dyus Nchi'c naa quiwete quĩisa jĩc. 28 Tyã'wẽ we'wena jyã'jrra', Marta' yatna shawendna u'cj nyacja's pa'yaya'. Sa' na'jĩnac susmée we'we: —Caapiya'jsa ayte yã'j ũsa', sa' i'cue's yuu caacj. 29 Tyã'jĩ'tspcachja', Maria' quiitena' wala dund u'cj Jesusa's puuty uyya'. 30 Jesusa' Betania chjambte u'cameycu yu', Marta yacj mteene' puuty uy cytee nee ũsiyrráac yu'. 31 Atsa' Maria' quiiterra wala dund scjẽwte', judiuwe'sh tyãa yatte cviisha'jna ũssa' e'stey u'jty, pendaní cafyte váa ũ'neya' u'juetsna sũjrra. 32 Tyajũ' Maria' Jesus tashte cũjna'va, peejyũcuerra na'wẽc we'we: —Cue'shtyi jype'jsa, indy ayte ũssavatsa', ũ'cue ndyi'sha' uuwa'jmeene' yu' jĩnac we'we. 33 Tyã'wẽ Maria vite' judiuwe'sh pi'cyna yuusa ũ'netste Jesusa' uyrra', tyãava wala ñusrra' 34 pẽjycu: —¿Mteecue pendáa? jĩte': —Myuj vacy tjengya' jĩty. 35 Atsa' Jesusa' ũ'nec. 36 Tyã'wẽ Jesus ũ'netste uyrra', judiuwe'sha' na'jĩty: —Mtjengwe ma'wẽga wala peeygãja'. 37 Nava maaíi yu' na'wẽty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' uyya' ãjasameetyva caauyu'ju'c na' ¿quĩjrráava yũuya' ãjawa'jmée ma'c yu' Lasaro uucajmén? 38 Tyajũ' Jesusa' qui'quin wala ñusna utyaac Lasaro's pendaní cafyte. Tyãa cafya' dyiiga pwa'ja'nic yu', atsa' u'cani vityte yu' cuetcu apjni yu'. 39 Jesusa' na'wẽc jycaaj: —Apjni cueta's mquiiswe jĩte', uusáa npe'sh Marta' na'jĩc: —Uuníi pajnz enyã'ja', atsa' pjandete' ¿canzh putameema'c? jĩte', 40 Jesus we'werra': —Andy pta'shnityi' tyã'wẽ yujna sũjna ũuste jypa'garra', Dyus ma'wẽsateva jiyune'cue ¿jĩtsmeetca'? 41 Tyã'jĩte', tyãa apjni cueta's quiistyi. Atsa' Jesusa' cielute pagayrra na'wẽc we'we: —Tata, andy pẽyni's pasu'ng naa pa'ga wecha'tj. 42 Andya' jiitj, indya' bagachteva andya's pasu'ng. Nava tyã'jĩna ãatetj wechá', ayte nasa ũsta' tyãawe'sh wẽse'jrra', andya'sa' Dyus caajni yuj yu'ne' sũjcajn. 43 Tyã'jĩrra', Jesusa' suscu we'we: —Lasaro, tyãajũ mcaasej jĩtspcachja', 44 uusá' ĩtyi yuurra casejc, chinda, cuse pety dyi'p yã'jrra yapni. Atsa' Jesusa' cjimbcaacj u'jya' ãjãcajn. 45 Uusá's ĩtyi vitni's uyrra', Maria's pi'cyna ũssa judiuwe'sha' Jesusa's ũuste jypa'garraty neeyũu. 46 Nava vite judiuwe'sh atsesa yu' fariseowe'sh tashna u'jrra', Jesus tyã'wẽ uusá's ĩtyĩ vitni's pta'shtyi. 47 Atsa' fariseowe'sha' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh yacj pcjaacjerra', na'jĩnaty puuty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' naa quiwete quim yujva ãjanimeesaty caavya'ja'jna quĩjquĩjva yũuna ũsa'. Atsa' ¿quĩj yuucytja'w? 48 Tyãa pitstjẽ'ja's quĩjrráava yũumeete', nasa' jyucay tyãa yacjrrarráa u'juetyna. Atsa' Romajũ nasa cue'sh dyuus yata's iviiturra', cue'shtyiva iviitutyna. 49 Tyajũ' tyãa añute sacerdote npiitstjẽ'j Caifasa' na'wẽc we'we: —I'cue'sha' ũus yajcyya'rráa yujva ãjã'tsmeei'cue. 50 Cue'sh ji'j jyuca yu' vitucajmen wejyva jyucasa pa'gate teech yuurráa vituvatsrráa wejy ewna. Tyã'wẽ yũuwa'ja's ũus yajcyya' i'cue ãja'tsmée. 51 Caifasa' tyãa añute' sacerdote npiitstjẽ'cj yu', sa' peecyrráa tyã'wẽ yajcyrra we'wemeene'. Jesusa' judiuwe'sh jyucaysa pa'gate tyãarráa uuwa'tjene' Dyusa' Caifasa's tyã'wẽ we'wewa'ja's caaũusutje'j. 52 Nava judiuwe'shtyi nwe'weya'rráameene' tyã'wẽ uuya'va yu'. Dyus luuch mtee mteeva ũstyna tyãawe'shtyiva pcjacjya'c tyã'wẽ uuya'va yu'. 53 Atsa' tyãajũjy judiu npiitstjẽ'jwe'sha' Jesusa's icjya' puuty we'wety. 54 Tyãa pa'gac Jesusa' Judiuwe'sh cshavysu u'juya' ãjãmeerra', Judea quiwejũ casejna u'j tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra teech chjamb nasa u'pnimée ja'ndasu Efrain yaasesa ũsu'c cytee ũsya'. 55 Tyajũ' Judiuwe'sh fiesta Pascua en ãjatscu yu'. Atsa' wala cuj nasa' u'jty Jerusalenna, Pascua fiesta ãjmeyna tyãawe'sh cacuete pcaltyi yaaterra ũsya'. 56 Cyte' Jesusa's pacuena yã'jty ũs yu' sa' dyuus yatte na'wẽty puuty paapẽyi': —¿Ma'jĩqui'cue? Jesusa' fiestate ũsya' ¿yujmañ? 57 Tyajũ' fariseowe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sha' neewe'wety maarráava Jesusa' fiestate ũste jiyurra' tyãawe'shtyi pta'shcajn tundya' caajya'.

Juan 12

1 Pascua fiesta ãjya' seis en peejiyna, Jesusa' Betania chjambna u'cj, Lasaro uuniiteva ĩtyi vitcu cytee. 2 Cyteea' ũ'wa'j pjeu'jty Jesusna wechana, naapcachja' Marta yu' puutsutssac yu'. Atsa' Lasaro' Jesus yacj cachcu ũ'ya'. 3 Tyajũ' Maria' teech libra ãjc wẽt putasáa wala pa'gasa's jyũna pa'jrra', Jesus chindacjẽ shũshrra', tyajy dycjasjuc andyi'. Atsa' yat dyiite tyãa wẽt putasarráa jyuca utac. 4 Tyajũ' Jesus yacj u'jusa Simon nchi'c Judas Iscariote yaasesa' Jesusa's icjcajn ducjwa'jsa' na'wẽc we'we: 5 —¿Ma'wẽtequi'c naa u'ya' wẽt putasa's tres cientos pesote tyweyrra nasa puuplesaty peesu'tsmée? jĩc. 6 Nava Judasa' puuplesaty pees jytjãasrra tyã'jĩtsme'. Tyã' vyuu jyaawsac yu', nava vyuu pcjacjnity quim yujva jiyunimée paatste ncuutyi'ji'u'ga, tyãasac tyã'wẽ we'we'. 7 Tyajũ' Jesusa' na'wẽc we'we: —Naa u'ya's tyã'wẽ yuja' we'wewa'j ji'pjmeeng. Naa wẽt putasa's andy cacue's pendaatstewe'shcu jyaawni ji'pju'. 8 Puuplesa' bagachteva i'cue'sh yacj nes yuutyna. Nava andya' jwee yu' i'cue'sh yacj nes yuuwa'jsameetj jĩnac pta'sh. 9 Jesusa' Betaniate ũsa' jĩni's jiyurra', judiuwe'sh wala cujsa pcjaacjerra Jesusa's tjengya' tyãa chjambna u'jty. Nava Jesusrrá's tjengya' u'jmée, Lasaro's ja'ndaty tjengya' u'j, tyã'sa' uuniiteva Jesusa' qui' ĩtyi vitcu tyãa pa'ga. 10 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sha' puuty we'wety Lasaro'sva icjya', 11 tyã's Jesus ĩtyi vitpa'garráa judiuwe'sh wala yã'j tyuteerra Jesus yacjtyi u'juets yu' naa pa'ga. 12 Jerusalente Pascua fiestate nasa wala pa'tja. Sa' cuscus encjẽ' Jesusva Jerusalente fiestate pa'jana jĩni's jiyurra', 13 lamus ets spẽ'tjrra Jesusa's pu'tjengya' casejty. Sa' na'jĩnaty sus we'we': —¡Dyus tyacue ewte, teech yuja' Dyus caajni, Israelwe'shtyi Jycaajsa wala ewsa'! jĩnaty wechá'. 14 Tyajũ' Jesusa' teech burru ũste uyrra', tyãatec a'jrra u'j, Dyus librute na'wẽ fi'jni' tyãa cytey yuucajn: 15 Ũucjnuwe, Sion chjambtewe'sh. Mtjengwe, i'cue'shtyi Jycaajsa yuja', teech burrute a'jrra jĩnac fi'jni yu'. 16 Tyãapcachjíi yu', Jesus yacj u'jusawe'sha' jiyumeeta' tyã'wẽ yũuni's. Nava Jesus cielun u'jnite', jiyuty tyã'wẽ fi'jni' cytey yuuteva. 17 Tyã'wẽ uusá's Jesus ĩtyi vitpa'gaty nasa jiyuwẽesa' tyacue wala pu'tjengya' casej, Lasaro's ĩtyi vitutste' cytee ij tjengna ũssa' jiimeesatyva pta'shne'ta tyãa pa'ga. 19 Tyajũ' tyã'wẽ nasa pu'tjengya' casejpa'garráa fariseowe'sha' na'jĩnaty ũuscha we'we' tyãawe'sh pwe'sh: —Mtjengwe vacy, quĩj yujva yũuya' ãjatsmeetja'w, naapcachrráa nasa' jyucay Jesus yacjrrarráa u'juetsta' jĩ'ty. 20 Jerusalente fiesta ente jyu'j quiwe Greciajũwe'sh pa'jrra ũsu'ty. 21 Tyajũ' Greciajũwe'sha' Galilea quiwesu Betsaidatewe'sh Felipe's utyaana cũjrra', na'wẽty pytjaa we'we: —Jesusa'stja'w puuty uy wẽje' jĩte', 22 Felipe' u'jrra Andresa's pta'shcu, sa' tyajũ' e'nzsay Jesusa's pta'shya' u'jty. 23 Atsa' Jesus we'werra': —Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' uurra qui' ĩtyi yuuwa'j en ãjatsa'. 24 Na'jĩ'tj na': Teech scuutyj ñiña' quiwete weterra uumeerra yu', pejnamée teechrráa nes yuuna. Nava uurra bucharra', jweeíirráa penana. 25 Maava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzewa'jrrá's yaacysa' ptsuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's iviitutyna. Nava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzeni's yaacysame', ptsuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. 26 Maava andya's selpíi wẽerra', andy yacj yuweena, sa' andy mtee ũste' tyãava cytey ũsya' ãjana andyna selpiisa'. Atsa' maava andyna selpisaatyi's andy Tata' tuutje'jena. 27 Ãchja' wala ñusna ũstju, sa' ¿ma'jĩtca? Meerra' Tata, andya's meen nwe'we pytjaa yuucajmen jĩte, ewváanacy. Nava tyã'wẽ pytjaa yuuya'íirráatj yuwé' na' tyã'jĩme'nja. 28 Tata, maava indyna jiyuwa'jrrá's mcaavya'ja'j. Tyajũ' cielujũ we'weni na'wẽc ptjũuse: —Andyna jiyuwa'ja's caavya'ja'jyã'tj. Nava maava andya's jiyucajn qui' caavya'ja'jya'vatj jĩnic ptjũuse. 29 Atsa' nasa' tyã'wẽ cielujũ we'weni's wẽse'jrra': —Cpi'shne' tyã'jĩ jĩ'ty, naapcachja' vite yu': —Teech angelne' tyã'wẽ we'we jĩ'ty. 30 Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Tyã'wẽ we'weni' andyna pta'shna we'weme', i'cue'shtyi pta'shnac tyã'wẽ we'we jiyucajn. 31 Ãchja' naa quiwete jyucaysa yuuwesa yuuwa'j en ãjc, naapcachja' naa quiwete jycaajna ũssa echtjẽ'j yu' peena yu' jycaajya' ãjãwa'jmeete neeyũuna. 32 Tyã'wẽ andya's ẽecjẽ qui'pnijũ', jyucaytyi nwe'weya' ãjã'nja. 33 Tyã'wẽ we'werrac caajiyu'j ma'wẽ uuya'varrava. 34 Tyajũ' nasa' na'wẽty we'we: —Cue'sha' Dyus librute leya's iiwẽse'tja'w, atsa' Cristo' bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyi u'juwa'jsa' jĩ'c. Atsa' indya' ¿ma'wẽnga Dyus Nchi'c Nasa Yuusa's ẽecjẽ qui'pni yuuna jĩna we'we'? Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' ¿quimna? jĩte', 35 Jesusa' na'jĩnac pas: —Eena'sa' i'cue'sh yacj nee ũsuna, nava manz enrráa ũsuna. Tyã'wẽte' eena'te fi'nzewa'ja's mpa'gawe, eena'sa nee ũsiyna, cyaj chji'ndysa' i'cue'shtyi cpajcymeena. Tyã'wẽme', chji'ndyte u'jusa' maa dyi'j ewsateva jiyuya' ãjã'tsme'. 36 Nee i'cue'sh yacj ũsiyna, eena'sa's mjiyuwe, cyaj eena'te fi'nzesa yuune'cue. Tyã'wẽ we'wena jyã'jrra', Jesusa' u'jrra vyaame'. 37 Quim yujva ãjanimeesa's tyacue wala caavya'ja'tjeva, nasa' jiyuya' ãja'tsmeeta' Jesus quimteva. 38 Nava Dyus yuwe pta'shsa Isaías fi'jrra nviitni' cytey yuucajntyi tyã'wẽ yuu: Cyte' na'jĩ'c: Cue'sh pta'shni's ¿quimrrá' jypa'gata'? Dyusa' tyajy ãjani's ¿quimtyiga caavya'ja'j? jĩ'c. Cristo's jiyuya' ãjawa'jsameene'ta yu', tyãa pa'gac Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa' tyã'wẽ fi'jrra nvijt. 39 Sa' Isaiasa' qui' we'werra': 40 Dyusa' tyãawe'sh yafytyi apjcu uyya' ãjãcajmén. Sa' tyãawe'sh ũustyiva nuywejic jiyucajmen, Sa' Dyus tashte shawendrra catyjiwa'ja'sva nvijtme' jĩ'c. 41 Jesus ma'wẽ yuuwa'jsateva jiyurrac Isaiasa' tyã'wẽ we'wena fi'j. 42 Tyã'wẽteva, judiuwe'sh wala cujsa Jesus quimteva jiyuty, maaíi yu' npiitstjẽ'jwe'sh yã'jrra. Nava fariseowe'sh ajtserra tyãawe'sh pcjaacjenijũ cutyi'jrra peena yu' pa'jwa'jmée vitcajmen, ãate yu' pta'shi'tsmeeta' ũucjrra. 43 Tyãawe'sha' nasaa tuutje'jnirrá's wejy ji'pju wẽerraty tyã'wẽ yu'. 44 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac we'we: —Maava andyna ũuste jypa'gasa', andyrráana jypa'gamée, andyna caajsa Tatanava jypa'gana. 45 Tyã'wẽy maava andyna uysa', andy Tata'sva uysáa yuuna. 46 Andya' nasaty eena'te caafi'nze'jya'tj quĩj, cyaj andyna ũuste jypa'gasa' chji'ndyte neeyũumeetyna. 47 Nava maava andy pta'shni's wẽse'jrrava cytey nwẽese'jmeete', tyã'wẽ yũusa's ewmeete nviitwa'jsa' andymeetj. Andy yu' naa quiwetewe'shtyi ewmeete nvijtya' yuwe'tsmeetj, wejyva nwe'weya'tj yuwé'. 48 Andya's wa'lrra andy pta'shnityi' cytey yuumeete', tyã'wẽ yũusaty ewmeete nviitwa'jsa ũsa': ãchj na'wẽ andy pta'shna we'we'tj tyãa pta'shnisa íirráa ewmeete nviitwa'jsata' nmej ente'. 49 Tyãa pa'gatey andyrráa we'wena pta'shitsmeetj. Andyna caajsa Tataíic tyã'wẽ pta'shcaja', 50 cyaj andya' jiitj andy Tata we'weni' bagachte yujva ptsumée ĩtyi caafi'nze'jwa'jsateva. Atsa' andy Tata ma'wẽ pta'shcaatje', tyã'sna íirráatj andyva pta'shi' jĩnac we'we Jesusa'.

Juan 13

1 Pascua fiesta ãjya' teech enrráa pejiitscu yu'. Atsa' Jesusa' jiic yu' naa quiwe's nvijtrra Ney tashna u'jwa'j en ãani's. Sa' naa quiwete tyãa yacj u'jusawe'shtyi' nyafiitey ma'wẽne' peeygãj na', nmej entepcachcu peeygãj. 2 Jesusa' tyãa yacj u'jusawe'sh yacj ũ'na u'ppcachja', echtjẽ'ja' Simon nchi'c Judas Iscariote's caaũusutje'jetsyã'cj yu' Jesusa's ewmeesa cusete ducjcajn. 3 Atsa' Jesusa' jiic yu' Dyus tashune' yuusa yu' sa' qui' Dyus tashnay u'jwa'ja's. Sa' tyã'wẽy jiic yu' Dyus ma'wẽrraj jycaajwa'ja'sva tyãarrarrá's ducjni'sva. 4 Tyajũ' Jesusa' ũ'na u'píi quiitena'va, atyjna qui'prra, toalla's jytujndcu. 5 Sa' cuse cjweechaniite yu' awna', mesate ij ũ'na u'psa chindaty pcji'cyna', toallaju andyi'c. 6 Sa' Simon Pedro chindaty pcji'cyya'vate', tyã' na'wẽc we'we: —Cue'shtyi jype'jsa yuja', ¿andy chindaty pcji'cyma'ng? jĩte', 7 Jesusa' na'wẽc pas: —Ãchjíi yu' jiyumeene'nga na'wẽ yũuni's. Nava e'su' jiyune'nga. 8 Tyã'jĩteva, Pedro' qui' na'jĩc: —Indya' andy chindaty pcji'cywa'jsameeng jĩte', Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Indya's pcji'cymeete', andy yacj ũsya' ãjameene'nga jĩte', 9 Simona' na'wẽc pytjaa we'we: —Tyã'wẽyã'tje', chindarráaty pcji'cymée, cuse pety dyictjé yã'jrra meen pcji'cy jĩc. 10 Nava Jesusa' na'jĩc: —U'se pẽwrra ũssa', jyuca ateyã'tja', cyaj chindarráaty pcji'cywa'j peejyta'. I'cue'sha' ateyã'ji'cue, nava jyucasa yu' ate ũsmeei'cue. 11 Jyucaysa yu' ate ũsmeei'cue jĩnac we'we, tyã's icjcajn ducjwa'jsa's we'werrac tyã'jĩ. 12 Tyajũ' Jesusa' tyãawe'sh chindaty pcji'cyna jyã'jrra', atyja's jycajtsna' mesate qui' cachrra na'jĩnac paapẽjy: —¿I'cue'sha' jiyu'cue' andy tyã'wẽ i'cue'sh chindaty pcji'cyte'? 13 I'cue'sha' andya'sa' caapiya'jsa, jype'jsa, jĩrra', isa yuj we'we'i'cue, andya' tyã'wẽsa yujtj naa pa'ga. 14 Andya' caapiya'jsa, jype'jsarrava i'cue'sh chindaty pcji'cytju atsa' i'cue'shva tyã'wẽy chindaty puuty ya'pcji'cyna mfi'nzewe teechsa na'wẽrrarráa. 15 Andy na'wẽy yũuna fi'nzecajntju i'cue'shtyi tyã'wẽ selpíi. 16 Isatj we'we', maava selpisa' tyajy patronte jytjaacuesame', atsa' tyã'wẽy caajnisava tyã's caajsate jytjaacuesame'. 17 Na'wẽ selpiwa'ja's jiyurra cytey yuuna fi'nzerra', wech wecha fi'nzene'cue. 18 I'cue'sh jyucaysa yuutyi' tyã'jĩ'tsmeetj. Jiitj quimrraj andy tyjityjnisateva. Nava Dyus librute na'wẽ fi'jni ũsa': Andy yacj ij ũ'sarrava, andya's ajtserra quiicje'jya'va' jĩna fi'jni' cytey yuucajntju tyã'jĩ'. 19 Ãchjíi pta'shitstju, cyaj cytey yuute', andya's ew jiyune'cue Dyus Nchi'cdyijteva. 20 Isatj we'we': maava andy caajnisa's jypa'garra', andya'sva jypa'gasa yuuna. Sa' andyrráana jypa'gamée, andya's caajsanava jypa'gasa yuuna. 21 Tyã'jĩna jyã'jrra', Jesusa' ñusñus yajcyrra ãatec we'we: —Isatj tyã'jĩ', i'cue'sh yacj u'jusa teechsa' andya's ajtserra ewmeesa cusete ducjya'va' jĩc. 22 Tyajũ' quimna tyã'jĩteva jiyumeerra', dyi'p iisarráaty puuty tjengu' tyãawe'sh pwe'sh. 23 Teechsa' Jesus pucate ij u'psa' Jesus wendynisac yu'. 24 Atsa' Simon Pedro' quimna tyã'jĩteva jiyu wẽerra', tyãa ij u'psa's cuseju pta'shcu paapẽycajn. 25 Atsa' Jesus pucate ij u'psa' tupjirra na'jĩnac paapẽjy: —Jype'jsa, mpeeta'sh ¿quim indya's tyã'wẽ ajtserra ducjwa'jsana? jĩte', 26 Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Pana's tuupja'jrra maana ũsu'nja tyãa andya's ducjwa'jsa' jĩrra', pana's tuupja'jna'va Simon nchi'c Judas Iscariote'scu ũs. 27 Atsa' Judasa' pana's jypa'gatspcachja', echtjẽ'ja' tyajy ũuste u'cac. Atsa' Jesusa' Judasa's na'jĩnac we'we: —Quĩj yũuya'varrava, dund cytey myuu jĩte', 28 mesate ũ'na u'psa' maa yujva jiyumeeta' tyã'wẽ we'weni's. 29 Maaíi yu' na'wẽty yaaqui': Judasa' vyu jyaawsate', cyaj vá' Jesusa' fiestate peejiwa'ja's weycaja', meerrava puuplesaty vá' quĩjrráava peescaja' sũju'ty. 30 Naapcachja' Judasa' pana's ũ'na'va casejna u'cj. Tyã'wẽ yuutste', chji'ndyni yã'cj yu'. 31 Judas u'jni e'su', Jesusa' na'wẽc pta'sh: —Dyus Nchi'c Nasa Yuusá's ãchja' tuutje'jnic yuu, atsa' Nchi'cva Neya's tuutje'cj. 32 Dyus Nchi'c Nasa Yuusa' Neya's tuutje'jetspcachja', Neyva Nchi'ca's tuutje'jena, nava ãchjíi tyã'wẽ yuuya'va'. 33 Andy nchi'ccuẽwe'sh, jwee yu' tyach ũsme'nja i'cue'sh yacj. Andya' judiuwe'shtyi nyafíi we'werra': I'cue'sha' andya's pacueene'cue. Nava andy u'juetstju cyte' yujya' ãjameene'cue jĩnatj we'we, sa' i'cue'shtyiva tyã'wẽyrráatj we'we'. 34 I'cue'sh yacj nviitutstju u'se jycaajnisa's, puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'ja's. Andy ma'wẽtca i'cue'shtyi peeygãjna fi'nze', tyã'wẽy i'cue'shva puuty ya'peeygãjna mfi'nzewe. 35 Tyã'wẽ puuty ya'peeygãjna fi'nzete', maa nasava jiyutyna i'cue'sh andya's nwẽese'jsateva. 36 Tyajũ' Simon Pedro' na'jĩnac Jesusa's paapẽjy: —Jype'jsa, ¿mtee u'juetsnga? jĩte', Jesusa' na'jĩnac pta'sh: —Andy u'juetstju cyte' yujya' ãjameene'nga ãchjíi yu'. Nava e's yu' yuweene'nga jĩteva, 37 Pedro' qui'quin paapẽjycu: —Jype'jsa ¿quĩj yuurra ãchjíi yu' yujya' ãjamée yuuqui'tj? Andy uuwa'ja's yujva ũucjya'mée ũstju, indya's peeygãaweete jĩte', 38 Jesus we'werra': —¿Isanga tyã'jĩ'á'? Nava andya' na'jĩ'tj na': atall we'wemeyna, andya's jiimeetj jĩna tecj us ĩshiijatsyã'j yuune'nga jĩc.

Juan 14

1 Jesusa' na'jĩc: —I'cue'sh ũuste fĩicãjna ñusmée meswe. Wejy yuuva Dyusrrá's yajcyna meswe, sa' andynava tyã'wẽyrráa yajcyna meswe. 2 Andy Tata ũsnite', jycaasena ũswa'j wala ũsa'. Tyã'wẽ méevatsa', meea' jĩna pta'shni yã'j yu'nja i'cue'shtyi. Tyãa pa'ga i'cue'sh cytee pa'jwa'ja's pjeu'jya' u'juetstju. 3 Sa' u'jrra cytee i'cue'sh pa'jwa'ja's pjeu'jrra', qui' shawendu'nja i'cue'shtyi pe'jna u'jya', cyaj i'cue'shva andy ũsnitey andy yacj ij ũsune'cue. 4 I'cue'sha' jii i'cue mtee u'juetsteva, sa' dyi'jnava jii i'cue. 5 Tyajũ' Tomasa' na'jĩnac pẽjy: —Jype'jsa, mtee u'juetsne'nga nava cue'sha' jiimeetja'w, sa' dyi'ja'sva jiimeetja'w jĩte', 6 Jesusa' pta'shcu dyi'ja's: —Andy yuurráa Dyus tashte caapa'ja'jwa'jsatj, sa' andy yuurráa caypumba'jwa'jsameetj, sa' andy yuurráa ĩtyi caafi'nze'jwa'jsatj. Atsa' andypa'ga yuurráa maava andy Tata tashte pa'jya' ãjatyna. 7 I'cue'sha' andya's jiyuvatsa', andy Tata ma'wẽsateva jiyune'cue. Tyã'wẽrrava ãchja' jiyu i'cue, uyna ũsi'cue tyãa andy Tata'. 8 Tyãa andy Tata' jĩte', Felipe' na'wẽc pẽjy: —Jype'jsa, iindy Tata's ãate mcaavya'j cue'sh uycajn. Tyã'wẽrráa peejytja'w jĩte', 9 Jesusa' pta'shcu: —Andya' i'cue'sh yacj nacue tyach ũstju atsa' ¿ãchj pa'jva andya's jiyumey vá'nga? Andyna uysa', andy Tatanac uyu'. Atsa' ¿ma'wẽnga Tata's mcaavya'j jĩna pẽyi'? 10 Jiyu'tsmée vá'nga, andya' Tata yacj bagachteva nestju yu', atsa' tyã'wẽy Tatava andy yacj nesa'. Na'wẽ we'we'tj na' peecy ũusuj yajcyrra tyã'wẽ we'we'tsmeetj. Tata andy yacj ũssa tyãa we'wecaatjerráatj we'we'. 11 Jiyurra mneeyũuwe: Bagachteva andya' Tata yacj e'nzsay ij nestja'w yu'. Tyã'wẽ e'nzíi ijne'ta fi'nze' sũjmeerrava, andy mjĩinisarráatyva uyrra', Tata yacj ũssarrac tyã'wẽ ewsaty mjĩ' sũjna mneeyũuwe. 12 Isatj we'we', andyna ũuste jypa'gasa' andy na'wẽy mjĩiya' ãjatyna. Nava tyã'wẽrráamée, andy mjĩinite jytjaacue wala mjĩiya' ãjatyna, tyã'wẽ ãjacajníirráa andya' u'juetstju Tata tashna. 13 Sa' i'cue'sha' Tata's quĩj pẽywa'j ji'pjrrava, andya's pẽyine'cue atsa' andya' i'cue'sh pẽyni's jyuca cytey yu'nja, cyaj Nchi'cpa'gate Tata wechani yuuna. 14 Na'jĩ'tj na': andya's quĩj pẽjyteva jyuca cytey yu'nja. 15 I'cue'sha' andya's peeygãjatsrra', andy jycaajnityi' nwẽese'jna cytey myuuwe. 16 Atsa' andy Tata's i'cue'sh pa'gate neewe'we'nja, i'cue'shtyi pu'chwa'jsa teech andy na'wẽysa's caacjan. Tyã' Dyus Espiritu isasarrá's caajiyu'jsa' tyã' bagachteva i'cue'sh yacj nes yuuna. 17 Naa quiwetewe'sha' tyãa Espiritu's uyya' ãjameerra' jiyuya'va ãjameetyna, tyãasa jypa'gaya'va ãjameetyna. Nava i'cue'sha' jii yã'ji'cue, tyãa Espiritu i'cue'sh yacj ũsteva, sa' bagachteva tyutemée nes yuuna. 18 I'cue'shrráaty nvijtya'vameetj. Qui' shawendu'nja i'cue'sh yacj ũsya'. 19 Naajũ' tyachmeynarráa nasa' andya's peena yu' uymeetyna. Nava andya' uuwa'jsameetj, tyãa pa'ga i'cue'shva uuwa'jsameei'cue, tyãasa i'cue'sh yu' andya's uyuune'cue. 20 Tyajũ tyãa ente ew jiyune'cue andya' Tata yacj nes yuusateva, naapcachja' i'cue'sha' andy yacji'cue nes yu' atsa' andya' i'cue'sh yacjtju nes yu'. 21 Andy jycaajnity nwẽese'jna cytey yuuna fi'nzesa' andya's isa ũusuj jyuca yaacysarra tyã'wẽ yuutyna. Atsa' andy Tata' tyã'wẽ yũusatyi' peeygãjana, atsa' andyva tyã'wẽ yũusatyi' peeygãjrra ãate vyaana nes yu'nja. 22 Tyã'jĩte', Judas Iscariotemée, vite Judasa' na'wẽc pẽjy: —Jype'jsa, ¿quĩj yuurra cue'shrráaty ãate vyaarra', vite nasa naa quiwetewe'sh yuutyi' vyaamée yuuqui'ng? jĩte', 23 Jesus pasrra': —Andya's ũusuj jyuca yaacysa' andy jycaajnity nwẽese'jna cyteytyi yu'. Atsa' tyã'wẽ yũusatyi' andy Tata' peeygãja'c. Atsa' tyã'wẽ nwẽese'jsa yacj yu' nes yu'nja'w Tata yacj. 24 Nava andy jycaajnity nwẽese'jsame', andya's yaacysameerra tyã'wẽ yuuna. Na'wẽ andy caapiya'jnity wẽse'ji'cue tyã' andyrráa caapiya'jnimeeta'. Andy Tata caapiya'jnita'. 25 I'cue'sh yacj nee ũsíi na'wẽ pta'shitstju. 26 Nava Dyus Espiritu's Tata' cajana andy na'wẽy i'cue'shtyi pu'chna ũscajn tyã' jyuca caapiya'jana. Sa' na'wẽ quĩjva pta'shtju tyãatyi'sa' jyuca caayaqui'jina. 27 I'cue'sh ũuste wẽt yajcyna fi'nzewa'ja's peesutstju. Naa quiwete wẽt fi'nzewa'ja's nasa ũsu'ty tyã'wẽsarrá's peesutsmeetj. Andy ma'wẽtca ũuste wẽtrráa yajcyna fi'nze' tyã's i'cue'shtyi peesutstju. Tyãa pa'ga fĩicãjna ũucjmée meswe. 28 U'jrra qui' shawendu'nja i'cue'sh yacj ũsya' jĩni's wẽse'jyã'ji'cue na', andyna isa wendydyijrra', wechwecha yaaquine'cue, tyãa pa'gatey andyte jytjaacuesa andy Tata tashna u'juetstju naa pa'ga. 29 Dyiicjẽy pta'shitstju, cyaj andy pta'shni cytey yuuna pa'tje', isa yuj pta'shi'ga sũjune'cue. 30 I'cue'sh yacj jwee yu' we'wena ũsya' ãjame'nja, tyãa pa'gatey naa quiwete jycaajna ũssa echtjẽ'ja' andya's quĩjva yũuya' ãjane'jmeerrava, yuja'. 31 Macue ãjane'jmeerrava cytey yuuna, cyaj naa quiwete nasa jyucaysa jiyutyna, andy Tata's nwẽese'jrra tyajy jycaajni's cytey yuusateva. Tyã'jĩna jyã'jrra', quiiterra ayjyu u'juega jĩc.

Juan 15

1 Andyíi ũ'tash na'wẽsatj, atsa' andy Tata' tyãa tasha's pjeu'jsa na'wẽsa'. 2 Cu'ta yũnsameetyi' spẽ'tje'c, nava cu'ta yũnsatyi' sũupi'jna pjeu'ju'c jytjaacue yũncajn. 3 I'cue'sha' pjeu'jniyã'j ũsi'cue andy caapiya'jni's nwẽese'pja'ga. 4 Andy yacj tyutemée meswe, andyva ma'wẽ i'cue'sh yacj tyutemée ũstca tyã'wẽy. I'cue'sha' peecy jii i'cue: cu'ta chpiterra ũssa' yũnu'tsme'. Tyã'wẽy i'cue'shva andy yacj tyuteerra ũsrra', Dyus dyi'pte selpiiya' ãjameene'cue. 5 Andya' ũ'tash na'wẽsatj atsa' i'cue'sha' ũ'tash cu'ta na'wẽsa i'cue. Andy yacj tyutemée ũsrra', wala selpiine'cue. Atsa' andyva i'cue'sh yacj tyutemée fi'nze'nja. Andy yacjmée yu', i'cue'sha' quĩj yujva yũuya' ãjameene'cue. 6 Atsa' ũ'tash cu'ta yũnsameetyi' ma'wẽga spẽetje'tjrra ya'cambu', tyã'wẽy ya'yuuna andy tashu tyutesatyi'. 7 I'cue'sha' andy yacj tyutemée fi'nzerra andy caapiya'jni's pechcanameerra', quĩjva pẽyine'cue, atsa' ya'ũsuna. 8 Andy caapiya'jni's nwẽese'jrra' Dyus dyi'pte wala selpiiya' ãjane'cue. Atsa' tyã'wẽ yũute', andy Tata's wala tuutje'jni yuuna. 9 Andy Tata' andya's wala peeygãja'c, atsa' andya' tyã'wẽytju i'cue'shtyi peeygãja'. Atsa' andy peeygãanijũ tyutemée meswe. 10 Andy jycaajnity nwẽese'jrra', andy peeygãaniterráa fi'nzene'cue, andyva ma'wẽtca Tata jycaajnity nwẽese'jrra' tyajy peeygãaniterráa fi'nze' tyã'wẽy. 11 Na'wẽtj pta'sh cyaj andy ma'wẽtca wechwecha yajcyna fi'nze', i'cue'shva tyã'wẽy bagachva wechwecha yajcyna fi'nzene'cue. 12 Andya' na'wẽtj jycaaja': andy ma'wẽtca i'cue'shtyi peeygãja', i'cue'shva tyã'wẽy puuty ya'peeygãjna mfi'nzewe. 13 Namicu's nwe'weya' sũjrra peecy ĩtyi fi'nzeni's iviitunisarráa peeygãani yaase'. 14 I'cue'sha' isa andy namicu dyijrra', andy jycaajni's cytey yuune'cue. 15 Atsa' tyã'wẽ yũusatyi' peena yu' selpisáa jĩna cysusme'nja. Selpisá' tyajy patron quĩj yuuya'vateva jiiméec fi'nze'. Nava i'cue'sha' andy Tata we'wenityi' jyuca jii i'cue, tyãa pa'ga andyna selpisáa i'cue jĩna cysusmée, andy namicu i'cue jĩnarráa cysuusu'nja. 16 I'cue'sh cjuẽ'y andya's tyjityjmeei'cue, wejyva andytju i'cue'shtyi tyjityj. Sa' i'cue'sh mteeva u'jrra Dyus dyi'pte selpiina fi'nzecajntju neewe'we', atsa' i'cue'sh tyã'wẽ Dyus dyi'pte selpiina u'juni' cyul yuumeena. Tyã'wẽ yũusatyi' andy Tata' jyuca ũsuna quĩj pẽjyteva, andya's pi'cyrra pẽjyte'. 17 Na'wẽ yũuwa'ja'stju i'cue'shtyi jycaaja': Puuty ya'peeygãjna mfi'nzewe. 18 Naa quiwetewe'sha' andya's nyafycjẽytyi ajtse na' i'cue'shtyiva tyã'wẽyrráa atsetyna, nava ñusmée meswe. 19 I'cue'sha' naa quiwetewe'shvatsa', nasa' wendyityna, tyãawe'sh pwe'sh ma'wẽta wendyi' tyã'wẽy. Nava andya' i'cue'shtyi tyjitytju naa quiwejũ, tyãa pa'gaty naa quiwetewe'sha' i'cue'shtyi atse', naa quiwetewe'shmée yã'ji'cue naa pa'ga. 20 Miiyajcywe andy na'jĩna we'weni's: Maava selpisá' tyajy patronte jytjaacuesame' jĩni's. Andya' i'cue'shtyi jype'jsatj na's yujva icjya' pacue'ty na' i'cue'shtyiva tyã'wẽyrráa icjya' pacueetyna. Sa' andy caapiya'jni's nwẽese'jsa', i'cue'sh caapiya'jni'sva nwẽese'jetyna. 21 Andy pa'garráa i'cue'shtyi pcyuutyna, andyna caajsa's jiyumeerra. 22 Dyus jycaajni's andy pta'shya' quĩjmeevatsa', tyãawe'sha' yuuwemeesa yuutyna. Nava ãchja' andy pta'shni's jiyuty na' yuuwemeetja'w jĩya' ãjameetyna. 23 Andyna atsesa' andy Tatanava atsesata'. 24 Tyãawe'sh cshavysu quim yujva vit-ya' ãjanimeesa's andy caavya'ja'jmeevatsa', yuuwemeesa yuutyna. Nava macue tyã'wẽ andy ãjani's caavya'ja'tje uyrrava, andyna atse'ty. Atsa' andyna atsesayã'j yu' andy Tatanava atsesata'. 25 Nava tyãawe'sh leyte na'wẽ fi'jni ũsa': andyna ajtsety quĩjva yuuwemeeteva jĩ'c tyã' cytey yuucajntyi tyã'wẽ yũ'. 26 Nava i'cue'shtyi pu'chwa'jsa Dyus Espiritu isa ew caajiyu'jwa'jsa's andy Tata tashu caja'nja tyã' andy quimteva ew caajiyu'juna. 27 Atsa' i'cue'shva tyã'wẽy andy quimteva pta'shine'cue, i'cue'sha' nyafíi i'cue andy yacj ũssa yu' naa pa'ga.

Juan 16

1 I'cue'shtyi pcyuute', ñusna wala cuj yaacycajmen na'wẽ pta'shitstju: 2 ajtserra judiuwe'sh pcjaacjenijũ cutyi'jrra peena yu' jypa'gameetyna i'cue'shtyi. Sa' tyã'wẽrráa yũumée i'cue'sh maaíityi' icjetyna, nava tyãawe'sh yu' Dyusa's selpiina ũstja'w sũjna tyã'wẽ yũutyna. 3 Tyãa atsesawe'sha' andy Tata's jiimeeta', sa' andynava jiimeeta', tyãasa tyã'wẽ pcyuutyna. 4 Atsa' cyajtj yatscjẽy tyã'wẽ pta'shi' na' tyã'wẽ yũuwa'j en ãjte', andy pta'shni's yaaquine'cue. Tyã'wẽ pcyuuwa'ja's nyafíi yu' pta'shmeetj, tyãa pa'gatey quĩjva meec yu' andy i'cue'sh yacj ũste'. 5 Nava ãchja' andyna caajsa tashte u'juetstju. Nava i'cue'sha' maa yujva pẽyi'tsmeei'cue ¿mtee u'juetsnga? jĩna. 6 Tyã'wẽ pẽjymeerra ĩ'neerráa i'cue wala ñusu', andy u'juetstju jĩna pta'shte'. 7 Nava isatj pta'shi': andy u'jmeete', i'cue'shtyi pu'chwa'jsa' quĩjmeena. Nava andy u'jrra', tyã's caja'nja. Tyãa pa'ga pejca u'jwa'j yuj ji'ptju, i'cue'shtyi pu'chwa'jsa's caajya'. 8 Atsa' tyã' naa quiwete quĩjrra', nasaty Dyus dyi'pte yuuwe pcalsa yujtja'w sũjwa'ja's caaũusutje'jena. Sa' Jesusa' quĩjte yujva yuuwemée ewsa maatyva jyuca nwe'wewa'jsa yuj yu'ga sũjwa'ja'sva ew caajiyu'juna. Tyã'wẽy yuuwesatyi' Dyusa' ewmeete yuj nviituna sũjwa'ja'sva caaũusutje'jena. 9 Maava andya's jypa'gaya' wa'lpa'ga tyã'wẽ pcal yuuwesata'. 10 Andya' maatyva jyuca nwe'wewa'jsarraíi nwe'wewa'ja's vitna uurra andy Tata tashna u'tje', peena yu' uymeene'cue. 11 Sa' yuuwesa' ewmeete neeyũuwa'jsane'tca'w sũjcajníi naa quiwete jycaajna ũssa echtjẽ'j yuja'sva ewmeete yã'cj nviitni yuu. 12 I'cue'shtyi wala pta'shwa'j ji'pjíirráatj, nava ãchjíi yu' ew jiyuya' ãjameene'cue. 13 Nava Dyus Espiritu quĩjrra', tyãa ente i'cue'shtyi' jyuca ew caajiyu'juna, tyã' isa we'wenisarrá's caajiyu'jsa'. Tyã' peecyrráa we'wemée, Dyus cwe'we'jnirrá's pta'shina, sa' quĩj yuuya'vateva dyiicjẽy caajiyu'juna. 14 Andy ma'wẽsateva ew jiia' na' tyãasa i'cue'shtyiva caajiyu'juna, andya's tuutje'jsa' naa pa'ga. 15 Andy Tata ma'wẽsate', andyva tyã'wẽysa íirráatj. Tyãa pa'ga Espiritu' andy ma'wẽsateva wejy ew caajiyu'juna jĩnatj pta'shi'. 16 Ãchja' andy Tata tashna u'jwa'j ãjãtsa', atsa' andya's uymeene'cue. Nava vite encjẽ' andya's qui' uyuune'cue. 17 Tyã'jĩte', tyãa yacj u'jusawe'sha' na'wẽty puuty ya'paapẽyi': —¿Ma'jĩrraqui'c tyã'wẽ we'we'? Ãchja' andy Tata tashna u'jwa'j ãjatsa', atsa' andya's uymeene'cue. Nava vite encjẽ' qui' uyuune'cue jĩ'c sa', 18 ¿quĩj we'werraqui'c andy u'jwa'j ãjatsa' jĩna we'we'? nava cue'sha' jiyu'tsmeetja'w. 19 Tyã'wẽ jiyuwẽena ũsni's Jesusa' jiyurra' pta'shcu: —Andy Tata tashna u'jwa'j ãjatsa', atsa' andya's uymeene'cue. Nava vite encjẽ' qui' uyuune'cue jĩnatj we'we atsa' ¿tyã'sna vá'cue i'cue'sh pwe'sh jiyu wẽena puuty paapẽyi'? 20 Isatj we'we': I'cue'sha' ñusna ũ'nene'cue, atsa' naa quiwete nasa yu' wala wechaatyna. Nava i'cue'sha' macue ñusna ũsrrava, ñusu en scjẽwte', wechwecha neeyũune'cue. 21 Na's mjiyuwe: U'yva nasa upyya'vate ãtsa'atsrra', wala pytjaa yu'c acate. Nava luuch upyte', wechaweete tyãa aca yuuni's pechcana'c. 22 Tyã'wẽy i'cue'shva ãchjíi yu' ñusu'i'cue. Nava andya's qui' uyrra', wechwecha yajcyna neeyũune'cue. Atsa' i'cue'sh wechwecha yaacyni's quim yujva cusa'jya' ãjameena. 23 Tyã'wẽ andya's qui' uyniijũ', tyajũyã'ja' jyuca jiisa andya's paapẽywa'j ji'pjumeene'cue. Nava andy Tata yu'sa' quĩjva jyuca pẽjyya' ãjãne'cue andya's pi'cyrra, atsa' tyã' jyuca ũsuna. 24 Nava i'cue'sha' ãchj pa'jva andy Tata's quĩj yujva pẽynimée i'cue andya's pi'cyrra. Mpẽjywe vacy, sa' jypa'garra' wala wechaane'cue. 25 Ejemplo yacjrráatj caaja'nda'jna pta'sh i'cue'sh jiyucajn. Nava ãate pta'shwa'j en ãjte', peena yu' ejemplo yacj caaja'nda'jna pta'shme'nja, wejyva teejwend ãaterrarráa pta'shi'nja andy Tata ma'wẽsateva. 26 Tyã'wẽ ãate pta'shwa'j en ãjte', i'cue'sh yuu andy Tata's pẽjyya' ãjane'cue, macue andy yu' i'cue'sh pa'gate we'we pu'chmeeteva. 27 I'cue'sha' andya's wendyrra jypa'gai'cue, Dyus tashu yuusana sũjna. Tyãa pa'gac andy Tata' i'cue'shtyi peeygãja'. 28 Andya' Tata tashu casejrra, naa quiwete yuwe'tj, sa' ãchja' naa quiwe's nvijtrra qui' u'juetstju andy Tata tashna jĩte', 29 tyãa yacj u'jusawe'sha' na'jĩty: —Ãchj yuurra' ejemplo yacj caaja'nda'jmée, teejwend ãate pta'shna ũsngu. 30 Ãchja' jiyutja'w, indya' quĩjnava jyuca jiing. Tyãa pa'gatja'w ew jiyu Dyus tashu yuusateva. Tyãasa quim yujva indya's paapẽywa'j ji'pjmeeta' jĩte', 31 Jesusa': —¿Ãchja' jiyu'cue'? jĩnac we'we. 32 Ãchja' ena' ãjc, atsa' ãchjíi i'cue'sha' teechsa na'wẽrraj fiifii tyuteene'cue, sa' andyrráana nviitune'cue. Nava andyrráa yu' neeyũume'nja, Tata' andy yacj ũsa' naa pa'ga. 33 Tyã'wẽtj andy yacj fi'nzewa'ja's jyuca pta'shi', cyaj andya's neewe'werra', ũucjmée wẽtwẽt yaaquine'cue. Naa quiwete' tjẽyte ñuste fi'nzewa'ja's ji'pjune'cue. Nava andya's chjãchja miiyajcywe, tyãa pa'gatey naa quiwete ewmeesa's andya' cnayyã'tj naa pa'ga jĩc.

Juan 17

1 Jesusa' tyã'wẽ pta'shna jyã'jrra', cielute pagayrra Dyus yacj puuty we'wec na'jĩna: —Tata, ena' ãjc. Iindy Nchi'c quimteva nasa jiyucajn ãate mcaavya'ja', cyaj Nchi'cva indya's ãate caajiyu'juna nasaty. 2 Nasa jyucaysaty jycaajwa'ja's andyna ũsngu, iindy ũsni yuutyi' jyucaysaty ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja's ũscajn. 3 Atsa' ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pju wẽerra', teech Dyusrráa ũsngu tyã'sna jiyuwa'j ji'pjta', sa' tyã'wẽy iindy caajnisa Jesucristo'sva jiyuwa'j ji'pjta'. 4 Andya' naa quiwetewe'shtyi' ew caajiyu'tj indy ma'wẽsateva, sa' indy mjĩi caajni's jyã'jyã'tj. 5 Tata, naa quiwe meetey ma'wẽtca'w cielute ij wechana ũsu', ãchja' tyã'sa' qui' maj cytey ij wechana ũswa'ja's. 6 Naa quiwejũ maaíityi' tyjityngu, atsa' tyãawe'shtyi' caajiyu'tj indy ma'wẽsateva. Tyãawe'sha' iindy jĩity yu', nava andy jype'cjanngu ũs, atsa' tyãawe'sha' nwẽese'jty iindy jycaajni's. 7 Sa' na'wẽ quĩjquĩjva yũuya' ãja'tj tyãa ãjanisa' iindy jycaajnityna sũjwa'ja's ji'pjuty. 8 Indy yuwe pta'shcaajng tyã'sa' pta'shtju, atsa' tyãawe'sha' jypa'garra ũuste yu'acjtyi. Sa' andya' Dyus caajnisa iindy tashuj yuusateva jiita'. 9 Andya' tyãawe'shtyi' iindy cusetetj nvijtna neewe'we'. Naa quiwete indya's jiimeesa ũsta' tyãawe'sh pa'gate neewe'we'tsmeetj. Andy jype'cjan ũsngu tyãawe'sh pa'gaterráatj neewe'we', tyãawe'sha' iindy jĩita' naa pa'ga. 10 Jyuca andy jĩ' iindy jĩirrarráata'. Atsa' jyuca iindy jĩ' andy jĩirrarráata'. Tyãawe'shpa'ga yuurráatj tyacue wala wechaawa'ja's ji'pju. 11 Andya' naa quiwete tyachmeerráa ũswa'j ji'pjtju. Nava tyãawe'sha' naa quiwete neeyũutyna, naapcachja' andya' yujtj indy yacj ũsya'. Tata, andyna ũsngu tyãawe'shtyi meen jype'j jypa'yacy, cyaj teechsa na'wẽrraj indy yacj tyutemée fi'nzetyna andyva ma'wẽtca indy yacj tyutemée fi'nze' tyã'wẽy. 12 Andya' naa quiwete tyãawe'sh yacj ũsrra', indy pu'chte' jypa'yacytju jype'jna fi'nze andya's jype'cjan ũsngu tyãawe'shtyi's. Atsa' jyucaysa yu' vitumeeta', naasáa teech vituwa'jsane' yu' tyãa yuurráac vitu, Dyus librute pta'shna fi'jni' cytey yuucajn. 13 Ãchja' yujtj indy ũsngu cyteey. Nava naa quiwete nee ũsíi tyã'wẽtj indya's neewe'we', cyaj tyãawe'sha' ũucjmée wechana fi'nzetyna, andyva na'wẽtj wechana fi'nze' tyã'wẽy. 14 Iindy pta'sh caajni's pta'shtju andy jype'jnisatyi', nava naa quiwetewe'sha' tyãawe'shtyi atse'ty, andy jype'jnisawe'sha' andy na'wẽy naa quiwetewe'shmeeta' naa pa'ga. 15 Andy jype'jnisatyi' naa quiwejũ mcuutyi'j jĩ'tsmeetj, naasáa echtjẽ'j caypumba'cjamen meen nwe'we jĩnarráatj neewe'we'. 16 Andya' naa quiwetewe'shmeetj, atsa' tyãawe'shva naa quiwetewe'shmeeta'. 17 Tyãawe'sha' iindy jĩirráa yuucajn indyrráa jype'jene'nga, isasa's caapiya'jna. Iindy caapiya'jni' caypumba'jwa'jsame'. 18 Indyva ma'wẽnga andya'sa' naa quiwete caaj, tyã'wẽy tyãawe'shtyiva cajatstju. 19 Sa' tyãawe'sh pa'gate andyva iindy cusete neeyũutstju, cyaj tyãawe'shva iindy jype'jwa'jyã'j neeyũutyna. 20 Tyãawe'sh pa'gaterráa neewe'wetsmeetj. Tyãawe'sh iindy yuwe's pta'shte', maava indya's jiyuwa'jsa ũstyna tyãawe'sh pa'gate ja'ndatj neewe'we'. 21 Tyãawe'sh jyucaysa teechsa na'wẽrrarráa yajcyna cue'sh yacj tyutemée fi'nzecajntju neewe'we', Tata, indyva na'wẽ andy yacj fi'nzena ũsngu atsa' andyva indy yacj fi'nzena ũstju tyã'wẽy yuucajn. Tyã'wẽ yuurra teechsa na'wẽrrarráa ij fi'nzetyna, cyaj naa quiwetewe'sha' jiyutyna andya' iindy caajnisateva. 22 Indy yacj ij fi'nzewa'ja's andya's ũsngu atsa' tyãawe'shtyiva indy yacj ij fi'nzewa'ja's andya' ũstju, andyva indy yacj ma'wẽtca'w teechrráa na'wẽ fi'nze' tyã'wẽy ij fi'nzecajn. 23 Andya' tyãawe'sh yacj fi'nzete', indyva andy yacj fi'nzene'nga, cyaj tyãawe'sha' teechrráa na'wẽsa yuutyna. Atsa' tyã'wẽ yũute', naa quiwetewe'sha' jiyutyna andya' iindy caajnisateva. Sa' andya's ma'wẽnga peeygãja', tyã'wẽyngu peeygãja' naawe'shtyiva. 24 Tata, andya's jype'cjan ũsngu atsa' tyãawe'shtyi' andy ũsnitey ijtj ũs jytjãasu', naa quiwe meetey andya's peeygãjrra wechana jype'jna ũsu'ng tyã'sa' uycajn. 25 Tata, indya' wala yuj ewsateva, naa quiwetewe'sha' indya's jiimeeta'. Nava andy yu' jiitj, atsa' andy jype'jnisava jiita' andya' iindy caajnisateva. 26 Andy jype'jnisatyi' caajiyu'tj indy quimteva, sa' caajiyu'jna nes yu'nja, cyaj indy andya's peeygãani' tyãawe'sh ũuste nes yuute', andyva tyãawe'sh ũuste nes yu'nja.

Juan 18

1 Jesusa' tyã'wẽ neewe'wena jyã'jrra', Cedron yu'cuten ctejcana u'cj, tyãa yacj u'jusawe'sh yã'jrra teech walta ũsa' cytee u'caya'. 2 Tyãa waltate' Jesus yacj u'jusawe'sha' manz usva tyãa yacj pcjaacjeya' u'casaty yu', naa pa'gac Jesusa's icjcajn ducjwa'jsa Judasa' jii yu'. 3 Tyãasac Judasa' jiiyã'jrra', soldauwe'shtyi pe'jrra cytee pa'j u'j dyuus yat tjengsawe'sh yã'jrra. Tyãa dyuus yat tjengsawe'sh yu', sacerdote npiitstjẽ'j vite' fariseowe'sh jycaajnity yu'. Vite' fytũ, vite' cchill, vite' lampara atrraty pa'j. 4 Nava Jesusa' tyã'sna ma'wẽva pcyuurra icjwa'j ãjte jiiyã'jrra', puuty uyya' casejc. Sa' na'jĩc: —¿Quimnacue pacué'? jĩte', 5 tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Jesus Nasaretjuwe'sha'stja'w pacué' jĩte', Jesusa' na'jĩc: —Andyíi tyãatj. Atsa' Judasva cytee tyãawe'sh yacj ũsu'c, Jesusna cuuwe'jna. 6 Tyajũ' andyíitj jĩna Jesus we'weniterráa, Jesusa's tundwa'jsa' e'su ya'scarra quiwegaty wete. 7 Atsa' Jesusa' qui' pẽjycu: —¿Quimnacue pacué'? jĩte', tyãawe'sha': —Jesus Nasaretjuwe'sha'stja'w pacué' jĩnaty pas. 8 Atsa' Jesus pasrra': —Andyíitj jĩna pta'shyã'tj. Atsa' andya's pacueetsrra', andy yacj u'jusawe'sh ayte ũsta' tyãawe'shtyi' cuch yuunuwe u'cjan jĩc. 9 Jesusa' nyafíi we'werra': Tata andyna jype'cjan ũscu tyã' jyucaysa yu' vitumeeta' tyã'jĩni' cytey yuucajncu tyã'jĩ. 10 Naapcachja' Simon Pedro' cchill ya'cynisa's jycuutyi'jrra teech pitstjẽ'j tjũ'wẽ patsuwe'sha'scu spẽ'tj. (Tyãa pitstjẽ'ja' sacerdote npiitstjẽ'ja's selpisáa Malco yaasec yu'.) 11 Atsa' Jesusa' Pedro's na'jĩnac jycaaj: —Cchilla's vainutey myu'acj. Andy ñuste pytjaa yuuwa'ja'scu Tata' jytjãasu' atsa' tyã'sa' jypa'gawa'jsameena sũju'vá'nga jĩc. 12 Tyajũ' soldau npiitstjẽ'j tyajy nasa yacj vite' dyuus yat tjengsawe'sh yã'jrra Jesusa's tundrra', 13 Anas tashna cjuẽ'y jyũna u'jty. Tyãa Anas nduj Caifasa' sacerdote npiitstjẽ'cj yu' tyãa añute. 14 Tyãa Caifasíic judiuwe'shtyi na'jĩna we'wesa yu': Nasa jyucaysa pa'gate teech pitstjẽ'jrráa uuvats wejy ewna jĩsac yu'. 15 Jesusa's tundrra jyũna u'tje', Simon Pedro' vite pitstjẽ'jyã'jrra Jesus e'stey u'cj. Tyãa vite pitstjẽ'j yu' sacerdote npiitstjẽ'j yacj jiisac yu', tyãa pa'ga tyãa npiitstjẽ'jsa yat patyute u'cac Jesus u'canitey. 16 Nava Pedro' u'camée vity pucate neeyũuc. Tyãasac sacerdote npiitstjẽ'j yacj jiisa' cytee vityte tjengsa yacj puuty we'werra Pedro's dyiite ca'ga'j. 17 Atsa' vityte tjengsa' pẽjycu Pedro's: —Indya' ¿naa pitstjẽ'j yacj u'jusameengá'? jĩte', Pedro pasrra': —Tyãa yacj u'jusameetj jĩc. 18 Tyajũ' cytee selpisaawe'sh vite' dyuus yat tjengsawe'sh yã'jrra cumarra ipy yutjrraty bajchna ũsu' patyute. Atsa' Pedrova cytee tyãawe'sh yacj ipy pucate bajchna ũsu'c. 19 Tyajũ' Anasa' paapẽjyya' tacjcu Jesusa's: —Indy yacj u'jusawe'sha' ¿quimtyna? atsa' indya' ¿quĩjnga caapiya'ja'? jĩte', 20 Jesusa' na'jĩnac pas: —Andya' ãaterrarráa iiwe'wetj nasa jyucaysa dyi'pte, judiuwe'sh pcjaacjenisu vite' dyuus yatte judiuwe'sh jyucaysa cshavyte Dyus yuwe's caapiya'jna. Andya' paatste yu' quĩjva iipta'shmeetj. 21 Atsa' andya's ¿quĩjya'nga paapẽyi'? Andy pta'shni's wẽse'jsaty mpaapẽjy, atsa' tyãawe'sha' pta'shityna andy quĩj we'weni'sva. Tyãawe'sha' andy pta'shni's jiita' na'. 22 Tyã'wẽ we'wete', dyuus yat tjengsawe'sh teech cytee ũssa' cuseju Jesus dyi'pga pejtyarra', na'wẽc juuna' we'we: —Anasa' sacerdote npiitstjẽ'ja' ats yuja' ¿tyã'wẽ pasu'ngá'? jĩte', 23 Jesus pasrra': —Andy ewmée we'wete', mpeeta'sh quĩjsu ewmée we'wetsteva. Nava ewsarrá's we'wetste', ¿ma'wẽtenga andya's tyã'wẽ pcyú'? jĩnac pas. 24 Tyã'wẽ yũunijũ' Anasa' Jesusa's tundni ũsíin, jyũna u'cjaacj sacerdote npiitstjẽ'j Caifas tashna. 25 Naapcachja' Pedro' ipy pucate bajchna ũsíirráac yu'. Atsa' cytee ũssawe'sha' na'wẽty pẽjy: —Indya' ¿naa pitstjẽ'j yacj u'jusa yuj meenga vacy? jĩte', Pedro': —Andya' tyãameetj jĩnac pas. 26 Atsa' sacerdote npiitstjẽ'ja's selpisáa teechsa' na'jĩnac pẽjy: —Indya's ¿uymeevá'ntca waltate tyãa yacj ũste? (Tyã'jĩna pẽysa' Pedro teech pitstjẽ'j tjũ'wẽ's spẽ'tjcu tyãa pitstjẽ'j nwe'shcu yu'.) 27 Tyã'jĩna qui' pẽjyte', Pedro' qui'quin ĩshiijatspcachja', atalla' we'wec. 28 Tyajũ' Caifas yatu Jesusa's jyũna u'jty ne'jue'sh Pilato tashte nuypa'jya'. Naapcachja' cjicjiitscu yu'. Tyajũ' judiuwe'sha' ne'jue'sh u'pnite u'cameeta', pcal pẽetjeejena sũjrra. Tyã'wẽ pcal pẽetjeetje', Pascuatewe'sha's ũ'ya' ãjame'nja'w sũjrraty u'camée. 29 Tyãa pa'gac Pilato' eca casejrra' na'jĩna paapẽjy: —Naa pitstjẽ'ja' ¿quĩjga yuu ats tyã'wẽ pãatyjĩ'cjna yujcue? jĩte', 30 tyãawe'sha' na'wẽty pas: —Quĩjva yuuwemeevatsa', iindy tashte nuypa'jwa'jmeene'tca'w yu' jĩte', 31 Pilato' na'jĩnac jycaaj: —Jyũna me'jwe, sa' i'cue'sh ley ma'wẽ jycaatje', cytey yuune'cue jĩte', judiuwe'sha' na'jĩnaty we'we: —Cue'sha' judiuwe'shtja'w na' ¿ma'wẽ icj caajya' ãjacytja'w? 32 Jesusa' ma'wẽ uuwa'jsarrava pta'shcu tyãa pta'shni' cytey yuucajntyi tyã'jĩna we'we. 33 Tyajũ' Pilato' tyajy u'pnite qui' cũjrra', Jesusa's pa'yarra na'wẽc paapẽjy: —¿Indya' judiuwe'shtyi jycaajsavá'nga? jĩte', 34 Jesusa' na'jĩc: —¿Iindy ũusuj yajcyrranga tyã'jĩ'á'? meerra' ¿vitesa tyã'jĩna andya's cysuusni's wẽse'jrravá'nga tyã'jĩ'? jĩte', 35 Pilato' na'wẽc pas: —Andya' judiumeetj. Iindy nwe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'shtyi andy tashte indya's nuycũj, atsa' indya' ¿quĩjnga ewmée yũu? jĩte', 36 Jesusa' pta'shcu: —Andy jycaajwa'ja' naa quiweteme'. Tyã'wẽ naa quiwete jycaajwa'jsavatsa', andy ju'ngusawe'sha' puiiwa'jne'ta yu', judiuwe'sh cusete andya's ducjcajmen. Atsa' naa quiwete jycaajsameetj. 37 Tyã'jĩte', Pilato' qui' pẽjycu: —Tyã'wẽrra' ¿indya' jycaajsa dyijngá'? jĩte', Jesusa' na'jĩc: —Indy cysusu'ng tyã'wẽíitj. Naa quiwete upyrra isasarráana pta'shya'tj yuwé'. Maava isasa's nwẽese'jwa'jsa' andy we'weni's jypa'yacytyi wẽse'je' jĩte', 38 Pilato' na'wẽc paapẽjy: —Na'wẽ isasa' jĩna we'we'ng tyã' ¿quĩjna? 39 Nava Pascua fiesta iisa teech preesu caatyjweete'je'i'cue na' ¿ãchva tyã'wẽy tyjweete jytjãasu'cue' naa judiuwe'shtyi jycaajsa's? jĩte', 40 jyucaysa na'jĩty: —Tyã'sa' caatyjweete'jnu. Barabasrrá's mcaatyjweete'j jĩnaty weyi'. Tyãa Barabasa' iiméj jytjaacue pesweesac yu'.

Juan 19

1 Tyajũ' Pilato' Jesusa's jyũna u'jrra pechuucuecaacj. 2 Atsa' soldauwe'sha' tsjũtsjna tandy vitrra Jesus dyictjete caafĩcje'jty, sa' atyj bejsa's caapã'chi'jrraty na'jĩ': 3 —¡Viva, judiuwe'shtyi jycaajsa! Tyã'jĩrraty dyi'pga petyaatya. 4 Tyajũ' Pilato' qui' eca casejrra' na'wẽc we'we: —Mtjengwe, naa pitstjẽ'ja' ayte ũsa', nava tyã'sa' macue paapẽjyrrava tyajy ewmée yũuni's uymeetj. 5 Tyã'jĩ yã'tje', Jesusa' casejc dyictjete tsjũtsja's tandyrra caafĩcje'jni, sa' atyj bejsa's caapã'chi'jni. Atsa' Pilato' na'jĩnac we'we: —Ãchja' ayte ũsa' tyãa pitstjẽ'ja's mtjengwe. 6 Tyã'jĩte', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' dyuus yat tjengsawe'sh Jesusa's tjengrra' na'jĩnaty sus weyya' quiite: —Cluuste mcaafyutsu'j, cluuste mcaafyutsu'j jĩte', Pilato' na'jĩc: —I'cue'sh jypa'garra cluuste mfyutswe. Andya' quĩj yujva ewmée yũuni's jiyuya' ãjameetj jĩte', 7 judiuwe'sha' na'jĩnaty we'we: —Cue'sha' ley ji'ptja'w tyãa leya' icjcaja'c, Dyus Nchi'ctju jĩna u'jupa'ga. 8 Tyã'jĩni's wẽse'jrra', Pilato' jweeíirráac wala ũucjwa'j ji'pju. 9 Sa' tyajy u'pnite u'carra', na'jĩnac Jesusa's paapẽjy: —Indya' ¿majũwe'shnga? jĩteva, Jesusa' pasme'. 10 Atsa' Pilato' na'jĩc: —¿Andya's quĩj yuurranga pasu'tsmée? ¿Jiimeevá'nga? andya' cluuste fyutscajn jycaajya'va ãjawa'jsatj, sa' tyã'wẽy caatyjweete'jya'va ãjawa'jsatj jĩte', 11 Jesusa' pascu: —Dyuspa'gameevatsa', indya' quĩjya'yujva ãjawa'jsameeng andya's. Nava iindy cusete andya's ducjsa' indyte jytjaacue yuuwesa'. 12 Tyã'jĩna we'wenijũ' Pilato' wala pa'pchuc Jesusa's tyjweetewẽerra. Nava judiuwe'sha' na'jĩnaty sus we'we: —Naa pitstjẽ'ja's tyjweterra', jycaajsa Cesar namicumée yuune'nga. Maava fiy jycaajsa' tyã' Cesar ju'ngusame'. 13 Tyã'jĩni's wẽse'jrra', Pilato' Jesusa's ecate pe'jna u'jrra', jycaajna u'pnite cachcu. Tyãa jycaajna u'pni' Gabata yaasec yu' hebreo yuwete. Tyã' Cuet Fyutsni jĩni'. 14 Pascua fiesta ãjatstec tyã'wẽ yũuna ũsu'. Tyajũ' Pilato' na'wẽc we'we judiuwe'shtyi: —I'cue'shtyi jycaajsa' ayte ũsa' jĩte', 15 tyãawe'sha' na'wẽty sus we'we: —¡Peecy uuna, cluuste mfyuts! jĩte', Pilato' na'wẽc we'we: —I'cue'shtyi jycaajsa yuja's, ¿ma'wẽ cluuste fyuts cajaqui'tj? jĩte', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sha' na'wẽty we'we: —Cue'shtyi jycaajsa' Cesar yuurrá'. Vite jycaajsa yu' ji'pjmeetja'w. 16 Tyã'wẽ we'we yã'tje', Pilato' Jesusa's tyãawe'sh cusete cluuste fyutscajn ducjte', jyũna u'jty. 17 Jesusa' tyã'sna fyutswa'j cluusa's yacjrra chjambu casejna u'cj, teech ajte Gólgota yaase' cytee pa'j. Tyãa Gólgota yu', Uusáa Jycuet Dyi'tj jĩni' hebreo yuwete'. 18 Cytee pa'jrra' Jesusa's cluuste fyutstyi, vite e'nz pitstjẽ'jty tyã'wẽy, Jesusa's pyãjte tyajrra. 19 Tyajũ' Pilato' cluus cajcuete na'wẽc qui'p caaj: Jesus Nasaretjuwe'sh, judiuwe'shtyi jycaajsa jĩna fi'jni's. 20 Atsa' cluuste fyutsni' chjamb utyatec yu', naa pa'ga maanzcuẽe judiuva tyãa fi'jni's tjengu'ty. Tyãa fi'jni', hebreo, griego, latin yuwejuc fi'jni yu'. 21 Atsa' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu npiitstjẽ'jwe'sha' na'jĩnaty Pilato's paatyjĩ'cj: —Judiuwe'shtyi Jycaajsa jĩna fi'j na'wẽ, Andya' Judiuwe'shtyi Jycaajsatj jĩ'c jĩna fi'jvatsa', wejy ewna. 22 Nava Pilato pasrra' na'jĩc: —Andy tyã'wẽ fi'jni's quim yujva yu'ptjejmeena. 23 Tyajũ' soldauwe'sha' Jesusa's cluuste fyuts yã'jrra', Jesus atjni's pajnzsa tyu'ndendety soldau iisa teechteech. Sa' atyja'sva tyã'wẽytyi yũu wẽe, nava tyã' teejwendsarráac yu' catsnimeesa. 24 Atsa' soldauwe'sha' na'wẽty puuty we'we: —Tyã's sundeya'mée suerte caja'nja'w quim jĩi neeyũuteva jiyuya'. Soldauwe'sh tyã'wẽ yũuni' Dyus librute na'wẽ fi'jni cytey yuuc: Andy atjni's tyãawe'sh pwe'sh tyu'ndendety suerte caajrra jĩna fi'jni'. 25 Tyã'wẽ yũutspcachja', Jesusa's fyutsni cluus pucate njĩ'jva ũsu'c vite' Jesus njĩ'j yũcue, vite' Cleofas nyu Maria, vite' Maria Magdalena. 26 Atsa' Jesus njĩ'j pucate Jesus wendynisa ij ũste Jesus uyrra', njĩ'ja's na'jĩc: —Naa pitstjẽ'ja' i'cue's jype'jena nchi'c na'wẽ jĩrra', 27 tyãa pitstjẽ'ja'sva na'jĩnac neewe'we: —Na'sa' iindy mama na'wẽ jype'jene'nga. Tyã'jĩte', tyãa pitstjẽ'ja' tyãa oratey Jesus njĩ'ja's tyajy yatna pe'jna u'cj. 28 Tyãa scjẽua', Jesusa' jiic yu' jyuca cytey yuuna u'juetsteva. Sa' Dyus librute ma'wẽ fi'jni cytey yuucajncu na'jĩna we'we: —Yũ'wẽetj jĩna. 29 Teech tasa vino utac ũsu'. Atsa' tyãa vinote esponja's tuupja'jrra fytũte atsjrra Jesus yuwete utyaty chanzhacajn. 30 Atsa' Jesusa' esponja's chanzharra', na'wẽc we'we: —Jyuca jyã'jnic neeyũu jĩna'va, quĩitsjuna' uuc. 31 Atsa' Pascua fiesta en ãjats yã'cj yu'. Tyãa ena' wala qui'snisa yu'c. Atsa' judiuwe'sha' fiesta ente uusaawe'sh cacuety cluuscjẽ nviit wẽemeerra', Pilato's pẽjytyi cluuscjẽ qui'pnisa chindaty chcandendeya' caacjan, dund uute' cacuety tyajũ quiisya'. 32 Tyajũ' soldauwe'sh u'jrra chindaty chcandendety teechsa cjuẽ'yna, sa' vitenava tyã'wẽytyi yũu Jesus pucacjẽ cluuscjẽ u'psa's. 33 Nava Jesusnava tyã'wẽy yũuya' utyaana cũjrra', uunii yã'j u'ptety uy. Tyãa pa'gaty Jesus chindaty chcandendemée. 34 Tyã'wẽteva, teech soldau yu' Jesus tambyte we'tjuc yãja'. Atsa' tyã'wẽ yãjate', ee yu' yacjcu uwu. 35 Tyã'wẽ yũunisa's pta'shsa' tyajy yafyju yuuc uy, sa' isac we'we'. Sa' jiia' isa we'wetsrrava, cyaj i'cue'shva tyã'wẽ yuj yũune' sũjwa'ja's ji'pjune'cue. 36 Nava Dyus librute' na'wẽ fi'jni': Iindy dyi'tjtyi' teechrráa yujva chcajndemeetyna jĩni cytey yuucajntyi tyã'wẽ yũu. 37 Dyus librutey vite ajcjẽ na'wẽ fi'jni ũsa': We'tju yãjarra', tjengutyna jĩ'c. 38 Tyã'wẽ yũuniijũ' Jose yaasesa Arimatea chjambuwe'sha' Pilato tashte utyaac Jesus cacue's pẽjyrra jyũna u'jya'. Atsa' Pilato' ewna jĩte', Josea' Jesus cacue's pendaaya' jyũna u'cj. Naa Jose yu' Jesus ju'ngsac yu', nava judiuwe'shtyi ũucjrra quimva jiyunimeene' u'jusa yu'. 39 Tyajũ' Nicodemova pa'cj, Jesus yacj cus puuty we'wesa. Tyãa yu' treinta kilo ãjc yu'tse tũ'srra pa'j, mirra aloe yacj ca'ndnisa. 40 Tyajũ' Jose' Nicodemo yacj Jesus cacue's jyũna u'jrra', yaptyi tyãa yu'tse ca'ndnisa yacj, judiuwe'sh ma'wẽne'ta uusáa cacuety pendá' tyã'wẽytyi yũu. 41 Jesusna cluuste fyutsni utyasu walta ũsu'c. Atsa' tyãa waltate' uusáa pendawa'j cafy u'sesa u'pu'c, quim yujtyva pendanimeesa. 42 Tycaaty Jesus cacue's cjicj, cafya' utyatec u'pu' atsa' qui'swa'j enva ãjatscu yu' naa pa'ga.

Juan 20

1 Qui'sen cjicjiitste wala cusíi chji'ndytey Maria Magdalena' pendaní cafyte cũjrra', cytee apjni cueta's quiisniyã'j ũstec uy. 2 Tyajũ' wuwuurráac u'j Simon Pedro vite' Jesus wendynisa tashte pa'j. Sa' na'jĩnac pta'sh: —Cue'shtyi jype'jsa cacue's jyũna u'jne'ta pendaniijũ, atsa' jiyumeetja'w mcaane'ta cjicj nanva jĩte', 3 Pedrowe'sha' teejwend pendani cafyte tjengya' u'jty. 4 E'nzíi wuwuurráaty u'j, nava teechsa' tjaacue dund wuwuurra Pedro's pjyajtsrra' tyãa cjuẽ'y yatste cũjc pendani cafyte. 5 Sa' cuyrra' Jesus cacue's yapnisarráa u'ptec uy. Nava tyã'wẽ uyrrava, dyiite yu' u'came'. 6 Tyajũ' Pedrova e'ste cũjrra pendani cafyte u'cac, sa' tyãava uycu Jesus cacue's yapnisarráa qui'pni u'pte. 7 Sa' Jesus dyictjé yapnisa yu' tpejngrra fiite qui'pni u'ptec uy. 8 Atsa' yatste cũusava cafy dyiite u'carra', tyã'wẽ tpejngrra qui'pni u'pte uyrra', Jesusa' ĩtyi yuu yujgacy sũjwa'ja's ji'pjuc. 9 Nava Jesusa' uurra qui' ĩtyi yuuna jĩna Dyus librute fi'jni's jiyumeytyi yu'. 10 Tyajũ' Pedro Juanwe'sha' tyã'wẽ uyrra', yatna qui' shawendna u'jty. 11 Pedrowe'sh u'juetspcachja', Maria Magdalena' pendaní cafy pucate ũ'nena neeyũuc. Tyã'wẽ ũ'nena u'píi, cafy dyiiga cuyrra' uycu 12 e'nz angeleswe'sh chijmerráa iicãj jyaatjsaty Jesus cacue's cjicjnite pdyi'p cachrra u'pu', teechsa' dyictjé ja'ndate vite' chinda ja'ndate. 13 Tyajũ' angeleswe'sha' na'wẽty pẽjy: —I'cue' ¿quĩj yũurra ũ'nena ũscue? jĩte', na'jĩnac pas: —Ũ'cue's jype'jsa's jyũna u'tja, atsa' jiimeetj mcaane'ta cjicj nanva. 14 Tyã'wẽ we'wepu'na' yu'tjengrra', teech pitstjẽ'j yujurra ũstec uy. Nava tyã' Jesusna sũjme'. 15 Atsa' Jesusa' na'jĩc: —I'cue' ¿quĩj yuutecue ũ'né'? sa' ¿quimnacue pacué'? jĩte', Maria' cytee walta tjengsa vá' tyã'wẽ we'we' sũjrra', na'wẽc pas: —Indy vá'nga ũ'cue's jype'jsa cacue's jyũna u'j na' mpeeta'sh mcaa cjicjrrava, ũ'cue jyũna u'cjan. 16 Tyã'jĩte' Jesusa': —¡Maria! jĩnac cysus. Atsa' Maria tupjirra na'wẽc we'we hebreo yuweju: —¡Raboni! jĩc, tyã' Caapiya'jsa jĩni'. 17 Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Andya's jya'ndynuwe, Tata tashna u'jmeytju naa pa'ga. Wejyva andy yacjtjẽ'jwe'shtyi pta'shya' me'jwe na'jĩna: Andy Tata' i'cue'sh Tataíirrá', sa' andy Dyusa' i'cue'sh Dyusíirrá' tyajy tashna u'juetstju jĩnac pta'shcaaj jĩne'cue. 18 Tyã'wẽ pta'shcaatje', Maria Magdalena' pta'shya' u'cj: Jype'jsa's uytju, atsa' tyãac tyã'jĩna pta'shcaaj jĩc. 19 Tyãa qui'sen entey cusa' Jesus yacj u'jusawe'sha' yatte u'carra vitytyi jyuca apjrraty ũsu', judiuwe'shtyi ũucjrra. Tyã'wẽ ũspcachja', Jesusa' tyãawe'sh pyãjte vyaarra na'jĩnac wecha: —Ũucjmée wẽt wẽtrráa yajcyna meswe. 20 Tyã'jĩrra', tyajy cuse cpã'ty pta'shcu, tambyte we'tju yãjani'sva tyã'wẽy. Atsa' tyãawe'sha' Jesusa's uyrra' wala wechwecha yajcytyi. 21 Tyajũ' Jesusa' qui' we'werra na'jĩc: —Ũucjmée wẽtwẽtrráa yajcyna meswe. Andy Tatava ma'wẽga andya's caaj tyã'wẽy andyva i'cue'shtyi cajatstju. 22 Tyã'jĩrra', tyãawe'sh cajcuesu putjcu na'jĩna: —Miipa'gawe Dyus Espiritu's. 23 I'cue'sha' maatyva we'werra': I'cue'sh pcaltyi' Dyusa' peltunaĩna jĩte', peltunãyni yuutyna. Nava peltunaĩmeena jĩte', peltunãynimée neeyũutyna jĩc. 24 Jesus yacj u'jusarrava, Tomas mellisu jĩnisa' meec yu' Jesus tyã'wẽ vyaani ente yu'. 25 Atsa' Tomas yu' uymeeteva, Jesus yacj u'jusa vite yu' pta'shtyi: —Cue'shtyi jype'jsa's uytja'w jĩna. Tyã'wẽ pta'shteva, Tomasa' na'jĩc: —Cusete claus cpã'vitni's uyrra tyajy tambyte we'tju yãjani'sva uyrra tycaa andy cuse's caajmeerra yu', tyã'wẽ ĩtyi yuune' sũjme'nja jĩc. 26 Tyajũ' teech qui'su scjẽwniite', Jesus yacj u'jusawe'sha' qui' pcjaacjerra ũsu'ty teech yatte. Atsa' tyãa ente' Tomasva tyãawe'sh yacj pcjaacjena ũsu'c. Atsa' macue vitytyi apjrra ũsteva, Jesusa' tyãawe'sh pyãjte vyaarráac yuu, sa' na'jĩc: —Ũucjmée wẽtwẽtrráa yajcyna meswe jĩc. 27 Tyã'wẽ we'werra', Tomasa'sva na'jĩc: —Andy cusete cpã'yuunity tjengrra, tycaa iindy cuse's mcuupatj, sa' andy tambyte we'tju yãjanigava mcuupatj. Tyã'wẽ yũurra', cuj jwend yajcymée, ĩtyi yuu yujga sũjwa'jrrá's ji'pjune'nga jĩte', 28 Tomasa' na'jĩc: —¡Andyna jype'jsa yujng, sa' andy Dyus yujng! 29 Tyajũ' Jesusa' na'jĩc: —Tomas, ãchja' andya's uyrra', ĩtyi yuu yujga sũjwa'ja's ji'pjung. Nava andya's uymeerrava tyã'wẽ ĩtyi yuu yujne' sũjna yaacysava wechwecha fi'nzewa'jsata' jĩnac we'we. 30 Naa quiwete quim yujva ãjanimeesaty Jesusa' wala cuj caavya'ja'cj tyãa yacj u'jusawe'shtyi. Nava jyuca yu' naa librute fi'jnimeeta'. 31 Nava Jesucristo' Dyus caajni tyajy Nchi'c yuj yu'ga sũjna jiyurra' tyã'sna jypa'garra', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjucajn pta'shna fi'jnisarráata'.

Juan 21

1 Jesusa' Tiberias ĩcj wala pucate qui'quin na'wẽc vyaa tyãa yacj u'jusawe'shtyi. 2 Cytee pcjaacjerraty ũs yu' Simon Pedro, vite' Tomas mellisu jĩ'ty tyãa, vite' Natanael Galilea quiwesu Caná chjambtewe'sh, vite' Zebedeo nchi'cwe'sh, vite' e'nzsa. 3 Cytee pcjaacjerra ũsrra', Simon Pedro' na'jĩnac we'we: —Wendy uweya' u'juetstju jĩte': —Cue'shva indy yacj yujtja'w jĩnaty pas tyãawe'shva. Sa' teech barcote cjẽerra u'jty. Nava tyãa custe' teech wendy yujva uwemeeta'. 4 Cjicjyna sẽjetste', Jesusa' ĩcj pucate vyaac. Nava tyãawe'sha' jiyumeeta' quimteva. 5 Tyajũ' Jesusa' na'jĩnac pẽjy: —¿Teech wendyrrá' uwecue'? jĩte': —Uwemeetja'w jĩna paste', 6 Jesusa' na'jĩnac jycaaj: —Wendy ucje's patsu ju'ngcjẽ macjwe, sa' uweene'cue jĩte', tyã'wẽy ucje's acjrra', yu'ju wenzhrrava cutyi'jya' chjãchjameeta', wendy iiméj cuj cjẽepa'ga. 7 Tyã'wẽ yũuni's uyrra', Jesus yacj u'jusa wendynisa' Pedro's na'jĩnac pta'sh: —¡Naate ũsa' tyã' cue'shtyi jype'jsa'! Tyã'jĩna we'wetspcachja', Pedro' tyã'wẽ wẽse'jna' ropa's jatjna'va yu'cjẽ cjẽec Jesus tashna u'jya'. (Ropa's pajnderrac ũs yu', tyãasac tyã'wẽ yũu.) 8 Barcote neeyũusáa vite yu' wendy ucje's wenzhna cũjty, cien metrorráac ũjndyte cũuwa'j peejy yu' naa pa'ga. 9 Tyajũ' barcoju jysa'jrra', ipy yutjni chjã'chja cajcuega teech wendy pety pan cjicjni ũstety uy. 10 Tyajũ' Jesus we'werra': —Ãchj uwenisa wendytyi mneejyũjwe jĩte', 11 Simon Pedro' barcote cjẽena'va wendy ucje's wendy walasarrarráa ji'pjsa's wenzhna cũjc ũjndyte pa'j. Ciento cincuenta y tres wendycu ji'pju'. Cyaanzcuẽe wendy ji'pjrrava, ucje' suteme'. 12 Tyajũ' Jesus pa'yarra': —Ũ'ya' myujwe jĩc. Tyã'wẽ pa'yate', tyãa yacj u'jusawe'sha' jype'jsateva jiyurra', maa yujva: Indya' ¿quimnga? jĩna pẽyi'tsmeeta'. 13 Atsa' Jesusa' utyaana cũjrra', pana's uwena'va tyãawe'shtyi ũsu'scu, wendynava tyã'wẽy. 14 Jesus uurra qui' ĩtyi yuunijũ naa yacja' tecj us vyaac tyãa yacj u'jusawe'shtyi. 15 Tyajũ' ũ'na jyã'jrra', Jesusa' Simon Pedro's pẽjycu: —Jonas nchi'c Simon, ¿ayte ũsta' tyãawe'shte jytjaacuenga' andya's wendyi'á'? jĩte', Pedro pasrra': —Indya' peecy jiing andy indya's wendyitsteva jĩte', Jesusa' na'wẽc neewe'we: —Tyã'wẽrra', andy piishacuẽty wendyna miipe'j jĩc. 16 Tyajũ' Jesusa' Pedro's qui' pẽjycu: —Jonas nchi'c Simon ¿andya's wendyi'ngá'? jĩte', Pedro pasrra': —Indya' jiing andy indya's wendyitsteva. Tyã'jĩte', Jesusa' na'wẽc neewe'we: —Tyã'wẽrra', andy piishaaty sã'jĩna miipe'j jĩc. 17 Tecj usva qui' pẽjycu Jesusa': —Jonas nchi'c Simon, ¿andya's wendyi'ngá'? Atsa' Pedro' wala ñuscu tyã'wẽ tecj us ¿andya's wendyi'ngá'? jĩna pẽjyte'. Sa' na'jĩc: —Indya' jyuca jiing andy indya's wendyitsteva jĩte', Jesusa' na'jĩnac neewe'we: —Tyã'wẽrra' andy piishaaty jypa'yacy miipe'j. 18 Isatj we'we', nyafíi pitstacyteya' ropa's peequíi jatje'ng, sa' mtee u'j wẽerrava u'jue'ng. Nava ĩish yã'tje', vitesa' indya's tundrra jyũna u'juetyna indy u'j wẽemeeteva. 19 Jesusa' tyã'wẽ we'werra', Pedro ma'wẽ yũuni uurra Dyusa's ãate caavya'ja'jwa'ja's pta'shnac tyã'jĩ. Tyajũ' Jesus we'werra': —Andy yacj myujrráa jĩnac pi'cy. 20 Pedro' yu'tjengrra' uycu Jesus wendynisa's. Tyãa wendynisaíi nmej cus ũ'wetste', Jesus pucate cachrra u'prra' na'jĩnac pẽysa yu': Jype'jsa ¿quim indya's ducjwa'jsana? jĩna. 21 Tyã'sna Pedro uyrra', na'jĩnac Jesusa's pẽjy: —Jype'jsa, naa pitstjẽ'ja's ¿quĩj yuucy? jĩte', 22 Jesusa' na'wẽc pas: —Andy jytjãaste' naa pitstjẽ'ja' uumée u'juma'c andy shawendna quĩjpcach, nava tyã'sa' indya' yaacywa'j ji'pjmeeng. Indya' andy yacj fi'nzewa'jrrá's miiyajcy. 23 Jesus tyã'wẽ we'wepa'ga, tyãa pitstjẽ'ja' uuwa'jsamée váana sũjnaty ũsu' Jesus yacj u'jusawe'sh vite yu'. Nava uumeena jĩrra Jesusa' tyã'wẽ we'weme', naasáa andy jytjãaste', uumée u'juma'c andy shawendna quĩjpcach, nava indya' tyã'sa' yaacywa'j ji'pjmeeng jĩnarráac we'we. 24 Jesus we'werra' tyã'wẽ uumeena jĩna we'wenisa pitstjẽ'jíirráac pta'shna fi'j, atsa' isasa yuja's we'we'c sũju'tja'w. 25 Tyã'wẽ Jesus quĩjquĩjva caavya'ja'jnity jyuca pta'shna fi'jvatsa', naa quiwete libru yuuva cjẽemeetyna sũju'tj.

Hechos 1

1 Jesusa' nyafyte quĩjva caapiya'jna quĩjquĩjva ew yũuc cielute tejcapcach tyã'sna, Teofilo, indyna pta'shna andy libru nyafyte fi'tj. 2 Tyã' cielun u'jmey, pitstjẽ'jwe'shtyi tyjityjcu jycaajya', sa' ma'wẽrraj yũuwa'ja'sva caapiya'cj Dyus Espiritu pu'chte. 3 Sa' uuniijũ qui' ĩtyi quiiterra', nyafíi na'wẽyrráac pety cacue yã'jrra tyãawe'shtyi vyaana ũsu' cuarenta entepcach. Tyã'wẽ ĩtyi yuuyujga sũjna ew jiyucajncu tyã'wẽ vyaana ũsu', sa' Dyus ma'wẽ jycaajwa'ja'sva pta'shnac ũsu'. 4 Sa' cielun u'jya'varra', tyajy tyjityjnisawe'sh yacj nee ũsíi, Jesusa' neewe'wec Jerusalen chjambuj u'jmée ũscajn na'jĩna: —Mũytjaswe, andy Tata caajya' neeyũuc tyã's jypa'gapcach, andy i'cue'shtyi pta'shtju tyã'sna. 5 I'cue'sha' jii i'cue Juana' naasáa yu'terráac acjna bautisaĩ'. Nava i'cue'sha' Dyus Espiritute yuu bautisãyni yuune'cue jyucaysa ja'ndarraj tyachmeyna jĩnac we'we. 6 Tyajũ' Jesus tyjityjnisawe'sha' tyãa yacj ũsrra', paapẽjytyi: —Ãchja' indy váa naa ensu Israelwe'shtyi romanowe'sh cuseju nwe'wewa'jsane'nga jĩte', 7 Jesus pasrra': —I'cue'sha' jiyuwa'jsamée i'cue Israelwe'shtyi nwe'wewa'j en bagachteva. Dyus cue'sh Tata yuurráa tyã'wẽ yũuwa'j ena's jiia'. 8 Nava Dyus Espiritu quĩjte', tyãa yu's jypa'gawa'jsa yuji'cue, quĩjteva jyuca ãjaya'. Sa' tyã'wẽ yũunijũ casejrra u'juene'cue andya's tuutje'jya' Jerusalente, Judea quiwesu, vite' Samaria quiwesu mtee mtee maa quiweteva jyuca jĩnac jycaaj. 9 Tyã'wẽ we'wena jyã'jnijũ tyachmeyna, tyãawe'sh tjengna ũsiyna Jesusa' ẽete quiisnic yuu cielun pe'jna u'jya'. Naapcachja' tãapj cũjrra apjcu, atsa' peena yu' vyaame'. 10 Tyã'wẽ Jesusa's cielun pe'jna u'juetste', tyãawe'sha' cielute pagayna ũsiyna, e'nz pitstjẽ'j ropa chijmesa atjrra tyãawe'sh pucatety vyaa. 11 Tyã'wẽ vyaarra', na'wẽty we'we: —Galileajuwe'sh, ¿quĩj yuupa'ga cielute pagayna ũscue? Jesusa' i'cue'sh cshavyuj ma'wẽ cielun u'juetstecue uy, tyã'wẽyrráa qui'quin quĩijana tyãaíirráa jĩnaty pta'sh. 12 Tyajũ' tjã'j Olivos yaasesaju u'jty Jerusalen chjambna shawendna. (Tyãa Olivos vitsa' Jerusalen utyac yu' teech kilometrorráac ãj jyu'j neeyũ'.) 13 Jerusalente pa'jrra', tyãawe'sh paandeeni ẽe yatte tejcaty Pedro, Jacobo, Juan, Andres, Felipe, Tomás, Bartolomé, Mateo, Jacobo Alfeo nchi'c, Simon cananista ju'ngusa, vite' Judas Jacobo nyacj tyãawe'shtyi yu'. 14 Tyãawe'sha' cyteety tajtatey pcjaacje' Dyus yacj puuty we'weya' jyucaysa yacj, Jesus nyacjwe'sh vite' njĩ'j Maria, tyã'wẽy vite u'ywe'sh yã'jrra. 15 Tyãn ensuc Pedro' cytee pcjaacjesawe'sh ciento veinte cshavyte yujurra na'jĩ: 16 —Yacjtjẽ'jwe'sh mjiyuwe: Judas ewmée yũuwa'ja's Davida' fi'cj Dyus Espiritu caaũusutje'jni's Dyus librute tyã' cytey yuuwa'jsa yuj yu'ne'. Tyajíic Judasa' Jesusa's preesu'jwa'jsaty pe'jna cũjrra ducj. 17 Judasa' cue'sh yacj u'jusac yu', tyãasac cue'sh na'wẽy mjĩiwa'jsa yu'. 18 Nava Jesusa's tyweyni vyuju quiwec wey, sa' cyteec tẽecjẽe dyictjeju sutenus wete, atsa' meetu'ja' jyuca umbuc. 19 Tyajũ' Jerusalentewe'sha' tyã'wẽ yũuni's jiyurra', tyãa quiwe's Acéldama yasety qui'p, tyãawe'sh yuwete yu' Ee pcawni quiwe jĩnic yu'. 20 Judas uuwa'ja's we'werrac Salmo librute na'jĩ': Tyãa yatte u'pwa'jsa quim yujva neeyũumeetyna, Atsa' tyajy yata' namu ji'pjmée peecy neeyũuna jĩ'c. Vite ajcjẽva na'wẽ fi'jni': Tyajy mjĩiwa'ja's vite tee mjĩi jĩna fi'jni'. 21 Tyãa pa'ga cue'sh cshavyte pitstjẽ'j ũsta' cue'shtyi jype'jsa Jesus macue tyachne' cue'sh yacj ũsu' tyagachjíi tyutemée pi'cyna u'jusa. 22 Tyãawe'sha' Jesusa's Juan bautisãynijũjy uyya' tacjrra cielun u'pjcach uysaata' tyãaty teech tyjityjiga, Jesus ĩtyi yuuni's tuutje'jna cue'sh yacj fi'nzewa'jsa jĩc. 23 Tyajũ' e'nztyi pacuerra qui'p, José Barsabás yaasesa's tyã'sna íirráa Justo jĩnaty cysuusu', vite' Matiasna. 24 Sa' na'wẽty Dyus yacj puuty we'we: —Indya' maa maa nasa ũus yaacyni'sva jiing. Cue'shtyi meen mcjiyu'j naa e'nzsaty maarrajtynga tyjityj, 25 Judas pa'gatewe'sh, na'wẽ Judas tyajy mjĩia's nvijtrra vituc tyajy pcalpa'ga tyãa mjĩia's jypa'gawa'jsa jĩnaty Dyus yacj puuty we'we. 26 Tyajũ' suerte caajty quiim yase casejteva jiyuya', atsa' Matias yasec casej. Tyajũjy Matiasa' oncesawe'sh yacj utyaac pi'cyna u'juya'.

Hechos 2

1 Pentecostes fiesta en ãjte', jyucaysa cyteerrarráaty pcjaacjerra ũsu'. 2 Naapcachja' cieluju wejyaa wala na'wẽ susna quĩjrra tyãawe'sh ũsni yatte jyuca utac. 3 Naapcachja' ipy beeni na'wẽsaty jyucaysa cajcuesu vyaa. 4 Atsa' jyucaysa ja'ndarraj tyãawe'sh ũuste Dyus Espiritu yuurrarráa jyuca cjẽete', tyã'sna jypa'garra maa nasa we'weni yuwe'sva we'weya' ãjaty, Dyus Espiritu maa yuweju we'wewa'ja's jycaatje' tyãaju. 5 Tyãn ensu' Dyus jycaajni's nwẽese'jsa judiuwe'sh maa maa quiwejũva pa'jrraty ũsu' Jerusalente. 6 Tyajũ' tyãa seena' susni's wẽse'jrra', nasa jyucaysa pcjaacjety. Sa' tyã'wẽ teechsa na'wẽrraj tyãawe'sh we'weni yuweju we'weni's jiyurra', wala cuj yajcyna neeyũuty 7 ¿Ma'wẽrraqui'ty tyã'wẽ yũu? sũjna. Sa' tyãawe'sh pwe'sh na'jĩnaty puuty paapẽyi': —Na'wẽ we'wena ũsta' tyãawe'sha' jyucay ¿Galileajũwe'shmeetyná'? 8 Sa' ¿ma'wẽrrata nasa iisa cue'sh yuweju we'weya' ãja'? 9 Ayte ũstja'w Partiajũwe'sh, Mediajũwe'sh, Elamjũwe'sh, Mesopotamiajũwe'sh, Judeajũwe'sh, Capadociajũwe'sh, Pontojũwe'sh, Asia quiwejũwe'sh, 10 Frigia vite' Panfilia quiwejũwe'sh, Egipto vite' Africa Cirene quiwetewe'sh, tyã'wẽy Romajũwe'shva ayte ũstja'w. Maaíi yu' upyjíi judiuwe'shtja'w, atsa' vite' judiumeerrava judiuwe'sh na'wẽy Dyus jycaajni's nwẽese'jsa ũstja'w. 11 Tyã'wẽy Cretajuwe'sh vite' Arabiajuwe'shva ũstja'w. Nava jyucaysa Dyus yuwe zhichcuesa'stja'w wẽse'je', cue'sh we'weni yuweju pta'shpa'ga jĩ'ty. 12 Tyã'wẽ yũuni's jyucaysa wala cuj jwend we'wena ũsu'ty na'jĩna: —¿Quĩj yũuya' tyã'wẽ yuutsqui? jĩ'ty. 13 Naapcachja' vite yu' atsewe'wena npeevyshijcana na'jĩ'ty: —Naawe'sha' vino pus tundyrra tũurra tyã'wẽ we'wen ũsta' jĩ'ty. 14 Tyajũ' Pedro' Jesus jycaajnisawe'sh oncesa yacj yujurra sus we'wena na'jĩc: —Judeatewe'sh vite' Jerusalentewe'sh i'cue'sha' ew jiyurra neeyũuya' ew mwẽese'jwe andy pta'shya'vatj tyã'sna: 15 Naa pitstjẽ'jwe'sha' tũunityna jĩ'i'cue nava tyã'wẽ meeta'. Cusíi las nueverrá' atsa' ¿ma'wẽ tũuni yuucytja'w? 16 Na'wẽ yuuc tyã' Dyus yuwe pta'shsa Joel we'wec tyãac cytey yuu. Tyã' na'jĩ'c: 17 Dyus we'werra': Nmej ensu', andy Espiritu's naa quiwete nasa jyucaysaty macueva ũsu'nja, Atsa' i'cue'sh nchi'c i'cue'sh niisa tyãawe'sha' andy yuwe's pta'shityna. Naapcachja' pitstacywe'sha' cieluju zhichcuesa vyaani's uyuutyna, Atsa' tjẽ'jsawe'sha' ewsa csha'utyna. 18 Sa' andya's selpisaawe'shtyi pitstjẽ'j ma'c yuu meerra' u'y ma'c yuu nava tyãawe'shtyi andy Espiritu's macueva ũsu'nja, andy yuwe's pta'shcajn. 19 Tyajũ' cielujũ quim yujva uynimeesa zhichcuesa caavya'ja'ja'nja: Sa' naa quiwete' ũucjũucjsa caavya'ja'ja'nja: ee, ipy wala, aaj wala tyã'wẽsaty. 20 Atsa' seca' cus na'wẽ chji'ndyina, a'teva ee na'wẽ bej yuuna. Nava cue'shtyi nwe'wesa quĩiwa'j en zhichcuesa ãjmeyna tyã'wẽ yuuna. 21 Atsa' maava jyucaysa Dyusa's neewe'wena fi'nzesa' tyãa ente' nwe'weni yuutyna jĩ'c. 22 Ãchja' Israelwe'sh mwẽese'jwe na'jĩya'vatj: Jesus Nasaretjũwe'sh Dyus caajnisa i'cue'sh cshavysu quĩjquĩjva ewsarrarráanac caavya'ja'j ãtsã'saty nuycatyjina, uusaaty ĩtyĩ vitna Dyus pu'chte, Jesucristo' tyã'wẽc yũu. Tyã'wẽ yũuni's jiiyã'jne'cue. 23 Nava tyã'sa' cluuste fyutsrra icjcajn i'cue'sha' ducji'cue nasa ewmeesa cusete. Tyã'wẽ uuwa'ja's Dyusne' tyjityjrra nvijt tyãniitey, tyãa pa'ga i'cue tyã'wẽ yũu. 24 Nava Dyusa' qui' ĩtyi vitrra uuníi seena' ũucjũucjsaju cutyi'cj, tyãa pa'gatey icjsa' bagachteva uuniirráa ji'pjuya' yu' ãjawa'jsameec yu' naa pa'ga. 25 Jesus uurra qui' ĩtyi yuuwa'ja's Davida' na'jĩnac pta'sh: Andyna jype'jsa' bagachte yujva pu'vitumée andy yacj nescu yu'. Tyã' andy pucate ũsa' patsu ju'ngte, quĩj yujnava ũucjcajmén andya's nwe'wena. 26 Tyãa pa'gac andy ũuste tyacue wala wechwecha ũusutje', atsa' wechaawa'j yuurrá'stju we'we'. Tyãa pa'ga andy cacue' qui' ĩtyi quiiteena sũjnarráa scjẽwu'nja, 27 Tyãa pa'gatey indya' andy ũusa's uusaawe'sh ũsnite nvijtmeene'nga, Sa' indya's selpisáa cacue'sva suweepcach yu' cjicjmeene'nga. 28 Ptsuwa'jmée ĩtyi ũswa'tje pa'jwa'ja's caapiya'jng, Sa' iindy ũsnite wechana ũswa'ja's yuurráa ũsune'nga jĩna fi'jni'. 29 Yacjtjẽ'jwe'sh ew mjiyuwe: Na'wẽ cue'sh yatsgawe'sh David we'wec tyã' peecy uuwa'ja'síirráa tyã'jĩ'tsme'. Tyã'wẽmeete íirráa David uute' pendaaty, atsa' tyajy cacue' tycaa ũsa' pendaní ãchpcach. 30 Nava Davida' Dyus yuwe pta'shsac yu'. Tyãasac jii yu' Dyusa' teech ũsya' puuty we'wec tyajy ji'tjewe'sh tyã' Cristoc yu' David na'wẽy jycaajwa'jsa tyã'snac jii yu'. 31 Cristo uurra ĩtyi quiiteetste uyna ũssa na'wẽc pta'sh Davida'. Tyãasac na'jĩ: tyajy ũusa' uusaawe'sh ũsnite neeyũumeena, atsa' tyajy cacue cja'tyva suweemeena. 32 David we'we'c Jesus tyã'snac Dyusa' uuniijũva qui' ĩtyi vit, atsa' cue'sha' jyucaysa uysaatja'w, tyãasa ew jiitja'w. 33 Sa' tyãa Jesusíic Dyus pucate patsu ju'ngte cãjpcach pe'jna u'jni yuu. Sa' cyte' Ney ũsya' neeyũuc tyajy Espiritu's tyã'sa' jypa'garrac tyãa Espiritu's cue'shtyi macueva ũs. Atsa' tyã'si'cue i'cue'sha' jyuca uyna wẽse'j. 34 David tyã'wẽ cielute tejcame', tyajíic Davidíiva na'jĩ': Dyusa' andyna jype'jsa's na'jĩc: Andy pucate patsu ju'ngte mcaach, 35 Indyna atsesaty indyrrarrá's nwẽese'jwa'ja's vitna jyã'pjcach jĩc. 36 Israelwe'sh jyucaysa ew mjiyuwe: Naa Jesusa's i'cue'sha' cluuste caafyutsu'ji'cue tyã'snac Dyusa' Cristo jycaajwa'jsa vit. 37 Tyã'jĩna pta'shte wẽse'jrra', ũuste wala ñus yajcytyi. Sa' Pedrowe'shtyi pẽjytyi: —Yacjtjẽ'jwe'sh, ãchja' ¿ma'wẽ yũucytja'w? jĩte', 38 Pedro pasrra': —I'cue'sh pcaltyi nvijtrra, Dyus tashte mishawendwe, sa' Jesucristo's ũuste jypa'garra yu'teva ya'mbautisãywe, cyaj i'cue'sh pcaltyi peltunãyni yuuna. Tyã'wẽ yũute', i'cue'shtyiva Dyusa' tyajy Espiritu's ũsuna. 39 Tyãa pa'gatey Dyusa' tyajy Espiritu's ũsya' neeyũuc tyã' i'cue'sh jĩi pety i'cue'sh luuch jĩi yã'jrra', sa' maanzcuẽesa majũwe'shva ũstyna Dyus pa'yanisa tyãawe'shva jypa'gatyna jĩ'c. 40 Tyã'wẽ we'wena wala yu'cypejc Pedro' na'jĩna: —Nasa ewmeesa cshavyte jypumbana fi'nzemée Dyus tashte mutyaawe ewte neeyũuya' jĩnac pta'sh. 41 Atsa' Pedro pta'shni's nwẽese'jrra yu'te ya'bautisãytyi. Tyãa ente' tecj mil ãjty Cristo's jypa'ga. 42 Sa' Pedrowe'sh caapiya'jni's piyarra', jyucaysa Dyusa's chjãchja yajcynaty neeyũu. Sa' tyutemée cyteerrajty pcjaacjena fi'nze', Dyus yacj puuty we'wena, ũ'wa'ja'sva cyteerraj ũ'na. 43 Tyajũ' nasa jyucaysa wala cuj yajcyna ũsu'ty, naapcachja' Pedrowe'sha' ãtsa'saty nuycatyjina quim yujva ãjanimeesa'sva caavya'ja'jnaty ũsu'. 44 Jyucaysa Cristo's jypa'gasa' tyutemeety cyteerraj fi'nze', sa' quĩj ji'pjuni'sva ja'ndarrarráaty puuty peesu'sna fi'nze'. 45 Sa' tyãawe'sh ji'pjuni's tyweyrra vyu's cyteerraj pcjacjrraty peejiina fi'nzesaty peesu' tyãawe'sh peejini's pu'chna. 46 Een isaty dyuus yatte pcjaacje', sa' ũ'wa'ja's yu' yat iisaty pi'qui' ũusuj jyuca wechana, 47 sa' Dyusnava tyã'wẽy wechana. Tyã'wẽ yũute', nasa' tyãawe'shtyi' wala ew we'we'ty. Atsa' Dyusa' een isac tyajy luuchtyi' nuypejnana u'jue' ewte neeyũuwa'jsaty.

Hechos 3

1 Teech ente' Pedro Juan yacjtyi dyuus yatte cũjuts yu', cusutste las treste Dyus yacj puuty we'wewa'j orate. 2 Cyte' teech pitstjẽ'j upyjíi chinda puuple u'juya' ãjasameec u'p yu'. Tyã'sa' een isaty yacjna cũjrra dyuus yat Vity Zhichcuesa jĩnisa pucate qui'pu' cytee nasa u'casaty lmushnu pe'wna u'pcajn. 3 Tyãa puuple' Pedro Juan yacj dyuus yatte u'caya' cũjutste uyrra', lmushnu tjãascu. 4 Atsa' Pedrowe'sha' tyãa puuple dyi'pte ew tjengrra', Pedro' na'jĩc: —Mtjeng cue'shtyi jĩte', 5 tyãa puuple' ¿quĩj peesya'vatyqui? sũjna ewcu tyãawe'sh dyi'pte tjeng. 6 Atsa' Pedro we'werra': —Vyu yu' quĩj yujva ji'pjmeetj. Nava andy ji'ptju tyã'srráava peesu'nja: Jesucristo Nasaretjũwe'sh indya's ãchjíi nuycatyjina atsa' quiiterra ew mneeyũu jĩna'va, 7 Pedro' patsu cusete uwena' pu'quiscu, atsa' naa dundtey findya' cu'lete', chinda' jyuca ewtyi neeyũu. 8 Tyajũ' tyãa ãtsa'sa' ũpjrrac quiite, sa' u'juya' ãjarra tyãawe'sh yacjíi dyuus yatte u'cac, ũpjũupjna Dyusna wechana tuutje'jna. 9 Tyajũ' tyãa chinda puuple' tyã'wẽ ũpjũupjna Dyusna wechana yuute nasa jyucaysa uyrra', cuj yajcyna ũucjtyi. 10 Tyãa nasa' chinda puuple's jiity yu' tyã'wẽ dyuus yat Vity Zhichcuesa jĩnisa pucate cachrra lmushnu tjãasna u'psate. 11 Chinda puuple u'juya' ãjasameerrava catyjiyã'jrra', Pedrowe'shtyi uwerra tyjweetemée u'jute', nasa jyucaysa wala cuj yajcyna Pedrowe'shtyi tjengya' seena' wala cuj pcjaacjety dyuus yat pwa' Salomon jĩi jĩ'ty cytee. 12 Tyã'wẽ nasa pcjaacjete', Pedro' na'jĩc: —Israelwe'sh, ¿quĩj yuupa'gacue i'cue'sha' tyã'wẽ ũucj we'wena cuj yaaqui'? Naa pitstjẽ'ja's cue'sh tyã'wẽ Dyus na'wẽ nuycatyjirra ew u'juwa'ja's peesutstjas i'cue yajcyna cue'shtyi tjengu'. 13 Mwẽese'jwe: Cue'sh yatsgawe'sh Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh Dyusa' tyajy Nchi'c Jesusa's cielute seena' jytujtjesa vitcu na'wẽ i'cue'sh yu' ajtserra jycaajsa Pilato cusete ducji'cue. Atsa' Pilato yu' tyjweeteya' yajcyteva, i'cue'sh yu' caatyjweete'jmée i'cue, 14 wejyva quĩjva yuuwemeesa', mityjwete jĩpcachte, i'cue'sh yu' teech pitstjẽ'j wala yuuwesa ewmeesarrá's i'cue tyjweete caaj. 15 Tyã'wẽ yũurra i'cue'sha' Jesus ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa yu'sa' quiicje'ji'cue. Nava Dyusa' tyã'sa' qui' ĩtyi vitni's cue'sha' uysaatja'w, tyãasa jiitja'w. 16 Tyãasatja'w Jesusa' nuycatyjina sũjrra tyajy yase's cysusna pi'cy, naa pitstjẽ'j i'cue'sh jiyunisa's nuycatyjicajn. Tyãa Jesus nuycatyjipa'ga yuurráa naa pitstjẽ'ja' jyuca ew catyjite', i'cue'sh jyucaysa uyna ũsi'cue. 17 Yacjtjẽ'jwe'sh, tyã'wẽ yũui'cue nava jiimeerrane'cue tyã'wẽ yũu sũju'tj, tyã'wẽy jycaajsawe'shva jiimeene'ta yu'. 18 Nava i'cue'sh tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyusa' yatstey pta'shcu tyajy yuwee pta'shsawe'shtyi na'jĩna: Cristo' wala pytjaa pa'ga yuuna jĩna atsa' tyã' cytey yuucajn i'cue tyã'wẽ icj. 19 Tyã'wẽ yũupa'ga Dyus tashte shawendrra i'cue'sh pcalpa'ga perdon mpẽjywe tyãa pcaltyi cjũcjni yuuya'. Tyã'wẽ yũurra' wechana ũswa'j ena's ji'pjune'cue, 20 Dyus caajni Cristo Jesus jycaajya' quĩjte. Tyã' i'cue'shtyi ew yũuwa'jsa' jĩnic yu' tyãníi entey. 21 Ãchjíi yu' Jesucristo' cieluterráa ũswa'jsa', Dyus naa quiwete quĩjnava jyuca pjeu'pjcach. Nyafy entey Dyus yuwe pta'shsawe'sh tyã'wẽty Cristo' naa quiwete jycaajya' quĩiwa'jsa' jĩna pta'sh naa pa'ga tyã' cytey yuuna. 22 Tyã'wẽy Moisesva na'jĩc: Dyusa' i'cue'sh jĩi teech caajya'va' i'cue'sh ji'tjewe'sh tyajy yuwe's pta'shwa'jsa, andya's ma'wẽga caaj tyã'wẽy. Tyã's mwẽese'jwe, ma'wẽ jycaatjeva jyuca cytey yuuna. 23 Tyã'wẽme', maava Dyus yuwe pta'shsa's nwẽese'jsame', Israelwe'sh tashuj tyundeni neeyũurra jyucaysa vituwa'tja' jĩc. 24 Ew mjiyuwe: Dyus yuwe pta'shsa Samuel fi'nzenijũjywe'sh jyucaysaty ãchj naa ensu Cristo quĩiwa'ja'srrarráa we'wena pta'sh. 25 Atsa' i'cue'sha' Dyus yuwee pta'shsawe'sh ji'ji'cue, sa' tyã'wẽy Dyusa' tyãniitey Abrahan yacjva puuty we'wec i'cue'shtyi ew yũuwa'ja's na'jĩna: Naa quiwete nasa' jyucaysa bendiciona's jypa'gatyna iindy ji'j pa'gate jĩna we'wec tyã'snava jypa'gasai'cue. 26 Tyajíic Dyusa' tyajy Nchi'ca's nyafyte' i'cue'sh tashte cjuẽ'ycu caaj i'cue'shtyi nwe'wecajn, cyaj i'cue'sha' teechsa na'wẽrraj ewmée yũuni's nviitcajncu tyã'wẽ yũu jĩc.

Hechos 4

1 Pedro Juan yacj nasaty we'wena ũsiyna, sacerdotewe'sh vite' dyuus yatte tjengsawe'sh npiitstjẽ'j vite' saduceo tyãawe'sh pa'jty tund-ya'. 2 Tyã'wẽ Jesusva ma'wẽga ĩtyi yuu tyã'wẽy uusaawe'shva ĩtyi yuuwa'ja' jĩna Pedrowe'sha' nasaty caapiya'jna ũste jiyurraty wala ũusachana pa'jrra, 3 preesu'jrra carcelte cyuupj cuscuuspcach, cusutsyã'cj yu' naa pa'ga. 4 Nava Pedrowe'sh pta'shni's wẽse'jrra Cristo's jypa'gasa yu' seena' wala cuj yu'ty, pitstjẽ'jrráaty isani cinco miltyi yu'. 5 Cuscuus encjẽ' judiuwe'sh npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' Dyus ley caapiya'jsa 6 vite' sacerdote npiitstjẽ'j Anas vite' Caifas, Juan, Alejandro vite' jyucaysa sacerdote npiitstjẽ'j nwe'shva pcjaacjety Jerusalente. 7 Sa' Pedrowe'shtyi pe'jya' caajrra tyãawe'sh cshavyte tyajrra paapẽjytyi: —¿Quim pu'chtecue na'wẽ yũuya' ãja'? meerrava ¿quimga jycaaj? jĩte', 8 Pedro' tyajy ũuste Dyus Espiritu's jyuca ji'pjrra', na'wẽc pas: —Judiu npiitstjẽ'jwe'sh, Israel ntjẽ'jsawe'sh: 9 I'cue'sha' paapẽyi'i'cue cue'sh ma'wẽ yũurra naa ãtsa'sa's nuycatyjiteva jiyuya'. 10 Atsa' i'cue'sh dyi'pte teejwend ãate pta'shitstja'w, cyaj Israelwe'sh jyuca jiyutyna. Naa pitstjẽ'j ayte i'cue'sh dyi'pte ũsa' tyã' Jesucristo Nasaretjũwe'sh nuycatyjini ũsa'. Tyãa Jesucristo's i'cue'sha' cluuste caafyutsu'ji'cue, nava Dyusa' uuniijũ qui' ĩtyi vitcu. 11 Tyãa Jesusa's i'cue'sha' ajtsei'cue yat tyaajsawe'shva ma'wẽta: Naa cueta' selpime' jĩrra wãatajteva tyãaíi wejy selpisáa yuu tyã'wẽysac yu'. 12 Quim yujva tyãa na'wẽy nasaty nwe'weya' ãjawa'jsa yu' meea' naa quiwete, naasáa Dyus caajni Jesus yuurráa cue'shtyi nwe'wewa'jsa' jĩc Pedro'. 13 Pedrowe'sha' quim yacj yujva piyana ũssamée naasáa Jesus yacj yuurráa piyana u'jusarrava wej yujva ũucjna shiingmée we'wete', judiuty jycaajsawe'sh wẽse'jrra' cujty yajcy. 14 Tyãapcachja' catyjisa pitstjẽ'ja' tyãawe'sh yacj ijc ũsu', atsa' ewmée yũuna ũsi'cue jĩya' ãjameeta'. 15 Tyajũ' Pedrowe'shtyi' eca casej caajty tyãawe'sh pwe'shrráa puuty we'weya'. 16 Sa' na'wẽty puuty we'we: —¿Quĩj yũucytja'w naa e'nz pitstjẽ'jwe'shtyi'? Tyãawe'sha' naa ãtsa'sa's tyã'wẽ nuycatyjini's maa maava Jerusalentewe'sh jyuca jiita', atsa' cue'sha' tyã'wẽ nuycatyjimeeta' jĩya' ãjame'nja'w. 17 Nava mtee mteeva nasaty jwee tuutje'cjamen juuna' we'we'nja'w, cyaj peena yu' Jesus caapiya'jni's pta'shmeetyna jĩrra', 18 Pedrowe'shtyi' qui' pa'yarra, wala juuna' we'wety: —Ãchja' peena yu' bagachte yujva Jesus caapiya'jni's caapiya'jmeene'cue jĩte', 19 Pedrowe'sha' na'wẽty pas: —I'cue'sh ũus miiyajcywe. ¿I'cue'sh jycaajnirrá's nwẽese'jrra', Dyus jycaajni yu'sa' nwẽese'jmeete váa ewna? 20 Quĩjquĩjva cue'sh yafyju yuu uyna wẽse'jna yuuni's wej yujva shuuna' yuuya' ãjame'nja'w jĩte', 21 judiuty jycaajsawe'sha' ma'wẽ yujva caapechucue'jya' ãjameerra', juuna' we'werrarráa caatyjweete'jty. Tyã'wẽme', nasa' jyucay Dyusrráanaty tuutje'jna ũsu' tyã'wẽ ãtsa'sa catyjipa'ga. 22 Tyãa catyjisa' cuarenta añu jytjaacuec ji'pju'. 23 Tyajũ' Pedrowe'sha' tyjweeteníi yuurra', u'jty tyãawe'shtyi pi'cyna u'jusawe'sh tashna. Cyte pa'jrra', jyuca pta'shtyi judiuty jycaajsawe'sh ma'wẽ we'wete tyã'wẽy. 24 Atsa' tyã'jĩni's wẽse'jrra', jyucaysa Dyus yacj na'jĩnaty puuty we'we: —Cielu, quiwe, ĩcj wala, cyte quĩjquĩjrraj ũstyna tyãaty jyuca vit-sa Dyus, 25 na'wẽng cwe'we'j indyna selpisáa Davida's: ¿Quĩj yuupa'gata vite nasa majũwe'shva tyacue ũusachana suste', nasa' cyulrráava ma'wẽ yũuwa'ja'sva pacué'? 26 Naa quiwete jycaajsa' weechi'ty, Atsa' chjambte npiitstjẽ'j pcjaacjerra, Dyusa's ajtserra tyã'wẽy Nchi'cnava atse'ty jĩ'c. 27 Tyã'jĩni cytey yuuc. Tyãa pa'gaty Herodes vite' Poncio Pilato cytee Israelwe'sh pety vite nasa yã'jrra iindy Nchi'c Jesus quĩj pcal yujva ji'pjmeesa's caang tyã'sna ajtserra naa chjambte pcjaacje, 28 ma'wẽ yũuwa'ja'sva indy ma'wẽne'nga vitrra nvijt tyãnii entey tyã'sa' jyuca cytey yuuya'. 29 Nava indya' tyãawe'sh ewmée yũuya' yaacynijũ nwe'werra cue'shtyi meen cchjãachja'j, cyaj iindy yuwe's quĩjte yujva ũucjmée pta'shi'nja'w. 30 Sa' indy pu'chte', ãtsa'satyva nuycatyjirra quĩjquĩjva caavya'ja'ja'nja'w iindy Nchi'c Jesusa's pi'cyrra. 31 Tyã'jĩna Dyus yacj puuty we'wena jyã'jatspcachja', tyãawe'sh pcjaacjenite' ejnd u'cj, naapcachja' Dyus Espiritu' tyãawe'sh ũuste cjẽete', Dyus yuwe's ũucjméety pta'shi'. 32 Cristo's ũuste jypa'gasa' teechsa ma'wẽ yũuwa'ja's yajcyte', jyucaysa tyã'wẽrrarráa yũuwa'ja'srráaty yaaqui'. Maa yujva na' andy jĩ' jĩmeety fi'nze'. Quĩjva ji'pjuni'sa' jyucaysa ja'ndarrarráaty jytyunde'. 33 Jesus jycaajnisawe'sha' jweeíirráaty ũucjmée pta'shi' Jesus uurrava qui' ĩtyi yuuni's, atsa' Dyusa' jyucaysaty wala pu'chji'c. 34 Tyãawe'sh cshavyte quim yujva jypeejysameety yu'. Tyã'wẽ maava tyãawe'sh quiwe vite' yat tyã'wẽsaty tyweyrra vyu's jyũna pa'jrra, 35 Jesus jycaajnisawe'sh cusetety ducje', atsa' tyãawe'sha' maarraj jypeejyteva tyãawe'shtyi tyundeende'ty. 36 Tyãn ensu' teech pitstjẽ'j levita José yaasesa ũsu'c, Chipre quiwete upysa. Atsa' Jesus jycaajnisawe'sha' Bernabé yasety qui'p. Tyãa yase yu', Cviisha'jsa jĩni'. 37 Tyãa pitstjẽ'ja' tyajy quiwe's tyweyrra vyu's jyũna pa'jrra Jesus jycaajnisawe'shtyi ducjcu.

Hechos 5

1 Tyã'wẽy Ananiaswe'sh ptamva tyãawe'sh quiwe's tyweytyi. 2 Ananiasa' quiwee tyweyni vyu's pyãjnrráac jyũna u'jrra jyuca ducjetstju jĩna Jesus jycaajnisawe'sh cusete nvijt. Tyã'wẽ ĩshiiwa'ja's ptamíi puuty we'werraty tyã'wẽ yũu. 3 Atsa' Pedro' na'wẽc we'we Ananiasa's: —Echtjẽ'ja's ¿quĩjya'nga iindy ũuste ca'ga'jna ũsu', tyã'wẽ quiwee tyweyni vyu's pyãjnrráa ducjetsrra jyuca ducjetstju jĩna Dyus Espiritu's ĩshiicajn? 4 Quiwe' iindy jĩine' yu', atsa' tyweyte' vyuuva iindy jĩine' yu'. Atsa' ¿quĩjya'nga teejwend isasarrá's pta'shmée ĩshiiya' yajcy? Cue'shtyirráa ĩshiimée, Dyusnava ĩshiing jĩc. 5 Tyã'jĩni's wẽse'jna'va, Ananiasa' uuniic wete. Atsa' tyã'wẽ yũuni's nasa maava jyuca jiyusa' seena' wala ũucjwa'ja's ji'pjuty. 6 Tyajũ' pitstacywe'sh cũjrra, tyãa uuníi cacue's yaprra pendaaya' jyũna u'jty. 7 Tyã'wẽ yũuni tecj ora scjẽuutspcachja', Ananias nyu Safirava pa'cj, nmi' uuni's jiimée. 8 Atsa' Pedro' pẽjycu: —Mpeeta'shwe, ¿i'cue'sh quiwe's cyanz pa'gaterráa dyij tyweycue'? jĩna pẽjyte', tyãa u'y pasrra': —Isa, tyã'wẽterráa yuj tyweytja'w jĩnac pas. 9 Tyajũ' Pedro' na'jĩnac we'we: —I'cue'sha' ¿quĩjya'cue Dyus Espiritu's ĩshiiwa'ja's ptamíi puuty we'we'? I'cue nmi'a' tyã'wẽ ĩshiipa'ga uute', tyã'sna pendasáa ãchjrráa cũjutsta', sa' i'cuenava jyũna u'juetyna pendaaya' 10 jĩtspcachja', tyãa u'yva Pedro tashga uuniic wete. Atsa' Ananiasna pendasáa pitstacywe'sh cũjrra, Safirava uuníi ũste uyrra', jyũna u'jrra nmi' pucasuy pendaaty. 11 Atsa' Dyus yacj fi'nzesawe'sh tyã'wẽy vite nasava tyã'wẽ seena' yũuni's jiyurra', wala ũucjwa'j ji'pjuty. 12 Jesus jycaajnisawe'sha' quim yujva ãjãnimeesa's quĩjquĩjva caavya'ja'jnaty ũsu' chjambte nasaa cshavysu. Sa' Dyus yacj fi'nzesawe'sh tyãawe'sh pwe'sh yu' dyuus yat pwa'tety pcjaacje' Salomon jĩi jĩ'ty cytee. 13 Nava Dyus yacjmée fi'nzesa yu' quim yujva tyãawe'sh yacj pcjaacjena utya'tsmeeta', tyã'wẽ seena' yũute ũucjrra. Nava tyãawe'sha' ecaju yu' Dyus yacj fi'nzesaty wala ewrráa we'wena fi'nze'ty. 14 Tyã'wẽteva pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra Cristo's tyãawe'sh ũuste jypa'gasa jweeíirráaty seena' wala pejnana u'j. 15 Tyãjũ' ãtsa'saty aandaste cutyi'jrra Pedro scjẽuwa'jsuty cjicje', cyaj Pedro pshũ'ju'nirrá'sva jypa'gasa' catyjityna sũjrraty tyã'wẽ yũ'. 16 Jerusalen peecu'jsuwe'shva nasa seena' wala pa'jty, tyãawe'sh ãtsa'saty pe'jrra vite' ech iiyamunisatyva pe'jrra, sa' jyucay nuycatyjinity neeyũ'. 17 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'ja' cytee ũssa saduceowe'sh yacj seena' wala ajtserra 18 Jesus jycaajnisawe'shtyi' tundrra carcelte tyajty. 19 Nava Dyus angel cus cũjrra carcel vitya's pjaanderra na'jĩrrac eca cutyi'j: 20 —Dyus yatna qui' u'jrra nasatyi' pta'shine'cue Dyus yacj fi'nzewa'ja's jĩte', 21 wala cusíitey Dyus yatna u'jrra pta'shya' tacjtyi. Naapcachja' sacerdote npiitstjẽ'j vite' cytee ũssa judiu ntjẽ'jsawe'sh jyucaysa pcjaacjerra Jesus jycaajnisawe'shtyi' carceluj cutyi'jya' caajty. 22 Atsa' policiawe'sha' carcelte uymeerra', pta'shya' qui' shawendtyi: 23 —Carcel vitya' wala ew apjni ũsa', atsa' cytee tjengsava vityte lajcyméety ũs yu'. Atsa' cue'sh cũjrra vitya's pjaandete', Pedrowe'sha' meety yu' jĩty. 24 Tyã'jĩna pta'shte', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' cytee dyuus yatte tjengsawe'sh npiitstjẽ'j jyucaysa na'wẽty yaaqui': Naa yuwe' ¿ma'wẽ yũuwa'jsacy? sũjutspcachja', 25 teech pitstjẽ'j pta'shna cũjc: —Carcelte ctyaja'ji'cue tyãawe'sha' dyuus yatte yã'j qui' caapiya'jna ũsta' nasaty jĩc. 26 Tyajũ' dyuus yatte tjengsawe'sh npiitstjẽ'ja' policia yacj u'jrra jyũna cũjty quĩjva pcyumée, Pedrowe'sh ju'ngusa nasa' ũusacharra cuet wãatatajwe'shte. 27 Sa' judiu ntjẽ'jsawe'sh tashte jyũna cũjte', sacerdote npiitstjẽ'ja' na'wẽc pẽjy: 28 —Cue'sha' i'cue'shtyi' bagachte yujva peena yu' pta'sh caajmeetja'w Jesus caapiya'jni's. Atsa' i'cue'sha' ¿quĩjcue yuu? Naa Jerusalente mtee mteeva jyuca i'cue'sh caapiya'jni's yuutarra cue'shtyi yuuwesa vit ya'vai'cue Jesus uuni's. 29 Tyã'jĩte', Pedrowe'sh pasrra': —Cue'sha' nasaa jycaajni yuutyi' nwẽese'jwa'j ji'pjmeetja'w, naasáa Dyusrráana nwẽese'jwa'jsatja'w. 30 Cue'sh yatsgawe'sh tyãawe'sh Dyusa' Jesusa's qui' ĩtyi vitcu cluuscjẽ a'cyrra i'cue'sh icjni's. 31 Dyusa' tyã'wẽ yũurra cielute tyajy pucate patsu ju'ngte qui'prra Jycaajwa'jsac vit, cyaj Israelwe'sha' tyãawe'sh pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendte, Jesusa' nwe'wena. 32 Tyã'wẽ yũuni's cue'sha' jiitja'w, atsa' Dyusa' tyajy Espiritu's ũscu tyã'sna nwẽese'jsaty tyãa Espirituva jiia' jĩte', 33 judiu ntjẽ'jsawe'sh jweeíirráa ũusacharra Pedrowe'shtyi icjya'vaty yu'. 34 Nava cytee tyãawe'sh cshavyte teech fariseo Gamaliel yaasesa u'pu'c, Dyus leya's caapiya'jsa wala jytujtjesa. Tyã' Jesus jycaajnisawe'shtyi eca dundte cutyi'cjaajrra, 35 judiu ntjẽ'jsawe'shtyi na'wẽc we'we yujurra: —Israelwe'sh, naa pitstjẽ'jwe'shtyi na'wẽ yũuya'vai'cue tyã'sa' mpa'yajcywe. 36 I'cue'sha' miyajcywe: teech ente' vyaac teech pitstjẽ'j Teudas yaasesa wala chjãchjasatj jĩna, atsa' tyajy ju'ngu u'jsa cuatrocientos nasaty yu'. Nava tyãa npiitstjẽ'ja's icjnic yuu, atsa' tyajy nasa' jyuca pũshite', tyãa yuwe' ptsuuc. 37 Tyã'wẽ yũuni e'su, nasaty etste ãsh ente', teech pitstjẽ'j tyã'wẽy vyaac, Judas Galileajũwe'sh, atsa' tyajy ju'ngusa nasa wala cuj utyaaty. Nava tyãa Judasa's icjte', tyajy ju'ngusava jyuca pũshity. 38 Tyãa pa'ga naa pitstjẽ'jwe'shtyi' cuch yuunuwe. Naa yuwe' pitstjẽ'jwe'shrráa we'wenirra yu', quĩjva yũumeeteva ptsuuna. 39 Nava Dyus jĩi váana atsa' tyã'sa' i'cue'sha' iviituya' ãjãmeene'cue. Dyus yacj puiisáa yuuya'mée mpa'yajcywe jĩte', 40 Isa yuj we'wec sũjnaty neeyũu jyucaysa. Tyajũ' Jesus jycaajnisawe'shtyi pa'yarra': Ãchja' peena yu' Jesus caapiya'jni's pta'shmeene'cue jĩna we'werra, wala pechujcuerrarráa tyjwetety. 41 Atsa' Jesus jycaajnisawe'sha' judiu ntjẽ'jsawe'sh tashuj wala wechana casejty tyã'wẽ Jesus caapiya'jni's pta'shpa'ga pytjaa yuuwa'ja's ji'pjutja'w sũjna. 42 Maa ente yujva shuuna' fi'nzemée een isa Dyus yuwe's caapiya'jna tyã'wẽy Jesucristo ĩtyi yuuni'sva pta'shna pecũjna nestyi yu' yat-su vite' dyuus yatte.

Hechos 6

1 Tyãa ensu' Cristo's jypa'gasawe'sh wala pejnate', cytee griego yuweju we'wesawe'sha' judiu yuweju we'wesawe'shtyi ũuscha we'wewa'j uytyi cue'sh ji'j viuda yuutyi' ew sã'jĩmée ũsta' een isa peesni ũ'a's jĩte', 2 Jesus jycaajnisawe'sh docesa jiyurra', Cristo's jypa'gasawe'shtyi jyuca pcjacjrra na'jĩty: —Dyus yuwe's pta'shmée, sã'jĩwa'jrrá's jytjaacue pa'pchuya' yu' ãjãme'nja'w cue'sha'. 3 Tyã'wẽ yũuya'mée i'cue'sh yacj ũssa yacjtjẽ'jwe'sh siete pitstjẽ'j mtyjiityjwe, Dyus dyi'pte ew fi'nzesa, Dyus Espiritu's ũuste jypa'gasa, ma'wẽ yũuwa'ja'sva ew jiisaty. Tyã'wẽ yuurra tyãawe'shtyi ducje'nja'w sã'jĩna ũswa'j mjĩia's. 4 Atsa' cue'sha' Dyus yuwe's caapiya'jwa'jrrá's tjengu'nja'w, Dyus yacj pu'vitumée puuty we'wena jĩte', jyucaysa tyã'wẽ yũuwa'ja's yajcytyi. 5 Sa' Dyus yacj jypumbamée fi'nzesa Estebana'styi tyjityj Dyus Espiritu's ũuste ji'pjsa. Vite' Felipe, Prócoro, Nicanor, Timón, Parmenas, Nicolas Antioquía chjambuwe'sh tyãawe'shtyi tyjityjnisa neeyũu. Tyãa Nicolasa' judiumeerrava judiuwe'sh na'wẽy yuuna fi'nzeya' utyasaac yu'. 6 Tyãa pitstjẽ'jty tyjityjrra', pe'jna u'jty Jesus jycaajnisawe'sh tashte, atsa' tyãawe'sha' dyictjesu peequinzerra Dyus yacj puuty we'wety tyãawe'sh pa'gate. 7 Tyajũ' Dyus yuwe' walaana u'cj, atsa' Cristo's jypa'gasava Jerusalente seena' wala pejnac, tyãa pa'ga cytee judiuwe'sh sacerdote yujva Jesus caapiya'jni's jypa'gaty wala cujsa. 8 Atsa' Estebana' Dyus pu'chte', quim yujva ãjanimeesa'sva caavya'ja'jnac fi'nze' tyãa chjambte. 9 Tyã'wẽ yũute', judiu vite quiwejuwe'sh Cirene, Alejandría, Cilicia, Asia tyãa quiwesuwe'sha' Esteban yacj ũuscha we'wena casejty. Tyãawe'sha' carceluj tyjweetenisa tyãawe'sh pwe'shrráa fiity pcjaacjeni yat ji'pju'. 10 Nava tyãawe'sha' pasya' ãja'tsmeeta' Estebana' Dyus Espiritu caaũusutje'jni's we'wete'. 11 Tyajũ' vitety vyu ducjtyi tyã'wẽ Moisesa's atsewe'wena Dyusnava atse'c jĩna ĩshiina pãatyjĩ'cjcajn. 12 Tyã'wẽ yũurraty caaũuscha'j nasa ecajuwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' Dyus leya's caapiya'jsawe'shtyi. Sa' Estebana's tundrra jyũna u'jty judiu ntjẽ'jsawe'sh tashte. 13 Sa' pacuety na'wẽ ĩshiina pta'shwa'jsa: Naa pitstjẽ'ja' een isa dyuus yata's atsewe'wena tyã'wẽy Dyus leya'sva atsewe'wena nescu yu'. 14 Jesus Nasaretjũwe'sha' naa dyuus yata's iviiturra, Moises caapiya'jni'sva iviituwa'jsa' jĩna caapiya'jni's cue'sha' wẽse'tja'w. 15 Tyã'jĩna ĩshiite', judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' cytee pcjaacjerra ũssa' Esteban dyi'pte tjengrra' Dyus angel na'wẽtety uy.

Hechos 7

1 Tyajũ' sacerdote npiitstjẽ'ja' Estebana's pẽjycu: —¿Na'wẽ pta'shi'ty tyã' jyuca isa yujna'? jĩte', 2 Estebana' pta'shya' tacjcu: —Yacjtjẽ'jwe'sh, na's mwẽese'jwe: Cue'sh Dyus cielutewe'sha' yatsgatjẽ'j Abrahana's vyaac Harán quiwete u'pya' u'jmey nee Mesopotamia quiwete ũsiyna. 3 Sa' na'wẽc jycaaj: Iindy quiwe pety iindy nwe'sh jyuca nvijtrra me'j quiwe ũsya'vatj cytee. 4 Tyã'jĩte', Abrahana' Caldea quiweju casejrra Harán quiwetec u'pya' u'j. Tyajũ' Abrahan neya' Harán quiwete uute', Dyusa' Abrahana's pe'jna yuwe'c naa quiwete ãchj ũsi'cue cytee. 5 Nava Dyusa' Abrahana's naa quiwete nuypa'jrra', quiwe le'chcuẽrráa yujva tyagachjíi yu' ũsme'. Nava indya's e'surráava naa quiwe's ũsu'nja, atsa' indy uute', iindy luuch jĩi neeyũuna jĩc. Tyãn ensu' Abrahana' luuch ji'pjmeeteva tyã'wẽc iindy luuch jĩi jĩna puuty we'we. 6 Abrahan ji'j ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva Dyusa' pta'shcu: Iindy ji'jwe'sha' vite quiwesu pcyuuna jype'jni cuatrocientos añu fi'nzetyna. 7 Tyã'wẽteva tyãa pcyuusawe'shtyi' castigaĩ'nja, cyaj iindy ji'ja' tyajũ casejrra naa quiwete andya's selpiiya' yuwetyna jĩc. 8 Dyusa' Abrahan yacj puuty we'werra', tyãa puuty we'weni's pechcanaya'mée jĩrra circuncidãy caacj tyajy luuchtyi'. Tyãa pa'gac Abrahana' tyajy nchi'c Isaac upyjni ocho en ãjatspcachja', circuncidãy. Tyã'wẽy Isaacva tyajy nchi'c Jacoba's circuncidãycu. Atsa' Jacobva tyajy nchi'cwe'sh docesaty tyã'wẽyrrarráac yuu. Tyãa Jacob nchi'cwe'sh tyã'wẽ Israelwe'sh ji'j docesa neywe'shta'. 9 Tyãa Jacob nchi'cwe'sha' nyacj Jose's ajtserra tyweytyi, Egipto quiwen jyũna u'cjan. Nava Dyusa' José yacj tyuteméec ũsu' ñuste fi'nzetsteva nwe'wena. 10 Tyãasac Egiptote jycaajsa Faraon dyi'pte ew fi'nzewa'ja's ũs. Tyã'wẽ yũute', Faraona' Jose's Egiptote ne'jue'sh qui'prra jycaajsa yata's tjengwa'jsac nvijt. 11 Tyãn ensu' Egipto quiwete jyuca Canaan quiwete yã'jrra wala wẽje pa'cj cyũusu'jwa'jsa, atsa' cue'sh yatsgatjẽ'ja' ũ'wa'j uymeeta'. 12 Nava Jacoba' Egipto quiwete scuutyj tyweywa'j ũsa' jĩni's jiyurra', tyajy nchi'c cue'sh yatsgawe'shtyi caacj. Tyãa entety nyafyrraj Egipto quiwen u'j. 13 E'su qui' u'tje', Jose' pta'shcu: Andya' i'cue'sh nyacjtju jĩna. Atsa' Egipto quiwete jycaajsa' jiyuc Jose' quiim ji'tjeva. 14 Tyajũ' Jose' tyajy ney Jacob pety nwe'sh jyucaysaty yuucaacj. Tyãawe'sha' setenta y cinco ãjty yu'. 15 Tyã'wẽ yũupa'gac Jacoba' Egipto quiwen u'pya' u'jrra cytee uu, atsa' cue'sh ji'j nyafytewe'shva tyãa quiwetee uuty. 16 Nava e'su tyachte', José dyi'tjtyi jyũna yujrra Siquem quiwetety pendáa, Abrahana' Hamor nchi'cwe'shtyi quiwe weycu uusaaty pendawa'j jĩrra cytee. 17 Dyusa' Abrahana's quiwe ũswa'j en ãjatste', Israelwe'sh Egiptote ũssa wala pejnaty. 18 Naapcachja' Egipto quiwete jycaajwa'jsa' Jose's jiimeesac u'ca. 19 Tyãa jycaajsa' cue'sh yatsgawe'shtyi ajtsena pcyuuya' tacjcu, luuch u'se upysaty ctjengu'jmée uucajn. 20 Naapcachja' tyãa ensu' Moisesva upycu Dyus peeygãani wala zhichcuesa. Atsa' neywe'sha' yatte tecj a'te jype'jty. 21 Nava jwee yu' jype'jya' ãjameerra', yu'wala pucaga sũtjte', jycaajsa niisa uyrra', tyãac nuywala tyajy luuch na'wẽ vitrra. 22 Tyãa pa'gac Moisesa' quĩjteva jyuca caapiya'jni yuu Egipto quiwetewe'sh na'wẽy, sa' quĩjteva jytujtjesac yu'. 23 Moisesa' cuarenta añu ji'pjurra', tyajy nwe'sh Israelwe'sh ũsnite tjengya' u'jya' yajcycu. 24 Cytee ũsrra uycu teech Egiptotewe'sh tyã'wẽ Israelwe'sh teechsa's pcyuuna ũste, atsa' Moisesa' ãjmeecuesa ju'ngu yuurra Egiptotewe'sha's icjcu. 25 Israelwe'sha' Dyusne' caaj cue'shtyi nwe'weya' sũjcajncu tyã'wẽ yũu Moisesa', nava tyãawe'sha' tyãa sũjmeeta'. 26 Cuscuscjẽ' Moisesa' uycu e'nz Israelitawe'sh puiina ũste, sa' na'jĩnac nwe'we wẽe: I'cue'sha' pyacjsai'cue, sa' ¿quĩjya'cue pui'? jĩte', 27 vite's uyisá' Moisesa's chatyrra na'jĩc: ¿Quimga indya's npiitstjẽ'jsa cue'shtyi nwe'wewa'jsa na'wẽ vitrra nvijt? 28 Jũ'na ma'wẽnga Egiptotewe'sha's icj ¿tyã'wẽy andynava icje'nja sũjuvá'nga? jĩte', 29 Moisesa' tyãa quiweju ũpjna u'jrra Madian quiwencu u'j. Cyteec tyajy quiwemeete pa'jrra u'pu', sa' e'nz luuchcu ji'pju. 30 Tyãa quiwete Sinai vits utyasu nasa u'pnimeete cuarenta añu fi'nzetste', tsjũtsj tashte ipy bejnac vyaa. Tyãa pyãjte Dyus angela'scu uy. 31 Tyã'wẽ uyrra', Moisesa' cuj yajcyna utyaac ew tjengya'. Naapcachja' Dyus we'weni na'wẽc ptjũuse: 32 Andya' iindy yatsgawe'sh Abrahan, Isaac, Jacob tyãawe'sh Dyustju jĩte', Moisesa' ũucjna yayarra tjengme'. 33 Atsa' Dyusa' Moisesa's we'werra': Iindy pelgatyi's mpajnde, ayte' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa ũstju naa pa'ga. 34 Sa' Egiptote andy nasa pytjaa yuuni's uytju, sa' pytjaa we'weni'sva wẽse'tj. Tyãasatj yuwé' nwe'weya'. Atsa' andy jycaajni's nwẽese'jrra Egipto quiwen u'juene'nga jĩc. 35 Israelwe'sha' nyafí' Moisesa's na'jĩnaty ajtse: ¿Quimga indya's npiitstjẽ'jsa cue'shtyi nwe'wewa'jsa na'wẽ vitrra nvijt? Tyã'jĩna ajtseteva, Dyusa' tsjũtsj tashte ipy cshavyuj vyaarra', Moisesa's caacj npiitstjẽ'jsa na'wẽ nwe'weya'. 36 Moisescu tyã'wẽ cue'sh yatsgawe'shtyi Egipto quiwejuj cutyi'j tyãa quiwete quĩjquĩjva seena'sa caavya'ja'jrra. Tyã'wẽy Ĩcj Wala Bejsajuva cutyi'cj sa' nasa u'pnimeesu cuarenta añuc tyã'wẽ quim yujva ãjãnimeesa's caavya'ja'jna ũsu'. 37 Tyãa Moisesíirráac Israelwe'shtyi na'wẽ pta'sh: I'cue'sh ji'j teechsa's cutyi'jrra Dyusa' caajya'va' tyajy yuwe's pta'shcajn, na'wẽc andynava caaj tyã'wẽy. Atsa' tyã'sa' nwẽese'jwa'j ji'pji'cue jĩc Moisesa'. 38 Moisescu tyã'wẽ nasa u'pnimée quiwete ũsu' cue'sh yatsga Israelwe'sh yacj. Sa' Dyus angel yacjva Sinaí vits walate puuty we'werra cue'sh yatsgawe'shtyi pta'shcu. Sa' Dyus jycaajna cuet taplate fi'jnityva jypa'gac cue'shtyi ũsya'. 39 Tyã'wẽ yũuteva, cue'sh yatsga Israelwe'sha' Moisesa's nwẽese'jmée ajtserra, Egipto quiweníi shawendya'vaty yu'. 40 Tyajũ' Aarona's na'wẽty we'we: Cue'shtyi pe'jna u'jwa'jsa dyus na'wẽsa mpjeu'j. Tyã'wẽme' Moises Egipto quiwejũ cue'shtyi cutyi'jsa quĩjne' yuu nava vyaame'. 41 Tyã'jĩrra' tyãawe'sh cuseju claa luuch na'wẽ pjeu'jrra tyã'snaty wala wechana tajcy icjrra camb. 42 Tyã'wẽ yũute', Dyusa' tyãawe'sh tashuj tyuteec, ẽe walasu estrella ũsta' tyãarráaty neewe'wecajn. Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus yuwe pta'shsawe'sh librute na'wẽ fi'jni': Israelwe'sha' nasa u'pnimée quiwete cuarenta añu ũsrra', ¿andyna wechaya'cue tajcy icjrra cambna ũsu'á'? 43 Wej yujva tyã'wẽ yũumée andyna wechapcachte, Naasáa dyus ĩtyimeesa Molocrráanai'cue tyaja', Tyã'wẽy estrella Renfán yaasesa's i'cue neewe'we' i'cue'sh cuseju pjeu'jnisaty. Tyãa pa'ga i'cue'shtyi naa quiwejũ cutyi'jrra Babilonia quiwen caajya'vatj jĩna fi'jni'. 44 Cue'sh yatsgawe'sha' nasa u'pnimée quiwete ũsrra', Dyusna wechana ũsni yat ji'pju'ty, Dyusa' ma'wẽne' Moisesa's vitcaaj tyã'wẽy vitrraty ji'pju'. 45 Atsa' tyã'snaty cue'sh yatsgawe'sh Josué yacj yuusa' jypa'garra jyũna yuwé'. Sa' judiu ji'jmée vite nasa ũsni quiwete ca'ga'jrra, David entepcachtyi ji'pju'. Tyãa quiwe's Dyus pu'chte vite nasaty cutyi'jrra tyãawe'shtyi iiyamu. 46 Dyus peeygãanisa Davida' teech dyuus yat tyaajwa'j pjeu'cj cytee Jacob ji'jwe'sh Dyus ũswa'j. 47 Nava tyãa dyuus yata's Salomoncu tyaj. 48 Tyã'wẽteva, Dyus cielutewe'sha' pitstjẽ'jwe'sh tyaajni yatte yu' ũswa'jsa yu'tsme'. Tyã'wẽrraíic Dyusa' tyajy yuwee pta'shsa's na'wẽ cwe'we'j: 49 Cielurráa andy jycaajna ũswa'ja', Atsa' quiwe' andy chinda tyajwa'jrráa vitnisa'. Tyã'wẽte', ¿ma'wẽ andy ũswa'j yat tyajaqui'cue naa quiwete? ¿Teech ajte andy jycaasewa'j andy vitnimeesa ũsmañ? 50 Nacue seena' quĩjquĩjva ũsta' nava tyã' jyuca andy vitnisarrarráata' jĩ'c Dyusa'. 51 Tyã'wẽteva, Dyus yuwe's i'cue'sh ũuste jypa'gaya' wa'lrra tjũ'wẽ's apjrra i'cue fi'nze' Dyusa's jiimée na'wẽ. Bagachteva Dyus Espiritu's ajtsenarráa ũsi'cue i'cue'sh yatsgawe'sh na'wẽy. 52 I'cue'sh yatsgawe'sh ¿maarra' Dyus yuwe pta'shsawe'shtyi pcyuusamée ũstymañ? Teech yuja' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa jĩna pta'shsawe'shtyi icjtyi. Ãchja' i'cue'sha' tyãa pcal ji'pjmeesa's ajtserra icji'cue. 53 Dyus angel i'cue'shtyi Dyus leya's ũsteva, nwẽese'je'tsmée i'cue jĩte', 54 tyãawe'sha' wẽse'jrra', qui'tjtyi csuusu'jnaty ũusacha Estebana's. 55 Tyã'wẽteva, Estebana' Dyus Espiritu's ũuste jyucac ji'pj yu', sa' cielute pagayrra Dyus u'pni seena' zhichcuesa's uycu, tyã'wẽy Jesusva Dyus pucate yujurra ũstec uy. 56 Sa' tyã'wẽsa's uyrra' na'jĩc: —Mtjengwe, andya' uyna ũstju cielutewe'sh Dyus Nchi'c Nasa Yuusá' Ney pucate ũsa' jĩtspcachja', 57 tyãawe'sha' tjũ'wẽty yaapjrra, sus weyrra jyucaysa Estebana's ãapjtyi icjya'. 58 Sa' chjambuj cutyi'jrra Estebana's atsesawe'sha' cuet wãatatajty, tyãawe'sh atyjtyi teech pitstacy Saulo yaasesa's ctjengu'jrra. 59 Cuet wãatatajatspcachja', Estebana' na'jĩnac Dyus yacj puuty we'we: —Jesus, andy ũusa's miipa'ga jĩna'va, 60 peejyũcuerra suscu we'we na'jĩna: —Meen peltunaĩ na'wẽ yũutsta' tyãawe'shtyi'. Tyã'wẽ we'wena'va uuc Estebana'.

Hechos 8

1 Estebana's icjetste', Saulo' wechanac ũsu'. Isa tyãn entety iiméj seena' ajtseya' tacj Dyus yacj fi'nzesa Jerusalentewe'shtyi. Tyã'wẽ yũute', jyucaysa pũshity Judea quiwesu vite' Samariasu, naasáa Jesus jycaajnisawe'shrráaty neeyũu Jerusalente. 2 Estebana's icjte', pendaaya' jyũna u'jty Dyus yacj fi'nzesa yacjtjẽ'jwe'sh wala ũ'nena. 3 Naapcachja' Saulo' Dyus yacj fi'nzesawe'shtyi ajtserra yat iisac pacuena u'j tyajũ juuna' yuuna cutyi'jrra carcelte ctyaaja'jya' pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra. 4 Nava Jerusalen chjambu ũpjna u'jsa yu', Dyus yuwe's mteeva iipta'shtyi u'jue'. 5 Tyajũ' Felipe' Samaria quiwete teech chjambte pa'jrra Cristo' quimteva pta'shcu. 6 Atsa' cytee nasa pcjaacjesa' Felipe we'weni's wala jypa'yajcy wẽse'jty, sa' quim yujva ãjãnimeesa's caavya'ja'jni'sva uytyi. 7 Tyã'wẽ maanzcuẽe nasava catyjinity neeyũ' tyã'wẽ tyãawe'sh ũuste ech ewmeesa sus weyna casejte. Sa' tyã'wẽy ẽseya' ãjasamée vite' chinda puuple u'juya' ãjasameeva catyjity. 8 Tyã'wẽ yũute', tyãa chjambte nasa jyucaysa wala wechana ũsu'ty. 9 Tyãa chjambte' teech dyijyuusáa Simon yaasesa' Samariate nasaty wala caypumba'jna ũsu'c, andya' quĩjteva jyuca jiisatj jĩna. 10 Atsa' tyã'snarrarráaty nwẽese'jna wechana ũsu' luuch ma'c yuu tjẽ'jsa ma'c yuu nava jyuca na'jĩna: —Naa pitstjẽ'ja's Dyusne' pu'chji' jĩ'ty. 11 Sa' tyajy jycaajni's jyucaty nwẽese'je', tyã'wẽ tyajy dyijyuuni yacj wala tyachyã'j caypumba'jna ũsu'ne' naa pa'ga. 12 Nava Felipe' Dyus jycaajwa'ja's pta'shna pa'jrra, Jesucristo' Dyus caajnisa' jĩte' jiyurra', pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra yu'te ya'bautisãytyi. 13 Atsa' tyã'wẽ tyãa dyijyuusaava Felipe pta'shni's jiyurra', yu'te ya'bautisãyrra Felipe yacj u'ju'c. Sa' tyã'wẽ quĩjquĩjva caavya'ja'tje' tyã'sna uyrra' cujc yajcyna u'ju'. 14 Tyajũ' Jesus jycaajnisa Jerusalente ũssa' tyã'wẽ Samariatewe'shva Dyus yuwe's tyãawe'sh ũuste jypa'garra ya'bautisãytyi jĩni's jiyurra', caajty Pedro's Juan yacj. 15 Atsa' cytee tyãawe'sh pa'jrra', Dyus yacj puuty we'wety Dyus yuwe's jypa'gasa Samariatewe'sh pa'gate, Dyus Espiritu's jypa'gacajn. 16 Tyã'wẽme', nyafíi yu' Dyus Espiritu's ji'pjmeety yu', naasáa Jesusa'srráaty jypa'garra yu'te ya'bautisãysa yu'. 17 Tyajũ' Pedrowe'sha' tyãawe'sh dyictjesu peequinzerra Dyus yacj puuty we'wete', Dyus Espiritu's jypa'gaty. 18 Atsa' tyã'wẽ yũuterráa Dyus Espiritu quĩjatste uyrra', tyãa dyijyuusáa Simona' vyu ũs wẽec 19 na'jĩna: —I'cue'sh tyã'wẽ ãjani's andynava majwe, cyaj andyva dyictjesu peequinzeterráa maava Dyus Espiritu's jypa'gatyna jĩte', 20 Pedro pasrra': —Iindy vyu' indy yacj ja'nda vituna, Dyus peesni's vyu yacjngu wey wẽje' naa pa'ga. 21 Indya' cue'sh na'wẽy yuuwa'j yu'sa' le'chcue yujva jypa'gawa'j ji'pjmeeng, Dyus dyi'pte ewmeeng yaaqui' naa pa'ga. 22 Tyã'wẽ ewmée yũuwa'jrrá's yaacyni's nvijtrra, Dyusa's mneewe'we. Tyã'wẽ yũute', peltunaĩváana. 23 Tyã'wẽme' iindy ũuste iiwejch iiwejch yaacywa'jrráana uta ji'pjngu, atsa' tyã'wẽ yaacynisa' jyuca indya's tundrra ji'pja' jĩte', 24 Simon pasrra': —I'cue'sha' andy pa'gate Dyus yacj meen puuty we'wewe. Tyã'wẽme', Dyusa' peltunãywe'shmeeta' andya's jĩc. 25 Tyajũ' Jesus jycaajnisawe'sha' Dyus yuwe's pta'shrra tyajũ casejty Samaria quiwesu vite' chjambcuẽsu Dyus yuwe's pta'shya'. Sa' tyã'wẽ yũurraty Jerusalenna qui' shawend. 26 Tyãa e'su' Dyus angela' Felipe's na'jĩnac jycaaj: —Ayjyu casejrra me'j Jerusalenu Gasa chjambna u'jni dyi'jsu. Tyãa dyi'ja' nasa u'pnimeesuc scjẽwna ũsu'. 27 Tyã'jĩte', Felipe' tyãa dyi'tje u'juetsrra' teech pitstjẽ'j eunuco Etiopía quiwejuwe'sh u'juetstec uy. Tyãa pitstjẽ'ja' Etiopía quiwete reina Candace tashte vyuu jyaawsac yu'. Sa' Dyusa's wechaya' pa'jsac yu' Jerusalente. 28 Tyãasac tyajy quiweníi shawendna tyajy u'jni carretillate cachrra Dyus yuwe pta'shsa Isaias libru's lẽeyna u'juets yu'. 29 Tyajũ' Dyus Espiritu' Felipe's we'wec: Carretillate u'jsa's cpajcyya' me'j jĩte', 30 Felipe utyaana sẽjrra' Isaias librute na'jĩna lẽeyni's wẽse'jrra' pẽjycu: —¿Jiyu'ngá' iindy lẽeyni's? jĩte', 31 tyãa pitstjẽ'ja' na'jĩc: —¿Ma'wẽ yũurra jiyuqui'tj? quimva pta'shmeete' jĩrra', Felipe's carretillate tejcarra pucate cachcaacj. 32 Sa' Dyus librute na'wẽ fi'jni'scu lẽeyna u'juets yu': Piishacuẽ na'wẽc icjya' jyũna u'jni yuu. Piishacuẽva ma'wẽga cjas wacatste' pembe'tsmée, tyã'wẽy tyãava pembeeme'. 33 Ãjmeecuesa na'wẽ yuupa'ga, nwe'wenimeec uu, Atsa' tyajy luuch jĩnisa quim yujva neeyũumeeta'. Tyã' naa quiwete tyach fi'nzemeyna icjnic yuu naa pa'ga. 34 Tyajũ' tyãa pitstjẽ'j lẽeyna u'jsa' pẽjycu Felipe's: —Andya's meen peeta'sh, Dyus yuwe pta'shsa ayte we'we'c tyã' ¿quimnaga we'we'? ¿Peecy uuwa'ja's vá' we'we'? meerra' ¿vitesa uuwa'ja's vá' pta'shi'? jĩte', 35 Felipe' tyãa lẽeyni's pta'shcu: Na' Jesus uuwa'ja'scu we'we' jĩna. 36 Tyajũ' teech ajte yu'te pa'jrra', tyãa pitstjẽ'j Etiopiajuwe'sha' na'jĩc: —Ayte yu' u'pa' atsa' andya' ãchjíi ya'bautisãy wẽevatsa', ¿ãjãma'tj? jĩte', Felipe' na'jĩc: 37 —Iindy ũusuj jyuca tyã'wẽ Jesusa' Dyus Nchi'cne' yu' sũjrra yu', ya'bautisãyya' ãjane'nga jĩna pta'shte', tyãa pitstjẽ'j pasrra': —Jesucristo' Dyus Nchi'c yuj yu'ne' sũju'tj andya' jĩc. 38 Tyajũ' carretilla's cyuuju'jrra, e'nzíi yu'te quĩjrra Felipe' bautisãycu tyãa Etiopiajuwe'sha's. 39 Tyãa yu'ju casejetspcachja', Dyus Espiritu' Felipe's jyũna u'cj, atsa' tyãa Etiopiajuwe'sha' peena yu' uymeerrava tyajy dyi'tje wala wẽtwẽt wechana u'cj. 40 Tyajũ' Felipe' Azoto chjambte pa'jrra', chjamb iisac Dyus yuwe's pta'shna u'j, Cesarea chjambte pa'pjcach.

Hechos 9

1 Naapcachja' Saulo yu' icjwẽena nescu yu' Jesusa's nwẽese'jsawe'shtyi. Tyãasac sacerdote npiitstjẽ'j tashna u'j, 2 carta pẽjyya' Damasco chjambna u'jrra judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su Jesusa's nwẽese'jsaty pacuerra' pitstjẽ'j pety u'y tundrra Jerusalenna preesu jyũna u'jya'. 3 Damascote pa'jya' utyaana u'juetspcachja', tyajy dyi'pte uymeenuscu cieluju eena'sa cweetj. 4 Atsa' Saulo' weterra' wẽse'cj na'wẽ we'weni's: —Saulo, Saulo, ¿quĩj yũupa'ganga andya's ajtserra pcyuuya' pacué'? jĩte', Saulo' pẽjycu: 5 —Indya' ¿quimnga? jĩna. Sa' na'wẽ we'weni'scu wẽse'j: —Andyíi Jesustju, indy na'wẽ ajtserra pcyuuya' pacue'ng tyãatj. Indya' peequíirráa ya'cpã'yuuwa'ja's pacuena ũsngu jĩte', 6 Saulo' ũucjnite yayana na'jĩc: —Indya' ¿quĩjnga yũu jytjãasu' andya's? jĩte', na'wẽc pas Jesusa': —Quiiterra me'j chjambna. Cytee pa'tje ya'pta'shina quĩj yũuwa'ja'sva jĩc. 7 Tyã'wẽ yũute', Saulo yacj u'jsa' wala ũucjtyi, tyã'wẽ puuty we'weteva quimnava uymeerra. 8 Tyajũ' Saulo' quiiterrava uyya' ãjame'. Atsa' pu'quisrra jyũna u'jty Damascon. 9 Cyte' tecj en uyya' ãjamée, tyã'wẽy quĩjva ũ'meec u'pu'. 10 Damascote' Jesusna nwẽese'jsa Ananias yaasesac u'pu'. Tyã'sa' Jesus vyaarra na'wẽc we'we: —Ananias jĩna pa'yate', Ananias pasrra': —¿Quĩj caajya'vanga? jĩte', 11 Jesus we'werra': —Teech clliicjun Cu'le yaasesate me'j. Cytee pa'jrra Judas yatte pẽyine'nga: Teech pitstjẽ'j Tarsojuwe'sh Saulo yaasesa's peejytju jĩna. Tyãa pitstjẽ'ja' Dyus yacj puuty we'wena u'pa'. 12 Sa' teech pitstjẽ'j Ananias yaasesa pa'jrra qui' uyya' ãjacajn tyajy cacuete peequinzeetstec csha'w. 13 Tyã'jĩna we'weni's wẽse'jrra' Ananiasa' na'jĩc: —Andya's maava wala iipta'shta' Jerusalente indy yacj fi'nzesawe'shtyi tyã'wẽ wala pcyuusa' tyãa pitstjẽ'ja' jĩ'ty. 14 Sa' ãchva naa chjambte yuja' sacerdote npiitstjẽ'jwe'shtyi carta pẽjyrra indyna yaacysawe'shtyi preesu jyũna u'jya' jĩte', 15 Jesus pasrra': —Indya' me'jrráa. Tyãa pitstjẽ'ja' andy tyjityjnisa' andy yuwe's pta'shwa'jsa nasa vite quiwejuwe'shtyi, jycaajsawe'shtyi, sa' Israelwe'shtyiva pta'shwa'jsa'. 16 Andya' tyãa pitstjẽ'ja's pta'shi'nja andyna selpiina u'jupa'ga macue pcyuuni yuuwa'ja'sva jĩte', 17 Ananiasa' Saulo u'pni yatna u'jrra', tyajy cacuete peequinzerra na'jĩc: —Yacjtjẽ'j Saulo, dyi'tje indy yujte Jesus vyaane' tyãac andya's caaj indy qui' uyya' ãjarra Dyus Espiritu's ũuste jyuca jypa'gacajn jĩtspcachja', 18 yafyte apjsa umbute', qui' uyya' ãjarra', quiiterra ya'bautisãycu. 19 Tyajũ' ũ'wa'ja's qui' jypa'garra chjãchjac, sa' Damascotee ũsu'c manz enva Jesusa's nwẽese'jsawe'sh yacj. 20 Tyajũ' Saulo' Dyus yuwe's pta'shya' tacjcu judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su Jesusa' Dyus Nchi'ca' jĩna. 21 Atsa' wẽse'jsa jyucay cuj yajcyna na'wẽty we'we': —¿Naa pitstjẽ'jíi tyã'wẽ Jerusalente Jesusa's neewe'wesaty icj wẽena fi'nzesameená'? Sa' ¿tyã'wẽy aytewe'shtyiva preesu jyũna u'jrra sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh cusete ducjya' sũjrra yuusa yu'tsmeená'? jĩ'ty. 22 Tyã'jĩtsteva Saulo yu' jweeíirráac chjãchja pta'shi' Jesusa' Dyus tashu yuusa Cristo yuj yu'c jĩna, sa' cytee Damascote judiuwe'shtyi ma'wẽ paswa'ja's yujva ji'pjmeec nviitu'. 23 Tyãa e'su tyachte', judiuwe'sha' Saulo's icjya' puuty we'werra 24 chjambu casejni vityte en cusva yupna nestyi yuu. Atsa' tyã'wẽ yũuni's Saulo' jiyuc. 25 Atsa' Saulo's pi'cyna u'jusawe'sha' cusrráa Saulo's canasta walate acjrra chjamb peecu'j upjnicjẽty ecaju spajcy atsesa cusejũ nwe'weya'. 26 Tyãa e'su' Saulo' Jerusalente pa'jrra', Jesusa's nwẽese'jsawe'sh yacj pcjaacje wẽec. Nava cyteewe'sh jyucaysa ũucjtyi Jesusa's nwẽese'jsameeváana sũjrra. 27 Tyã'wẽteva Bernabé yu' pe'jna u'jrra Jesus jycaajnisawe'sh tashte nuypa'jrra na'wẽc pta'sh: —Saulo's Jesus vyaac Damasco dyi'tje u'juetste, sa' tyãa yacj puuty we'wec. Atsa' Saulo' Damascote pa'jrra Jesus caapiya'jnirrarrá'scu pta'shna ũsu' jĩna pta'shte', Saulo's ũucjmée jypa'gaty. 28 Atsa' Jerusalente ũsu'c tyãawe'sh yacj pcjaacjena. 29 Sa' judiuwe'sh griego yuweju we'wesa yacj ũucjmeec puuty we'we' Jesus caapiya'jni's pta'shna. Nava tyãawe'sh yu' ajtserra icjya'vaty yu'. 30 Atsa' tyã'wẽ yũuni's yacjtjẽ'jwe'sh jiyurra', Saulo's pe'jna u'jty Cesarea chjambna. Tyajũ Tarso chjambnaty caaj. 31 Tyajũ' Dyus yacj fi'nzesa Judea, Galilea, Samariasuwe'sha' quim yujnava ũucjmée jweeíirráaty chjãchjana u'j Dyusrráana nwẽese'jna. Atsa' Dyus Espiritu pu'chte', jweeíirráaty pejnana u'j. 32 Tyajũ' Pedro' yacjtjẽ'jwe'shtyi Dyus yuwe's pta'shya' casejrra', Lida chjambte Jesusa's nwẽese'jsawe'shtyiva tjengya' u'cj. 33 Cyte' teech pitstjẽ'j Eneas yaasesa ocho añuc ãtsa'na ũsu' ẽseya' ãjameerra. 34 Atsa' Pedro' na'jĩc: —Eneas, indya's Jesucristo nuycatyjina. Atsa' quiiterra iindy deeni's mquiis jĩtspcachja', tyãa pitstjẽ'ja' naa dundtey quiitec. 35 Atsa' cytee Lida chjambte vite' Sarón quiwete ũssa jyucaysa uyrra', Jesusa's nwẽese'jya' utyaaty. 36 Tyãn ensu' Jope chjambte Jesusa's nwẽese'jsa teech u'pu'c Tabita yaasesa. Tyã' griego yuwete' Dorcascu yaase yu'. Tyãa u'ya' wala pu'chna fi'nze'c maava peejysatyi'. 37 Tyãa ensu' Dorcasa' ãtsa'rra uuc. Atsa' uuníi cacue's cpẽeu'jrra ẽe yatgaty cjicj. 38 Pedro ũsni Lida chjamba' Jope chjamb yacj utyac yu'. Atsa' Jope chjambte Jesusa's nwẽese'jsawe'sha' Pedro' Lida chjambte ũsa' jĩni's jiyurra', e'nz pitstjẽ'j caajty Pedro's na'wẽ pta'shya': —Jytjẽeyuumée Jope chjambna myuj jĩte', 39 Pedro tyãawe'sh yacj u'jrra cyte pa'tje', pe'jna u'jty uusáa ũsniga. Atsa' viudawe'sh jyucaysa ũ'nena pcjaacjerra pta'shtyi Dorcas nee ĩtyiy cmiisa umrra peesnity. 40 Tyajũ' Pedro' jyucaysaty eca cutyi'jna'va, peejyũcuerra Dyus yacj puuty we'wena'va uusá's tjengrra na'jĩnac we'we: —Tabita, mquiitewe jĩtspcachja', tyãa uusá' tjengrra Pedro's uyna'va quiiterra cachcu. 41 Tyajũ' Pedro' pu'quisrra cyuuju'jna'va, Dyus yacj fi'nzesawe'sh vite' viudawe'shtyi pa'yarra, ĩtyic ducj. 42 Tyã'wẽ yũuni's Jope chjambtewe'sh jyucaysa jiyurra', wala cujsa Jesusa's nwẽese'jya' utyaaty. 43 Tyajũ' Pedro' Jope chjambte cuj encu ũsu' cja'ty weysáa Simon yatte.

Hechos 10

1 Cesarea chjambte teech soldau cpiitan Cornelio yaasesa u'pu'c. Tyã' Italiajuwe'sh soldauty jycaajsac yu'. 2 Tyãa pitstjẽ'ja' Dyusna wechana fi'nzesac yu', tyajy yattewe'sh jyucaysa yã'jrra. Sa' Dyus yacj pu'vituméec puuty we'wena fi'nze', tyã'wẽy vyuuva wala pu'chji'c judiuwe'shtyi. 3 Teech ente cusutste las treste' Dyus angel tyajy tashte u'carra na'jĩna we'wetstec uy: —¡Cornelio! jĩna pa'yate', 4 tyãa pitstjẽ'ja' wala ũucjna Dyus angela's tjengrra' na'wẽc pas: —¿Quĩj pẽjynga? jĩte', Dyus angel we'werra': —Indya' tyã'wẽ peejisaaty pu'chna Dyus yacj pu'vitumée puuty we'wena fi'nzeni's Dyusa' wẽse'cj. 5 Atsa' indya' Pedro's pe'jya' mcaaj Jope chjambna. 6 Tyãa Pedro' cja'ty weysáa Simon yatte paandejna ũsa' ĩcj wala pucate. Atsa' Pedro pa'jrra pta'shina indy ma'wẽ yũuwa'ja'sva jĩte', 7 tyãa angel u'juetspcachja' Cornelio' e'nz selpisáa vite' teech soldau Dyus dyi'pte ew fi'nzesa tyãawe'shtyi pa'yarra, 8 jyuca pta'shna'va Jope chjambna caacj. 9 Tyãawe'sha' cuscuscjẽ Jope chjambte utyaana pa'jatspcachja', ẽepyãj yuutste' Pedro' tejcac ẽe yat pwa'te Dyus yacj puuty we'weya'. 10 Sa' Pedro' wala wẽec, atsa' tyajy ũ'wa'j pjeu'jutstyi yu'. 11 Naapcachja' Pedro' uycu cielucjẽ tela wala na'wẽsa puuty vitste tundrra nuyquĩjatste. 12 Cyte yu' niimal yu'cj ech, ul, vichacue canzhsaty jyuca ãshnisac ji'pju'. 13 Tyajũ' na'wẽ we'weni'scu wẽse'j: —Pedro, quiiterra naa niimaltyi' icjrra mẽ' jĩte', 14 Pedro pasrra': —Andya' bagachte yujva na'wẽ niimal canzhsa yuutyi' ũ'wa'jsameetj jĩc. 15 Atsa' qui' we'weni wẽse'cj: —Dyus yaatenisatyi' indya' canzhsata' jĩwa'j ji'pjmeeng ãchja'. 16 Tyã'wẽ tecj usva vyaarrac, tyãa tela wala na'wẽsa' qui' cieluníi pu'quisni yuu. 17 ¿Quĩj yũucajnqui'c tyã'wẽ vyaa? sũjna Pedro u'ppcachja', Cornelio caajnisa' pa'jty Simon yata's paapẽjyna. 18 Sa' sustyi pa'yana cũj: —¿Naa yatte paandeesa Simon Pedro yaasesa ũsmeená'? jĩna. 19 Pedro' tyã'wẽ uyni's ũus yajcyna u'piyna, Dyus Espiritu' we'wec: —Tecj pitstjẽ'j indya's paapẽjyna ũsta'. 20 Atsa' quiiterra tyãawe'sh yacj me'j cuj yajcymée. Tyã'wẽme', tyãawe'sha' andy caajni yujta' jĩte', 21 Pedro sa'jrra Cornelio caajnisawe'shtyi pẽjycu: —¿Ma'jĩya'cue yuwé'? I'cue'sh pacuenisa' andytju jĩte', 22 tyãawe'sha' pta'shtyi: —Soldau cpiitan Cornelio caajni yujtja'w. Tyãa pitstjẽ'ja' wala ew zhichcue fi'nze'c Dyusna nwẽese'jna, atsa' tyã'sa' judiuwe'sh jyucaysa wala wendyi'ty. Sa' teech ente' Dyus angel vyaarra' indya's pa'yacajn yuwe nvijtga. Cyaj Cornelio' jiyuna quĩj pta'shwa'j ji'pjne'nga tyã'sna. 23 Tyã'jĩte', Pedro' tyajy deenite ca'ga'jrra, cyte dejrra cuscuscjẽ' Pedro' u'cj tyãawe'sh yacj, atsa' cyte Jope chjambte yacjtjẽ'jwe'shva u'jty pi'cyna. 24 Cuscuscjẽ' Cesarea chjambte pa'jty, atsa' cyte' Cornelio' ũytjasnac ũsu' tyajy nwe'sh vite' tyajy namicu yacj pcjaacjerra. 25 Pedro pa'jatspcachja', Cornelio' jypa'gaya' casejrra Pedro tashte peejyũcuec wechana. 26 Nava Pedro' pu'quisrra na'wẽc we'we: —Andya's peejyũcuenu. Andya' indy na'wẽysa íirráatj jĩrra', 27 Cornelio yacj puuty we'wena dyiite u'catsrra', cyte yu' wala cuj pcjaacjerra ũstec uyna cũj. 28 Sa' Pedro' na'jĩc: —I'cue'sha' jiine'cue, judiuwe'sha' pcjaacjena puuty we'wewa'jsameeta' vite nasa judiumeesa yacja'. Nava Dyusa' andya's pta'shrra', quim yujnava atsecaajme'. 29 Tyãa pa'gatj pa'yatspcachja', wa'lmée yuwé'. Ãchja' andya's mpeeta'shwe quĩya'cue yuucaaj jĩte', 30 Cornelio' pta'shcu: —Ãchja' pajnz en yuutsa' naapcachja' naa oratey las treste naa yattey quĩjva ũ'mée Dyus yacjrráa puuty we'wena u'pu'tj. Naapcachja' teech pitstjẽ'j atjni ropa cuentetesa ji'pjsa vyaac. 31 Sa' na'wẽc we'we: Cornelio, indya' tyã'wẽ peejisaaty pu'chna Dyus yacj puuty we'wena fi'nzeni's Dyusa' wẽse'cj. 32 Atsa' Jope chjambna mcaaj, Simon Pedro yaasesa's pe'jya'. Tyãa Pedro' cja'ty weysáa Simon yatte paandejna ũsa' ĩcj wala pucate. Atsa' tyã' ayte pa'jrra puuty we'wena indy yacj jĩnac we'we. 33 Tyã'wẽ jycaaj yã'tje', jytjẽeyuumée pacueya' caatj. Atsa' wech yuwe'ne'nga. Ãchja' ayte Dyus dyi'pte jyucaysa pcjaacjerra ũstja'w, sa' wẽse'jya'vatja'w ma'wẽne' Dyus we'wecaaj tyã'sna. 34 Tyajũ' Pedro' pta'shcu: —Ãchja' jiyutj Dyusa' quim yujnava ajtsemée, 35 maa quiwejuwe'shrrava tyã'sna nwẽese'jna ew yũuna fi'nzesa yuutyi' jypa'ga'rráac. 36 Dyusa' Israelwe'sh ji'jty yuwe caacj Dyus yacj fi'nzewa'ja's Jesucristo yuurráa ũsuna sa' tyãaíirráa naa quiwetewe'sh jyucaysaty jycaajana jĩna. 37 I'cue'sha' jiine'cue na'wẽc yuu: Galileajũ tacjrra judiuwe'sh quiwete jyuca tuutje'jnic yuu, Juan Dyus yuwe's pta'shrra yu'te bautisãynijũ. 38 Dyusa' Nasaretjuwe'sh Jesusa's tyajy Espiritu's ũste', Jesusa' quĩjteva nuycatyjinac fi'nze echtjẽ'j cusete ũssaty. Dyusa' tyãa yacjcu ũsu' naa pa'gac tyã'wẽ yũu. 39 Jesusa' tyã'wẽ Judea quiwesu vite' Jerusalente quĩjteva ew yũuna fi'nzeni's cue'sha' jyuca uysaatja'w. Tyã'sa' cluuscjẽ a'cyrra icjtyi. 40 Nava Dyusa' tecj ente qui' ĩtyi vitrra caavya'ja'cj cue'shrráaty, nasa jyucaysaty yu' mée. 41 Dyusa' maarrajtyne' cue'shtyi tyjityj tyãarráatycu vyaa. Atsa' cue'sha' tyãa yacj pcjaacjena ũ'na fi'nzesatja'w uurra qui' ĩtyi yuunijũ. 42 Tyajũ' tyã' cue'shtyi caacj tyajy yuwe's nasaty na'wẽ pta'shcajn: Dyusa' tyãa Jesusa's tyãarrarráa castigãywa'jsac vitrra qui'p naa quiwete ĩtyisa ma'ty yuu uusáa ma'ty yuu nava jyucaysaty. 43 Tyã'wẽy Dyus yuwe pta'shsawe'shva yatscjẽy we'wety Jesusa' na'wẽ yũuwa'jsa' jĩna: Maava jyucay tyã's nwẽese'jsa' tyãawe'sh pcaltyi peltunãyni yuutyna jĩnaty we'we. 44 Pedro' tyã'wẽ pta'shna ũsiyna, cyte wẽse'jna ũssawe'sh cacuete Dyus Espiritu quĩjte', jyucaysa jypa'gaty. 45 Atsa' Jesusna nwẽese'jsawe'sh judiu Pedro yacj yuusá' wala cuj yajcyna neeyũuty tyã'wẽ judiuwe'shmée vite nasava Dyus Espiritu's jypa'garra, 46 tyã'wẽ vite yuweju we'wena Dyusa's tuutje'jna ũste. 47 Tyajũ' Pedro' na'jĩc: —Naa nasava cue'sh na'wẽy Dyus Espiritu's jypa'ga yã'tje', yu'te bautisãywa'ja's ¿quimrrá' yupya' ãjama'c? jĩrra', 48 ya'bautisãy caacj Jesucristo yasete. Tyajũ' Pedro's neevishaty tyãawe'sh yacj manz en cytee ũscajn.

Hechos 11

1 Jesus jycaajnisa vite' yacjtjẽ'jwe'sh Dyus yacj fi'nzesa Judea quiwete ũssa' jiyuty tyã'wẽ judiu ji'jmée vite nasava Dyus yuwe's jypa'gaty jĩni's. 2 Sa' Pedro Jerusalen chjambte shawendna pa'tje', cyte judiu circuncidãynisawe'sha' ũuschawe'wety Pedro's na'jĩna: 3 —¿Quĩjya'nga judiumée vite nasa tashsu u'jrra tyãawe'sh yacj pcjaacjerra ũ'we'? 4 Tyajũ' Pedro' pta'shcu ma'wẽ yũuni'sva jyuca: 5 —Andya' Jope chjambte Dyus yacj puuty we'wena u'prra uytju tela wala na'wẽsa puuty pajnz vitste tundrra ẽe walacjẽ caajni quĩjc andy tashte pa'j. 6 Atsa' ew tjengte', dyiite yu' niimal yu'cj ech, ul, vichacue canzhsac ji'pj yu'. 7 Tyajũ' na'jĩni'stju wẽse'j: Pedro, quiiterra icjrra mẽ' jĩte', 8 na'wẽtj pas: Andya' bagachte yujva na'wẽ niimal canzhsa yuutyi' ũ'wa'jsameetj. 9 Tyajũ' qui' ptjũusec cieluju we'weni: Dyus yaatenisatyi' indya' canzhsata' jĩwa'j ji'pjmeeng jĩc. 10 Tyã'wẽ tecj usva vyaarrac ẽe walate qui' pu'quisni yuu. 11 Naapcachja' Cesareaju caajnisa tecj pitstjẽ'j pa'jty andya's pacuena. 12 Atsa' Dyus Espiritu' andya's u'cjaacj tyãawe'sh yacj wa'lmée. Tyajũ' Jope chjambtewe'sh seis yacjtjẽ'jwe'sh yacj u'jrra' jyucaysa Cornelio yatte u'catja'w. 13 Atsa' tyãa pitstjẽ'ja' pta'shcu Dyus angel vyaarra na'wẽ we'weni's: Jope chjambna Simon Pedro yaasesa's pa'yaya' mcaaj. 14 Atsa' tyãa pa'jrra pta'shina iindy yatte jyucaysawe'sh Dyus yacj fi'nzewa'ja's. 15 Tyã'wẽ pta'shte', andy we'wetspcachja', Dyus Espiritu' tyãawe'sh cacuete quĩjc, cue'sh cacueteva ma'wẽga nyafíi quĩj tyã'wẽy. 16 Tyajũ' yajcytju cue'shtyi jype'jsa Jesucristo na'wẽ we'weni's: Juana' yu'terráac acjna bautisaĩ'. Nava i'cue'sha' Dyus Espiritute yuu bautisãyni yuune'cue jĩni's. 17 Cue'sha' Jesucristo's nwẽese'pja'ga Dyusa' ma'wẽga tyajy Espiritu's ũs, tyã'wẽycu tyãawe'shtyiva ũs. Atsa' andya' ¿ma'wẽ yũurra Dyus wendyni's wa'lna ũsuqui'tj? 18 Tyajũ' Jerusalente ũssa yacjtjẽ'jwe'sha' wẽse'jrra', peena yu' pasmée Dyusrráanaty na'wẽ tuutje'j: —Judiuwe'shmée vite nasatyva Dyusa' ũsne' pcaltyi nvijtrra Dyus tashte ptsuwa'jmée fi'nzewa'ja's jĩnaty wechá'. 19 Ãchja' nyafíi na'wẽ Estebana's icjrra vite neeyũusáa yuutyi' ajtserra pcyuute', tyãawe'sha' ũpjna u'jrra' maaíi yu' Fenice quiwen, vite' Chipre quiwesu, vite' Antioquía chjambsu cysũ pa'jrra vite nasa yuutyi' pta'shmée judiu ji'j pwe'sh yuurráaty pta'shi' Dyus yuwe u'sesa's. 20 Nava Dyus yacj fi'nzesa Chipre vite' Cirene quiwejuwe'sh maaíi yu' Antioquía chjambte pa'jrra', judiuwe'shmeetyva pta'shtyi Jesus caapiya'jni ewte fi'nzewa'ja's. 21 Atsa' Dyus pu'chte', tyãawe'sha' nyafíi jypumbana fi'nzeni's nvijtrra Jesus caapiya'jni's nwẽese'jty. 22 Tyã'wẽty Dyusa's nwẽese'j jĩni's Jerusalente pcjaacjena ũssa' jiyurra', Bernabea's caajty Antioquía chjambna. 23 Atsa' Bernabea' cyte pa'jrra' wala wechac Dyus tyã'wẽ pu'chni's uyrra. Sa' jyucaytyi yu'cypejc jypumbamée ew Dyus yacj fi'nzecajn. 24 Tyãa pa'gatey Bernabea' Dyus Espiritu's tyajy ũuste jyuca jypa'garra Dyus yacj yuurráa fi'nzesac yu'. Tyajũ' nasaty wala ya'cnaycu Dyus jĩi. 25 Tyã'wẽ yũurra', Bernabea' Tarso chjambna Saulo's pe'jya' u'jrra', Antioquía chjambte nuypa'cj. 26 Sa' cyte teech añuty pcjaacjena ũsu' nasa ma'wẽsatyva jyuca caapiya'jna. Antioquíatety nyafyrraj cristiano jĩna cysusnisa yuu Cristo's nwẽese'jsawe'shtyi. 27 Tyãn ensu' Dyus yuwe pta'shsawe'sh Jerusalenu yuusa pa'jty Antioquíate. 28 Teechsa Agabo yaasesa' Dyus Espiritu caajiyu'tje', yacjtjẽ'jwe'sh cshavyte yujurra: Judiuwe'sh quiwete jyuca wẽje en pa'jana jĩnac pta'sh. (Tyã'wẽ pta'shni' cytey yuuc jycaajsa Claudio ente.) 29 Tyã'wẽ wẽje en pa'jana jĩni's wẽse'jrra', Dyus yacj fi'nzesa Antioquíatewe'sha' tyãawe'sh ji'pjuni yacj pu'chya' yajcytyi yacjtjẽ'jwe'sh Judea quiwetewe'shtyi. 30 Tyajũ' peeswa'ja's pcjacjrra caajty Bernabé Saulo yacj Judeate ancianowe'shtyi ducjcajn.

Hechos 12

1 Tyãn ensu' jycaajsa Herodesa' pcyuuya' yajcycu Dyus yacj fi'nzesaty. 2 Sa' cchilluj quiicje'cj Juan nyacj Jacobo's. 3 Tyã'wẽ yũute' Jacobowe'shtyi atsesa judiuwe'sha' wechaty jycaajsa Herodesa's, atsa' Pedronava preesu'cjaacj quiicje'jya'. Pan levadura ji'pjmée ũ'wa'j fiesta entec tyã'wẽ yũu. 4 Herodesa' Pedro's preesu tundrra' carcelte ctyaaja'cj. Custe pajnz us yu'ptjejna pe'tewa'jsa soldau tyajc, yu'ptjej iisa pajnz pajnz yujucajn. Pascua fiesta en scjẽwte nasaa cshavyte cutyi'jya' sũjrrac tyã'wẽ yũu. 5 Atsa' Pedro' carcelte wala ew yupni ũsu'c, nava Dyus yacj fi'nzesawe'sh yu' Dyus yacj pu'vituméety puuty we'wena ũsu' Pedro pa'gate. 6 Herodesa' Pedro's nasaa cshavyte cutyi'jwa'j en ãjatste', tyãa custe Pedro' dejc e'nz soldau pyãjte, e'nz cadenaju tundni. Naapcachja' vite e'nz soldau yu' carcel vitytety yupna ũsu'. 7 Tyãa dundte Dyus angel vyaarráa yuute', carcelte jyuca eena'c cweetj. Tyajũ' angela' na'jĩnac tu'cacana Pedro's fĩty: —Dund yuj mquiite jĩtspcachja', tsam cadena' chucuetety Pedro cuseju. 8 Atsa' qui' we'wec tyãa angela': —Iindy jytundni's ya'jytundrra, pelgatyi's mpaatj jĩte', Pedro' tyã'wẽy yũuc. Tyajũ' tyãa angela' qui' we'wec: —Atyja's jycaatsrra myuj andy e'stey jĩte', 9 Pedro' angel e'stey casejc, isa angela' eca cutyi'jitsteva csha'wnaváa ũsne'tca sũjnarráa yajcyna. 10 Nava nyafy vityte soldau yupna ũsnite scjẽwrra', e'ste vityte soldau yupna ũsniteva scjẽwtyi. Sa' eca casejwa'j tsam vityte sẽjetspcachja', tyãa vitya' peecyrráa pjaatec. Atsa' casejrra u'jty clliicjunsu. Tyajũ' angela' Pedrorráana nvijtrra u'cj. 11 Tyajũ' Pedro' naasũjc: Csha'wnimeega yu', isa Dyusne' tyajy angela's caaj Herodes cuseju andya's nwe'weya', vite' judiuwe'shva nacue wala ewmée yũuya' ũytjasu'ty tyãaju nwe'wecajn sũjnac yajcy. 12 Pedro' tyã'wẽ ew jiyurra' u'cj Juan Marcos njĩ'j Maria yatna. Cyte' wala cuj pcjaacjerra Pedro pa'gate Dyusa's neewe'wenaty ũsu'. 13 Cyte cũjrra vityte uca'cate', teech luuch u'y Rode yaasesac tjengya' casej. 14 Nava Pedro we'weni's jiyurra', vitya's pjaandemée wechana qui' shawendcu dyiigay wuwuurráa: —Pedro' vityte ũsa' jĩna pta'shya'. 15 Atsa' na'jĩnaty we'we: —Luucu we'wena ũsi'cha jĩteva: —Ĩshiija'tsmeetj, isa yuja' jĩte': —Pedromée, tyãa yacj pi'cyna u'jusa angelrráana jĩty. 16 Tyã'wẽteva, Pedro yu' vityte uca'cana nescu yu'. Atsa' vitya's pjaandeya' u'jrra', Pedro's uyrra wala cuj yajcytyi. 17 Nava shuuna' yuucajn Pedro' cuseju pta'shrra', Dyus ma'wẽ carceluj nwe'weni's jyuca pta'shcu. Sa': —Jacobo vite' cue'sh yacjtjẽ'jwe'shtyi mpeeta'shwe tyã'jĩna'va, tyãa yu' casejna u'cj vite ajte. 18 Cuscuuscjẽ cjicjynite', wala cuj yajcyna ũucjtyi soldauwe'sha' tyã'wẽ Pedro ma'wẽ yũuteva jiyumeerra. 19 Tyajũ' jycaajsa Herodesa' pacueya' caacj, nava uymeete' cyte carcelte tjengsa soldautycu icj caaj. Tyãa e'surráa Herodesa' Judea quiweju casejrra Cesarea quiwetec u'pya' u'j. 20 Herodesa' wala puiina ũsu'c Tiro Sidón quiwete nasa yacj. Tyãa pa'gaty tyãa nasa' Herodes tashte mjĩisa Blasto yaasesa's vyu ducjrra tyãa yacj u'j jycaajsa tashte utyaarra puiimée fi'nzewa'ja's puuty we'weya'. Tyã'wẽ yũumeete', tyãa nasa' jycaajsa quiwejurráaty ũ'a's jypa'gana fi'nzesa yu'. 21 Atsa' jycaajsa Herodesa' pta'shcu quĩj ente tyajy tashte utyaawa'ja'sva. Sa' tyãa en ãjte', Herodesa' jycaajsa atjni ropaty atjrra tyajy u'pnite cachrra we'wec. 22 Tyajũ' nasa' na'jĩnaty wechana sus we'we: —Na'wẽ we'wesa' naa quiwete nasamée, Dyusa' jĩtspcachja', 23 tyãa dundtey Dyus angela' acasa ũscu Herodesa's, atsa' jyuca wes ũ'te' uuc, tyã'wẽ nasaa wechani's wechana yaacypa'ga. 24 Nava Dyus yuwe yu' jweeíirráac walaana u'j mtee mteeva pta'shni. 25 Tyajũ' Bernabé Saulowe'sha' mjĩia's jyã'jrra Jerusalenuj qui' shawendtyi Juan Marcosa's pe'jrra.

Hechos 13

1 Antioquía chjambte pcjaacjena ũssa yacj ũsu'ty Dyus yuwe pta'shsa vite' Dyus leya's jiisava: Bernabé, vite' cjũch Simon jĩnisa, vite' Lucio Cirene chjambuwe'sh, vite' Manaén Galileate jycaajsa Herodes yacj ij walaasáa, vite' Saulo'. 2 Tyãawe'sha' teech ente' Dyusna selpiina yũunaana ũste', Dyus Espiritu' na'wẽc we'we: —Saulo Bernabé yacj mcaajwe andya's selpicajn, tyãawe'sha' andy pa'yanisata' mjĩiwa'jsa jĩc. 3 Tyajũ' yũunaana jyã'jrra', tyãawe'sh dyictjesu peequinzerra Dyusna neewe'wena' caajty. 4 Dyus Espiritu caatje', Bernabé Saulowe'sha' Seleucia chjambna u'jrra tyajũ' barcote cjẽerra ĩcj pyãjte Chipre quiwentyi u'j. 5 Tyãa quiwete Salamina chjambte pa'jrra', judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su Dyus yuwe's pta'shya' tacjtyi. Sa' Juan Marcosnava iipe'jty yu' pu'chwa'jsa. 6 Chipre quiwe's pecũjna jyã'jatsrra', Pafos chjambtety pa'j. Sa' cyte' teech judiu dyijyuusáa Barjesus yaasesa'styi uy. Tyãa pitstjẽ'ja' wala ĩshiisa yu'c Dyus yuwe pta'shsatj jĩna ĩshiina. 7 Tyãa dyijyuusá' cyte ne'jue'sh wala jiisa Sergio Paulo tashte mjĩisac yu'. Tyãa ne'jue'sha' Dyus yuwe's wẽse'j wẽerra Bernabewe'shtyi pa'yac. 8 Nava tyãa dyijyuusáa Elimasa' Bernabewe'shtyi' cwe'we'j wẽeme', ne'jue'sha' Dyus yuwe's jiyucajmen. 9 Tyã'wẽ yũute', Dyus Espiritu's ũuste jyuca ji'pjsa Saulo Pablo yaasesa' dyijyuusáa dyi'pte ũuscha tjengrra', na'jĩc: 10 —Ĩshiina fi'nzesa, ewmeesa, echtjẽ'j luuch, ewsa yu'sa' jyuca ajtsena fi'nzesa ¿mjĩitenga Dyus yuwe ewsa's yupmée fi'nze'tsmée? 11 Tyãa pa'ga Dyusa' indya's ãchjíi castigaĩna, atsa' uyya' ãjamée fi'nzene'nga naa ensu' jĩtspcachja', tyãa dundtey uyya' ãjameerra' maarráatyva pacuec pu'quisrra pe'jna u'cjan. 12 Tyajũ' cyte ne'jue'sha' tyã'wẽ yũuni's uyrra', Jesus caapiya'jni's isa yujna sũjna ũuste jypa'gac. 13 Pablo vite' tyãa yacj pi'cyna u'jusa yã'jrra barcote cjẽerra Pafos chjambu casejty Panfilia quiwete Perge chjambte pa'jya'. Nava Juan Marcos yu' Perge chjambte pa'jrrarráa qui' shawendcu Jerusalennay. 14 Pablowe'sha' Perge chjambu casejrra Pisidia quiwete Antioquía chjambnaty u'j. Cyte pa'jrra', jycaase ensu' judiuwe'sh pcjaacjeni yatte u'caty. 15 Atsa' pcjaacjeni yatte npiitstjẽ'ja' Dyus ley vite' Dyus yuwe pta'shsa fi'jni's lẽeyna jyã'jrra', na'wẽty we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, quĩj we'wewa'j ji'pjrra', myu'cypejwe nasaty ãchjíi jĩte', 16 Pablo' quiitena'va cuseju shuuna' yuuwa'ja's pta'shna'va we'wec: —Israel ji'jwe'sh, vite nasava Dyusna nwẽese'jsa, jypa'yacy mwẽese'jwe: 17 Israelwe'sh Dyusa' cue'sh yatsgawe'shtyi tyjityjrra wala cpeena'cj Egipto quiwete nee ũsiyna, sa' tyãa quiwejũ cutyi'cj quĩjva seena'sa caavya'ja'jrra. 18 Dyusa' nasa u'pnimée quiwete cuarenta añu wantãycu nasa ãjmée yũuna fi'nze'tsteva. 19 Sa' Canaan quiwete nasaty jyuca iviituc tyãa quiwe's cue'sh yatsgawe'shtyi ũsya'. 20 Tyajũ' cuatrocientos cincuenta añu ãjpcach jycaajwa'jsa ji'pjmée cue'shtyi tjengwa'jsa cjuẽsrráac nvijt, Dyus yuwe pta'shsa Samuel entepcach. 21 Tyajũty tyãawe'shíi pẽjy teech jycaajwa'jsa, atsa' Dyusa' ũscu cuarenta añu jycaajwa'jsa Cis nchi'c Saul yaasesa's. Tyãa pitstjẽ'ja' Benjamin ji'cj yu'. 22 Tyãa e'su' Dyusíi Saula's jycaajnijũ cutyi'jrra, Davida'scu jycaajwa'jsa qui'p. Sa' na'wẽc we'we: Isaí nchi'c David yuurráa andy jycaajni's cytey yuuwa'jsa uytju tyã' andy wendynisa' jĩc. 23 Jesusa' David ji'tjewe'shcu yu', atsa' tyã'snac Dyusa' nvijt Israelwe'shtyi nwe'wewa'jsa, nyafiitey Dyusa' ma'wẽne' ũsya' neeyũu tyã'sa' cytey yuuc. 24 Jesus pa'jmeyna Juana' Israel nasa jyucaysaty pta'shcu: I'cue'sh pcaltyi jyuca nvijtrra Dyus tashte mishawendwe yu'te ya'bautisãyna jĩna. 25 Sa' Juana' tyajy uu en utyaatste', na'wẽc we'we: Andya' i'cue'sh ũytjasu'i'cue tyãameetj. Andy e'ste teech yuja' tyajy pelgatyi wesrráa yujnava andya' cjijmbya' selpimeesatj jĩc. 26 Yacjtjẽ'jwe'sh Abrahan ji'j, vite nasava Dyusna nwẽese'jsa i'cue'sh ewte neeyũuwa'ja's pta'shnic yuu. 27 Nava Jerusalente ũssa vite' tyãawe'sh npiitstjẽ'jsava jiyumeeta' Jesusa' quimteva. Sa' Dyus yuwe pta'shsa fi'jni'sva jiyumeeta' pcjaacjeni yat-su jycaase een isa lẽeyrrava. Sa' tyãawe'shíirráa Jesusa's ewmeete nvijtrra', Dyus yuwe pta'shsa fi'jni tyãawe'sh lẽeyni's cytey yuuty. 28 Tyã'wẽ Jesus ewmée yũuni's uymeerrava Pilato's yuwe ũstyi Jesusa's quiicje'cjan. 29 Tyajũ' Dyus librute ma'wẽne' fi'jni ũsu' tyã'sa' jyuca cytey yuurra', Jesusa's cluusu spajcyrra pendaaty. 30 Nava Dyusa' uuniijũ qui' ĩtyi vitcu. 31 Atsa' Jesusa' wala cuj en vyaac Galileajuwe'sh Jerusalenna pi'cyna yuusaty. Tyãasa tyãawe'sha' Jesus quimteva pta'shsata'. 32 Tyãa pa'ga cue'shva i'cue'shtyi pta'shitstja'w nyafiitey cue'sh yatsgawe'shtyi Dyusa' ũsya' neeyũuc tyã'sna. 33 Cue'sha' yatsgawe'sh ji'tja'w, tyãa pa'gac Dyusa' tyajy ũsya' neeyũuni's cue'sh yacj cytey yuurra, Jesusa's uuniijũva ĩtyi vit, salmo doste na'wẽ fi'jni ũsa' tyã'wẽy: Indya' andy nchi'cngu. Atsa' indya's uuniijũva ĩtyi vittju ãchja' jĩc. 34 Uute' tyãa cacue' suweecajmen ĩtyi yuuwa'ja's Dyusa' pta'shcu tyajy librute na'jĩna: I'cue'shtyi peeygãawa'ja's David yacj puuty we'wetj tyã'sa' cytey yu'nja jĩc. 35 Tyãasac salmo vite ajcjẽva na'jĩ': Indyna selpisáa peeygãanisa cacue's nvijtmeene'nga suweewe'shte jĩ'c. 36 Tyã'wẽ we'weni' isa cytey yuuyujc. Tyajíic Davida' tyãn ensu' Dyus jycaajni's cytey yuurra e'su' uuc, atsa' tyajy cacue's yatsgawe'sh pendaniitey pendaate', tyajy cacue' cytee jyuca ptsuuc. 37 Nava Dyusa' Jesusa's uuniijũva ĩtyi vitcu, atsa' tyãa cacue' ptsuume'. 38 Ãchja' yacjtjẽ'jwe'sh i'cue'sha' mjiyuwe: I'cue'sh pcaltyi peltunãywa'ja's pta'shi'tja'w, nava peltunãywa'jsa' Jesus yuurrá'. 39 Nyafíi Moises leya's nwẽese'jrrava, perdona's uymeei'cue. Nava Jesusna yajcyrra nwẽese'jrra', perdona's uyuune'cue maava. 40 Mpa'yajcywe, tyã'wẽme', nyafíi Dyus yuwe pta'shsa na'wẽ we'wety tyã' cytey yuuwe'shta': 41 Weechsawe'sh, mpa'yajcywe. I'cue'sh vituwa'ja's mũucjwe. Tyã'wẽme', andyíi Dyustju na', Tyã'wẽ yũuwa'j en ãjte', quĩjva seena'rráa yu'nja. Tyã'wẽ yũuwa'ja's pta'shteva, i'cue'sha' jypa'gameene'cue jĩnaty we'we jĩc Pablo'. 42 Tyajũ' Pablo' tyã'wẽ pta'shrra', tyãa yacj pi'cyna u'jusa yacj judiuwe'sh pcjaacjeni yatu casejetste', cyte ũssa judiu ji'jmeerrava Pablowe'shtyi qui' pi'cytyi vite jycaase ente tyã'wẽy pta'shya' yuucajn. 43 Cyte pcjaacjeni ptsuute', judiuwe'sh wala cujsa vite' judiu ji'jmeerrava judiuwe'sh caapiya'jni's jypa'gasa Dyus yuwe's wala ew nwẽese'jrra', Pablowe'sh caapiya'jni's nwẽese'jsaty yuu. Atsa' Pablowe'sha' wala yu'cypejty Dyus peeygãanite wa'lmée fi'nzecajn. 44 Vite qui'su jycaase ente', chjambte nasa jyucay pcjaacjety Dyus yuwe's wẽse'jya'. 45 Nava tyã'wẽ nasa wala pcjaacjete', cyte judiuwe'sha' wala ũusacharra Pablowe'shtyi atsewe'wena wẽeshuty. 46 Tyã'wẽteva, Pablowe'sha' ũucjmeety na'jĩna we'we: —Dyus yuwe's nyafyte i'cue'sh judiu ji'j cjuẽ'ytyi pta'shwa'cj yu', cyajtja'w pta'sh. Nava jypa'gameeyã'ji'cue ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's, atsa' ãchja' u'juetstja'w judiumée vite nasaty pta'shya'. 47 Dyusa' cue'shtyi na'wẽc we'wena caaj: Nasa cshavysu eena' cweetjwa'jsatj nvijt i'cue'shtyi', Sa' tyã'wẽy maa quiweteva ewsa's pta'shwa'jsa jĩc. 48 Atsa' judiu ji'jmée vite nasa tyã'jĩni's wẽse'jrra', Dyus yuwe' wala ewsa yu'ga jĩna wecharra maarrajne'ta bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'jsa yu' tyãa yu' jyucay Dyus yuwe's jypa'gaty. 49 Tyã'wẽc Dyus yuwe's pta'shni yuu tyãa quiwete jyuca. 50 Nava tyãa chjambte judiuwe'sha' nasa jytujtjesa pety u'y yã'jrra cyteerraj puuty we'werra, Pablowe'shtyi pcyuuya' yajcytyi tyãa quiwejũ cutyi'pjcach. 51 Tyã'wẽ yũute', Pablowe'sha' tyãawe'sh chindate quiwe tujnda's sacueecuerra u'jty Iconio chjambna. 52 Nava cyte nasa Dyus yuwe's nwẽese'jsa yu', wala wechana neeyũuty, Dyus Espiritu's ũuste jypa'garra.

Hechos 14

1 Pablowe'sha' Iconio chjambte pa'jrra', judiuwe'sh pcjaacjeni yatte u'carra, Dyus yuwe zhichcuesa's pta'shte', wala jypa'gaty judiuwe'sh vite' judiuwe'shmeesava. 2 Nava judiuwe'sh Jesus caapiya'jni's atsesa yu' judiu ji'jmée vite nasaty ewmée yu'tywe'werra yacjtjẽ'jwe'shtyi atseyaacywa'ja's vittyi. 3 Tyã'wẽ atsepa'gaíirráaty Pablowe'sha' jweeíirráa cyte tyach ũsu', Dyusa' pu'chjina sũjna ũucjmée pta'shna. Atsa' Pablowe'sh tyã'wẽ Dyus peeygãani's pta'shte', Dyusa' cyte nasa wẽse'jsa yuutyi' ewcu caajiyu'j Pablowe'shtyi quĩjva seena'sa's caavya'ja'jya' ãjawa'ja's ũsrra. 4 Atsa' tyãa chjambtewe'sha' tyuteety, vite' judiu atsesawe'sh ju'ngu, vite' Pablowe'sh ju'ngu. 5 Tyajũ' judiuwe'sh vite' judiuwe'shmeesava cjuẽswe'sh yacj puuty we'wety Pablowe'shtyi wẽeshuna cuet wãatatajrra icjya'. 6 Nava Pablowe'sh jiyurra', ũpjna u'jty Licaonia quiwete Listra Derbe chjambna cysũ jyuca pecũjrra 7 Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shya'. 8 Sa' Listra chjambte pa'tje', cyte' teech pitstjẽ'j chinda ãtsa'sac u'pu'. Tyã' upyjíi tyã'wẽ yã'cj yu', sa' bagachte yujva u'juya' ãjasameec yu'. 9 Tyãa pitstjẽ'ja' Pablo pta'shni'scu wẽse'jna u'pu'. Atsa' Pablo' tyajy dyi'pte tjengrra' jiyuc nuycatyjina sũjni's. 10 Sa' suscu we'we: —Cu'le myuju jĩna. Naapcachja' tyãa pitstjẽ'ja' ũpjrra yujuna'va ew yã'cj u'juya' ãja. 11 Pablo tyã'wẽ yũuni's nasa uyrra', na'wẽty Licaonia yuweju weyna we'we: —¡Nasa na'wẽ yuurra dyuswe'sh cue'sh tashte quĩjty! jĩrra', 12 Bernabea's Jupiter jĩnaty cysusu', sa' Pablo's Mercurio jĩnaty we'we', wejy tjaacue we'wesa yuupa'ga. 13 Tyãawe'sh dyus Jupiter jĩ'ty tyã'sna neewe'wena ũsni yata' chjamb peecu'tjec ũsu', atsa' cyte selpisáa sacerdote' cla jyũna pa'cj quite zhichcuesa cjyũ'jũ'jrra. Atsa' nasa' Pablowe'shtyi wechana peejyũcuerra neewe'weya'vaty yu' tyãa claty icjna. 14 Nava Pablowe'sh jiyurra' tyã'wẽ yũute ñusrra peecy atjni ropaty sundena'va nasaa cshavyte cũjrra na'jĩnaty sus we'we: 15 —I'cue'sha' ¿quĩjya'cue tyã'wẽ yũ'? Cue'sha' nasa i'cue'sh na'wẽysa íirráatja'w. Sa' tyã'wẽ yũuna fi'nzenisa' seelpimeesa' naa pa'ga nvijtrra Dyus ĩtyĩsa cielu's pjeu'cj, quiwe, ĩcj wala cyte quĩjrraj ũstyna tyãaty jyuca tyã'snarráa selpiina neewe'wewa'ja' jĩna pta'shya' yuusarráatja'w. 16 Tyãa Dyusa' nyafíi ensu' nasatyi' nvijtcu ma'wẽva yũuna fi'nzecajn. 17 Nava Dyus ũsyujna sũjcajn caajiyu'jna nescu yu', nus caapa'ja'jna, uutjashtyi ew cchjãachja'jna, ũ'wa'ja's peejymée peesna, wẽt fi'nzewa'ja'sva ũsna jĩnac pta'sh. 18 Tyã'wẽ pta'shrrac wala tjẽyrráava pejca nasaty cnay, tyãawe'shtyi wechana cla icjna peejyũcuecajmen. 19 Tyãa e'su' judiuwe'sh Antioquía Iconio chjambuwe'sh pa'jrra cyte nasaty ewmée yu'tywe'werra cuet wãatatajty Pablo's. Tyã'wẽ yũurra', uuyã'jne' sũjrra wenzhna u'jrra chjamb ecajty wãatãj. 20 Nava cyteewe'sh Dyus yuwe's nwẽese'jsa yu', Pablo's tjengya' u'tje', Pablo' qui' ũus ji'pjurra quiiterra qui' chjambtey u'cac. Sa' vite cuscuscjẽ' Bernabé yacj Derbe chjambnaty u'j. 21 Derbe chjambte pa'jrra', Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shrra nasaty wala cnaytyi Dyus jĩi. Tyã'wẽ yũurraty shawend Listra, Iconio, Antioquía chjambsu iipa'j. 22 Tyãa chjambsu pa'jrra', Dyus yuwe's nwẽese'jsaty wala yu'cypejty Dyus jycaajna ũsnite u'ca wẽerra' Dyus yacj tyutemée fi'nzewa'ja', macue pytjaa ñuswa'j en pa'tjeva jĩna. 23 Sa' cysũ pcjaacjena ũsnisu jycaajwa'jsa ancianova pacuerra qui'ptyi. Tyã'wẽ yũurraty yũunaarra Dyus cusete neewe'werra nvijt. 24 Tyajũ u'jrra', Pisidia quiwesu scjẽwrra Panfilia quiwetety pa'j. 25 Tyãa quiwete Perge chjambte Dyus yuwe's pta'shrra Atalia chjambnaty u'j. 26 Tyajũ' barcote cjẽerra u'jty Antioquía chjambna, majũne'ta Dyus cusete neewe'werra mjĩiya' caajnisa yuu tyãa chjambnay. 27 Antioquía chjambte pa'jrra', cyte pcjaacjena ũssa yacjtjẽ'jwe'shtyi pta'shtyi Dyus ma'wẽne' tyãawe'shtyi pu'chrra judiu ji'jmée vite nasatyva Dyus yuwe's caajiyu'j tyã'sna. 28 Sa' Pablowe'sha' cyte wala tyach ũsu'ty Dyus yuwe's nwẽese'jsawe'sh yacj.

Hechos 15

1 Tyãa e'su' Judeajuwe'sh judiu Antioquía chjambte pa'jrra cyteewe'shtyi na'wẽty caapiya'jna ũsu': Ya'circuncidãywa'j ji'pji'cue Moises jycaajni's cytey yuuna. Tyã'wẽ yũumeerra', ewte neeyũuya' ãjameene'cue jĩna. 2 Atsa' tyã'wẽ caapiya'tje', Pablowe'sha' wala juuna' puuty we'wety tyã'wẽ pta'shsa yacj. Tyajũ' cyte pcjaacjena ũssa yacjtjẽ'jwe'sha' Pablowe'shtyi vite caapi'qui'jrra Jerusalenna caajty Jesus jycaajnisawe'sh vite' anciano cyteewe'sh yacj tyãa yuwe's paapẽjyna puuty we'wecajn. 3 Antioquía chjambte pcjaacjesa yacjtjẽ'jwe'sh caatje', Fenicia Samaria quiwesu scjẽwnaty u'j, judiu ji'jmée vite nasava Dyus yuwe's jypa'garra nyafíi jypumbana fi'nzeni's nvijttyi jĩna pta'shna. Atsa' cysũ yacjtjẽ'jwe'sha' wala wechaty tyã'wẽ jiyurra'. 4 Pablowe'sh Jerusalente pa'tje', cyte pcjaacjena ũssa vite' Jesus jycaajnisawe'sh ancianowe'sh yã'jrra jypa'gaty. Atsa' Pablowe'sha' jyuca pta'shtyi tyã'wẽ judiu ji'jmée vite nasatyva Dyusa' ewte neeyũuwa'ja's ũscu jĩna. 5 Nava maaíi yu' cyte ũssa fariseowe'sh Jesus caapiya'jni's jypa'gasarrava na'wẽty we'we yujurra: Judiu ji'jmée vite nasa ãchj u'se Dyus yuwe's jypa'gasawe'shtyi' circuncidãyrra, Moises jycaajni leya's jyuca nwẽese'cjan jycaatje yuuna jĩty. 6 Tyajũ' Jesus jycaajnisa vite' ancianowe'sh yacj pcjaacjerra tyãa yuwe's pjeu'jya' puuty we'wety. 7 Tyã'wẽ wala tyach tyãa yuwe's puuty we'wenijũ', Pedro' quiiterra na'wẽc we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sha' jii i'cue Dyusa' andya's tyjityjcu tyajy yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shcajn judiu ji'jmée vite nasatyva, cyaj tyãawe'shva jiyucajn. 8 Dyusa' jiia' maarraj nwẽese'jwa'jsateva, tyãasa íic vite nasava tyã'sna nwẽese'jwa'jsa yuutyi's tyajy Espiritu's ũs, cue'shtyiva ma'wẽga tyajy Espiritu's ũs tyã'wẽy. 9 Dyusa' maa yujtyva nasa fiisata' sũju'tsme' cue'sh yacj vite nasa yacj. Tyãasaíirráac vite nasarrava Jesusa's yaacysa yuutyi's tyãawe'sh pcaltyi' peltunãy. 10 Dyus tyã'wẽ yũurra nwe'wenisatyi's ¿quĩjya'cue i'cue'sha' jweeíirráa tjẽysa's yuutyana jycaaj wẽje'? Tyãa tjẽysa's cue'sh yatsgawe'sh yujva cytey yuuya' ãjameeta', atsa' cue'sh yu' wejytja'w ãjãmée. 11 Tyã'wẽ cue'sha' tyãa tjẽysa's cytey yũuya' ãjãmeeteva, Jesusa' peeygãjrra yuurráane' cue'shtyi' nwe'we sũju'tja'w. Tyãasane' vite nasatyva tyã'wẽyrráa nwe'we. 12 Pedro tyã'wẽ we'wete', jyucaysa shuuna'ty yuu, Pablowe'sh pta'shni's wẽse'jya'. Atsa' tyãawe'sha' pta'shtyi Dyusa' tyã'wẽc quim yujva ãjãnimeesa's caavya'ja'jya' ãjãwa'ja's cue'shtyi ũsrra judiu ji'jmée vite nasatyva jyuca pu'ch jĩna. 13 Tyãawe'sh pta'shna jyã'tje', Jacoboc we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, mwẽese'jwe. 14 Simon Pedro na'wẽc pta'sh judiu ji'jmée vite nasatyva Dyusa' nyafyrraj peeygãjrra tyãawe'shtyi tyjityjcu tyajy luuch yuuwa'jsa. 15 Tyã'wẽ yuuwa'ja's Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jty tyã' cytey yuuc. Tyãa fi'jni' na'jĩ'c: 16 Tyã'wẽ yũunijũ shawendrra, qui' tyaja'nja David tyaajni yat wetenisa's. Tyãa wetenisa's pjeu'jrra u'se vitrra nviitu'nja. 17 Cyaj maava jyuca Dyusa's pacueya' ãjatyna, Maa quiwejuwe'shva andya's jiyusa yu' jyuca. 18 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyusa' nyafíi enteycu tyã'wẽ we'wena caajiyu'j. 19 Tyãa pa'gatj andya' naasũju': Judiu ji'jmeerrava Dyusna nwẽese'jya' pacuesaatyi' cuch cue'sh leytyi nwẽese'jwa'ja's jycaajmée, 20 naasáa na'wẽ pta'shna fi'tjerráa ewna: Naa quiwega dyus ĩtyimeesa's wechaya' tajcy icjni chicha's ũ'wa'jme'. Sa' ptammeesa pcal yuuna fi'nzewa'jme'. Tyã'wẽy tajcynava tjucrra icjnisa chicha's ũ'wa'jme', eenava ũ'wa'jme'. 21 Tyã'wẽ yũumeete', Moises leya's nyafíi enteytyi tyãasu we'wena pta'shna yujna ũsu' chjamb iisa judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su jycaase ensu jĩc Jacobo'. 22 Tyajũ' Jesus jycaajnisawe'sh vite' ancianowe'sh cytee ũssa jyucaysa puuty we'wety Pablowe'sh yacj Antioquía chjambna caajya'. Sa' tyjityjtyi Judas Barsabás yaasesa's vite' Silas tyãawe'sh wala jytujtjesaty. 23 Tyãawe'sh yacj carta na'jĩna fi'jrra caajty: Jesus jycaajnisawe'sh vite' ancianowe'sh wechana yuwe cajatstja'w ayte ũssa yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysa yã'jrra judiu ji'jmée vite nasa Antioquíate ũssa i'cue'shtyi, vite' Siria Cilicia quiwetewe'shtyiva. 24 Cue'sha' jiyutja'w cue'sh yacj ũssa judiu maaíi yu' cue'sh jycaajmeeteva u'jrra tyãawe'sh caapiya'jni yacj i'cue'shtyi caypumba'jna ũsu'ne'ta Moises leya's nwẽese'jrra ya'circuncidaĩne'cue jĩna. 25 Tyã'wẽ yũupa'ga cue'sh jyucaysa na'wẽ yũuya' puuty we'werra cue'sh yacj ũssaty tyjityjrra i'cue'shtyi tjengya' cajatstja'w cue'sh yacjtjẽ'j Pablowe'sh 26 na'wẽ ñus cnaytyi cue'shtyi jype'jsa Jesucristo caapiya'jni's pta'shpa'ga tyãawe'sh yacj. 27 Atsa' cue'sh caajni Judas vite' Silas tyãawe'sh pa'jrra i'cue'shtyi pta'shityna ma'wẽ yũuwa'ja'sva ew ãate. 28 I'cue'shtyi' jwee yu' tjaacue jycaajmée na'wẽrráa yũuwa'ja'scu Dyus Espiritu' cue'shtyi caaũusutje'j: 29 Naa quiwega dyus ĩtyĩmeesa's wechaya' tajcy icjni chicha's ũ'wa'jme', eenava ũ'wa'jme', tajcynava tjucrra icjnisa chicha's ũ'wa'jme'. Ptammeesa pcal yuuna fi'nzewa'jme'. Na'wẽ neewe'we'tja'w tyãaty cytey yuuterráa ewna. Dyus yacj tyutemée mfi'nzewe. 30 Tyã'wẽ caatje', Silaswe'sha' Antioquíate pa'jrra cyteewe'sh yacj pcjaacjerra carta's ducjte', 31 tyãa carta's lẽeyrra wala wechaty tyã'wẽ zhichcue yu'cypejna fi'jni's uyrra. 32 Tyãa Silaswe'sha' Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy pta'shya' ãjasaty yu', tyãasa cyte yacjtjẽ'jwe'shtyi yu'cypejna wala cchjãachja'jty. 33 Tyãawe'sha' cyte manz en ũsrra qui' shawenduutste', cyte yacjtjẽ'jwe'sha' yuwe wala wechaa caajna caajty quimne'ta caaj tyãawe'sh tashnay. 34 Nava Silas yu' cyte neeyũuya'c yajcy. 35 Tyajũ' Pablowe'sha' Antioquíate Dyus yuwe's caapiya'jna nestyi yuu vite yacjtjẽ'jwe'sh yacj. 36 Tyãa e'su' Pablo' Bernabea's na'jĩc: —Yacjtjẽ'jwe'shtyi qui' tjengya' u'juega maa chjambsurraj ne'tca'w Dyus yuwe's pta'sh cysũ jyuca, ma'wẽ ũsteva uyya' jĩte', 37 Bernabea' Juan Marcosna pe'jrrac u'j wẽe. 38 Nava Pablo yu' pe'jna u'jya' wa'lcu, tyã'wẽ mjĩi pu'chna jyã'jmée Panfiliajũrráa shawendsa' sũjrra. 39 Tyajũ' puuty ũuscha we'werra tyuteety. Bernabea' Juan Marcosna pe'jrra Chipre quiwencu u'j, 40 naapcachja' Pablo' Silasnac tyjityj, tyãa yacj u'juwa'jsa. Atsa' cyte yacjtjẽ'jwe'sha' tyãawe'shtyi Dyus cusete neewe'wena jyã'jatspcachja', casejty. 41 Sa' u'jrra Siria Cilicia quiwesu yacjtjẽ'jwe'shtyi cchjãachja'jty Dyus yuwe's pta'shna.

Hechos 16

1 Pablo Silas yacj Derbe Listra chjambsu pa'jrra cyte puuty uytyi Jesucristo's jypa'gasa Timoteo yaasesa yacj. Tyajy njĩ'ja' Jesucristo's jypa'gasa judiu ji'tjeva, Timoteo ney yu' judiu ji'jmée griegoc yu'. 2 Listra Iconio chjambsu u'psa yacjtjẽ'jwe'sh maava jyucaty tyãa Timoteo's wala tuutje'je'. 3 Tyajũ' Pablo' tyãa Timoteo's pe'jrra u'jya'c yajcy, sa' caacircuncidaĩ'cj tyã'wẽ griego nchi'ca' jĩna cysũ judiuwe'sh atsewe'wecajmén. 4 Sa' Jerusalente Jesus jycaajnisa vite' ancianowe'sh fi'jni carta's jyucaty pta'shna u'jue' maa chjambsuva yacjtjẽ'jwe'shtyi. 5 Tyã'wẽ jiyurra', cysũ pcjaacjesawe'sha' jweeíirráaty chjãchja Dyus yacj fi'nze', atsa' nasa yu' een isaty pejnana u'jue' Jesus caapiya'jni's nwẽese'jna. 6 Tyajũ' Pablowe'sha' Frigia Galaciasuty ctejcana u'j, Dyus Espiritu' Asia quiwesu jwee yu' Dyus yuwe's caapta'shi'jme' naa pa'ga. 7 Sa' Misia quiwete utya cũjrra', Bitinia quiwen u'jue'nja'w sũjteva, Espiritu' u'cjaajme'. 8 Tyã'wẽ yũuyã'tje', Misia quiwen teejwend u'jrra, Troas chjambtety pa'j ĩcj wala pucate. 9 Cyte ũsrrac Pablo' teech custe csha'w teech pitstjẽ'j Macedoniatewe'sh na'wẽ pytjaa we'wena ũste: Macedoniate ctejcarra, cue'shtyi myuj pu'chya' jĩna. 10 Pablo csha'wte tyã'wẽ pa'ya yã'tje', Macedonia quiwen u'jya' pjeu'tja'w, cue'shtyi' Dyus tyã'wẽ cajatsna Macedoniatewe'shtyi tyajy yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shya' sũjrra. 11 Troas chjambuj barcote cjẽerra u'tja'w ĩcj pyãjte Samotracia quiwen. Sa' vite cuscuscjẽ' Neapolis chjambte pa'tja'w. 12 Tyajũ qui' u'jrra', Filipos chjambte pa'jrra manz en ũsu'tja'w. Tyãa chjamba' romanowe'sh iiyamunisa wala jytujtjesa yu'c Macedonia quiwete. 13 Teech jycaase ente' chjamb eca casejtja'w yu'wala pucate Dyus yacj puuty we'weya' pcjaacjenite, sa' Dyus yuwe's pta'shtja'w cyte u'y pcjaacjesaty. 14 Atsa' cyte pcjaacjesa teechsa' Lidiac yaase yu', Tiatira chjambuwe'sh, tela zhichcuesaty tyweysáa. Tyãa u'ya' Dyusna nwẽese'jsac tyã'wẽ Pablo pta'shni's wẽse'jna u'pu'. Atsa' Dyusa' tyajy ũuste caajiyu'cj Pablo pta'shni's. 15 Tyajũ' tyajy yattewe'sh yã'jrra jyuca yu'te ya'bautisãyrra', na'jĩnac cue'shtyi pytjaa we'wena pi'cy: —Ũ'cue' Dyus yacj fi'nzewa'jsate i'cue'sha' ew jiirra', ũ'cue yatte myujwe dejya' jĩrra ãandyijimeerra pe'jna u'cj. 16 Teech ente nyafíi ũsnitey u'juetsrra', puuty uytja'w teech cna'sa's echtjẽ'j tyajy ũuste caajiyu'tje pta'shna u'jusa yacj. Tyãa cna'sa' patron jype'jnisa cu'ga yu', sa' patronwe'shtyi wala vyu caacnayu'ju'cu'ga tyã'wẽ quĩjnava ũuste jiyurra nasaty pta'shna. 17 Tyãa cna'sa' cue'sh e'stey yuwe'c Pablo's na'wẽ sus we'wena: —Naa pitstjẽ'jwe'sha' cielute Dyusna selpisaata', tyãasaty i'cue'shtyi' pta'shi' ewte u'jwa'j dyi'ja's jĩna. 18 Manz enva tyã'wẽ yũute', nmejte' Pablo' cuchrra na'wẽc we'we tyãa cna'sa ũuste u'psa echtjẽ'ja's: —Jesucristo jycaajni's nwẽese'jrra, tyãa cna'sa ũusuj mcaasej jĩtspcachja', echtjẽ'ja' casejc. 19 Nava patronwe'sha' tyãa cna'sa pa'garráa vyu cnayna fi'nzeni's iviituyã'jrra', Pablowe'shtyi uwerra chjamb pyãjte jyũna u'jrra 20 cyte cjuẽswe'shtyi na'jĩnaty pãatyjĩ'cj: —Naa pitstjẽ'j judiuwe'sha' wala cuch yuuna ũsta' cue'sh chjambte. 21 Quĩjva cue'shtyi selpiwa'jmeesarráanaty caapiya'ja', atsa' tyã'sa' cytey yuuya' ãjãme'nja'w, cue'sha' romano nasatja'w naa pa'ga jĩte', 22 nasa' wala ũusachana ajtsety. Atsa' cjuẽswe'sha' Pablowe'shtyi csũupi'jrra pechuucue caajty. 23 Tyã'wẽ wala pcyuurra', carcelte ctyaaja'jrra cyte tjengna ũssa's wala jypa'yacy tjeng caatje', 24 cyte tjengsa' carcel dyiite jwee dyiiju pe'jna u'jrra telte chindaty se'wrrac qui'p. 25 Nava Pablowe'sh cuspyãj Dyus yacj puuty we'wena memna u'pte', vite preesu' wẽse'jna u'ppcachja', 26 ejnd seena' chjãchja u'tje', carcel vitya' jyuca pjaatety, atsa' preesu tundni cadenava chuctetety. 27 Tyajũ' carcelte tjengsa yajcyrra', carcel vity jyuca pjaaterra ũste uyrra', cchilla's cutyi'jrra peequíirráa ya'icjya'vac yu', preesu' jyuca casejrra u'jne'ta sũjna ũucjrra. 28 Atsa' Pablo' na'wẽc we'we: —Tyã'wẽ yũunu. Jyuca ũstja'w ayte jĩte', 29 carcelte tjengsa' bela pqui'tarra ũucjna wuwuurráa cũjrra, Pablowe'sh tashte peejyũcuec. 30 Tyajũ' Pablowe'shtyi cutyi'jrra na'wẽc pẽjy: —I'cue'sha' mpeeta'shwe, ¿ma'wẽ yũurra Dyusa's uyuuqui'tj? jĩte', 31 Pablowe'sha' na'wẽty pta'sh: —Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's jypa'garra yuurráa Dyus yacj fi'nzewa'ja's uyuune'nga pety iindy yattewe'sh yã'jrra jyuca. 32 Tyajũ' Dyus yuwe's pta'shtyi tyajy yattewe'sh jyucaysaty. 33 Sa' carcelte tjengsa' tyãa custey Pablowe'sh cpã'ty pcji'cyna'va tyajy yattewe'sh yã'jrra jyucaysa ya'bautisãytyi. 34 Tyajũ' tyajy yatna pe'jna u'jrra puutscu, sa' wala wechana ũsu'c Dyus yacj fi'nzewa'ja's ji'pjutja'w jyucaysa jĩna. 35 Tyajũ' cjuẽswe'sha' cusíi policia caajty carcelte tjengsa tashna Pablowe'shtyi' tyjweetecajn pta'shya'. 36 Atsa' carcelte tjengsa' pta'shcu Pablo's: —Cjuẽswe'sha' tyjweetecaajty i'cue'shtyi'. Atsa' casejrra ũucjmée me'jwe jĩte', 37 Pablo' na'wẽc we'we policiawe'shtyi: —Cue'sha' romano nasateva ajtserra nasa jyuca uyna ũste pcyuurra carcelte cyuupjtyi, quĩj yũupa'ga yuuweteva tyã'sa' jiyumey. Sa' ãchja' paatste quim yujva jiyunimeete tyjweete'nja'w ¿sũjuvá'nta? Tyã'wẽ yũuya' yu' ãjameetyna. Cue'shtyi cutyi'jya' tyãawe'sh yuu yuwetyna jĩte', 38 policiawe'sha' u'jrra cjuẽswe'shtyi tyã'wẽy pta'shte', tyãawe'sha' wala ũucjtyi, Pablowe'sha' romano nasateva jiyurra'. 39 Tyajũ' cjuẽswe'sha' Pablowe'sh tashna u'jrra jypumbane'tca'w jĩna pytjaa we'werra carceluj cutyi'jrra chjambuj casej caajty. 40 Atsa' Pablowe'sha' carceluj casejrra', cyte chjambte Lidia yatnaty u'j. Sa' ũucjmée meswe jĩna yacjtjẽ'jwe'shtyi cviisha'jrraty tyajũ casej.

Hechos 17

1 Pablo Silas yacj Anfípolis Apolonia chjambsu ctejcana u'jrra, Tesalónica chjambtety pa'j judiuwe'sh pcjaacjeni yatte. 2 Pablo' jycaase ensu' tecj qui'supcachcu Dyus libru ma'wẽne' we'we' tyã'sna caapiya'jna ũsu' judiuwe'sh pcjaacjeni yatte. 3 Sa' ãatec pta'sh: —Dyus tashuj yuusa' wala pytjaa yuurra uurrava qui' ĩtyi yuuwa'jsac yu', atsa' andy i'cue'shtyi pta'shi'tj Jesus jĩna tyãaíic Dyus tashuj yuusa Cristo yu'. 4 Tyajũ' judiuwe'sh maaíi yu' tyã'wẽ Jesusa' Dyus tashuj yuusa Cristo yuj yu'ne' sũjrra Pablowe'sh ju'nguty yuu. Tyã'wẽy wala cuj griego Dyusna nwẽese'jsava utyaaty, vite' u'yva wala cuj utyaaty jytujtjesawe'sh. 5 Tyã'wẽ yũute', vite judiuwe'sh Pablo pta'shni's atsesa yu' wala ũusacharra nasa ewmeesaty pcjacjrra chjambte wala seena' csuusu'ty cuch yuuna. Sa' Jasón yatte Pablowe'shtyi pacueya' u'jty tyajũ cutyi'jrra nasaa cshavyte ducjya'. 6 Nava tyãawe'shtyi uymeerra', Jasón vite' yacjtjẽ'jwe'sh cyte ũssarráatyva wenzhna u'jrra chjambte cjuẽs tashte cuutya'jrra na'wẽty wẽeshu: —Tyãa nasa naa quiwe's jyuca caypumba'jsawe'sh ayteva pa'tja, 7 atsa' Jasona' tyajy yattega jypa'ga. Tyãawe'sha' jyucaysa atse'ty Romate jycaajsa leya's, tyã'wẽ vite jycaajsa Jesus yaasesa ũsa' jĩrra. 8 Tyã'jĩna we'wete', cjuẽswe'sh nasa jyucaysa wala seena' sustyi. 9 Nava Jasón vite' tyãa yacj ũssawe'shtyi vyu cusa'jrrarráa tyjweetety. 10 Cyte yacjtjẽ'jwe'sha' tyãa custey wala dund caajty Pablowe'shtyi' Berea chjambna. Cyte pa'jna'va u'jty judiuwe'sh pcjaacjeni yatna. 11 Cyte judiuwe'sha' wala ew yu'ty Tesalonicatewe'sh na'wẽmée. Dyus yuwe's wala wechana jypa'garra, een isaty Dyus librute pacué' Pablowe'sh pta'shni isa dyijteva jiyuya'. 12 Tyã'wẽ cyteewe'sh wala cujsa jiyuty Pablo pta'shni' isa yuj yu'ga sũjna, vite' u'y griego jytujtjesa pety pitstjẽ'j yã'jrra. 13 Nava judiu Tesalonicatewe'sha' tyã'wẽ Pablo' Dyus yuwe's pta'shna ũsa' Bereate jĩni's jiyurra', Berea chjambna u'jrra cyte nasaty wala seena' caaũuscha'jty. 14 Atsa' cyte yacjtjẽ'jwe'sha' jwee yu' caajytjẽeyu'jmée Pablo's caajty Atenas dyi'j. Naasáa Silas Timoteo tyãawe'shrráaty neeyũu Bereate. 15 Pablo yacj pi'cyna u'jsawe'sha' Atenas chjambna pa'jty u'j. Sa' qui' Bereate shawendna pa'jrra', Pablo' i'cue'shtyi wala dund yuucaacj tyãa yacj ũsya' jĩnaty pta'sh Silaswe'shtyi'. 16 Pablo' Atenas chjambte Silas Timoteo tyãawe'shtyi ũytjasna ũsrra', wala cuj yajcyna fi'nze'c tyãa chjamba' naa quiwete dyus ĩtyimeesarrarráatycu tyacue wala ji'pj yu' naa pa'ga. 17 Tyãasac judiuwe'sh pcjaacjeni yatte judiuwe'sh yacj vite' judiumeerrava Dyusa's yaacysawe'sh yacj puuty we'we', sa' chjamb pyãjsuva een isac we'we' Dyus ĩtyimeesaty neewe'wesawe'sh yacj. 18 Tyajũ' cyte epicúreo caapiya'jni's piyana ũssawe'sh vite' estóico caapiya'jni's piyana ũssawe'sh pitstjẽ'ja' Pablo yacj puuty we'wety, naapcachja' maaíi yu' na'jĩnaty we'we' tyãawe'sh pwe'sh: —Naa tjẽ'ja' ¿quĩjqui'c tyacue wala we'we'? jĩ'ty. Naapcachja' vite we'werra': —Dyus jiyunimeesaty cysusnac pta'shi' jĩ'ty. Pablo' Jesus uurra qui' ĩtyĩ yuuni's pta'shpa'gaty tyã'jĩna we'we'. 19 Tyajũ' Pablo's teech ajte Areópago yaasesate pe'jna u'jrra paapẽjytyi: —Cue'shtyi meen peeta'sh na'wẽ yuwe u'sesa pta'shi'ng tyã'sa' jiyu wẽetja'w. 20 Na'wẽ quĩjva fiysa pta'shi'ng tyã'sa' ew ãate mcaajiyu'j jĩna. 21 Tyã'wẽ Atenastewe'sha' jyucaysa pcjaacjerra quĩjva u'se caapiya'jni's wẽse'jna puuty paapẽjynarráa fi'nzesaty yu', atsa' vite quiwejuwe'sh Atenaste u'p-ya' pa'jsava tyã'wẽytyi yu'. 22 Tyajũ' Pablo' Areópagote tyãawe'sh cshavyte yujurra we'wec: —Atenastewe'sh i'cue'sha' dyusa's wala yaacysane'cue sũju'tj. 23 Msuuva i'cue'sh dyusa's neewe'wenisu tjengna u'jurra', uytju teech altalte na'wẽ fi'jnisa: Jiyunimeesa Dyusa' jĩnisa. I'cue'sh na'wẽ jiyunimeesa dyus jĩna neewe'wene'cue tyãa Dyus jiyunimeesa'stju andya' ãate caajiyu'ju'. 24 Tyãa Dyuscu naa quiwe's vitrra cyte quĩjquĩjrraj ũstyna tyãatyva jyuca vit. Tyãa pa'ga tyãaíi namu' naa quiwe, cielu yã'jrra. Tyã' pitstjẽ'jwe'sh tyaajni yat-su ũsu'tsme'. 25 Tyã' naa quiwete nasa pu'chni fi'nzewa'jsame'. Tyãaíic cue'sh jyucaysa ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ũs, quĩjquĩjnava jyuca. 26 Sa' nasa maanzcuẽesava teech pitstjẽ'j ji'jrrarráa yuuwa'ja's vitrra, msuurraj u'pwa'jsateva pta'shna ena'sva tyujndec nus pa'jn qui' secna yuuwa'ja's. 27 Dyusa' ũsna sũjrra pacuerra' tjẽymée uycajncu tyã'wẽ yũu. Atsa' Dyusa's pacuete yu' cue'sh yacj jyu'jmeete ũsa'. 28 Cue'sha' Dyus ũste íirráatja'w ĩtyi ẽse'sena fi'nzeya' ãja'. Dyus ũste íity i'cue'sh ji'j wala fi'jya' jiisawe'sh na'wẽ we'we: Dyus taqui'nitja'w jĩna. 29 Tyã'wẽ Dyus taqui'niyã'jrra', pitstjẽ'jwe'sh ũus yajcyrra nasa na'wẽ piisani ũsta' vyuu bej, vyuu chijme, cuet tyã'wẽsa' cue'shtyi taqui'satyna sũjwa'j ji'pjmeetja'w. 30 Dyusa' nyafíi ensuy yu' ma'jĩme' nasa' jiimeerra ma'wẽva yũuteva. Nava ãchja' jyucaytyi jycaaja'c pcaltyi nvijtrra Dyusa'srráa pacuecajn. 31 Tyã'wẽme', Dyusa' teech ente naa quiwete yuuwesaty castigãywa'jsa tyjityjcu. Atsa' tyãa tyjityjnisa' cytey yuuyujuna. Tyã'wẽ yuuya' íirráac uurrava qui' ĩtyi yuu. 32 Tyã'wẽ uurrava qui' ĩtyi yuuc jĩni's wẽse'jrra', maaíi yu' weechtyi, naapcachja' vite we'werra': —Vite encjẽ qui' pta'shine'nga, tyagach qui' wẽse'je'nja'w jĩ'ty. 33 Tyã'jĩyã'tje', Pablo' u'cj. 34 Nava maaíi yu' Pablo pta'shni isa yujna sũjrra tyãa yacj utyaaty. Cyte utyaasaawe'sh teechsa' Dionisio Areópagote pcjaacjesatewe'shcu yu', sa' teech u'y Dámaris yaasesava utyaac, vite yã'jrra.

Hechos 18

1 Tyãa e'su', Pablo' Atenasuj casejrra Corinto chjambnac u'j. 2 Cyte' teech judiu Aquila yaasesa yacjcu puuty uy, Ponto quiwejuwe'sh. Aquila tyajy nyu Priscila yã'jrra u'serráa Italiaju pa'jrraty cyte ũsu', Romate jycaajsa Claudio' judiuwe'shtyi tyajũ jyuca cutyi'pja'ga. Atsa' Pablo' tyãawe'sh yatna u'jrra Aquilawe'sh yattec yuju. 3 Tyãawe'sh na'wẽy tultu catsrrac tyweyna fi'nzesa yu', tyãasac cyte neeyũu tyãawe'sh yacj mjĩina. 4 Sa' jycaase ensu' judiuwe'sh pcjaacjeni yatna u'jrra, cyte judiuwe'sh vite' judiumeesatyva Dyus yuwe's pta'shi'c Dyus jĩi cnayya'. 5 Silas Timoteo yacj Macedonia quiweju pa'tje', Pablo' vite mjĩia's nvijtrra, Dyus yuwe pta'shwa'tje yuurráac yuju een isa, Jesusa' Dyus tashuj yuusa Cristo yuj yu'c jĩna judiuwe'shtyi caajiyu'jna. 6 Nava tyãawe'sha' tyã'wẽ pta'shni's jypeejymeetja'w jĩrra ajtsena weechwa'ja's uytyi. Atsa' Pablo': —Andya' yuuwemeetj, i'cue'shtyi pta'sh yã'tj. Atsa' yuuwesa' i'cue'shi'cue peecy uuwa'ja's pacuena ũspa'ga jĩna tyajy atjni ropa's ya'tatac. Sa' tyã'wẽ yũupa'ga ãchja' u'juetstju judiu ji'jmée vite nasaty pta'shya' jĩc. 7 Tyã'jĩna'va judiuwe'sh pcjaacjeni yatuj casejna'va, teech pitstjẽ'j Justo yaasesa yatnac u'j, judiuwe'sh pcjaacjeni yat pucateyrráa. Tyãa pitstjẽ'ja' Dyusna neewe'wena fi'nzesac yu'. 8 Tyajũ' judiuwe'sh pcjaacjeni yattewe'sh npiitstjẽ'jsa Crispo' tyajy ũuste Jesusa's nwẽese'jya' yajcycu pety tyajy yattewe'sh yã'jrra jyuca. Tyã'wẽy Corintotewe'shva wala cujsa Cristo's jiyurra ũuste jypa'gaty yu'te ya'bautisãyna. 9 Tyãa e'su' Jesusa' teech custe na'jĩnac vyaarra we'we Pablo's: —Wej yujva ũucjmée Dyus yuwe's mpeeta'sh. Tyã'wẽme', naa chjambte andyna nwẽese'jwa'jsa wala ũs íirráata'. 10 Tyãa pa'ga andya' indy yacj pi'cyna ũstju, atsa' quim yujva indya's icjya' yu' ãjameetyna. 11 Tyã'jĩyã'tje', Pablo' Corinto chjambte tyãawe'sh cshavyte Dyus yuwe's caapiya'jna ũsu'c añu y medio ãjpcach. 12 Nava Acaya quiwete ne'jue'sh Galión ensu' judiuwe'sha' Pablo's ajtserra cjuẽs tashte jyũna u'jty. 13 Sa' na'jĩnaty pta'sh ne'jue'sha's: —Dyusa's nwẽese'jwa'ja's ley jycaaja'c tyãa jycaajnijũ casejrra Dyusa's fiy nwẽese'jwa'ja'scu caapiya'ja' naa pitstjẽ'ja' jĩte', 14 Pablo pasya'vagachja', ne'jue'sh Galión cjuẽ'y judiuwe'shtyi we'wec: —Yuwe ewmeesa's andya's pãatyjĩ'cjetsvatsa', pu'chjivá'nja i'cue'sh pãatyjĩ'cjni's. 15 Nava i'cue'sh pwe'sh fi'nzeni leyrrá' atsa' tyã'sa' i'cue'sh pwe'sh mpjeu'jwe. Andya' tyãasu' tjengu ji'pjmeetj jĩrra, 16 tyajũ eca cutyi'cj. 17 Atsa' judiuwe'sh pcjaacjeni yatte npiitstjẽ'jsa Sostenesa's uwerra, pãpaty griegowe'sh jyucaysa ne'jue'sh dyi'pte. Nava Galiona' cuch ma'jĩme'. 18 Tyã'wẽteva, Pablo' wala cuj en ũsu'c cyte. Tyãa e'suc cyte yacjtjẽ'jwe'shrráaty nvijtrra, Siria quiwen u'jwa'j ji'pju barcote cjẽerra Priscila Aquila yã'jrra. Tyãa dyi'j u'juetsrra', Cencrea chjambte pa'jrra barcote cjẽemey tyajy dycjasa's jyuca ctyiindyi'c. Dyus yacj yuurráa fi'nzewa'ja's Dyus yacj puuty we'wenac tyã'wẽ yũu. 19 Tyajũ' Efeso chjambte pa'jrra', Pablo' Priscila Aquilawe'shtyi nvijtna'va, judiuwe'sh pcjaacjeni yatna u'cj, cyte judiuwe'shtyi Dyus yuwe's caajiyu'jya'. 20 Atsa' tyãawe'sha' wala pytjaa we'wety cuj en ũscajn. Nava Pablo' cytey yuumée, 21 tyajũ qui' casejc na'jĩrra: —Jerusalente fiesta u'puya'va' cyte ũswa'j ji'ptju. Nava qui' shawendu'nja i'cue'shtyi tjengya', Dyus ma'wẽ jytjãaste' jĩna we'werra, Efeso chjambuj barcote cjẽerra u'cj. 22 Sa' Cesarea chjambte pa'jrra', Jerusalennac u'j cyte pcjaacjesawe'shtyi wechaya'. Tyajũ' Antioquía chjambnac u'j. 23 Cyte manz en ũsrrarráa, tyajũ qui' casejc Galacia Frigia quiwesu nyafíi pta'shnisu jyuca pecũjya', Dyus yacj fi'nzesawe'shtyi cchjãachja'jna. 24 Tyãa ensu' teech judiu Apolos yaasesa Alejandría chjambuwe'sh pa'cj Efeso chjambte, Dyus libru Moises fi'jni's ew jiisa caapiya'jya' shiingmeesa. 25 Sa' Jesucristo quimteva pta'shni jiic yu', tyãasac Juan yu'te bautisãynirráana jiirrava tyajy jiyuni yu'sa' jypumbamée caapiya'ja'. 26 Apolosa' judiuwe'sh pcjaacjeni yatte u'carra shiingmeec pta'shi'. Atsa' Priscila Aquilawe'sh jiyurra', tyãa Apolos tyã'srráa fii pe'jna u'jrra, jweeíirráaty ew pta'sh Jesucristo yacj fi'nzewa'ja's jyuca. 27 Atsa' Apolosa' Acaya quiwen u'juetste', yacjtjẽ'jwe'sha' u'jwa'ja's pu'chrra teech carta fi'jty Acayate yacjtjẽ'jwe'sh wa'lmée jypa'gacajn. Tyã'wẽ Acayate pa'jrra', wala pu'chcu Dyus peeygãjrra nwe'wenisaty na'wẽ yũuna: 28 Jesusa' Dyus tashuj yuusa Cristo yuj yu'c, i'cue'sh ũytjasni tyã'sna i'cue judiuwe'sh jypumba jĩnac pta'shi', Dyus librute ma'wẽ fi'jni ũsna tyãa yacj caaja'nda'jna.

Hechos 19

1 Apolosa' Corinto chjambte ũspcachja', Pablo' yatscjẽy pecũjni quiwesu pa'jna u'jrra Efeso chjambtec pa'j. Cytea' Jesucristo's iiwẽse'jsa yacj puuty uyrra', 2 na'wẽc pẽjy: —I'cue'sha' Jesucristo's jiyunijũ' ¿Dyus Espiritu's jypa'gacue'? jĩte', na'wẽty pas: —Dyus Espiritu's naa quiwete caajnic yuu jĩnirráa yujnava iiwẽse'jmeetja'w cue'sha'. 3 Tyajũ' Pablo' pẽjycu: —I'cue'sha' ¿quĩj yũuya' sũjrracue ya'bautisãy? jĩte', tyãawe'sh pasrra': —Juan pta'shrra': Ya'bautisãywa'ja' jĩc atsrráatja'w ya'bautisãy jĩty. 4 Tyajũ' Pablo' na'wẽc pta'sh: —Juana' yu'te bautisãycu pcaltyi nvijtrra peena yu' pcalte fi'nzemeene'cue, Dyus tashuj yuusa Cristo andy e'ste yuja' tyã'sna jypa'gaya' jĩrra bautisãysac yu' jĩte', 5 tyãawe'sha' ya'bautisãytyi Jesusa's nwẽese'jya' sũjrra. 6 Tyajũ' Pablo' tyãawe'sh dyictjesu peequinzerra Dyusa's neewe'wete', Dyus Espiritu' tyãawe'sh ũuste cjẽec. Atsa' vite yuweju we'weya' ãjawa'ja's jypa'gaty, sa' Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy pta'shya' ãjaty. 7 Tyã'wẽ yũusa' doce pitstjẽ'jty yu'. 8 Pablo' cyte ũsrra' judiuwe'sh pcjaacjeni yatna u'jna nescu yu' tecj a'tepcach. Sa' nasaty ewcu caajiyu'ju' Dyus jycaajwa'j ena's. 9 Nava vite yu' tyã'wẽ pta'shni's wẽse'j wẽemeerra, atsewe'wety nasaa cshavyte. Atsa' Pablo' tyãawe'sh tashuj tyuteerra Jesucristo's jypa'gasawe'shtyi pe'jna u'cj Tiranno caapiya'jni yatna, sa' cyte' een isac pta'shi' e'nz añupcach. 10 Atsa' Asia quiwesu u'psa jyucaysa jiyuty judiu vite' judiumeesava Jesus caapiya'jni's. 11 Tyajũ' Dyus pu'chte', Pablo' nuycatyji'c quĩj weete ãtsa'satyva jyuca. 12 Tyã'wẽ yũuyã'tje', Pablo ropa meerra' pañuelo quĩjrráanava jyũna u'jue'ty ãtsa'sawe'sh jya'ndycajn. Atsa' tyã's jya'ndyrrarráa quĩj weejuva catyji'ty, tyã'wẽy echva tyãawe'sh ũusuj caseje'ty. 13 Tyã'wẽ yũute', judiuwe'sh dyijyuurra echtyi nasaa ũusuj cutyi'jsawe'shva Jesus yase's cysusrra echtyi cutyi'jya' na'wẽty we'we': —Pablo cysusnisa Jesus yasete jycaajatstju casejcajn jĩnaty we'we'. 14 Tyã'wẽ yũusa' sacerdote npiitstjẽ'j Esceva nchi'c sietesaty tyã'wẽ yu'. 15 Macue tyã'wẽ we'weteva, echa' na'wẽc pas: —Jesusa's jiitj quimteva, sa' Pablo'sva iiuytju. Nava i'cue'sh yuutyi' jiimeetj quimteva. 16 Tyã'jĩna'va tyãa ech iiyamunisa nasa' jycaajna we'wesawe'sh cacuete ãapjrra, tyãawe'sh atjni ropaty sundena cpã'vitna yũute', tyãawe'sha' ũpjna u'jty sũpyrráa. 17 Tyã'wẽ yũuni's Efeso chjambte ũssa judiuwe'sh vite' judiumeesava jiyurra' Jesus yase's cysusya' wala ũucjtyi, sa' Jesusa's wechanarráaty fi'nze'. 18 Tyajũ' Pablo pta'shni' ewsa yujna sũjrra maanzcuẽesava utyaaty tyãawe'sh ewmée yũuna fi'nzeni's ãate pta'shna. 19 Atsa' tyã'wẽy dyijyuuna fi'nzesava jyucay tyãawe'sh libru ewmeesaty jyũna pa'jrra', jyucaysa dyi'pte cambtyi. Tyãa libru' jyucarraj yu' cincuenta mil peso ãjty pa'gasa yu'. 20 Tyã'wẽ yũute', Dyus yuwe' jweeíirráac chjãchja walaana u'j. 21 Tyãa e'su', Pablo' Jerusalenna u'juetsrra', Macedonia Acaya quiwesu pa'jna u'jya'c yajcy. Sa' Jerusalenuj Roma chjambnava u'jue'nja sũjnac yajcy. 22 Tyajũ' Macedonia quiwen caacj tyã'sna pu'chna u'jusa Timoteo vite' Erasto tyãawe'sh e'nzsaty. Nava tyãa yu' nee Asia quiwete ũsu'c manz en. 23 Tyãn ensu' wala seena' sustyi Dyus yuwe's ajtserrarráa. 24 Tyãa yuwe quiissa yu' Demetrio vyuu chijme's dyus Diana ũsni yat na'wẽ pjeu'jrra tyãa yacj mjĩisaty wala vyu caacnayu'jsac tyã'wẽ yũu. 25 Sa' tyãa yacj mjĩisa vite' tyãa na'wẽy pjeu'jsatyva jyuca pcjacjrra na'jĩc: —I'cue'sha' jii i'cue na'wẽ mjĩirra' quĩj yujva peejymeetja'w vyu uyu'. 26 Nava i'cue'sha' iiwẽse'jne'cue Pablo jĩnisa' naa chjamb Efesoterráamée, Asia quiwete msuuva nasatyi' jyuca tyajy ju'ngu tupjitsa', tyã'wẽ pitstjẽ'jwe'sh pjeu'jni dyusa' ĩtyimeesata' jĩrra. 27 Na'sa' mpa'yajcywe. Tyã'wẽ yũumeete', cue'sh mjĩinirráa vitumée, dyus Diana ũsni yat tyacue wala jytujtjesa yuu vituna. Atsa' Asia quiwetewe'sh jwee vite quiwetewe'shva dyus Diana tyacue zhichcuesa's jwee yu' nwẽese'jmeetyna. 28 Tyã'jĩna we'wete', wala ũusacharra na'jĩnaty sus we'we: —¡Efeso chjambte dyus Diana yuurráa maateva jytjaacue jytujtjesa'! jĩnaty sus. 29 Atsa' tyãa chjambtewe'sh jyuca ũusacharra e'nz pitstjẽ'j Macedoniajũwe'sh Pablo's pi'cyna yuusa Gayo Aristarco tyãawe'shrráaty uwerra wenzhna u'jty chjambte tyãawe'sh ũsnite. 30 Pablo' cyte u'ca wẽec nasaty we'weya'. Nava cyte yacjtjẽ'jwe'sha' ca'ga'jmeeta'. 31 Tyã'wẽy Pablo namicu cjuẽswe'sh jytujtjesava Pablo's cuch cyte u'cacaajmeeta'. 32 Naapcachja' pcjaacjesa yu' quĩjquĩjva ũuscha we'wena seena'ty susna ũsu'. Nava cyte pcjaacje pu'chsa jwee cujsa yu' jiimeety yu' quĩj yũupa'ga tyã'wẽ pcjaacjeteva. 33 Nava cyte ũssa maaíi yu' quĩj yũupa'ga ũusachana ũsteva jiisa', teech pitstjẽ'j Alejandro yaasesa's pta'shrra nasaa cshavyte ucapajcyna nuycũjty we'wewa'jsa. Atsa' tyãa pitstjẽ'ja' shuuna' yuuwa'ja's cuseju pta'shrra judiuwe'sha' yuuwemeetja'w jĩna we'we wẽec. 34 Nava judiu íirráateva jiyurra', jyucaysa qui' sus we'wety e'nz ora ãjpcach na'jĩna: —¡Efeso chjambte dyus Diana yuurráa maateva jytjaacue jytujtjesa'! jĩna. 35 Tyajũ' chjambte secretario' pejca shuuna' vitrra' na'jĩc: —Efesotewe'sh mwẽese'jwe. Naa chjambte nasa' dyus Diana ũsni yata's wala jypa'yacy tjengna vite' Diana's piisanisa cieluju quĩjc tyã'snava tyã'wẽy ew jype'jwa'jsateva jyuca jiita' maa quiwetewe'shva. 36 Atsa' ¿ma'wẽ yũurra tyã'sa' tjengmée nvijt-ya' ãjatyqui? Tyã'wẽ yu' yuumeetyna. Tyãa pa'ga wejy cuj yajcymée shuuna' myuuwe. 37 Tyãa pa'gatey e'nz pitstjẽ'j i'cue'sh jyũna cũji'cue tyãawe'sha' i'cue'sh dyus Diana's suwvameeta' sa' atsewe'wenava ũsmeeta'. 38 Meerra' Demetrio vite' tyãa yacj mjĩisawe'shrráa maa yacj iipuiisarrava, pãatyjĩ'cjwa'j ji'pjta', tyãa pa'gatey cjuẽswe'sh ũsta', atsa' tyãawe'sh tashte pãatyjĩ'cjya' u'juetyna, cyaj caapdyi'pu'jrra yuwe's pjeu'jutyna quĩjterraj yuuwesateva. 39 I'cue'sha' cjuẽs tashtemée i'cue'sh pwe'shrráa puuty we'wewa'j ji'pjrrava, zhichcue mpuutywe'wewe tyã'wẽ susmée. 40 Na'wẽ ãchj susni yuwe's gobierno' paapẽyiváana atsa' seena' ewmeete neeyũuwa'tje ũstja'w, quĩjva yuuwemeete suspa'ga. 41 Tyã'wẽ we'werra', caaptsu'juc tyãa susni's.

Hechos 20

1 Yuwe susni ptsuute', Pablo' Dyus yacj fi'nzesawe'shtyi pa'yarra wala ew yu'cypejrrac tyãawe'shtyi wecharra Macedonia quiwen u'j. 2 Tyãa quiwesu jyuca pecũjc yacjtjẽ'jwe'sh ũucjwe'shte cchjãachja'jna. Sa' tyajũ' Grecia quiwenva u'cj. 3 Cyte tecj a'te ũsrra', barcote cjẽerra Siria quiwen u'jya'vac yu'. Nava judiuwe'sh icjya'vata' tyãa dyi'tje jĩni's jiyurrarráa, barcote u'jmée chindarráa maa dyi'june' pa'j tyã'wẽycu shawendya' yajcy, Macedonia quiwejuy uycjẽwna. 4 Tyãa yacj pi'cyna u'jty Sópater Bereajuwe'sh, Aristarco vite' Segundo Tesalonicajuwe'sh vite' Gayo Derbejuwe'sh vite' Timoteo vite' Tíquico Trófimo tyãawe'sha' Asia quiwetewe'shtyi yu'. 5 Tyãa yacjtjẽ'jwe'sha' dyi'j pyãjũ yatste u'jrra Troas chjambtety cue'shtyi ũytjas. 6 Pan levadura ji'pjmée ũ'ni fiesta scjẽwniitetja'w cue'sha' casej, Filipos chjambuj barcote cjẽerra, sa' tajts ente' cpajcytja'w Troas chjambte. Cyte siete entja'w ũsu'. 7 Qui'sen ente', Dyus yacj fi'nzesawe'sh yacj pcjaacjetja'w cyterraj pcjaacjerra ũ'ya'. Naapcachja' Pablo' Dyus yuwe's caapiya'cj. Tyã'wẽ cuscuscjẽ' u'jue ji'pjrra', tyach cuspyãjnpcachcu pta'shna ũsu', 8 teech piesate ẽete wala cuj lampara pqui'tanisa ũsu'ty cytee. 9 Atsa' cyte teech pitstacy Eutico yaasesac ventanate cachrra u'pu'. Tyã'wẽ Pablo' wala jyu'j we'wete', tyãa pitstacya' dee wẽerra dejna u'píi saapajcycu yat ẽe walaju, atsa' uuniisa'styi quiis. 10 Tyã'wẽ yũute', Pablo' sa'jrra, tyãa uusa's psha'ndrra na'wẽc we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, ñusnuwe, qui' ĩtyi yuuc jĩnac pta'sh. 11 Tyajũ' Pablo' qui' ẽe yatte tejcarra Santa Cena's puutscu. Tyã'wẽ yũurra cjicjyna sẽjpcach pta'shrrac u'j. 12 Tyãa pitstacya' qui' ĩtyi yuute', pe'jna u'jrra jyucaysa wala wechana neeyũuty. 13 Cue'sha' barcote cjẽerra yatste u'tja'w Asón chjambna, Pablo's cyte ũytjasya'. Naapcachja' tyã' chindajc u'j. 14 Asón chjambujc cue'sh yacj barcote cjẽe, atsa' tyajũtja'w Mitilene chjambna u'j. 15 Tyajũ qui' casejrra vite encjẽ' Quío quiwe pucasutja'w scjẽw. Sa' vite encjẽ' Samos quiwetec barco' dundte utyaa. Tyajũ qui' u'jrra', teech ajte Trogilio yaasesate pa'jrratja'w jycaase. Tyajũ' vite encjẽ' qui' u'jrra' Mileto chjambte pa'tja'w. 16 Pablo' Asia quiwete jytjẽeyuuya'mée, Efeso chjambte u'came', Jerusalente dund pa'jrra Pentecostes fiestate ũsya' sũjrra. 17 Sa' Mileto chjambte pa'jrra', Efeso chjambte ancianowe'shtyi pa'yac na'wẽ we'weya': 18 —Andya' Asia quiwete nyafyrraj pa'jíi quĩjtca yũuna fi'nze ãchpcach tyã'sa' i'cue'sha' jii i'cue. 19 Judiuwe'sh atsepa'ga tyacue wala ñuswa'j en pa'tjeva, Jesucristo's een isa selpiina bagachteva i'cue'shtyi ũ'ne pety cjacj pu'chna nestju yu' quim yujnava iiwejch we'wemée. 20 I'cue'shtyi selpiwa'jsa Dyus yuwe's pta'shmée yu' yuumée, nasaa cshavysu yat-suva caapiya'jna nestju yu'. 21 Tyã'wẽy judiuwe'sh vite' judiu ji'jmée tyãawe'shtyiva jyucaysaty pta'shtju: Dyus tashte shawendya' pcaltyi nvijtrra cue'shtyi jype'jsa Jesucristo'sva ũuste miipa'gawe jĩna. 22 Ãchja' u'juetstju Jerusalenna Espiritu caajni. Nava jiimée u'juetstju cyte jwee quĩjrra yuune'tjeva. 23 Naasáa na'wẽ yuurráa jiitj: maa chjambte u'tjeva Dyus Espiritu' pta'shna nescu yu' carcelte cyuupjni wala ñuswa'j ji'pjngu jĩna. 24 Nava tyã'sa' yaaqui'tsmeetj, sa' andy uuwa'ja's yujva ũucju'tsmeetj. Jesucristo neewe'wec Dyus peeygãani's tyã'sna uu entepcach wechana pta'shna fi'nzevatsrráa, tyã'wẽena sũju'tj. 25 Ayte i'cue'sh yacj ũsrra' Dyus jycaajwa'j ena's pta'shtju tyã's wẽse'jsa aytewe'sha' andya's ãchjuyã'ja' peena yu' uymeene'cue sũju'tj. 26 Nava andya' i'cue'shtyi caapiya'jyã'tj na' yuuwemeetj, 27 tyãa pa'gatey Dyus jytjãasni's paatste nvijtmée jyuca ãaterrarráatj pta'sh naa pa'ga. 28 Atsa' ãchja' peequíi ya'mpa'yajcywe, tyã'wẽy Jesucristo ee pcawrra weynisa Dyus luuchtyiva ew jype'jna, Dyus Espiritu' i'cue'shtyic tjengwa'jsa nvijt naa pa'ga. 29 Jiitj andy u'tje', vite pa'jatyna Dyus yacj fi'nzesawe'shtyi iviitu wẽena, shĩ'j weesweeva ma'wẽta piishaaty iviitu' tyã'wẽy yũuya'. 30 Jypa'yacymeerra', i'cue'sh pwe'shíiva casejene'cue isasa's pta'shipcachte caypumba'jwa'jrrá's pta'shna Dyus yacj fi'nzesaty caypumba'jna. 31 I'cue'sha' miiyajcywe, andya' tecj añutj teechsa na'wẽrraj yu'cypejna ũsu' en pety cus yã'jrra ũ'ne pety cjacj. 32 Ãchja' yacjtjẽ'jwe'shtyi Dyusa's neewe'werra tyajy cusete nviitutstju tyajy caapiya'jni's pechcanamée fi'nzecajn, tyãa pa'gatey tyajy yuwe' cchjãachja'jna wechana caafi'nze'jrra cielute tyajy nwe'wenisa jyucaysa yacj ũswa'ja'sva ũsya' ãjawa'jsa'. 33 Andya' i'cue'sh yacj ũsrra', vyu, ropa, tyã'wẽsa pees jytjãasna fi'nzemeetj quim yujnava. 34 I'cue'sha' ew jii i'cue tyã'wẽ yũumée, andy cuseju mjĩirratj quĩj peejini'sva uyu', vite' andy yacj u'jusawe'sh jĩiva tyã'wẽy. 35 Tyã'wẽ vite jypeejysaty pu'chwa'ja's caapiya'jnatj fi'nze bagachteva. Tyã'wẽ yũucajníic Jesucristova na'jĩ': Peessa yacj wejy wecha yuja' jypa'gasate jytjaacue jĩ'c. 36 Pablo' we'wena jyã'jrra', jyucaysa yacj peejyũcuerra Dyus yacj puuty we'wec. 37 Tyajũ' jyucaysa ũ'nena psha'ndrra Pablo's wechaty. 38 Tyã'wẽ peena yu' uymeene'cue jĩte', wala ñusna ũsu'ty, sa' pi'cyna u'jty barcote cjẽepcach.

Hechos 21

1 Yacjtjẽ'jwe'shtyi nvijtrra, barcote cjẽena'va teejwend u'tja'w teech ajte Cos yaasesate. Sa' vite encjẽ' Rodas quiwete pa'tja'w. Tyãajũ Pátara chjambnatja'w u'j. 2 Pátara chjambte pa'jrra, teech barco uytja'w Fenicia quiwen u'jsa, tyãatetja'w cjẽerra u'j. 3 Chipre quiwe's uynatja'w scjẽw, tyã' jembu ju'nguc neeyũu. Tyã'wẽ u'jrratja'w Siria quiwete pa'j. Sa' Tiro chjambte u'catja'w barco' cyte carga spãashwa'cj ji'pju' naa pa'ga. 4 Cyte' Cristo's nwẽese'jsawe'shtyitja'w uy, sa' siete entja'w ũsu' tyãawe'sh yacj. Atsa' tyãawe'shtyi Dyus Espiritu caajiyu'tje', Pablo's pta'shtyi Jerusalenna u'jmeene'nga jĩna. 5 Tyã'wẽteva, siete en scjẽuutspcachja', casejtja'w. Atsa' Cristo's nwẽese'jsawe'sh jyucaysa nyuuwe'sh pety luuch yã'jrra pi'cyna yuwe'ty chjamb ecaju casejpcach. Sa' cyte ĩcj pucate peejyũcuerra Dyus yacj puuty we'werra, 6 psha'ndna wechana'va barcote cjẽetja'w. Naapcachja' tyãawe'sha' shawendtyi yatna. 7 Cue'sha' Tiro chjambuj barcote u'jrra, Tolemaida chjambtetja'w pa'j. Cyte teech entja'w ũsu' yacjtjẽ'jwe'shtyi wechana. 8 Vite cuscuscjẽ' Pablo vite' tyãa yacj u'jusa yã'jrra casejtja'w Cesarea chjambna u'jya'. Cyte pa'jrra', Felipe yatna u'jrra cytetja'w dej. Tyãa yu' Pedro tyjityjcu siete diácono tyãatewe'shcu yu' Jesucristo caapiya'jni's jypa'garra pta'shna pecũjsa. 9 Tyãa Felipe' pajnz niisa cna'sasac ji'pju', Dyus we'weni's pta'shsa. 10 Cyte manz en ũspcachja', teech pitstjẽ'j pa'cj, Agabo yaasesa Judea quiwejuwe'sh, Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy pta'shsa. 11 Tyã' cue'shtyi puuty uyrra', Pablo jytundni's pẽjyrra peequíirráa chinda pety cuse yacj ya'jytundrra na'wẽc we'we: —Dyus Espiritu' pta'shi'c, Jerusalente judiuwe'sha' naa jytundni namu's na'wẽ tundrra vite nasaty ducjetyna jĩc. 12 Tyã'jĩni's wẽse'jrra', cue'sh vite' Cesareatewe'sh yã'jrra wala neevishatja'w Pablo's Jerusalenna u'cjamen. 13 Nava Pablo' na'wẽc pas: —¿Quĩjya'cue tyacue ñusna ũ'ne', andyna cjaawãshi'j wẽerra? Andya' Jesucristo's selpiipa'ga tundnirráa yuumée, Jerusalente uuwa'j ma'c yuu nava tyã'sa' ũucju'tsmeetj jĩc. 14 Neevishaya' ãjameeyã'jrra', Dyus ma'wẽ jytjãaste' cytey yuuna jĩnarráatja'w we'we. 15 Tyãa e'su', pjeu'jna'va Jerusalenna u'tja'w. 16 Atsa' Cesareate yacjtjẽ'jwe'sh pi'cyna yuwe'ty, vite' tyãawe'sh yacj teech pitstjẽ'j Chipre quiwejuwe'sh, wala tyachyã'j Dyus yacj fi'nzesa Mnasón yaasesava yuwe'c. Atsa' cue'sha' tyajy yatte dejya'tja'w puuty we'we. 17 Jerusalente pa'tje', cyte yacjtjẽ'jwe'sha' wala wechana jypa'gaty. 18 Vite encjẽ' Pablo' cue'sh yacj u'cj Jacobo yatna pa'jya', atsa' cytea' ancianowe'sh jyucaysaty ũsu'. 19 Pablo' wechana jyã'jrra', pta'shcu judiu ji'jmée vite nasa cshavysuva Dyus yuwe's pta'shte', tyãawe'shtyi Dyus ma'wẽ yũuni'sva jyuca. 20 Atsa' wẽse'jrra', Dyusa's wala wecharra na'wẽty pta'sh Pablo's: —Yacjtjẽ'j, indya' jiiyã'jne'nga judiu ji'jwe'sh wala cujsa Jesus caapiya'jni's jypa'gasa ũsta', sa' tyãawe'sha' Moises leya's nvijtmeete ewna jĩ'ty. 21 Tyãawe'sha' na'jĩni'sta jiyu: Indya' judiuwe'sh jyucaysaty vite quiwejuwe'shtyi caapiya'jrra Moises jycaajni's nwẽese'jmeene'cue, sa' i'cue'sh luuchtyiva circuncidãimeene'cue, quĩj yujnava cytey yuuwa'jme', tyã'jĩnac pta'shi' jĩni's jiita'. 22 Sa' iindy pa'jni's jiyurra', tyãawe'sha' indya's wẽse'jya' pcjaacjetyna, atsa' ¿quĩj yũucytja'w? 23 Wejyva na'wẽ yũune'nga: Ayte pajnz pitstjẽ'j ũsta'. Tyãawe'sha' Dyus yatte u'caya' ãjawa'ja's Moises ley jycaaja'c tyã'sa' cytey yuuya' ũsta'. 24 Atsa' indya' tyãawe'shtyi dyuus yatna pe'jna u'jrra ley jycaajni qui'swa'ja's cytey cyu'ju'june'nga pety indy yã'jrra. Sa' cyte ducjwa'ja'sva indyrrarráa deweene'nga. Tyajũ' tyãawe'sha' dycjasa's ctyiindyi'jityna indyva tyã'wẽy. Tyã'wẽ leya's cytey yuute', maava jiyutyna tyã'wẽ Pablo' leya's nviitwa'ja' jĩnac jycaaja' jĩrra' ĩshiija'ne'ta sũjna. 25 Nava judiu ji'jmée vite nasarrava Jesus caapiya'jni's jypa'gasawe'sh yu' ley jycaajni's cytey yuuwa'j ji'pjmeeta'. Tyãawe'shtyi' cue'sha' pta'shna fi'jyã'tja'w na'wẽ yũuwa'ja's: Dyus ĩtyimeesaty wechaya' tajcy icjni chicha's ũ'wa'jme', eenava ũ'wa'jme', tajcya's tjucrra icjnisa chicha'sva ũ'wa'jme', sa' ptammeesa' pcal yũuna fi'nzewa'jme' jĩna pta'shnisarrá's cytey yuuwa'jsata' jĩty. 26 Tyajũ' Pablo' tyãa pajnz pitstjẽ'jty pe'jna u'jrra', cuscus encjẽ' ley jycaajni's jyuca cytey yuurrac dyuus yat dyiite u'ca quĩj entepcach qui'sya'varrava tyãaty pta'shya'. 27 Sa' siete en qui'swa'jty jyuca jyã'jatspcachja', Asia quiwejuwe'sh judiuwe'sh pa'jrra Pablo's dyuus yatte uyrra', nasa jyucaysaty caaũuscha'jna'va Pablo's tundrra 28 na'wẽty sus we'we: —Israelwe'sh, mpu'chwe. Naa pitstjẽ'jíic msuuva jyuca nasa jyucaysaty caapiya'jna pecũju' cue'sh ji'jty atsewe'wena, Moises leynava tyã'wẽy. Sa' dyuus yatnava atsewe'we'c. Sa' tyã'wẽrráa yũumée, ãchja' judiu ji'jmée griegowe'shtyiva dyuus yat dyiite ca'gac canzh vitna jĩ'ty. 29 Efeso chjambuwe'sh Trófimo yacj Pablo' Jerusalente ũste ne'ta uy, tyãasaty dyuus yat dyiite ca'ga'jne' sũjrra tyã'jĩna we'we'. 30 Tyã'jĩna pta'shni seena' suste', nasa' wala dund cũjrra Pablo's tundrra dyuus yat ecaju wenzhna cutyi'jitspcachja', vitya's apjtyi. 31 Icjya'vaty yu', nava comandante' jiyuc Jerusalen chjambtewe'sh seena' susna ũsta' jĩni's. 32 Tyajũ' comandante' soldau vite' tyãawe'sh pwe'sh jytujtjesaty pcjacjrra wuwuurráaty cũj nasa susna ũsnite. Atsa' comandante vite' soldauwe'shtyi uyrra', Pablo's icjmeeta'. 33 Tyajũ' comandante cũjrra Pablo's e'nz cadenajuc tundcaaj. Tyã'wẽ yũurrac pẽjy ¿quimna sa' quĩjga yũu? jĩna. 34 Nava nasa tyã'wẽ jyucaysa sus we'wena ũste', comandante jiyuya' ãjameerra', cuartel yatna jyũna u'cjaacj. 35 Cuartel yat vityte cũjnarráa soldauwe'sha' Pablo's yacjrraty u'j, tyã'wẽ nasa' icj wẽesa e'ste neeuna: 36 —Naa pitstjẽ'ja's icjwa'ja' jĩna sus we'wena yuupa'ga. 37 Pablo's cuartel yatte ca'ga'jatste', tyã' na'wẽc we'we griego yuweju comandante's: —¿Manz yuwerráava cwe'we'jmeema'ng? jĩte', comandante pasrra': —Indya' ¿griegová'nga? 38 Tyã'wẽrra' ¿nyafíi entey teech Egiptojuwe'sh na'wẽ nasa icjsarrarráaty cuatro mil ãj nasa u'pnimeete pcjacjrra puii quiiscu tyãameene'nga? jĩte', 39 Pablo' na'jĩc: —Andya' judiutj. Cilicia quiwete Tarso chjamb jytujtjesatewe'shtju. Atsa' naa nasaty we'wewa'ja's ũsune'nga jĩte', 40 comandante' ũytjascu. Naapcachja' Pablo' cuartel vityte yujuna'va cuseju shuuna' yuuwa'ja's pta'shte', jyuca shuuna' yuuty, atsa' na'wẽc we'we hebreo yuweju:

Hechos 22

1 —Yacjtjẽ'j vite' tjẽ'jsawe'sh, mwẽese'jwe andy we'weni's jĩte', 2 hebreo yuweju we'weni's wẽse'jrra', wejytyi shuuna' yuu. Tyajũ' Pablo' na'jĩc: 3 —Andya' judiutj, Cilicia quiwete Tarso chjambte upysa. Nava ayte Jerusalente Gamaliel caapiya'jni walasaatj, cue'sh yatsgawe'sh leya's wala ew nwẽese'jna. Bagachteva Dyusa's ũusuj jyucatj selpiina fi'nze', naa ente i'cue'sh ma'wẽcue selpi' tyã'wẽy. 4 Andya' nyafí' Jesus caapiya'jni's nwẽese'jsaty ajtserra quiicje'jna vitetyi' tundrra jyũna u'tj pitstjẽ'j pety u'y yã'jrra carcelte tyajya'. 5 Sacerdote npiitstjẽ'j vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh jyucaysa jiita' tyã'wẽ Jesucristo yacj fi'nzesaty tundwa'ja's Damascote yacjtjẽ'j judiuwe'shtyi pta'shna carta pẽyni's. Tyã'wẽ yũurratj u'j tundrra ay Jerusalente nuypa'jrra castigãyya'. 6 Nava andya' ẽepyãj Damasco chjambte utyaana pa'jatspcachja', naa dundte ẽe walaju eenac cweetj andy dyi'pte uymeenus. 7 Atsa' quiwega weteetspcachja', na'wẽc we'weni ptjũuse: Saulo, Saulo, ¿quĩj yũupa'ganga andya's ajtserra pcyuuya' pacué'? jĩte', 8 pẽjytju: Indya' ¿quimnga? Tyajũ' na'wẽc pta'sh: Indy na'wẽ ajtserra pcyuuya' pacue'ng tyãatj Jesus Nasaretjuwe'sh jĩc. 9 Atsa' andy yacj u'jsa' tyã'wẽ eena' cweetjni's uyrra wala ũucjtyi. Nava andya's we'weni yu'sa' jiyumeeta'. 10 Tyajũ' andya' na'jĩnatj we'we: ¿Quĩjnga yũu jytjãasu'? jĩte', Quiiterra Damascon me'j, cyte ya'pta'shina quĩj yũuwa'ja'sva jĩnac jycaaj. 11 Tyã'wẽ eena' cweetjnijũrráa uyya' ãjãmeete', andy yacj pi'cyna u'jsawe'sha' andya's pu'quisrra u'jty Damascote pa'j. 12 Cytea' teech pitstjẽ'j u'pu'c Ananias yaasesa, Moises leya's jyuca nwẽese'jsa. Tyã'wẽ nwẽese'pja'gaty cyte judiuwe'sha' tyãa Ananiasa's wala jytujtjesa' jĩna we'we'. 13 Tyãa Ananiasa' andya's tjengya' pa'jrra', na'wẽc we'we: Yacjtjẽ'j Saulo, indya' uyya' ãjawa'ja's qui' mpa'ga jĩtspcachja', tjengrra' uyya' ãjatj. 14 Tyajũ' na'wẽc pta'sh: Cue'sh yatsgawe'shtyi jype'jsa Dyusa' indya's nyafiiteycu tyjityj tyã'sna nwẽese'jwa'jsa, sa' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa's yafyju uyrra tyajy yuweju we'weni'sva wẽse'jwa'jsa. 15 Ãchja' indya' naa quiwete jyucaysa dyi'pte Dyus yuwe's pta'shya' u'juene'nga sa' ma'wẽrrajne'nga uyna wẽse'jna yuu tyã'snava pta'shya'. 16 Sa' ¿quĩjya'rráa tyacue wala jytjẽeyuuqui'ng? Ãchjíi quiitena'va yu'te ya'bautisãyrra Jesucristo's ũusuj jyuca miiyajcy iindy pcal peltunãyni yuucajn jĩnac jycaaj. 17 Tyãa e'su' Jerusalenna qui' shawendrra dyuus yatna Dyus yacj puuty we'weya' u'tje', Jesusa' andya's cyte vyaarra, 18 na'wẽc we'we: Jerusalenuj dundrráa mcaasej. Tyã'wẽme', indya' macue pta'shteva nwẽese'jmeetyna jĩte', 19 na'wẽtj pas: Andy tyã'wẽ judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su u'jrra cysũ indyna neewe'wesaty carcelte tyajna vitetyi' cyuupjsatj. 20 Sa' indyna neewe'wena selpisáa Esteban eea's pcawuutsteva uynatj ũsu', tyã'wẽ yũuni ewna sũjna. Sa' icjsawe'sh atyjtyi tjengsatj yu' jĩteva, 21 Jesusa' na'jĩnac jycaaj: Me'jrráa, andya' jyu'j caajya'vatj judiu ji'jmée vite nasaty pta'shya' jĩc. 22 Tyã'wẽ judiu ji'jmée vite nasaty pta'shya' jĩni's wẽse'jrraty, qui' ũusachana na'jĩna sus we'we: —Tyãa pitstjẽ'ja's icjterráa ewna. Peena yu' ĩtyi fi'nzemeena jĩ'ty. 23 Tyã'wẽ sus we'wena, tyãawe'sh atyjtyi ẽete wãatajna quiwe's pachrra tyã'wẽy yuuterráa, 24 comandante' Pablo's cuartel yatte ca'ga'cjaajrra pechuucuecaacj, tyã'wẽ yũuna cjaawãshi'jrrac pẽjyya'va yu' quĩj yũupa'ga nasa' tyã'wẽ wala ũusachana ajtseteva jiyuya'. 25 Nava tundutspcachja', Pablo' na'wẽc we'we cpiitana's: —I'cue'sha' romano nasa's pechujcuete ¿ewmañ? quĩj yuuweteva jiyumey. 26 Tyã'wẽ we'wete', cpiitana' na'wẽc pta'shya' u'j comandante's: —Na'wẽ yũuni's mpa'yajcy. Tyã'wẽme', naa pitstjẽ'ja' romano nasa' jĩte', 27 comandante' Pablo tashte utyaarra pẽjycu: —Isa indya' ¿romano nasa dyijngá'? jĩna. Atsa' Pablo pasrra': —Tyã'wẽ íitj jĩc. 28 Tyajũ' comandante we'werra': —Andya' wala vyu ducjrrarráa romano nasa yuuna pa'tj jĩte', Pablo pasrra': —Andya' upyjíi tyãa yã'tj yu' jĩc. 29 Tyajũ' Pablo's pechuucuewa'jsa' cuch yuumée nvijttyi. Atsa' comandante yujva tyã'wẽ romano nasateva jiyurra', wala ũucjcu tyã'wẽ tundpa'ga. 30 Judiuwe'sha' quĩj yũupa'gane'ta Pablo's atse' nava tyã'sna jiyu wẽerra, cuscuscjẽ' comandante' jycaacj sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh jyucaysaty pcjaacjecajn. Tyã'wẽ yũurrac cadenaty cjijmbrra tyãawe'sh tashte tyaj Pablo's.

Hechos 23

1 Pablo' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh pcjaacjesaty tjengrra', na'wẽc we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, andya' ãchpcach Dyus dyi'pte jypumbatj sũjwa'j yu'sa' ji'pjmeetj jĩte', 2 sacerdote npiitstjẽ'j Ananiasa' Pablo yuwega petya caacj pucate ij ũssaty. 3 Atsa' Pablo' na'wẽc we'we: —Ãaterráa ew we'werra' ũuste yu' ewmée yaacypa'ga indya's Dyus castigaĩna. Indya' ley jycaajnirrá's cytey yuusatj ¿sũju'ngá'? Tyã'wẽrra' ¿quĩjya'nga andya's petyacaja'? Leya' tyã'wẽ jycaaja'tsme' jĩte', 4 cyte ũssa' na'wẽty we'we: —Dyusna selpisáa sacerdote npiitstjẽ'ja's tyã'wẽ wẽeshuwa'j ji'pjmeeng jĩte', 5 Pablo' pasrra': —Dyusna selpisáa sacerdote npiitstjẽ'jna sũju'tsme'ntca. Jiivatsa', tyã'wẽ paswa'jmeene'tca yu'. Tyã'wẽ yuucajmeníic Dyus libruteva na'wẽ pta'shi': Iindy chjambte jycaajsa's juuna' we'wenu jĩ'c naa pa'ga. 6 Tyajũ' cyte pcjaacjesawe'sha' saduceo vite' fariseowe'sh tyãawe'shteva jiyurra', Pablo' na'wẽc sus we'we: —Yacjtjẽ'jwe'sh, andya' fariseo ji'j, fariseo íirráatj. Uusaawe'sha' qui' ĩtyĩ yuuwa'jsa yujta' sũjna yaacysatj. Tyãa pa'ga yuurráa andya's ewmeesa' jĩna ũsta'. 7 Tyã'wẽ we'wete', fariseo vite' saduceowe'sh yacj tyãawe'sh pwe'sh juuna' we'werra puuty tyuteety. 8 (Saduceowe'sha' uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuutyna sũju'tsmeeta', sa' uute' nasaa ũus vite' angeleswe'sh tyã'wẽsa ũstyna sũju'tsvameeta', naapcachja' fariseowe'sha' tyã'wẽsa jyuca ũstyna sũju'ty, tyãasaty puuty tyutee.) 9 Tyã'wẽ yũurra tyãawe'sh pwe'sh wala sustyi ũuscha we'wena. Atsa' fariseowe'sh ju'ngusa ley caapiya'jsawe'sh maaíi yu' quiiterra na'wẽty we'we: —Naa pitstjẽ'ja' ewmée yũusame'. Meerra' Dyus angel vá' yu', meerra' uusáa ũus vá' tyã'wẽ vyaa, nava jiimeerra' cuch we'wemeeyuga. Tyã'wẽme', jiimeerra' Dyusa's váa atsewe'wesa yu'nja'w jĩ'ty. 10 Seena' ũusachana suste', comandante' Pablo's icjeváatyna sũjna ũucjrra soldauty yuucaajrra, Pablo's cutyi'cjaacj pcjaacjesa cshavyu cuartel yatnay jyũna u'cjan. 11 Tyãa custe', Jesucristo' Pablo's vyaarra na'wẽc we'we: —Pablo, ũucjnu. Ay Jerusalente na'wẽng we'we andyna pta'shna, tyã'wẽy we'wewa'j ji'pjngu Romateva jĩc. 12 Cuscuscjẽ' judiuwe'sh maaíi yu' Pablo's icj wẽesa na'wẽty puuty we'we: Pablo's icjmeerra yu' quĩj yujva ũ'me'nja'w jĩna. 13 Tyã'wẽ Pablo's icjmeerra yu' quĩj yujva ũ'ya'mée puuty we'wesa' cuarenta pitstjẽ'j jytjaacuety yu'. 14 Tyã'wẽ yũuwa'ja's puuty we'werraty u'j sacerdote npiitstjẽ'j vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh tashna na'jĩna pta'shya': —Cue'sha' Pablo's icjmeerra yu' quĩj yujva ũ'me'nja'w jĩnatja'w puuty we'we Dyus dyi'pte. 15 Atsa' ãchja' i'cue'sh ntjẽ'jsawe'sh jyuca pcjaacjerra mpẽjywe comandante's: Cuscusa' Pablo's mcaaj cue'sh tashte, tyajy yuwe's jwee ew paapẽjy ya'vatja'w jĩna. Naapcachja' cue'sha' ayte pa'jmeyna icjya' dyi'tje yupu'nja'w jĩ'ty. 16 Tyã'wẽ puuty we'wetste Pablo npe'sh nchi'c jiyurra', Pablo's pta'shya' u'cj cuartel yatna. 17 Atsa' Pablo' jiyurra', teech cpiitana's pa'yarra na'wẽc we'we: —Naa luucha's meen pe'jna me'j comandante tashna, tyãa yacj puuty we'wewa'j ji'pja' jĩte', 18 cpiitana' luucha's pe'jrra comandante tashte cũjrra pta'shcu: —Carcelte ũssa Pablo' andya's pa'yarra naa luucha's pe'jna caacj, ayte indy yacj puuty we'wewa'j ji'pja' jĩte', 19 comandante' luucha's cusete pu'quisna u'jrra paatste pẽjycu: —¿Quĩjnga we'we wẽje'? jĩte', 20 luucha' pta'shcu: —Judiuwe'sha' na'wẽty puuty we'we: Cuscusa' indya's pẽyi'nja'w Pablo's caacjan, judiu ntjẽ'jsawe'sh tashna yuuwe's jwee ew pẽjyya'vatja'w jĩrra. 21 Nava tyã'wẽ dyijna sũjrra Pablo's caajmeene'nga. Tyã'wẽme', pitstjẽ'j cuarenta jytjaacuesa Pablo's icjmeerra yu' quĩj yujva ũ'me'nja'w jĩna Dyus dyi'pte puuty we'werra dyi'tje yupna ũsta'. Sa' indy ma'jĩteva tyã'srráan ũytjasna ũsta' jĩte', 22 comandante' luucha's na'jĩna we'werrac caaj: —Comandante's pta'shtju jĩna quim yujnava pta'shmeene'nga jĩrra. 23 Tyajũ' comandante' e'nz cpiitantyi pa'yarra Cesarea chjambna u'jya' pjeu'cjaacj. Doscientos soldau chindarráa u'juetyna, jimbatewe'sh setenta, vite' lansa ji'pjsa doscientos, sa' ayjyu casejetyna cus las nuevete. 24 Sa' tyã'wẽy Pablo a'jwa'j jimbava pjeu'cjaacj, ne'jue'sh Felix tashte icjmée ew ducjcajn. 25 Tyãawe'sh yacj carta caacj na'wẽ fi'jrra: 26 Claudio Lisias fi'jatstju ne'jue'sh Felixa's wechana. 27 Naa pitstjẽ'ja's judiuwe'sha' carcelte tyajrra icjya'vaty yu'. Nava romano nasateva jiyurra', andya' soldau yacj u'jrra nwe'wetj. 28 ¿Quĩj yũupa'gaqui'ty tyã'wẽ atse'? sũjrra jyũna u'tj judiuwe'sh ntjẽ'jsawe'sh tashna. 29 Atsa' tyãawe'sh ley pa'garráata tyã'wẽ atse', nava icjya' yu' ãjawa'jmeec yu' sa' carcelte tyajya'va ãjawa'jme'. 30 Nava Pablo's icjya' yuurráa jĩna puuty we'werra yupna ũsta' jĩni's jiyutj. Tyãasa iindy tashte cajatstju. Pablo's atsesatyva we'wetj quĩj yũupa'gane'cue atse' nava ne'jue'sh tashte u'jrra puuty we'wene'cue jĩtj. Tyã'wẽrráatj indya's pta'shi' jĩnac fi'j. 31 Tyajũ' soldauwe'shtyi tyã'wẽ jycaajyã'tje', Pablo's pe'jna'va cusrráa u'jty Antípatris chjambna. 32 Cuscuscjẽ' soldau chindarráa u'jsa' qui' shawendtyi cuartel yatna, naapcachja' jimbatewe'sha' u'jty Pablo yacj. 33 Cesarea chjambte pa'jrra', carta's ũsna'va Pablonava ducjtyi ne'jue'sha's. 34 Tyajũ' ne'jue'sha' carta's lẽeyrra' pẽjycu Pablo's: ¿Majũwe'shnga? jĩna. Sa' Ciliciajũwe'shteva jiyurra', 35 na'wẽc we'we: —Iindy yuuwe's jiyu'nja indyna atsesawe'sh pãatyjĩ'cjya' pa'tje jĩc. Tyajũ' Pablo's Herodes tyaajni yatte cyuupjcu tjengwa'jsa tyajrra.

Hechos 24

1 Tajts ente' sacerdote npiitstjẽ'j Ananiasa' pa'cj Cesarea chjambte judiu ntjẽ'jsawe'sh yã'jrra, sa' teech yuwee pu'chsa Tértulo yaasesa'scu pe'jrra pa'j. Tyãawe'sha' utyaaty ne'jue'sh tashte Pablo' ewmeesa' jĩna pãatyjĩ'cjya'. 2 Tyajũ' Pablo's nuycũjte', Tértulo' Felixa's pta'shcu: —Wech u'pu'nga, ne'jue'sh. Iindy jycaajnite, mteeva wẽt fi'nzena ũstja'w. 3 Mteeva tyã'wẽrrarráa wẽt fi'nzena ũstja'w, Felix indy tyã'wẽ ew yũupa'ga. Tyãasatja'w wala wechá'. 4 Nava indya's jwee yu' en caavitu'jya'vameetj, dundte meen mwẽese'j cue'sh we'weni's. 5 Naa pitstjẽ'ja' iiméj seena' ewmeesateva cue'sha' cpajcytja'w. Maa quiwesuva jyuca judiuwe'shtyi tyujndena puii quiisna ũsa'. Sa' tyãaíi Nasaretjuwe'sha's nwẽese'jsa npiitstjẽ'ja'. 6 Dyuus yatte yujva nasa pcalsaty ca'ga'jya'vac yu' canzh vitna. Tyãa pa'ga cue'sha' tundtja'w, cue'sh ley ma'wẽ jycaatje' cytey yuuya'. 7 Nava comandante Lisias cue'sh yacj ja'nda wala juuna' cũjrra cusa'cj, 8 sa' atsesawe'sha' ne'jue'sh tashte pãatyjĩ'cjya' u'juetyna jĩnac jycaaj. Cue'sh we'weni' ĩshiinimée jyuca isateva jiyuya' indy yuu mpẽjy naa pitstjẽ'ja's jĩnac we'we. 9 Tyajũ' judiuwe'sh cyte ij ũssava tyã' jyuca isasa yuja' jĩna we'wete', 10 ne'jue'sha' cuseju pta'shcu Pablo's we'wecajn. Atsa' Pablo' na'wẽc we'we: —Andya' jiitj indya' wala cuj añu yã'j cue'sh quiwete jycaajna ũsngu. Tyãa pa'ga andya' iindy dyi'pte ũucjmée pasya'vatj andy ma'wẽsarrava. 11 Indy yuu mpaapẽjy tyãawe'sh we'weni' isa dyijteva jiyuya'. Dyusa's Jerusalente neewe'weya' andy pa'jni doce enrráa yuutsa'. 12 Andya' tyãa doce ensu' dyuus yatte nasaty caapui'jna judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su chjambte msuu yujva tyã'wẽ yũuna ũsu'tsmeetj. 13 Atsa' ewmée yũunisa' naata' jĩna ãate caavya'ja'jya' yu' quim yujva ãjameetyna naa nasa'. 14 Nava ãatetj pta'shi' Dyus tashte pa'jwa'j dyi'ja's ãchj u'se caajiyu'jnisa' ĩshiinisa' jĩ'ty tyã'snatj nwẽese'je' cue'sh yatsgawe'shtyi jype'jsa Dyusa's selpiina. Sa' tyã'wẽ Dyus jycaajni leyte fi'jni vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh fi'jnity jyucatj cytey nwẽese'je'. 15 Tyãawe'shva ma'wẽne'ta Dyusa's nwẽese'jna yaaqui' tyã'wẽyrráatj andyva nwẽese'jna yaaqui'. Uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuutyna ewsa ma'ty yuu meerra' ewmeesa ma'ty yuu nava ja'ndarraj sũjnatj yaaqui'. 16 Tyãasatj Dyus dyi'pte vite' pitstjẽ'jwe'sh dyi'pteva yuuwemée fi'nzewa'ja's pa'pchu'. 17 Andya' vite quiwesu manz añu pecũjna u'jurra', andy quiwen u'tj judiuwe'shtyi vyu peesya' caajnity ducjna Dyus ofrenda'sva ũsya'. 18 Andya' tyã'wẽ yũuna ley jycaajni'sva qui'sna jyã'jrra dyuus yatte ũspcachja', judiuwe'sh Asia quiwejuwe'sh pa'jrra dyuus yatte uytyi. Nava nasaty quĩj yujva caapui'jna ũsu'tsmeetj. 19 Tyã'wẽ uysaawe'sh ayte pãatyjĩ'cjya' yuuwa'j ji'pjta', andy ewmée yũuna ũsteva uyrra'. 20 Meerra' comandante pcjacjte judiu ntjẽ'jsawe'sh vite' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh cyte ũssa i'cue'shrráava andy ewmée yũuni's uyvá'cue na' mpeeta'shwe. 21 Andya' cyte ũsrra', Uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuutyna jĩnarráatj we'we tyã'sna vá'cue ewméec yuu sũju'cy jĩc. 22 Felixa's ew yã'cj pta'shni yu', tyãasac tyã'wẽrráa wẽse'jrrarráa: —Comandante Lisias pa'tje, tyãa yuwe's pjeu'ju'nja jĩrra nvijt. 23 Tyajũ' Felixa' cpiitana's jycaacj: —Pablo's tyjweetenu. Nava jwee jytjaacue juuna' yũumée miipe'j, sa' tyajy namicuwe'sh yacj puuty we'wewa'ja'sva mes jĩc. 24 Manz en scjẽwniite', Felixa' tyajy nyu Drusila yacj qui' cũjrra Pablo's pa'ya caacj, Jesucristo pta'shni's we'wecajn. Tyãa u'ya' judiuc yu'. 25 Atsa' Pablo' pta'shcu Dyus dyi'pte ew fi'nzewa'ja', sa' peecy cacue's ewmée yũuna jype'jwa'jme'. Tyã'wẽme', nmej ente' Dyusa' castigaĩna jĩna we'wete', Felixa' wala ũucjrra na'wẽc we'we: —Ãchjíi yu' tyã'wẽrráa mpeeta'sh. Vite ente andy en ji'pjurra qui' pa'ya'nja jĩc. 26 Pablo' vyu ducje'nja tyjwetecajn jĩváana sũjrrac tyã'wẽ manz usva pa'ya Felixa' tyãa yacj puuty we'weya'. 27 Tyã'wẽ e'nz añupcach Pablo's carcelte jype'jna ũsrrarráa Felixa' ne'jue'sh casejc, atsa' vite ne'jue'sh Porcio Festoc u'ca. Nava Felixa' judiuwe'sh yaatseni fi'nze wẽemeerra, Pablo's carcelte nvijtcu.

Hechos 25

1 Tyajũ' Festo' Cesarea chjambte ne'jue'sh u'carra', tecj ente' Jerusalenna u'cj. 2 Cyte' sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu jytujtjesawe'sha' utyaaty Pablo' ewmeesa' jĩna pãatyjĩ'cjya'. 3 Sa' Pablo's pe'jya' mcaaj Jerusalenna yuucajn jĩnaty pẽjy. Tyãawe'sh yu' dyi'tje icjya' sũjrraty tyã'wẽ pẽjy. 4 Nava Festo pasrra': —Pablo' Cesareate preesu ũsa'. Atsa' manz enterráa andya' tyãa chjambnaíi u'juetstju. 5 Tyãasatj na'jĩ': Tyãa pitstjẽ'j ewmée yũuni's pãatyjĩ'cjwa'j ji'pjrra', i'cue'sh jytujtjesawe'sha' andy yacj yuwetyna Cesarea chjambna jĩc. 6 Festo' Jerusalente ocho en jytjaacue ũsrrarráa qui' shawendcu Cesarea chjambna. Sa' cuscuscjẽ' yuwe paapẽyni yatte u'carra cachna'va, Pablo's yuucaacj. 7 Sa' cũjutspcachja', judiuwe'sh Jerusalenuj pa'jsava utyaaty quĩjteva seena' ewmeesa' jĩna pãatyjĩ'cjna. Nava isasa yuja' jĩna ãate caavya'ja'jya' yu' ãjameeta'. 8 Tyajũ' Pablo' na'wẽc pas: —Andya' quĩjte yujva yuuwemeetj. Judiuwe'sh ley, Dyus yatna, Romate jycaajsa Cesar maate yujva yuuwemeetj jĩte', 9 Festo' judiuwe'sh yacj ewte neeyũu wẽerra na'wẽc pẽjy Pablo's: —¿Jerusalenna u'jwẽenga' iindy yuwe's cyte pjeu'cjan? jĩte', 10 Pablo pasrra': —Andy yuwe's pjeu'jwa'jsa tashte yã'j ũstju, Cesar qui'pni iindy tashte. Andya' judiuwe'sh yacj quĩjte yujva yuuwemeeteva indya' ew jiing. 11 Meerra' andy uuwa'tje ãjváane'tca yuuwe yuu atsa' tyã'wẽte yu' uuwa'ja's wa'lme'nja. Nava pãatyjĩ'cjnisa quĩj yujva isameete yu', quim yujva pãatyjĩ'cjsa cusete andya's ducjya' ãjameena. Wejyva Cesar paapẽyni wejy ewna jĩte', 12 Festo' vite npiitstjẽ'jwe'sh yacj puuty we'werra', na'wẽc pta'sh Pablo's: —Cesar paapẽyni wejy ewna jĩ'ng na' tyajy tashte pa'j u'juene'nga jĩc. 13 Tyajũ' manz en scjẽwniite', jycaajsa Agripa vite' Berenice yacj Cesarea chjambte pa'jty Festo's wechaya'. 14 Cyte cuj entyi ũsu', atsa' Festo' jycaajsa's pta'shcu Pablo yuwe's: —Ayte teech pitstjẽ'j preesu ũsa', Felix nviitni. 15 Andy Jerusalente ũste', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh vite' judiu ntjẽ'jsawe'sh pãatyjĩ'cjtyi tyãa pitstjẽ'ja's ewmeete nviitcajn. 16 Atsa' andya' pta'shtju: Romanowe'sh leya' maa yujnava icj caja'tsme', pãatyjĩ'cjsa yuuwesa yacj caapdyi'pu'jrra quim yuuweteva jiyumey yu'. 17 Tyajíi andya' jytjẽeyuumée pãatyjĩ'cjsawe'sh pa'jatspcachja', cuscuscjẽ' yuwe paapẽyni yatte u'cana'va tyãa pitstjẽ'ja's yuucaatj. 18 Sa' ¿quĩj yũupa'ga yuuwecy? sũjna ũytjasnatj u'pu', nava pãatyjĩ'cjya' utyasaawe'sha' ma'wẽ yujva ewmeete nvijt-ya' ãjawa'jmeesarráanaty we'we. 19 Tyãa pitstjẽ'ja's atsesawe'sha' tyãawe'sh Dyusa's neewe'wena fi'nzeni vite' teech pitstjẽ'j Jesus yaasesa uurrava qui' ĩtyi yuuc jĩna Pablo pta'shni'srráaty we'we. 20 Tyãa yuwe's andya' ma'wẽ pjeu'jya'va ãjameerra', Pablo's pẽjytju: ¿Jerusalenna u'j wẽenga' cyte iindy yuwe's pjeu'cjan? jĩna. 21 Nava tyãa we'werra': Cesar paapẽyni wejy ewna jĩc, atsa' tyã'wẽ yã'tje', aytee preesu ũsune'nga Cesar tashte andy caajpcach jĩnatj we'we. 22 Tyajũ' Agripa' na'wẽc we'we Festo's: —Tyã'wẽyã'tje', wẽse'je'nja tyãa pitstjẽ'j we'weni's jĩte', Festo pasrra': —Cuscusíi wẽse'jene'nga jĩc. 23 Cuscuscjẽ' jycaajsa Agripa vite' Berenice vite' soldau npiitstjẽ'jwe'sh vite' chjambte jytujtjesa tyãawe'sh yacj seena' zhichcue susna u'cana cũjty Festo u'pnite. Naapcachja' Pablo's yuu caajrra', 24 Festo' na'wẽc we'we: —Jycaajsa Agripa vite' ayte pcjaacjena cue'sh yacj ũssawe'sh cshavyte tyajatstju naa pitstjẽ'ja's. Judiuwe'sh maanzcuẽesava naa pitstjẽ'ja's atsewe'we'ty Jerusalente vite' ayteva, sa' icjterráa ewna jĩna nestyi yu'. 25 Nava tyã'wẽ icjcajnva quĩjteva yuuwemeena'c tjengu'. Nava tyãaíic Cesar paapẽyni wejy ewna jĩ'. Atsa' tyajy tashna caja'nja sũju'tj. 26 Nava quĩjte yuuweteva tyã'sna pta'shna jycaajsa's fi'jwa'j yu' uymeetj. Tyãasa ãchja' jycaajsa Agripa iindy tashte tyajatstju, vite' jyucaysa dyi'pte, atsa' indy paapẽjyrra quĩjte yuuweteva cpajcyrra pta'shte andya' etsa's fi'jrra caja'nja. 27 Tyã'wẽme', cyulna'c tjengu' preesu caajrrava yuuwe yuuni's pta'shmeete'.

Hechos 26

1 Tyajũ' Agripa' na'wẽc Pablo's we'we: —Indy quĩj yũuna fi'nzerrava mpeeta'sh jĩte', Pablo' cuse's quiisrra na'wẽc pta'sh: 2 —Judiuwe'sha' andya's ewmeesa' jĩnaty pãatyjĩ'cje' tyã'sa' jycaajsa Agripa iindy dyi'pte ãate pta'shwa'ja's ji'pjurra' wala wecha'tj. 3 Indya' jyuca ew jiing cue'sh judiu ji'j fi'nzeni vite' na'wẽ fiyfiyrraj yajcyrra puuty we'we'tja'w tyã'sna. Tyãasa wejy wa'lmée mwẽese'j. 4 Andy le'chcuẽjũjy ma'wẽne'tca fi'nze andy quiwete vite' Jerusalente tyã'sa' judiuwe'sh jyucaysa jiita'. 5 Fariseowe'sha' seena' juuna' jycaaja'ty Dyus leya's jyuca cytey yuucajn andya' tyãatewe'shtju yu' pitstacytey, atsa' tyãawe'sha' jiita' na' tyã'sa' pta'shya' ãjatyna wa'lmeerra yu'. 6 Dyusa' cue'sh yatsgawe'sh yacj puuty we'werra uusaawe'shtyi qui' ĩtyĩ vit-ya' neeyũuc tyã'sa' cytey yuuna sũjnatj fi'nze', naa pa'ga yuurráaty paapẽjyya' ayte nuypa'j. 7 Jycaajsa Agripa mjiyu: Israelwe'sh docesate ji'j jyucaysaty qui' ĩtyi yuuwa'ja's ũytjasu', tyãasaty een isa pety cus Dyusa's selpi'. Tyã'wẽ yũuwa'ja's ũytjaspa'ga yuurráaty judiuwe'sh andya's ewmeesa' jĩrra atse'. 8 Dyusa' tyã'wẽ uusaawe'shtyi ĩtyi vituna ¿sũju'tsmeecue' vacy i'cue'shva? 9 Andya' nyafíia' Jesus Nasaretjuwe'sha's ajtserra quĩjva yu'nja sũjrra, 10 Jerusalente sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh jycaatje', Jesus caapiya'jni's nwẽese'jsawe'sh maanzcuẽesatyva carcelte tyajtj. Sa' icjetste uyrra', ew yuj yuutsta' sũjnatj fi'nze'. 11 Maanzcuẽe usva iipcyuutj, Jesus yase's atsewe'wecajn. Msuuva judiuwe'sh pcjaacjeni yat-su tyã'wẽrrarráatj yuu. Sa' seena' pyũuscue yuute', vite quiwesuva u'tj, tyã'wẽy ajtserra pcyuuya'. 12 Tyã'wẽ yũuya' sũjrra, Damasco dyi'j u'juetstju yu', sacerdote npiitstjẽ'jwe'sh caajni. 13 Nava jycaajsa mwẽese'j: dyi'tje u'juetste ẽepyãj yuutspcachja', secte jytjaacue eena'sa ẽejũ cweetjcu andy vite' pi'cyna yuusáa jyucaysaty. 14 Tyajũ' jyucaysa wetetja'w, naapcachja' andya' wẽse'tj hebreo yuweju na'wẽ we'weni's: Saulo, Saulo, ¿quĩjya'nga andya's ajtserra pcyuuya' pacué'? Indya' peequíirráa ya'cpã'yuuwa'ja's pacuena ũsngu jĩte', 15 pẽjytju: ¿Indya' quimnga? jĩte', pta'shcu: Andya' Jesustju, indy na'wẽ ajtserra pcyuuya' pacue'ng tyãatj. 16 Nava ãchja' mquiite. Ãchj na'wẽ vyaatj sa' vite enteva vya'nja, atsa' tyã'wẽc vyaa jĩna mteeva pta'shya' u'juene'nga andyna selpiina. 17 Indya's nwe'we'nja judiuwe'sh cuseju, sa' judiu ji'jmée vite nasa quiwesu cajatstju cysũva nwe'we'nja. 18 Tyãawe'sh tashsu cajatstju, atsa' indya' tyãawe'sh yafytyi pjaandene'nga, peena yu' chji'ndyte fi'nzemée eena'sa's uycajn, sa' echtjẽ'j cusete fi'nzemée Dyus yacj fi'nzecajn. Andya's jypa'gasa' tyãawe'sh pcaltyi peltunãyni neeyũurra cielute ũswa'ja's jypa'gatyna Dyus tyjityjnisawe'sh yacj ja'ndarraj jĩc andya's. 19 Agripa, indya'stju pta'shi': Tyã'wẽ vyaarra we'weni's wa'lmée cytey nwẽese'jrra 20 Damascote ũssawe'sh cjuẽ'ytyi pta'shtju Dyus yuwe's, e'su' Jerusalente, vite' Judea quiwesu jyuca. Sa' judiu ji'jmée vite nasatyva pi'cytju, pcaltyi nvijtrra Dyusa's pacuerra ew yũuna mfi'nzewe jĩna. 21 Tyã'wẽ yũupa'gaty judiuwe'sha' dyuus yatte andya's tundrra icj wẽe. 22 Nava Dyus pu'chte', ãchpcach Dyus yuwe's le'chcue yujva jypumbameetj pta'shna fi'nze' jytujtjesa ma'ty yuu ma'wẽsatyva jyucaysaty. Sa' Dyus yuwe pta'shsawe'sh vite' Moises pta'shni tyãaju bagachte yujva fiy yu' pta'shi'tsmeetj. 23 Tyãawe'sha' na'wẽty pta'sh: Dyus tashuj yuusa Cristo' wala pytjaa yuurra uurrava qui' tyãa cjuẽ'y ĩtyĩ yuuna, sa' eena'te fi'nzewa'ja's pta'shina cue'sh ji'jty tyã'wẽy vite quiweju nasatyva jĩnaty pta'sh. Tyã'wẽyrráatj andyva pta'shi'. 24 Pablo tyã'wẽ we'wete', Festo' na'jĩnac sus we'we: —Pablo, luucu yuuning. Jwee wala piyarrane'nga tyã'wẽ luucu yuu jĩte', 25 Pablo pasrra': —Ne'jue'sh Festo indya' mjiyu: Andya' luucumeerra íitj ũus yajcyrra jypumbamée isasarráana pta'shi'. 26 Tyãa yuwe's jycaajsa Agripa ayte u'pa' tyãava ew jiia'. Tyãa pa'gatj andya' tjaamemée pta'shi' tyajy dyi'pte. Naa yuwe' paatste sũtjrra we'wenisame'. Tyãa pa'ga jycaajsava tyãa yuwe's ew jiina sũju'tj. 27 ¿Dyus yuwe pta'shsawe'sh we'weni's ew jiiyujmeengá' vacy, jycaajsa Agripa? Indya' jiiyujne'nga sũju'tj jĩte', 28 Agripa' na'wẽc we'we: —Andya's Cristo ju'ngu vit-ya' le'chcuẽeng pejíi jĩte', 29 Pablo we'werra': —Le'chcuẽe ma'c pejíi meerra' wala ma'c pejíi nava indyrráamée, ayte ãchj wẽse'jna ũsta' tyãawe'sh jyucaysatycu Cristo ju'ngu yuu jytjãasu' Dyusa', andyva ma'wẽtca Cristo ju'ngu yuu tyã'wẽy, nava cadenaju tundnimée. 30 Pablo tyã'wẽ we'wete', jyucaysa quiitety, jycaajsa, ne'jue'sh, Berenice cyte ij pa'jsa jyuca. 31 Sa' fiity tyuteena u'j, na'jĩna puuty we'weya' tyãawe'sh pwe'sh: —Naa pitstjẽ'ja' quĩj yujva yuuwemeesa' icjcajn yuuva. Sa' carcelterráa yujva ũswa'j ji'pjme' jĩrra', 32 Agripa' na'wẽc we'we Festo's: —Tyã'wẽ tyãaíi Cesar paapẽyni wejy ewna jĩmeevatsa', naa pitstjẽ'ja's tyjweteya' ewna jĩc.

Hechos 27

1 Italia quiwen cue'shtyi caajya' puuty we'weyã'jrra', Pablo vite preesu yã'jrra ducjtyi Batallón Augusto yaasesate cpiitan Julio cusete. 2 Tyajũ' Adramitio chjambte barco Asia quiwen u'jsate cjẽetja'w, atsa' Aristarcova yuwe'c, Macedonia quiwete Tesalónica chjambtewe'sh. 3 Cuscuscjẽ' Sidón chjambte pa'tja'w. Atsa' cpiitan Julio' Pablo's namicu yat-suc pa'jya' caaj tyãawe'sh sã'jĩcajn. Tyãa cpiitana' Pablo yacj wala ewsa yu'c, tyãasac tyã'wẽ yũu. 4 Sidón chjambuj casejrra', Chipre quiwe's jembu ju'ngutja'w nvijtna cjẽw, wejya yuppa'ga. 5 Tyajũ' Cilicia Panfilia quiwesu utya scjẽwna u'jrra, Lisia quiwete Mira chjambtetja'w pa'j. 6 Cytea' soldau cpiitana' teech barco Alejandriajuwe'sh Italia quiwen u'jsa'scu uy. Sa' cue'shtyi cytec caateca'j tyajũ qui' u'jya'. 7 Nava tyã'wẽ wejya yupna ũste', wala cuj en tuundcuẽrraj u'jrra, wala tjẽy pa'tja'w Gnido chjamb dyi'pte. Tyajũ u'jrra', Salmon quiwee dyi'psutja'w scjẽw, Creta quiwesu ta'nguna. 8 Sa' tyãa quiwe pucasu wala tjẽy u'jrra, teech ajte pa'tja'w Buenos Puertos yaasesate. Tyã' Lasea chjamb utyatec neeyũ'. 9 Tyã'wẽ tjẽy u'jrra wala en iviitpa'ga, nus pa'jwa'j en utyaac ĩcjte u'jwa'j seena' ũucjũucjsa. Tyãa pa'gac Pablo' yu'cypej 10 na'jĩna: —Jyucaysa mwẽese'jwe, cue'sh u'jwa'ja' wala ũucjũucja'. Barco pety carga vituna, atsa' cue'shva uuwa'ja's ji'pjuvá'nja'w. 11 Tyã'jĩteva, soldau cpiitana' Pablo's nwẽese'jmée barco namu vite' barco tjengsawe'sh we'wenirrá'scu nwẽese'j. 12 Cyte chjamba' nus ente ũswa'j ewmeec yu'. Tyãa pa'gaty jyucaysa u'jya' yajcy Creta quiwete Fenice chjambte pa'jrra nus ena's cyte yu'scjẽwya' sũjrra, Fenice chjambte' nus ente ũswa'j ũucjũucj meec yu' naa pa'ga. 13 Buenos Puertos yaasesajũ casejetste yu', wejcuẽrráac wejyana ũsu', atsa' Fenice chjambte pa'jya' ãjavá'nja'w sũjrra u'jty Creta quiwe pucasu tuundcuẽrraj. 14 Nava wejcuẽ u'juetspcachja', wejyaa wala cue'sh u'jwa'j dyi'puj sẽjrra barco's yupcu. 15 Sa' tyajũyã'ja' ma'wẽva jyũna u'cj. Atsa' barco's caajya' ãjameeyã'jrra', cuch yuumeetja'w wejya ma'wẽva jyũna u'cjan. 16 Ĩcj pyãjte quiwe le'chcuẽsa Clauda yaasesa e'ssutja'w scjẽw, cysũa' wejya tyacue chjãchjameec ũs yu'. Atsa' barco le'chcuẽ jyũrra u'jnisa's wala tjẽyrráava caateca'jya' ãjãtja'w barco walate. 17 Tyajũ' barco wala's lasu walaju pyãjũjy tundtja'w suweecajmen. Sa' tyity wala Sirte yaasesate váa watsuya' u'juena sũjna ũucjrra, ẽete tela wala's spajcytyi wejya ma'wẽva barco's jyũna u'cjan. 18 Tyã'wẽ wejya seena' chjãchja ũste', cuscuscjẽ' carga's ĩcjcjẽ pũshya' tacjtyi. 19 Atsa' tecj en yuutste', cue'shíiva ĩcjcjẽ pũshya' pu'chtja'w barco ẽseecajn. 20 Tyã'wẽ wejya seena' yuuna ũste', sec, estrella, quĩj yujva vyaameeta' maanzcuẽe enva. Atsa' cue'sh yuuva ĩtyĩ yuume'nja'w sũjwa'ja'srráatja'w ji'pju'. 21 Tyã'wẽ maanzcuẽe en quĩj yujva ũ'mée yujna ũssaty Pablo' na'wẽc we'we: —I'cue'sha' andy we'weni's nwẽese'jrra Creta quiwejũ casejmeevatsa', na'wẽ ñus cnayna iviituwa'jmeene'tca'w yu'. 22 Nava ãchja' ũucjnuwe. Ayte u'jsa quim yujva uumeetyna, macue barco yu' suweerra vituteva. 23 Andya' Dyusna selpisaatj, atsa' ãchj cus Dyus angel vyaarra 24 na'wẽc we'we: Pablo, ũucjnu. Indya' Romate jycaajsa tashte utyaawa'j ji'pjngu, atsa' tyãa pa'ga Dyusa' nwe'weya'va' ay barcote u'jsa jyucaysaty jĩc. 25 Tyãa pa'ga i'cue'sha' ũucjmée chjãchja miiyajcywe. Andya' Dyusrráanatj yaaqui', angel we'weni' cytey yuuna sũjna. 26 Sa' ĩcj pyãjte quiwe le'chcuẽsate nviitni yu'nja'w jĩc Pablo'. 27 Adria ĩcjte wejya jyũna u'jni e'nz qui'su ãjatste', tyãa cuspyãj yuutspcachja', barcote tjengsawe'sha' quiwe utyasu u'juetsrraty jiyu. 28 Sa' macjue ĩcj dyiiteva jiyuya' isaty, atsa' treinta y seis metrorráac dyii yu'. Tyajũ' yats yatste u'jrra qui' isaty, atsa' cytea' veintisiete metrorráac dyii yu'. 29 Tyajũ' peñate váa iica'nja'w sũjna ũucjrra, barco's neewewa'jsa pajnz tsam walaty ĩcjcjẽ acj barco e'scjẽ, wejya jyũna u'cjamen. Sa' wala ũucjna ũytjastyi cjijcypcach. 30 Naapcachja' barcote tjengsawe'sha' barco yatscjẽ vite tsam walaty ĩcjcjẽ acjetstja'w jĩnarráa barco le'chcuẽ's ĩcjcjẽ spaaquitstyi yu', tyãate cjẽerra casejna u'j wẽerra. 31 Nava Pablo' pta'shcu soldau cpiitan vite' soldauwe'shtyi: —Naawe'sha' barcojũ casejna u'tje', i'cue'sha' ĩtyi yuumeene'cue jĩte', 32 soldauwe'sha' barco le'chcuẽ tundni lasuty spẽ'tjrra ĩcjcjẽ wãatajty barco le'chcuẽ's. 33 Tyajũ' Pablo' cusíitey neewe'wec jyucaysaty quĩjrráava ũ'cajn: —I'cue'sh dejmée tyã'wẽy ũ'vamée ũsni e'nz qui'su yã'j yuutsa'. 34 Atsa' i'cue'shtyi neewe'we'tj quĩjrráava ũ'cajn. Tyã'wẽme', casejya' ya'chjãchjameena. Ãchja' ũucjnuwe. I'cue'sh maa yujva vitumeene'cue. 35 Tyã'jĩna'va, Pablo' jyucaysa dyi'pte Dyusa's wecharra pana's ũ'c. 36 Tyajũ' jyucaysa wejy ũucjmée tyãawe'shva ũ'ty. 37 Barcote u'jsa jyucarraj yu' doscientos setenta y seis nasatja'w yu'. 38 Quĩj ũ' wẽerrava tyã'sna ũ'na jyã'jrra', scuutyja's ĩcjcjẽ pũshtja'w barco jweeíirráa ẽseecajn. 39 Cjijcyna jyã'jnite', barcote tjengsawe'sha' jiyumeeta' maa quiwete pa'jrrava. Nava ĩcj pucasu quiwe ucuesa u'pte uyrra', cyte nuypa'jya' ãjãvá'nja'w sũjrra cytety u'jya' yajcy. 40 Sa' tsam wala ĩcj dyiicjẽ acjnisa lasuty spẽ'tjna'va, tela's ẽete qui' quiisrra, barco's tuundcuẽrraj jyũna u'jty ucuete pa'jya'. 41 Nava teech ajte ĩcj jwee yu' dyiimeete yu' seena' chjãchja ucapajcyna ũsu'c cytec cũjya' u'j barco'. Atsa' barco ĩtsja' quiwete watsuna cũjte', ma'wẽ yujva ẽseme', naapcachja' barco e'su yu'tũchjasáa ujcana cũjrra jyuca suwuutscu yu'. 42 Tyã'wẽ yuutste', soldauwe'sha' preesuty jyuca icjya'vaty yu', pejndna casejrra iyuwe'shte. 43 Nava soldau cpiitana' Pablo's nwe'weya' yajcycu, sa' quiicje'jmeerra na'wẽc jycaaj: —Maava pejndya' jiisa' i'cue'sh cjuẽ'y yatste me'jwe, 44 naapcachja' vite' taplasu mcjẽewe, meerrava barco pe'lasu tyã'wẽ yũurra mcaasejwe jĩte', tyã'wẽ yũurra jyucay quiwete pa'tja'w uumée.

Hechos 28

1 Cyte jyucaysa uumée pa'jrratja'w jiyu tyãa ĩcj pyãjte quiwe' Maltaga yaase yu'. 2 Cyte u'psa nasa' cue'shtyi wa'lmée jypa'garra, ipy wala yutjrra cue'shtyi bajchya' pi'cytyi, nus tyã'wẽ wala pa'jna ũspa'ga. 3 Tyajũ' Pablo' e'cy ujndy pcjacjrra, ipyte ãshitscu yu', naapcachja' tyãa ipy pyãjũ ul weeswee ũpjna casejrra Pablo cusetec wa'cy. 4 Tyã'wẽ Pablo cusete ul wa'cyte', cyte ũssa' na'wẽty we'we tyãawe'sh pwe'sh: —Naa pitstjẽ'ja' nasa icjsana. Macue ĩcjte yu' uumeeteva, Dyusa' ĩtyi u'ju jytjãasmeene' jĩ'ty. 5 Atsa' Pablo' cuse's yajtarra ula's ipycjẽ acjcu, nava tyajy cuse yu' quĩjva yuume'. 6 Atsa' nasa tjengna ũssa yu' ¿Ma'wẽn uucy? sũjna jyucaysa ũytjasnaty ũsu'. Nava quĩjva yuumeyna wala tyach yuute': —Pablo' nasa icjsamée wejyva Dyusna jĩ'ty. 7 Tyãa quiwete teech ne'jue'sh jytujtjesa u'pu'c Publio yaasesa. Tyajy uutjash ja'ndatetca'w pa'j cue'sha', atsa' tyãa pitstjẽ'ja' cue'shtyi wala ew jype'cj tecj enpcach. 8 Tyãa ensu' Publio neya' ãtsa'naga ũsu' cacuesecte eerráa uchi'chrra. Atsa' Pablo' tjengya' u'jrra, peequinzerra Dyus yacj puuty we'wete', chjãchjac. 9 Tyajũ' tyãa quiwete vite ãtsa'sawe'shva pa'jrra', jyuca catyjirraty neeyũu. 10 Tyajũ' cue'shtyi wala peeygãjrra quĩjquĩjva dyi'tje peejini's jyucaty pees, barcote cjẽerra qui' u'jya'vagachja'. 11 Malta quiwete tecj a'te ũsrrarráa, Alejandría quiwejuwe'sh barco cyte ũsu'c nus pĩipcach tyãate cjẽerratja'w u'j. Tyãa barco' yatste e'nz dyus ĩtyimeesatycu piisani ji'pju', Castor vite' Polux yase ji'pjsa. 12 Tyajũ casejrra', Siracusa chjambte pa'jrra, tecj entja'w ũsu'. 13 Tyajũ qui' u'tja'w quiwe pucagarrarráa, sa' Regio chjambtetja'w pa'j. Cuscuscjẽ' e'su wejya sẽjte', tjẽymée u'jya' ãjarra e'nz encjẽ' Puteoli chjambte pa'tja'w. 14 Cytea' puuty uytja'w yacjtjẽ'jwe'shtyi, atsa' tyãawe'sha' pi'cytyi tyãawe'sh yatte teech qui'su ũscajn. Tyajũ casejrratja'w Roma chjambna u'j. 15 Romate yacjtjẽ'jwe'sha' cue'sh yujteva jii yã'tja yu', sa' teech ajte Tres Tabernas yaasesa utyate teech chjamb ũsu'c Foro de Apio cyteta pu'tjengya' yuwé'. Atsa' Pablo' tyãawe'shtyi uyrra', Dyusa's wala wechana ũuste wẽt wẽtcu yajcy. 16 Romate pa'jna'va, soldau cpiitana' vite preesutyi' ducjcu cyte carcelte tjengsa npiitstjẽ'ja's, nava Pablo yu'sa' vite yatte fiic tyaj teech soldau tjengwa'jsa tyajrra. 17 Cyte pa'jni tecj en scjẽwniite', Pablo' pa'ya caacj cyte Romate judiu npiitstjẽ'jwe'shtyi. Sa' pcjaacjete', na'wẽc we'we: —Andya' quĩjva ewmée yu' yũumeetj judiuwe'shtyi, sa' cue'sh yatsgawe'sh caapiya'jni'sva ajtsena fi'nze'tsmeetj. Macue tyã'wẽteva, Jerusalente andya's tundrra romanowe'shtyi ducjtyi. 18 Atsa' romanowe'sha' paapẽjytyi, nava ewmée yũuni's yu' uymeerra', andya's tyjweete wẽety icjwa'tje nvijt-ya' yu' ãjameerra. 19 Tyã'wẽteva, judiuwe'sh yu' caatyjwete'jmeeta'. Atsa' tyã'wẽ yã'tje', andya' romanowe'shtyi jycaajsa Cesara'stju pi'cy andy yuwe's paapẽycajn. Nava judiuwe'sh andyna preesu'jsa yuutyi' pãatyjĩ'cjya'vameetj. 20 Tyãasatj i'cue'shtyi pa'ya tyã'jĩna pta'shya'. Israelwe'sha' ũytjasu'tja'w Dyus tashuj yuusa Cristo's tyãa pa'ga yuurráa andya' na'wẽ cadenaju tundni ũstju. 21 Tyã'wẽ pta'shte', na'wẽty we'we: —Judeajũ indyna nuywe'wena caajni carta quĩjva iijypa'gameetja'w cue'sha', tyajũ judiuwe'sh pa'jrrava pta'shi'tsmeeta' indya's atsewe'weni yu'sa'. 22 Ãchj u'se pta'shni's mteeva jyucaty atsewe'we', atsa' tyã'sa' indya' ¿maa sũju'nga? Iindy yaacyni's jiyu wẽetja'w jĩrra', 23 vite ente qui' pa'jya' neeyũurra tyãa en ãjte', wala cuj pcjaacjerra pa'jty Pablo ũsni yatte. Atsa' Pablo' cusíi pta'shrra cusna quĩjpcachcu pta'sh Dyus jycaajwa'ja's. Sa' Moises fi'jni ley vite' Dyus yuwe pta'shsa tyãniiteywe'sh fi'jni ma'wẽrrajne'ta Jesusa's we'wena fi'j tyã'snac ãate caajiyu'j. 24 Atsa' maaíi yu' Pablo pta'shni's wa'lmeety jypa'ga, nava vite yu' wa'ltyi. 25 Tyã'wẽ maaíi yu' nwẽese'j wẽemeerra tyuteena u'juetste', Pablo' na'wẽc tyãawe'shtyi we'we: —Dyus yuwe pta'shsa Isaiasa's Dyus Espiritu cwe'we'tje', isa yuj na'jĩna pta'shne' cue'sh yatsgawe'shtyi': 26 U'jrra tyãa nasatyi' na'jĩna mpeeta'sh: I'cue'sha' wẽse'jrrava, jiyumeene'cue. Meerra' uyuvá'cue, nava jiyumeene'cue. 27 Tyãa pa'gatey tyãawe'sh ũuste jiyuwa'j yu'sa' ji'pjmée yã'tja', Sa' wẽse'jya'va wa'lu'ty. Tyãawe'sh yafya' apjanita', uymeerra' nwẽese'jmeetyna. Sa' ũusteva ew jiyumeetyna. Sa' andy tashteva utyameetyna pcaltyi peltunãycajn jĩnac we'we. 28 I'cue'sha' mjiyuwe: Ãchjũyã'ja' Dyus ewte nviitwa'ja's judiu ji'jmée vite nasarráaty pta'shwa'ja', atsa' tyãawe'sha' nwẽese'jetyna. 29 Tyã'wẽ Pablo we'wete', judiuwe'sha' tyãawe'sh pwe'sh wala cuj jwend we'wena u'jty. 30 Pablo' e'nz añu utac yat pqui'jrra tyaajni ũsu', sa' cyte tjengya' pa'jsaty jyucaysatycu jypa'ga'. 31 Cytea' quim yujva cuch yuuniméec fi'nze' Dyus jycaajwa'j ena's pta'shna, tyã'wẽy Jesucristo caapiya'jni'sva ãatec pta'shna fi'nze'.

Romanos 1

1 Andya' Jesucristo's selpisáa Pablo yaasetj. Atsa' andya's Dyuscu tyjityrra nvijt, Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shcajn. 2 Dyusa' tyãa yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shni yuuna jĩna cfi'ja'cj nyafíi entey Dyusna selpisaawe'shtyi. 3 Atsa' tyãa Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Dyus Nchi'ca'scu we'we'. Atsa' Jesucristo' naa quiwete yu' jycaajsa David ji'tjec upy cacue yu'. 4 Nava quĩjteva jyuca ãjawa'jsa Dyus Nchi'cteva Dyus Espiritu' cue'shtyi caajiyu'cj Jesucristo's uuniijũ ĩtyi vitrra. 5 Sa' andya's peeygãjrra Jesucristo nwe'wete', Dyus tyjitynisatj yuu, Jesucristo's selpiwa'jsa, cyaj naa quiwete maa nasava Jesucristo's jiyurra jypa'gatyna tyã'sna nwẽese'jya'. 6 Atsa' i'cue'shva Jesucristo's jiyurra ne'cue jypa'ga, Dyusa' pety i'cue'shne' tyjityj Jesucristo tashte pa'jwa'jsa tyãa pa'ga nwẽese'jna ũsi'cue. 7 Ãchja' Roma chjambtewe'sh i'cue'sh jyucaysa jĩi naa carta's fi'jrra cajatstju, i'cue'sha' Dyus peeygãjrra tyjitynisai'cue tyãa yacj fi'nzesa. I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 8 Jesucristo i'cue'shtyi pu'chpa'ga Dyus yacj i'cue'sh ew fi'nzeni's mteeva jyucaty ew we'we', tyãa pa'ga andya' Dyusa'stju wechá'. 9 Sa' na'wẽ Dyusa's nacue wala selpi'tj tyajy Nchi'c caapiya'jni's ũusuj jyuca yajcyna tyãa Dyusa' jiia' andya' i'cue'sh pa'gate bagachteva tyãa yacj puuty we'wena nes yuusaateva. 10 Tyãasatj i'cue'sh tashna yujvatsa' sũjrra Dyus yacj puuty we'wena nes yu'. 11 Sa' cytee pa'jrra' Dyus yacj fi'nzewa'ja's i'cue'shtyi pu'chji'nja sũju'tj, jweeíirráa chjãchja fi'nzecajn. 12 Sa' puuty cyteerraj ya'pu'chna Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'ja's ji'pju'nja'w, tyãa pa'gatey i'cue'shva Dyusa's yaacysa i'cue andy na'wẽy. 13 Yacjtjẽ'jwe'shtyi pta'shi'tj: i'cue'sh yacj puuty uyya' yuwe'nja sũjna manz usva yajcyrrava, ãchpcach yujya' yu' tundunimeetj. I'cue'sh cshavysu Dyus luuch yuuwa'jsa ũstyna tyãaty Dyus jĩi cnayya' yuwe'nja sũju'tj, ma'wẽtca vite quiwesuva Dyus jĩi cnay tyã'wẽy. 14 Andya' maa nasatyva jyuca Cristo yuwe's pta'shwa'j ji'ptju, chjambtewe'sh ma'ty yuu, fiy we'wesa ma'ty yuu, naa quiwete wala jiisa ma'ty yuu meerra' jiimeesa ma'ty yuu nava ma'wẽsatyva jyuca pta'shwa'j ji'ptju. 15 Tyãasa andya' Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shya' yuwe'nja sũjnarráa ũstju Roma chjambte i'cue'shtyiva. 16 Andya' Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shya' wej yujva tjaame'tsmeetj, tyãa pa'gatey Cristo' Dyus caajnisa' maatyva nwe'weya' ãjawa'jsa tyã'sna ũuste jypa'gasa yuutyi', judiu ma'ty yuu judiumeesa ma'ty yuu nava maa nasatyva jyuca nwe'wewa'jsa'. 17 Atsa' nwe'wenisa yuuya', Cristo's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'gate yuurráac Dyus dyi'pte yuuwemée ewsa yuuna ya'pa'ja'. Tyã'wẽ yuuwa'ja's Dyus librute vite ajcjẽva na'jĩnac pta'shi': Dyusa's ũusuj jyuca yajcyte yuurráa Dyus yacj fi'nzewa'ja's ya'ji'pjuna jĩ'c. 18 Dyus castigo seena'sa cieluju yuja' nasa ewmeesa jyucaysawe'sh jĩi, tyãawe'sha' ewmeete yuurráa fi'nzena isasa yu'sa' yupna ũsta' naa pa'ga. 19 Tyãa ente' Dyus ma'wẽsateva jiimeetja'w yu' jĩya' ãjameetyna, tyãa pa'gatey Dyus ma'wẽsateva caajiyu'jsa ũsta' Dyus pjeu'jrra nviitnisa tyãaty caajiyu'ju'. Tyãa pa'gac naa quiwe's pjeu'jrra nviitnijũ' ew ya'jiyu' Dyusa' quĩjteva jyuca ãjawa'jsa bagachteva nes yuuwa'jsateva. Atsa' tyãa ma'wẽsarrava caajiyu'jncu tyã'wẽ pjeu'jrra nvijt. 21 Tyã'wẽ Dyusa' ũsyujna sũjwa'j yu'sa' ji'pjurrava, isate yu' Dyusa's wechana nwẽese'jmée, naa quiwete quĩj yujva seelpimeesarrá'styi pacuena jyã'j. Atsa' tyã'wẽ yũupa'ga tyãawe'sh ũusa' naa quiwete ewmeesa yuurrá'scu yaacywa'jsa neeyũu. 22 Tyãawe'sh yu' jiitja'w jĩ'ty, nava jiimeesaty yuuna pa'j. 23 Tyã'wẽ Dyus bagachte yujva ptsuwa'jsamée quĩjteva jyuca ãjawa'jsa' tyã'sna neewe'wepcachte, naa quiwete ptsuwa'jsa nasa na'wẽ piisarraty neewe'wena ũsu'. Sa' tyã'wẽrráa yũumée, fyuusá, yu'cj ech tyã'wẽsa na'wẽ vitrraty neewe'wena ũsu'. 24 Tyã'wẽ yũupa'ga Dyusa' tyãawe'shtyi' pu'chmée nvijtcu, peecy ewmée canzh yaacynirrá's cytey yuuna fi'nzecajn, cyajty quĩjva tjaampa'sarrá's puuty ya'ewmée yũuna fi'nze' teechsa na'wẽrraj. 25 Tyãawe'sha' isa Dyus ĩtyisa yu'sa' jypa'gaya' wa'lrra, Dyusmeerrá'styi jypa'ga. Tyãasaty wejyva Dyus quĩjnava jyuca pjeu'jrra nviit-sa'síi neewe'wepcachte, naa quiwete Dyus pjeu'jrra nviitnisarrá'styi neewe'wena fi'nze'. Tyã'wẽ Dyus bagachteva ptsuwa'jmeesa's neewe'wevats, wejy tjaacue ewsa', nava tyã'wẽ yũumeeta'. 26 Tyãa pa'ga Dyusa' pu'chmée nvijtcu, tyãawe'sh ewmée canzh yaacynirrá's cytey yuuna fi'nzecajn. Atsa' u'y pwe'shtyi pcal yuuna fi'nze', tyãawe'sh cacue'síirráa suwwa'jsana pacuena. 27 Tyã'wẽy pitstjẽ'jwe'shva nyu yacj zhichcue fi'nzeni yu'sa' nvijtrra, puuty pitstjẽ'j pwe'shtyi pcal tjaampa'sarrá's cytey yuuna fi'nze', peecy cacue canzh yaacynirrá's nwẽese'jna. Tyã'wẽ yũurra peecy cacuejũjyrráa ya'castigãywa'ja's uyu'ty. 28 Tyã'wẽ Dyusa's nwẽese'jya' wa'lyã'tje', Dyusa' pu'chmée nvijtcu, tyãawe'sh canzh yaacynirrá's nwẽese'jrra peecy ma'wẽva ewmée yũuna fi'nzecajn. 29 Tyãa pa'gaty ewmeesa yuurráa yuuna pa'j: ptjãawesa, pcal yuunisa, ewsa's jiirrava ewmeerráa yũusáa, Dyus yu's yajcymée ji'pju wẽenirrá's yaacysa, quĩjva ewmeerráa yũusáa, vitety atseyaacysa, nasa icjsa, puii quiissa, ĩshiisa, ewsa yu'sa' weechsa, ĩshiirra caapui'jsa, tyã'wẽrráa yũusaata'. 30 Vitety ewmée nuywe'wesa, Dyusna atsesa, puuty ya'wẽeshusá, peequíirráa iiwejch yaacysa, vitee dyi'pte iiwejch we'wesa, ewmée yũuwa'j u'sesa pacuena fi'nzesa, neywe'shtyi nwẽese'jsamée, 31 ewsa's jiyuya' wa'lsa, puuty we'weni's cytey yuusamée, quim yujnava peeygãasamée, bagachte yujva yuwe ewuusamée, quim yujnava pu'chsamée. 32 Tyãawe'sha' wala ew jiita' tyã'wẽ ewmée yũupa'ga Dyus castigote uuwa'ja's. Tyã'wẽ ew jiirrava, ewmeesa yuurráanaty cytey yuuna fi'nze'. Sa' ũus yujva ji'pjmeesa yã'tja', tyãasaty vitesa ewmée yũutste uyrra', wejyva cchjãachja'jna fi'nze'.

Romanos 2

1 Tyã'wẽ ewmée yũupa'ga Dyus castigo's jypa'gawa'j ji'pjta' jĩna indya' atsewe'werrava, tyãa nasa ewmeesa na'wẽ íirráang ewmée yũuna fi'nze' macue Dyusa's jiirrava. 2 Peecy jiitja'w tyã'wẽ ewmée yũusatyi's Dyusa' isac castigaĩ' maatyva jyuca. 3 Atsa' indya' tyã'wẽ vitety atsewe'wena Dyus castigo's jypa'gawa'j ji'pjta' jĩrrava indyva tyã'wẽyrráa ewmée yũurra', Dyusa' indya's castigaĩmeena ¿sũju'ngá'? 4 Tyã'wẽ ewmée yũuteva Dyusa' peeygãjrra ãchjíi yu' castigaĩmée ũsa'. Nava tyãa yu' indy ewmée yũunity nvijtrra tyajy tashte shawendcajn ũytjasna iipe'ja'. 5 Tyã'wẽ ũytjasna ũsteva, iindy ewmée yũunity nvijtrra Dyus tashte shawendwa'j yu'sa' yaaqui'tsmeeng. Tyãa pa'ga ya'castigãywa'ja's jweeíirráa nuywalana ũsngu, nmej ente Dyus castigãywa'j en ãjtewe'sh. 6 Tyãa ente' ma'wẽ yũusarrava, teechsa na'wẽrraj jypa'gatyna tyãawe'sh jĩ's: 7 bagachte yujva ptsuwa'jsame's een isa pacuena ewrráa yũuna fi'nzesa' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's jypa'gatyna. 8 Naapcachja' Dyusa's ajtsena tyajy jycaajni yu'sa' cytey yuumée ewmeerráa yũuna fi'nzesa' Dyus castigo seena' yujsa's jypa'gatyna. 9 Maava ewmeerráa yũusa yuutyi's jyuca castigãywa'j en pa'jana, judiu ji'jmée vite nasaty yujva castigãyrra', judiuwe'sh yuutyi' wejy tyã'wẽ castigaĩna. 10 Nava maava ew yũuna fi'nzesatyi's Dyusa' ũsuna tyãa yacj wẽt wechana fi'nzewa'ja's, judiuwe'shtyi ũsrra', judiu ji'jmée vite nasatyva tyã'wẽyrráa ũsuna. 11 Tyãa pa'gatey Dyusa' teechsarráan jytjaacue ew jype'je'tsme', jyucaytyi tyãa na'wẽrrarráac jype'je'. 12 Moises leya's jiimeesava ewmée yũuna fi'nzesa yu' jyucaysa vituwa'jsa íirráata'. Atsa' macue Moises leya's jiirrava ewmée yũuna fi'nzesa yu' tyãawe'shva jyucaysa vituwa'jsa íirráata', tyãa leya's nwẽese'jmeerra ewmée yũupa'ga. 13 Tyãa pa'gatey leya's jiipa'garráa ewte ya'neeyũ'tsme', atsa' macue leya's jiimeerrava ley jycaajnity caavya'ja'jsa yuurráa yuuwemée yuuwa'jsata'. 14 Atsa' judiu ji'jmée vite nasa macue leya's jiimeerrava ley jycaajni Dyus caaũusutje'jni's caavya'ja'jty ewmeesa yuutyi' nwẽese'jméej ewsarrá's cytey yuuna. 15 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyusne' caaũusutje'je', tyãa pa'gaty ãate caavya'ja'jna ewrráa fi'nze'. Tyã'wẽ yũuwa'ja's tyãawe'sh ũus yaacyni' caajiyu'ju'ne' quĩj yũuni ewmeesateva sa' quĩj yũuni ewsateva tyã'wẽy. 16 Atsa' Dyus caajni Jesucristo quĩjrra', nasaa ũusterráa yaacyni's jyuca ãate caajiyu'juna tyã'wẽ yũuwa'ja'stju andya' pta'shi'. 17 Nava indya' na'jĩ'ng: judiutj, tyãasa Moises leya's ji'ptja'w. Tyãa pa'ga Dyusa's jiisatj jĩrra iiwejchngu yaaqui'. 18 Dyus jycaajni's jiisang, Dyus leya' caapiya'ja'c ewsarrá's tyjitywa'ja's. 19 Yafy ji'pjmeesaty jype'jsatj jĩ'ng, sa' chji'ndyte fi'nzesatyva eena'te cutyi'jsatj jĩ'ng. 20 Sa' ley ji'ptja'w cyteea' ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva pta'shi'c ewsarráana cytey yuuwa'ja's jĩ'ng. Tyãasang ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva caajiyu'jsatj jĩ'. Sa' pytjaacuesatyva pta'shsatj, tyã'wẽ yuuya' íirráa leya's ji'ptja'w jĩ'ng. 21 Tyã'wẽ vitety caapiya'jatsrra', indy yu' ¿quĩj yũurranga piya'tsmée? Indyíiva pta'shrra': Pesweewa'jme' jĩ'ng sa' indy yu' ¿quĩjya'nga peswé'? 22 Indyíi we'werrava: Ptamsayã'ja' vitesa yacj pcal yuuwa'jme' jĩ'ng sa' ¿quĩj yũurranga indy yu' cytey yu'tsmée? Indyíiva Dyus ĩtyimeesatyi's atse'ng sa' ¿quĩjya'nga Dyus ĩtyimeesaty peswé'? 23 Dyus leya's ji'ptja'w sũjna iiwejchngu yaaqui', nava tyãa ley jycaajni's jyuca nwẽese'jmeerra', Dyusa's atsesang. 24 Atsa' Dyus librute' isa yuj we'we'c na'jĩna: judiu ji'jmée vite nasa' Dyusa's atsewe'we'ty, nava yuuwesa yu' i'cue'shi'cue jĩ'c. 25 Ãchja' na'wẽ yũunisa's pta'shya'vatj: Moises leya's nwẽese'jna caavya'ja'ja'tsrra yu', circuncidãyni's jypa'gawa'j yuja'. Nava ley jycaajnity jyuca caavya'ja'ja'tsmeerra ya'circuncidãyte', circuncidãynimeesanpa íirrá'. 26 Atsa' circuncidãynimeesarrava leya's jiisa na'wẽ ew yũuwa'ja's cytey yuute yu', circuncidãyni na'wẽysa íirrá'. 27 Mpa'yajcywe. Tyã'wẽme' circuncidãynimeesarrava, ley jycaajnity caavya'ja'jsa yu' circuncidãynisawe'shtyi ewmeecjẽ nviitutyna, macue leya's ji'pjrrava jycaajni's jyuca caavya'ja'ja'tsmeerra ya'circuncidãyte'. 28 Tyã'wẽ yuwejurráa judiutj jĩsa judiu ya'yu'tsme', sa' tyã'wẽy cacueterráa circuncidãyrra judiu ya'yu'tsme', 29 naasáa ũusuj jyuca Dyusa's yajcyna ew fi'nzeterráac judiu na'wẽ yuj yuuna ya'pa'ja'. Sa' ewmée ũus yaacyni's yu'ptjejnisarráa circuncidãyni na'wẽ. Atsa' tyã'wẽ ewmée ũus yaacyni's yu'ptjejsa yuurrá'scu Dyusa' wechá'.

Romanos 3

1 Tyã'wẽte', judiurráa ¿quĩj wejy tjaacue ewsa ji'pjtyna? Sa' ya'circuncidãyni' ¿quĩjtega selpi'? 2 Tyãawe'sha' ewsa yu'sa' wala ji'pjta'. Tyãasaíi quĩjteva tjaacue ewsa Dyus yuwe's ji'pjta' tyãawe'shtyi neewe'werra nviitnisa's. 3 Tyã'wẽ Dyus yuwe tjaacue ewsa's ji'pjrrava judiuwe'sh maaíi yu' Dyus yacj fi'nzewa'ja's cytey yuumeete', ¿quĩj yuucy? ¿Tyã'wẽ cytey yuumeeterráa ¿Dyusva quĩjteva jyuca pu'chya' puuty we'weni's pu'chmée yuuma'c? 4 Tyã'wẽ yuumeena. Macue naa quiwete nasa' Dyus yacj fi'nzewa'ja's cytey yuumeeteva, Dyus yu' tyajy pu'chya' puuty we'weni's cytey yuuna. Dyus tyã'wẽ cytey yũuwa'ja's we'werra', Dyus librute na'jĩ'c: Tyãa ente cytey yuuni's uyrra', Ĩshiimée isa yuj we'wesa yu'ga jĩtyna jĩ'c. 5 Cue'sh ewmée yũunisa' selpi'c tyã'wẽ ewmée yũute íirráac Dyusa' tyajy peeygãani's jweeíirráa ãate caavya'ja'ja'. Tyãa pa'ga ewmée yũunisa' seelpisa', Dyus peeygãani's caavya'ja'jsa jĩ'ty maaíi yu'. Tyã'wẽte', cue'sh ewmée yũuni's ¿ma'jĩtca'w? Cue'sh ewmée yũunisa' seelpisate', Dyusa' ewmée yũusatyi's castigãyrra', ¿Dyusva ewmée yũusarra ma'c tyã'wẽ yũu? 6 Wej yujva ewmée yũusame'. Dyusa' ¿ma'wẽ naa quiwete nasa yuuwesaty castigãyya' ãjacy, tyãaíiva ewmée yũusaarrá'? 7 Tyã'wẽ andy ewmée yũunisa Dyusa's cytey cyu'ju'jna selpiitste', ¿andya's quĩjya'rráa ewmeeng yũu jĩna we'werra castigaĩcy? 8 Tyã'wẽ yaacysa': Ewmeesarrá's wejy pa'pchute ewna, ewsa vyaana nes yuucajn jĩ'ty. Tyãa yu' andya's atsesaty tyã'jĩ': Pablo' tyã'wẽc caapiya'ja' jĩna. Tyã'wẽ we'wesa' Dyus castigo yuurrá's jypa'gawa'jsata'. 9 Na'wẽ' atsa' ¿judiuwe'shrráa quĩj yũurra vite nasate jytjaacue ewsa yuucytja'w? Wej yujva tjaacue ewsameetja'w. Tyã'wẽ judiuwe'shrráa tjaacue ewsatja'w sũjwe'shte caajiyu'jutstju: judiu ma'c yuu vite nasa ma'c yuu nava jyucaysa ewmée pcalsarrarráatja'w. 10 Tyajíic Dyus libruteva na'wẽ we'we': Teechrráa yujva ewsa yu' meeta'. 11 Quim yujva Dyusa's jiyurra pacueya' yaacysameeta'. 12 Jyucaysa jypumbarra vituni ũsta'. Tyãasa ew yũuwa'j yu'sa' teechrráa yujva yaaqui'tsmeeta' mteewe'shrráa yujva. 13 Tyãawe'sh we'weni' uusáa pendani cafya's pjandeni na'wẽ canzhsata'. Sa' tyãawe'sh tjune' ul weeswée veneno na'wẽ icjsa', ĩshiina caypumba'jrra. 14 Seena' canzh ewmée we'weni yuurrá's ji'pjta'. 15 Tyãawe'sh chinda' nasa icjya' u'jwa'ja's yuurráaty selpi'. 16 Vitety ñuste caafi'nze'jwa'ja's yuurráaty yajcyna fi'nze'. 17 Ewte caafi'nze'jwa'j yu'sa' yaaqui'tsmeeta'. 18 Dyusa' uyna ũsna sũjna ũucjwa'ja's yu' ji'pjmeeta' jĩ'c. 19 Dyus librute na'wẽ ewmeesata' jĩna we'we'c tyãa yu' Dyus leya's jiisawe'shtyi we'werrac tyã'jĩ'. Atsa' tyãawe'sha' Dyus yacj pdyi'puwa'j en ãjte', yuuwemeesatja'w jĩna pasya' ãjameetyna quim yujva. 20 Tyãa pa'gatey leya'srráa yajcyte', maa yujva yuuwemée ewsa ya'yu'tsme', leya' naasáa quĩj tyã'wẽ ewmeeteva tyã'sna pta'shsarrá' naa pa'ga. 21 Atsa' ley jycaajni's nvijtrra yuuwemée ewsa yuuna pa'jwa'ja's ãchja' Dyusíi caajiyu'cj, tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus leyte tyãniiteycu pta'shna fi'jni ũsu' Dyusna selpisaawe'sh fi'jni. 22 Tyã'wẽ yuuwemée ewsa yuuna pa'jya', naasáa Jesucristo yuurrá's ũusuj jyuca yaacywa'ja', nasa ma'wẽsava jyuca. 23 Tyã'wẽme' maa yujva ewsamée, jyucay pcalsarrarráa yuuna pa'jrra Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'pjmée ũsta'. 24 Tyãa pa'gac Dyusa' peeygãjrra tyajy tashte yuuwemée ewsa yuuna pa'cjan, Cristo Jesusa's uuwa'j vit cue'sh yuuwesaty nwe'wecajn. 25 Atsa' Cristo tyã'wẽ cluuste uuniijũc Dyusa's yaacysa tyãniiteywe'sh pcal peltunãynimée ũsu'ne'ta tyãa pcaltyi Dyusa' peltunãy, atsa' tyajũty yuuwemeesa jĩni yuu. 26 Sa' naa ensuwe'sh pcaltyiva tyã'wẽyrráac Dyusa' tyagachjíi Cristo cluuste uuniijũjy peltunãyrra nvijt, yuuwemeesa yuucajn maava Cristo's jypa'gawa'jsa yuutyi'. 27 Atsa' ¿quĩj yuupa'ga cue'shrráa ewsatja'w sũjna weech yaaquicytja'w? Tyã'wẽ yaacywa'ja' ptsuc. ¿Quĩj yuupa'gaga iiwejch yaacywa'ja' ptsu? Jesusa's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'ganisa yacja', iiwejch yaacywa'j caseje'tsme', tyãa pa'gac iiwejch yaacywa'ja' ptsu. Tyã'wẽme' nyafíi yu' ley jycaajnity cyteytju yu' sũjte', iiwejch yaacywa'jrráac caseje'. 28 Tyãa pa'ga jiitja'w ley jycaajni's nvijtrra, naasáa Cristo yuurrá's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'gaterráa, yuuwemée ewsa yuuna ya'pa'ja'c nasa ma'wẽsava jyuca. 29 Dyusa' judiuwe'shrráaty pu'chrra', judiu ji'jmée vite nasa yuutyi' pu'chwa'jsamée váana atsne'cue i'cue'shrráa iiwejch yaaqui'. Tyã'wẽ yuumée judiu ji'jmée vite nasatyva pu'chwa'jsaíirrá'. 30 Teech Dyusrráa jyucaysawe'shtyi pu'chwa'jsa', circuncidãynisarrava Jesusna ũusuj jyuca yajcyna jypa'gaterráa yuuwemeesa ya'yuuna. Sa' tyã'wẽy circuncidãynimeesarrava Jesusna ũusuj jyuca yajcyna jypa'gaterráa yuuwemée ewsa ya'yuuna. 31 Tyã'wẽ Jesusna ũuste jypa'gawa'jrrá's pta'shrra', ley yu' pu'chwa'jsame' jĩrra tyã'jĩ'tsmeetja'w, wejyva ley jycaajni's cytey yuuwa'ja'stja'w pta'shi'.

Romanos 4

1 Cue'sh yatsgawe'sh Abrahana's ũus miiyajcywe vacy: Tyã' ¿quĩjga yũu yuuwemeesa yuuna pa'jya'? 2 Abrahana' quĩjrráava yũurra tyã'wẽ yuuwemée ewsa yuuna pa'jvatsa', tyã'wẽ yũurratj ewsa yuuna pa'j sũjna iiwejch yaacywa'ja's ji'pjuwa'j ne' yu'. Nava quĩjva yũumeerrac ewsa yuuna pa'j, naa pa'ga iiwejch yaacywa'j ji'pjmeec yu'. 3 Tyajíic Dyus librute pta'shrra': Abrahana' ũusuj yuurráac Dyusa' cytey yuuna sũjna yajcy. Tyã'wẽ yaacypa'garráa ewsa yuuc jĩ'c. 4 Peecy jii i'cue: Quĩjrráava mjĩipa'ga ducjnisa' peesnisame'; tyã' mjĩipa'ga ducjnisa', yuula's dewenisa'. 5 Nava quĩj yujva yũumeerrava, naasáa pcalsaty nwe'wesa Dyusa's yuurráa ũusuj jyuca yajcyterráa, Dyusa' tyã'sa' yuuwemeesac vitu'. 6 Tyajíic quĩj yujva yũumeerrava yuuwemeesa yuurra wechana fi'nzewa'ja's Davida' we'we na'jĩna: 7 Yuuwemeesang jĩna Dyusa' we'wete', Yuuwemée neeyũusaawe'sha' wechanaty fi'nze'. 8 Maanava tyãawe'sh pcaltyi cjũcjte', wechana fi'nzetyna jĩ'c. 9 Na'wẽ wechana fi'nzewa'ja's pta'shi'c tyã' ¿circuncidãynisawe'sh jĩirráa váana, meerra' circuncidãynimeesawe'sh jĩi yã'jrra váanacy? ¿Maa sũju'cue? Ew jiyuya' Abrahana's miiyajcywe. Tyã' ũusuj yuurráa Dyusa's yaacypa'ga yuurráac yuuwemée yuuna pa'j jĩ'c. 10 Atsa' Abrahana' ¿bagachga tyã'wẽ ewsa yuuna pa'j? ¿Circuncidãynijũ', meerra' circuncidãynimey vá' yuuwemée ewsa yuuna pa'j? Ew jiitja'w circuncidãyni yuumeycu yuuwemée ewsa yuuna pa'j. Tyãa e'suc Abrahana' circuncidãyni yuu. 11 Nava tyãa circuncision yu' naasáa Dyusa's ũusuj jyuca yaacypa'ga yuurráa yuuwemeesac yuu jĩna cacuete sñal qui'pnisarrá'. Tyãa pa'gac Abrahana' tata na'wẽ caseje', macue circuncidãynimeesarrava Dyusa's ũusuj jyuca yaacysawe'sh maava jyucaysaty. Atsa' maava Abrahan na'wẽy circuncidãynimeesarrava ũusuj jyuca yaacysa yuutyi's Dyusa' tyã'wẽyrráa yuuwemeesa vituna. 12 Abrahana' circuncidãynisawe'shteva isa tata na'wẽsa yuja', tyãawe'sh yuu Abrahan na'wẽy Dyusa's ũusuj jyuca yaacywa'ja's ji'pjute yu'. 13 Ayteva Abrahana' na'wẽrráac yuu tyã'sna miiyajcywe: Abrahan vite' tyajy ji'jwe'sh jĩi Dyusa' puuty we'wec naa quiwe's jyuca tyãawe'shrrarráa yamuwa'ja's. Nava Abrahana' leya's yaacypa'garráa tyã'wẽ Dyusa' yamuwa'ja's puuty we'weme', naasáa Abrahana' ũusuj yuurráac Dyusa's jyuca yajcy, tyãa pa'ga yuurráac ewngu yuu jĩrra naa quiwete yamuwa'ja's vit. 14 Tyã'wẽ leya's nwẽese'jsarráa naa quiwe's yamuwa'jsavatsa', ũusujrráa Dyusa's yaacysa' yamuwa'jsamée ne'ta yu', atsa' quiwe ũsu'nja jĩna Dyus puuty we'wenisa' cyulne' yuuwa'j yu'. 15 Ley ũste', tyã'sna cytey yuumeerra', yuuwesac ya'yu'. Nava ley meete', ¿ma'wẽ leya's cytey yuuya' ya'ãjacy? 16 Tyã'wẽ leymée pa'gaíirráac Abrahana' ũusuj yuurráa Dyusa's jyuca yajcy, atsa' tyã'wẽ yaacypa'gac Dyusa' naa quiwete jyuca yamuwa'ja's puuty we'we Abrahan ji'jwe'shtyi. Tyãa puuty we'wenisa' leya's ji'pjsawe'sh jĩirráa meea', Abrahanva ma'wẽga Dyusa's ũusuj yuurráa jyuca yajcy tyã'wẽy yũusawe'sh jĩi yã'jrra. Tyãa pa'ga Abrahana' cue'sh jyucaysate tata'. 17 Tyajíic Dyus libruteva na'jĩ': Nasa maanzcuẽesateva jyucaysate tata yuuwa'jsa indya's nviitutstju jĩc Dyusa'. Dyus yacja' quĩj yujva tjẽyme'. Tyã' uusaatyva qui' ĩtyi vitu'c, sa' quĩj yujva vyaawa'jmeeteva, caavya'ja'ja'c. 18 Dyus Abrahan yacj puuty we'wenisa' wej yujva cytey yuuwa'jsamée na'wẽrráac yu'. Nava Abrahana' tyãa sũjmée Dyus we'weni' cytey yuuna sũjnarráac ũuste yu'acj. Atsa' Dyus we'werra': Iindy ji'ja' iiméj seena' cuj yuutyna jĩna we'weni' cytey yuuyujc. Tyãa pa'gac nasa maanzcuẽesateva jyucaysate tata yuu. 19 Abrahana' uuwa'ja'srráa yã'cj ũytjasna ũsu', cien añu ji'pjutsyã'cj yu' naa pa'ga. Atsa' Sara' bagachte yujva luuch ji'pjuwa'jsameec yu', tyã'wẽrráamée tjẽ'cjueyã'cj yu'. Macue tyã'wẽteva, Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yuurrá'scu ji'pju' Abrahana'. 20 Tyãasac Dyus we'weni's jypumbana cuj jwend yajcymée Dyusa' cytey yuuna sũjna yuurráa yajcyna Dyusa's wecha. 21 Tyãa pa'gatey Dyusa' tyajy we'weni yu'sa' jyuca cytey yuuwa'jsa' sũjna yuurráac fi'nze. 22 Tyã'wẽ Dyus we'weni's ma'wẽrráa yujva jypumbamée cytey yuuna sũjwa'j yuurrá's ũuste yaacypa'gac Dyusa' Abrahana's yuuwemeesa vit. 23 Nava Abrahanrráac yuuwemée ewsa yuu jĩna fi'jni yuume'. 24 Cue'shtyiva ja'nda we'werrac tyã'jĩ', tyãa pa'gatey cue'shva Jesusa's ĩtyi vit-sa Dyusa's ũusuj jyuca yaacypa'garráa yuuwemeesatja'w. 25 Cue'shtyi yuuwemeesa vit-ya'íirráac Dyusa' Jesucristo's pcalsawe'sh pa'gate uuwa'j vitrra qui' ĩtyi vit.

Romanos 5

1 Tyã'wẽ Dyusa's ũusuj yuurráa jyuca yaacypa'garráa Dyusa' cue'shtyi's yuuwemeesac vit atsa' ãchja' Dyus yacj wẽt fi'nzewa'ja's ji'ptja'w, cue'shtyi jype'jsa Jesucristo nwe'wepa'ga. 2 Tyã'wẽ Cristo cue'shtyi nwe'wepa'ga yuurráatja'w Dyus yacj wẽt fi'nzewa'tje pa'j, Jesucristo's ũusuj jyuca yaacypa'ga. Tyãasa ãchja' Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'ptja'w, tyãasatja'w wala wechá'. 3 Sa' Dyus tashte pa'jwa'ja'srráa yajcyrra wechamée, naa quiwete ñuswa'ja'sva wecha'tja'w, tyãa pa'gatey ñuswa'j en pa'tje', jweeíirráac Dyusa's chjãchja yaacywa'j caseje'. 4 Atsa' Dyusa's chjãchja yaacywa'j casejte, Dyus yacj tyuteméec ya'fi'nze'. Atsa' Dyus yacj tyutemée fi'nzerra', Dyus luuchtja'w sũjwa'ja's ya'ji'pju'c. 5 Atsa' Dyus luuchyã'ja', wej yujva ya'tjame'tsme', tyãa pa'gatey cue'sh ũuste Dyus Espiriturráa jyuca cjẽerra ũsna Dyus peeygãanirrá's caajiyu'jna. 6 Cue'shrráa yu' ya'nwe'wewa'ja's ãjameeyã'tje', Cristo naa quiwete quĩiwa'j en ãjte' pa'jrra cue'sh ewmeesa pa'gate uuc nwe'weya'. 7 Quim yujva nasa ewmeesaty peeygãjrra nwe'weya' uumeena. Meerra' maaíi yu' tyã'wẽ yuuváatyna, nava nasa ewsaterráa tyã'wẽ yuutyna. 8 Cue'sh yacj yu' tyã'wẽ ewmeesa pa'gate uuwa'ja' wala tjẽya', nava Dyusa' cue'sh ewmeesateva peeygãjrra tyajy Nchi'ca's naa quiwete caacj, ewmeesa cue'sh pa'gate uucajn. 9 Tyã'wẽ Cristo cue'sh pa'gate uupa'ga nwe'wenisatja'w yuu, sa' nmej ente castigo iiméj seena'sate yu' wejy nwe'wenisa yu'nja'w. 10 Tyãa pa'gatey cue'sha' Dyusa's atsesateyujva, tyãa yacj fi'nzewa'ja's vitcu Cristo's uuwa'j vitrra, na' ãchj yu' Cristo uupa'ga yuuwemeesatja'w na' wejy nwe'wenisa yu'nja'w. 11 Tyã'wẽ yũupa'gatja'w Dyusa's wala wechá', cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo' Dyus yacj fi'nzewa'ja's vitcu naa pa'ga. 12 Pcala' naa quiwete teech nasate yuurráa u'carrac uuwa'ja's vit, tyãa pa'gaty jyucaysa naa cacue uuwa'ja's ji'pju, pcalte wetepa'ga. 13 Ley casejmey, pcala' naa quiwete ũsyã'cj yu'. Nava ley pta'shrra: Naa ewmeesa' jĩna pta'sh ja'ndamée yu', ewmeesana sũjwa'ja's ya'ji'pju'tsmeene'. 14 Ley yu' meeteva, pcal ũsyã'tje íity Moises meetey Adanwe'sh jyucaysa peecy cacue uuwa'j ena's ji'pju, Adan na'wẽy yu' mée yũurra pcalte weteteva, uu ena' ja'ndarrarráac pa'j. Ew yajcyte yu', Adana' naa quiwete quĩiwa'jsa ũsu'c tyãa na'wẽsac yu'. 15 Nava Adan pcal yacj vite' cue'sh ewte neeyũunisa yacja' wej yujva ja'ndameeta'. Teech pitstjẽ'j pcalte wetepa'ga yuurráa jyucaysaty uuwa'ja's ji'pju, naapcachja' teech pitstjẽ'j Jesucristo pa'ga yuurráa jyucaysaty tyãa pcaluj ewte neeyũuwa'ja's ji'pju. Tyã' jyucaysatycu nwe'we naa pa'ga jytjaacue wala ewsac yu'. 16 Teech pitstjẽ'jsa pcal yuuc tyãa pcal yacj Dyus ũscu ewte neeyũuwa'ja's tyãa yacja' wej yujva ja'ndameeta'. Tyãa pa'gatey teechsa teendyi'j pcal yũunisarráa maanzcuẽe us pcalsateva ãjsac yu', naapcachja' Dyus ũscu ewte neeyũuwa'ja's tyã' maanzcuẽe pcal ji'pjsateva tyãaju yuuwemeesac vitna pa'j. 17 Teechsa yuuwe yuupa'garráa, uuwa'ja' nescu yuuna pa'j. Atsa' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja' wejy tyã'wẽ bagachteva nes yuuna Jesucristopa'ga. 18 Adan ewmée yũunisa' jyucaysatycu ewmeecjẽ vitna pa'j, naapcachja' Jesucristo ew yũunisa' nasa jyucaysatycu yuuwemée ewsa vit. 19 Tyã'wẽ teech pitstjẽ'j Dyusa's nwẽese'pja'gameerráa jyucaysaty pcalsa yuu, naapcachja' teech pitstjẽ'j Dyusa's nwẽese'pja'garráa jyucaysa yuuwemeesaty yuuna pa'j. 20 Quĩjrraj yũunisa tyã'wẽ pcalteva jyuca ãate jiyucajn íirráac leya' casej. Atsa' pcala's tyã'wẽ ew jiyutspcachja', Dyus peeygãanisa yu' jwee íirráac tjaacue wala vyaa. 21 Pcala' uuwa'ja'scu vit, naapcachja' Dyus peeygãani' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja'scu vit Jesucristo nwe'wepa'ga.

Romanos 6

1 Dyus peeygãjna peltunãyni' jweeíirráa nes yuucajn, ¿pcalte fi'nzena nesmtja'w yuu? ¿Maa sũju'cue'? 2 Cue'sha' peena yu' pcalte fi'nzewa'jsameetja'w, tyãa pa'gatey pcaluj tyuteerra peena yu' nwẽese'jwa'jsa meeyã'tja'w, sa' ¿quĩjya'rráa jwee pcalte fi'nzena nes yuucytja'w? 3 Meerra' jiyu'tsmeevá'cue, nava maava Cristo Jesus yacj fi'nzeya' yu'te ya'bautisãynijũ', Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽtja'w yu'. Yu'te ya'bautisãyni tyã'wẽ Cristo yacj ja'nda uurra pendaní na'wẽ yũunisa'. 4 Tyãa pa'ga cue'sha' uurra pendani na'wẽsatja'w yuu, atsa' Cristova ma'wẽga Dyus pu'chte uuniijũva qui' ĩtyi yuu atsa' cue'shva tyã'wẽy yuusaatja'w. Tyãasa wala ew fi'nzewa'j ji'ptja'w. 5 Cue'sha' Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽ yuurra, tyãa yacj fi'nzena ũstja'w, tyãa na'wẽy ĩtyi yuurra. 6 Tyãasa jiitja'w Cristo' cue'sh pcala's iviituya' cluuste uuc, cue'sha' peena yu' pcalte fi'nzecajmen. 7 Atsa' pcala' peena yu' jycaajya' ãjawa'jsame', tyã'wẽ uusáa na'wẽ yuusa yã'tyji's. 8 Tyãa pa'gatey cue'sha' Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽ yuurra ãchja' tyãa yacj ĩtyi fi'nzena ũstja'w naa pa'ga. 9 Cue'sha' jiitja'w Cristo' uurrava qui' ĩtyi yuunijũyã'ja', uu ena' peena yu' pa'jmeena tyã'sa'. 10 Cristo' pcala's nmej iviituya' teendyi'j yuurráac uu, tyajũyã'ja' bagachte yujva peena yu' uuya'mée. Sa' ãchja' Dyus yacj ĩtyi nes yuuwa'jsa' bagach enteva. 11 I'cue'shva tyã'wẽy uusáa na'wẽrráa mfi'nzewe, pcala's peena yu' nwẽese'jmée naasáa Dyus yacj yuurráa mfi'nzewe, Jesucristo's pi'cyrra. 12 Pcala' peena yu' jycaajwa'j ji'pjme' i'cue'sh cacuete, nava nwẽese'jevá'cue atsa' tyãaíi qui' jycaajana. 13 I'cue'sh cacue's pcalte cselpi'jnuwe, wejyva Dyus cusete mecselpi'jwe, tyãa pa'gatey Dyusa'srráa selpiiya' sũjrra qui' ĩtyi yuusáa na'wẽsa i'cue naa pa'ga. Atsa' i'cue'sh cacue' Dyus cusete ewsa yuurráana selpiina. 14 I'cue'sha' jii i'cue, leya' nwe'wewa'jsame', naa pa'ga ãchja' Dyus nwe'wenite ũsi'cue atsa' pcala' peena yu' i'cue'sh cacuete jycaajwa'j ji'pjme'. 15 Tyã'wẽ leya' nwe'weya' ãjãmeeyã'tje', ¿qui' pcalteyrráa fi'nzemtja'w, Dyus nwe'wenite ũsrrava? Wej yujva pcalte fi'nzewa'jme'. 16 I'cue'sha' ew jii i'cue, selpiina nwẽese'jya' sũjrra maava patron tashte pa'jrra', tyãa yuurrá's i'cue nwẽese'jna selpi'. Tyã'wẽyíirrá' pcala'srráa nwẽese'tje', ewmeete vituwa'jrráac caseje', naapcachja' Dyusa'srráa nwẽese'tje', Dyus yacj ew fi'nzewa'jrráac caseje'. 17 I'cue'sha' nyafiia' pcala'srráa i'cue selpisáa yu'. Nava ãchja' Dyus pu'chte', ũusuj jyuca wechana i'cue caapiya'jni ewsa's jypa'ga tyã's yuurráana nwẽese'jna. 18 Tyãasa i'cue pcaluj tyuteyã'jrra', ew yũuna Dyusna selpiina fi'nzewa'tje pa'j. 19 (I'cue'sh ew jiyucajntju naa quiwega selpinisa yacj caaja'nda'jrra pta'sh.) Nyafíiva ma'wẽcue i'cue'sh cacue's ewmeeterráa cseelpi'jna ũsu', tyã'wẽy ãchja' Dyus cusete yuurráa ya'mducjwe i'cue'sh cacue's tyãa yuurrá's selpiiya'. 20 I'cue'sha' nyafiia' ew yũuna fi'nzewa'ja's nwẽese'jmée pcalte yuurráa fi'nzena ũsrra', 21 cyte' ¿quĩjcue ewsa uy, tyã'wẽ tjaampa'terráa fi'nzena ũsrra'? Tyã'wẽ fi'nzete', naasáa uuwa'j yuurráac vya'. 22 Nava pcaluj tyuteyã'jrra', Dyusna selpiwa'tje i'cue pa'j, atsa' cyte yuurra' ewsa vyaayuju'íic. Tyã'wẽ yũurra', quĩj pcal yujva ji'pjmée fi'nzewa'ja's ya'jypa'ga'c, sa' nmej ente' bagachte yujva ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzewa'ja'sva ya'ji'pjuna. 23 Tyã'wẽme', pcala' naasáa uuwa'ja's yuurráac ũsu'. Nava Dyusa' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja'scu peesu', Cristo Jesus nwe'wepa'ga.

Romanos 7

1 Yacjtjẽ'jwe'sh maava leya's jiisa' peecy jii i'cue leya' naa quiwete nasa nee ĩtyiyterráa jycaajya' ãjawa'jsa'. 2 Ptamuurra fi'nzeni leya's miiyajcywe vacy: U'y iimi'sa' tyajy nmi' uu ja'ndamée yu' vite yacj iimi'ya' ãjãwa'jsame'. Tyã'wẽ tyajy nmi' uumey vite pitstjẽ'j yacj utyaarra fi'nzerra', pcal yuusac yu' jĩ'c. 3 Nava nmi' uuniijũyã'ja', peena yu' tyã'wẽ jycaajna nes yuuya' ãja'tsme', atsa' tyajy nmi' uuniijũ' vite pitstjẽ'j yacj iimi'ya' ãjawa'ja'scu jycaaja'. 4 I'cue'shva tyã'wẽy Cristo tashte utyaasá' uusáa na'wẽsai'cue, atsa' leya' uusa's jycaajya' ãjawa'jsame'. Atsa' ãchja' i'cue'sha' Cristo uurra qui' ĩtyi yuuc tyajy nasai'cue, Dyus yuurráana selpiina fi'nzewa'jsa. 5 Tyã'wẽ Cristo tashte utyamey, cue'sh ewmée yũuya' yaacynity ley pta'shrra': Ewme' jĩ'c tyãatyirráac wejy tjaacue yaacy wẽe yuu. Atsa' tyã'wẽ yaacypa'ga Dyus castigote uuwa'jrráac yuu. 6 Nava ãchja' leya' cue'shtyi tjengwa'j ji'pjme'. Tyãa pa'ga ãchja' Dyus Espiritu jycaajnirrá's nwẽese'jwa'j ji'ptja'w, leya's yajcymée. 7 Tyã'wẽte', leya' ewmeesana ¿sũju'cue'? Wej yujva tyã'wẽme'. Tyãa leya' naasáa quĩj tyã'wẽ pcalteva pta'shsarrá'. Ley pa'gameevatsa', andya' jiyuwa'jmée ne'tca yu' quĩj tyã'wẽ pcalteva. Ley pta'shrra': Vite jĩity cusa'j wẽena ewmée yũuwa'ja's yajcyna fi'nzewa'jme' jĩmeevatsa', andya' jiyuwa'jmée ne'tca yu' tyã'wẽ yaacynisa' pcalteva. 8 Ley pta'shrra': Tyã'wẽ yaacyni' ewme' jĩnijũc andy ũuste jweeíirráa ewmée yũu wẽenisarráa ũusutje. Ley tyã'jĩmeevatsa', pcalna sũjwa'j casejwa'jmeene' yu'. 9 Andya' nyafiia' ley pta'shni's jiyumey yu', yuuwemeesatj sũju'rráatj. Nava ley pta'shni's jiyunijũc jweeíirráa ewmée yũu wẽe yuu. Tyãa pa'gatj isa yuuwesa ne'tca sũjwa'ja's ji'pju. 10 Tyajutj isa ew jiyu, leya' nwe'wepcachte, ewmée yũuwa'ja's cchjãachja'jsarráac yuu andy yacja'. 11 Tyãa pa'gatey pcala' leypa'gaíirráac jweeíirráa chjãchjarra andya's Dyus castigote uuwa'j vit. 12 Tyã'wẽrrava, leya' ewmeesame', tyãa pa'gatey leya' quĩjteva jyuca ew yũuna fi'nzewa'ja'srráac jycaaja'. 13 Tyã'wẽ leya' ewsarra', ¿ma'wẽqui'c andya's Dyus castigote uuwa'j vit? sũju'tj. Nava ley tyã'wẽ uuwa'j vitme'. Ewmée yũu wẽenisac Dyus castigote uuwa'j vit. Isa ew jiyute yu', ley jycaajni ewsa's nwẽese'jmée ewmée yũu wẽenisarrá's nwẽese'pja'gac tyã'wẽ pcal yu'. Atsa' tyãa pa'gac nwẽese'jnimeesa' pcalna sũjna jiyunijũ' yuuwesa uuwa'j ya'yu'. 14 Jiitja'w leya' Dyus yacj fi'nzewa'ja's yuj pta'shi'c. Nava Dyus yacj fi'nzemée ewmée yũuwa'ja'srráatj yajcyna fi'nze', naa pa'ga yuuwesa' andytju. 15 Andya' jiyu'tsmeetj ma'wẽrra ne'tca andyna selpiwa'jsa yu'sa' cytey yuumeerra', andyna ewmée vitwa'jsa yu'sa' cytey yu'. 16 Ley pta'shrra' ewme' jĩ'c atsa' ewmeesateva jiirratj tyãa ewmeesa's íirráa cytey yu', tyãa pa'gatj leya' yuuwemeesana sũju'. 17 Peecyrráa tyã'wẽ ya'yu'tsmeene'. Andy ũuste ewmeesa ũsna tyãane' tyã'wẽ ewmée yũuwa'ja'srráa caaũusutje'je'. 18 Tyãa pa'gatj andy ũuste' quĩj yujva ewsa yu' meena sũju'. Tyajíirráa ne'tca ewsa's nwẽese'j wẽerrava, cytey yuuya' ãja'tsmée. 19 Naasáa selpiwa'jmeesarrá's cytey yuurra', selpiwa'jsa yu'sa' cytey yu'tsmeetj. 20 Na'jĩ'tj na': Andyna ewmée vitwa'jsa yu'sa' cytey yuurra', peecyrráa tyã'wẽ ya'yu'tsmeene', andy ũuste ewmée caaũusutje'jsa ũsna tyãane' ewmeesarrá's cytey yuuwa'ja's caaũusutje'je' atsne' tyã'wẽ ya'yu'. 21 Tyajíirráac ewsarrá's cytey yu'nja sũjteva, ewmée yũuwa'jrráa caseje'. 22 Andy yu', Dyus leya's cytey yu'nja sũjteva, 23 andy ũuste ewmeesa ũsna tyãac ew yũuwa'ja's caaũusutje'je'tsmée. Tyãasac andya's ewmeete yuurráa jype'je'. 24 Andya' seena' yuj ãjmeesatj. Atsa' andya's ¿quim nwe'wecy naa cacue na'wẽ uuwa'tje yuurráa pe'jna u'juetsa' tyãajũ? 25 Tyã'wẽteva Jesucristo' pejca nwe'wec tyãajũ, tyãa pa'gatj Dyusa's wala wechá'. Tyã'wẽme', nyafíi yu' Dyusa's selpi'nja sũjrrava, andy ũuste ewmée yũuya' yaacynirrá'stju selpi'.

Romanos 8

1 Tyã'wẽ Cristo Jesus nwe'wepa'ga, cue'sh cacue ewmée yũuya' yaacyni's nwẽese'jmée naasáa Dyus Espiriturrá's nwẽese'jna fi'nzesawe'sh yacja' ãchja' quĩj castigo yujva meea'. 2 Tyãa pa'gatey Dyus Espiritu ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa' nwe'wec tyã'wẽ pcalterráa fi'nzenijũ, sa' uuwa'tjerráa yã'j ũsteva tyãajũva nwe'wec, Cristo Jesus yacj fi'nzepa'ga. 3 Moises leya' cue'sh cacue ewmée yũunijũ tyujndeya' ãjameeyã'tje', Dyusa' tyajy Nchi'ca's caacj nasaa cacue's ũsrra. Atsa' tyãa cacue yacj cluuste uurrac pejca nwe'we, pcala' peena yu' ewmée yũuna caafi'nze'cjamen. 4 Tyã'wẽ cluuste uurrac cue'shtyi nwe'we, cue'sh cacue ewmée yũuya' yaacyni's wej yujva nwẽese'jmée Dyus Espiriturrá's nwẽese'tje', Dyus leya' quĩjteva jyuca ew yũuna fi'nzewa'ja'srráac jycaaja' tyã'sna pejca cytey yuuya' ãjacajn. 5 Tyãa pa'gaty ewmée yũuna fi'nzenijũ nwe'wenisa' Dyus yacj fi'nzewa'jrrá's yajcyna fi'nze', naapcachja' ewmée ũus yaacyni's yu'ptjejnimeesa' ewmée yũuwa'ja'srráaty pa'pchuna fi'nze'. 6 Atsa' ewmée yũuwa'ja'srráa pa'pchute', Dyus castigote uuwa'jrráac caseje'. Nava Dyus Espiritu's nwẽese'tje', ũuste wẽt fi'nzewa'cj caseje'. 7 Tyã'wẽ ewmée yũuwa'ja'srráa pa'pchusa', Dyusa's atsesata'. Tyã'wẽrraíity Dyusa's nwẽese'je'tsmée, sa' leya'sva cytey yuuya' ãja'tsmeeta'. 8 Tyã'wẽ ewmée yũuya' yaacyni's yu'ptjejnimeesa' Dyus yacj iiwejndyi fi'nze'tsmeeta'. 9 Nava i'cue'sha' Dyus Espiritu's ũuste ji'pjrra', ewmée yũuya' yaacyni's nwẽese'je'tsmeei'cue, naasáa Dyus Espiriturrá's i'cue nwẽese'je'. Atsa' Dyus Espiritu's ũuste ji'pjmeesa' Cristo jĩimeeta'. 10 Nava Cristo' i'cue'sh ũuste fi'nzena ũste', macue cacue yu' pcalpa'ga uuwa'jsateva Dyusa' i'cue'shtyi' qui' ĩtyi vituna, tyãa pa'gatey Dyusa' i'cue'shtyi yuuwemeesac vit naa pa'ga. 11 Tyã'wẽ Cristo Jesus uuniijũva qui' ĩtyi vit-sa Dyus Espiritu' i'cue'sh ũuste fi'nzena ũsrra', i'cue'sh uuteva qui' ĩtyi vituna pety cacue yã'jrra. 12 Tyãa pa'ga Dyus Espiriturrá's nwẽese'jna fi'nzewa'jsatja'w, ewmée yũu wẽenisa's nwẽese'jwa'j ji'pjmeetja'w. 13 Tyã'wẽ ewmée yũu wẽenisa's nwẽese'jna fi'nzerra', bagachte yujva Dyus yacj fi'nzewa'jmeete u'juene'cue. Nava Dyus Espiritu pu'chte ewmée yũu wẽenisa's nwẽese'jmée jyucate nvijtrra', bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'tje u'juene'cue. 14 Atsa' maava jyucaysa Dyus Espiritu jype'jnisa' Dyus luuchta'. 15 Ew mjiyuwe: I'cue'shtyi jype'jsa Dyus Espiritu' nyafíi ley ma'wẽga seena' jycaaja' tyã'wẽ seena' juuna' jycaajwa'jsame', wejyva Dyus luuch yuucajn pu'chsarrá' ũucjmée wechana fi'nzecajn. Tyãasaíic cue'sh ũuste na'wẽrráa caaũusutje'je' Dyusa' cue'sh Tatana sũjwa'ja's. 16 Tyãasac Dyus Espiritu' cue'sh ũuste cjẽerra cue'shtyi caaũusutje'je' Dyus luuchtja'w sũjwa'ja's. 17 Tyã'wẽ Dyus luuch yã'ja', Dyus jĩ's jyuca jypa'gawa'jsatja'w. Dyusa' tyajy jĩi yu'sa' jyuca Cristo's ũsuna tyã'sna cue'shva jypa'ga'nja'w Cristo yacj ja'ndarraj. Nava Cristo yacj pytjaa yuuwa'ja's ji'pjurra yuurráa cielute tyã'wẽ jypa'ga'nja'w Cristo yacj ja'ndarraj. 18 Cielute tyã'wẽ seena' wẽt wẽt-sa's jypa'gawa'jsatja'w, tyãasa naa quiwete pytjaa yuunisa's le'chcuẽrráa yujva yaacywa'j ji'pjmeene'tca'w sũju'tj. 19 Tyãa pa'gaíirráaty Dyus pjeu'jrra nviitnisa quĩjquĩjva jyuca tyacue wala ũytjasu', ãchjíi yu' tyacue wala ñusna ũsrrava, Dyus luuch jyucaysaty jyucate nwe'wewa'j en seena' zhichcue yũuwa'ja's. 20 Tyã'wẽ Dyus pjeu'jrra nviitnisa quĩjquĩjva jyuca ñusna ũscajníi jyucaty ewmeeterrarráa nviitni neeyũu. Tyãasaty Dyus nwe'wewa'j ena's tyacue wala ũytjasu', Dyus pjeu'jrra nviitnisa' peecyrráa tyã'wẽ ewmeete neeyũumeeta', Dyusa' ma'wẽ nwe'wewa'ja'sva jiirrane' ewmeete weteyã'tje', tyagachjíi yu' nwe'wemée cytee nvijt. Tyãa pa'gaty tyacue wala ñusu'. 21 Atsa' Dyus nwe'wewa'j en ãjte', tyajũ yuurrá' quĩjquĩjva jyuca ãchj na'wẽ ewmeete ũsta' tyãajũ nwe'weni yuutyna Dyus luuch yacj ja'ndarraj. 22 Jiitja'w ãchjíi yu' quĩjva jyuca wala yuj seena' pytjaa yuuna u'y nasate yaacasá na'wẽ pembeena ũsta'. 23 Nava Dyus pjeu'jrra nviitnisarráamée tyã'wẽ pytjaa yuuna ũsta'. Cue'sha' Dyus ũsni yu'sa' jyuca jypa'gawa'jsarra nyafyte ũsni tyajy Espiritu's jypa'gayã'tja'w. Nava cue'shva ja'nda pytjaa yuuna ũstja'w, cue'sh cacue qui' ĩtyi yuuwa'j en ãjte Dyus luuch jyucaysaty jyucate nwe'wewa'j ena's ũytjasna. 24 Tyã'wẽ cue'sh cacue qui' ĩtyi yuuwa'jsate íirráac Dyusa' nwe'we, atsa' ĩtyi yuuwa'ja's jiirratja'w ũytjasu', tyã'wẽ yuuwa'j en pa'jyujuna sũjna. 25 Tyã'wẽ ĩtyi yuuwa'ja's jiimeevatsa', ¿quĩjya'rráa ũytjasucytja'w? Nava tyã'wẽ yuuwa'j en ãjmeya', nava e'surráava ãayujuna sũjnatja'w ũytjasu'. 26 Tyãa pa'gaíirráac Dyus Espiritu cue'sh ũuste cjẽerra pu'chna cchjãachja'ja'. Cue'sha' Dyus yacj ma'wẽ puuty we'wewa'ja'sva jiimeerra shiingutsteva, Dyus Espiritu' cue'sh pa'gate Dyus dyi'pte wala pa'pchu'c iiméj wala ñus yajcyna. 27 Atsa' Dyusa' ũus yaacyni's jiisa', tyãasac Dyusa' jiyu tyajy Espiritu yaacyni's, Dyus Espiritu' naasáa Dyus cytey yuuwa'ja'srráac jytjãasu' cue'sh jyucaysa pa'gate. 28 Cue'sha' ñuswa'j ena's yaacywa'j ji'pjmeetja'w, tyãa pa'gatey en ma'wẽsava pa'jrrava, tyãa yu' jyuca selpiwa'jsarrarráata' Dyusna yaacysawe'sh yuutyi's tyã'sa' ew jiitja'w. Sa' tyãawe'shtyi' quĩj yuuya' ne' Dyusa' tyjityj tyãa yu'sa' cytey yuuna. 29 Tyãasaíic maarraj ne'ta tyajy tashte pa'jwa'jsa yu' tyãa yuutyi' jyuca jiyurra nyafíi entey tyjityj tyajy Nchi'c na'wẽy yuucajn, atsa' tyajy Nchi'c yu'sa' nyacj ntjẽ'jsa yuuwa'jsac vitrra nvijt. 30 Sa' tyajy tyjityjnisatyi's tyajy tashte nuypa'cj, sa' tyajy tashte pa'jsatyi's yuuwemeesac vit, sa' yuuwemée vitnisatyi's tyajy Nchi'c yacj ij ũswa'jsac vit. 31 Dyusa' cue'shtyi's tyã'wẽ seena' ew yũute', ¿quim cue'shtyi' ewmeete nvijt-ya' ãjacy? 32 Dyusa' tyajy Nchi'ca's yujva ũchji'ndymée cue'sh jyucaysa pa'gate cluuste uurra nwe'wecajn ũscu. Tyajy Nchi'ca's yuj ũsutsrra', cue'sh quĩjcue peejini yu'sa' wejy tjaacue tjẽymée ũsuna. 33 Dyus tyjityjrra yuuwemée vitnisatyi', ¿quim ewmeesata' jĩya' ãjacy? 34 Cristo' cue'shtyi nwe'weya' uurra qui' ĩtyi yuurra ãchja' Dyus patsu ju'ngte ũsa' cue'sh ju'ngu we'we pu'chna, atsa' ¿quim cue'shtyi ewmeete nvijt-ya' ãjacy? 35 Na'wẽ' atsa' Cristo peeygãanisatyi's ¿quĩjrrá' tyajũ tyujndeya' ãjama'c? Meerra' ñuswa'j en, yaatsewa'j en, pcyuuwa'j en, wẽje en, sũpyrráa nviitwa'j en, ũucjũucjte yuurráa fi'nzewa'j en, icjte uuwa'j en quĩjva tjẽysa pa'jana. 36 Tyajíic Dyus libruteva tyã'wẽ yũuwa'ja's we'werra' na'jĩ': Dyus yacj fi'nzepa'ga icjte uuwa'jsarráatja'w, Piishacuẽ's icjya' jyũna u'jnisa na'wẽ quĩj enteva jĩ'c. 37 Macue tyã'wẽ seena' yuuwa'j en pa'tjeva, tyãatyi' jyuca cnaywa'jsatja'w, cue'shtyi peeygãasa Cristo pu'chpa'ga. 38 Tyãa pa'ga Dyus peeygãanijũ' quĩj yujva tyujndeya' ãjawa'jsame's ew jiitj: uu en ma'c yuu, meerra' naa quiwega ĩtyi fi'nzewa'j ma'c yuu, Dyus angeleswe'sh ma'ty yuu, echtjẽ'j angeleswe'sh ma'ty yuu, meerra' echtjẽ'j yuu ma'c yuu, meerra' ãchj naa ensu nacue seena' yuutsta' tyãa ma'ty yuu, meerra' vite en seena'sa yujna tyãa ma'ty yuu, 39 meerra' infiernojuwe'sh seena'sa ma'ty yuu, nava Dyus peeygãanijũ' quĩj yujva tyujndeya' ãjameena, tyãa pa'gatey cue'shtyi jype'jsa Cristo Jesus nwe'wenisa yã'tja'w naa pa'ga.

Romanos 9

1 Andy ji'j judiuwe'shtyi iiméj wala peeygãjna bagachteva andy ũuste ñusna yuurráatj fi'nze'. 2 I'cue'sh pa'gate andya' Cristo yacj ũswa'ja's iviitute', i'cue'sh jyucaysa ewte neeyũune'jvatsa', andya' peeygãaweete cytey yu'nja sũju'tj. 3 Andya' i'cue'shtyi tyã'wẽtj wala peeygãja' jĩrra' ĩshiirra tyã'jĩtsmeetj, tyãa pa'gatey Cristo yacj fi'nzesarra' Dyus Espiritu caaũusutje'jnirrá'stju we'we'. 4 Andy ji'jwe'sha' Dyus tyjityjnisata', naa pa'ga Dyus luuchta'. Tyãapa'gac Dyusa' tyãawe'sh cshavyte pi'cyna ũsu' eena' cweetjna. Sa' ma'wẽrraj pu'chwa'ja'sva puuty we'wec. Leynava ũscu. Dyuus yatte ma'wẽ yũuwa'ja'sva pta'shcu. Sa' quiwe's jyuca yamuwa'ja'sva puuty we'wec. 5 Tyãawe'sha' nyafyte Dyus tyjityjnisa Abrahan ji'tja', atsa' tyãawe'sh ji'tjec Cristo upyjna ũsu' nasaa cacue yacj. Tyãa Cristo' Dyusíirráac yu', bagachteva tuutje'jni yuuwa'jsa. 6 Israelwe'shtyi Dyusa' nwe'weya' puuty we'wec tyã'sa' cytey yuumée yu' yuume'. Israel ji'j judiuwe'sha' maaíi yu' Dyus luuch yu'tsmeeta', tyãa pa'garráac maaíi yuutyi' cytey yuumée. 7 Tyã'wẽy Abrahan ji'jva jyucay yu' Dyus tyjityjnisa yu'tsmeeta', tyajíic Dyusíiva na'jĩna ãate pta'sh: Iindy nchi'c Isaacte upysarráa iindy ji'j andy tyjityjnisa yuutyna jĩ'c. 8 Atsa' Abrahan ji'tja'w naa pa'ga Dyus tyjityjnisatja'w sũjwa'ja's ji'pjmeeta' jyucay yu', naasáa Dyus puuty we'wenite upysarráa Abrahan ji'tja'. 9 Tyãa pa'gatey Dyusa' na'jĩnac Abrahan yacj puuty we'we: En ãjte', shawendu'nja, atsa' Sara' teech nchi'c ji'pjuna jĩc. 10 Tyã'wẽ Isaac upywa'ja'srráa we'wemée, Rebeca nchi'c e'nzsa upywa'ja'sva we'wec. Tyãawe'sh neya' Isaaccu yu', cue'sh yatsgawe'sh. 11 Sa' tyãa e'nz nchi'csa upyyuumeyna, Dyusa' tyjityjcu tyãawe'sh ma'wẽ yũuna fi'nzeni's uymeyrrava. 12 Tyãasac Dyusa' na'wẽ we'we Rebeca's: Nyacj yatstewe'sha' e'stewe'sha's selpisáa yuuna jĩnac we'we. Ew jiyute yu', Dyusa' ew yũusarráaty tyjityjwa'jsa yu'tsme', maatyva tyajy wendyni yuutyi' tyjityjwa'jsarráac yu' tyã'wẽ yũuwa'ja's caajiyu'jnac macue judiu ji'tjeva pyacj e'nzíi yuutyi' tyjityjmée, teechsarráana tyjityj. 13 Atsa' Dyus libruteva tyã'wẽyrráa we'wena fi'jni ũsa': Jacoba's peeygãjtj, nava Esaua's peeygãjmeetj jĩ'c. 14 Dyusa' ¿ewmeesarra ma'c tyã'wẽ ma'wẽsatyva tyjityji'? Ewmeesa yu'tsme'. 15 Tyã'wẽmeerraíic Moisesa's na'jĩna we'we: Andya' ma'wẽsanava peeygãjarrá'nja, sa' tyã'wẽy ma'wẽsanava pu'chjirrá'nja jĩ'c. 16 Tyã'wẽ cue'sh quĩjrráava pa'pchurra Dyus peeygãani's ya'jypa'ga'tsme'. Cue'sh cacueju quĩjva pa'pchumeeteva Dyusa' peeygãjarráac maatyva. 17 Dyusa' ma'wẽsanava peeygãjarráana, sa' tyã'wẽy wa'lwa'jsa yu'sa' ma'wẽsanava cytee nviiturráana. 18 Tyãasaíi Egipto quiwete jycaajsa's Dyus librute pta'shi'c na'jĩna: Indya's jycaajwa'jsatj vit, andy quĩjya'va jyuca ãjani's iindypa'ga nasa jiyucajn, sa' andya's quimteva naa quiwete jyuca jiyucajntju indya's tyã'wẽ yũu jĩ'c. 19 Tyã'jĩte', na'wẽ yaaquine'nga: Dyusíi ne' ma'wẽ yũuwa'ja'sva vitu', atsa' cue'sha' yuuwemée ne'tca'w sũjune'nga. 20 Nava ũus miiyajcy: Cue'sh ma'wẽ yuuwa'jsateva Dyusa' jiirrane' tyã'wẽ yũ', atsa' indya' tyã'wẽ yaacywa'j ji'pjmeeng. Quiwe mityja' ¿Quĩjya'nga andya's tyã'wẽ umu'? jĩsaate jiimeetja'w. 21 Mityj umsa' ma'wẽ mityja's umwechteva tyajy wendyni yu'sa' viturráana, tyãa quiwe's íirráa ewte selpiwa'jsa, vite' ewmeete selpiwa'jsa. 22 Dyusva nasatyi' tyã'wẽycu vit. Sa' maaíityi's wa'lpa'ga castigo seena'sate ũswa'jsa vitrrava, peeygãjrra macue tyachva ũytjascu dund yu' castigaĩmée. 23 Sa' vite wa'lsameetyi's ẽe walate seena' zhichcuesa's jypa'gawa'jsac vit, tyã'sna jypa'gawa'jsatyi' nyafíi enteycu tyjityj. Atsa' cyteewe'sha' cue'shtja'w tyajy peeygãanisa. 24 Dyusa' maatyva tyjityjwa'jsarrá', tyãasaíic maaíityi' judiu ji'jtyva tyjityj, sa' judiu ji'jmée vite nasatyva tyjityjcu. 25 Tyã'wẽ maatyva tyjityjwa'ja's Oseas librute na'jĩnac we'we': Andy tyjityjnimeesateva, andy nasa vitu'nja. Sa' andy peeygãanisameeteva, andy peeygãanisa vitu'nja jĩ'c. 26 Sa' nyafíi we'werra': Andy luuchmée i'cue jĩrrava, tyãa e'su': Dyus ĩtyisa luuch yuune'cue jĩna we'wena jĩ'c. 27 Nava Israelwe'shtyi we'werra' na'jĩ'c Isaiasa': Israelwe'sh ji'ja' cuet muse na'wẽ seena' cujsarrava, cujméerráa ewte neeyũutyna. 28 Ewsa' cujméerráa yuucajníi wa'lsatyi's dund iviituna Dyusa' jĩ'c. 29 Tyã'wẽ yũuwa'ja's we'werrac Isaiasa' na'jĩ': Dyus quĩjteva jyuca ãjasa judiu ji'jty manzcuẽ nvijtmeevatsa', Sodoma vite' Gomorra chjamb na'wẽ jyucate vituwa'jsa ne'tca'w yu' jĩ'c. 30 Ãchja' na'wẽ yũuni's miiyajcywe: Judiu ji'jmée vite nasa' yuuwemeesa yuuwa'ja's pacuesameerrava, Cristo's ũuste wa'lmée jypa'gasa yuupa'garráa yuuwemeesaty yuuna pa'j. 31 Naapcachja' Israelwe'sha' yuuwemeesa yuuna pa'jya' sũjrra leya'srráaty cytey yuuya' yajcy. Nava leya'srráa yajcyrra', yuuwemeesa yuuya' ãjameeta'. 32 ¿Quĩj yuurrata ãjamée? Yuuwemeesa yuuya' Cristo's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'gameeta' naa pa'gaty ãjamée. Cristo's ũusuj jyuca yaaquipcachte, leya'srráaty yajcyna ũsu', tyãasaty wala jypumba. 33 Tyã'wẽ jypumbawa'ja's Dyus librute na'wẽ pta'shna fi'jni': Andya' Jerusalen chjambte cuet qui'putstju, maaíityi' caypumba'jrra pẽtywa'jsa. Nava maava tyã'sa' jypumbasamée yu', ñuste neeyũumeetyna jĩ'c.

Romanos 10

1 Yacjtjẽ'jwe'shtyi isatj we'we': Israelwe'sh ewte neeyũuvatsa' sũjrratj ũusuj jyuca Dyus yacj puuty we'we'. 2 Andya' jiitj Israelwe'sha' wala yuj Dyusa's pacuena pa'pchuna fi'nze'ty, nava ma'wẽ Dyusa's pacuewa'ja'sva ew yu' jiimeeta'. 3 Tyã'wẽ ew yu' jiimeerraíity yuuwemée ewsa yuuya' sũjrra tyãawe'shtyi ma'wẽne' ew tjengu' tyã'srráanaty cytey yuu wẽje', Dyusna ma'wẽ pacuewa'ja'sva Dyusíi pta'shna nvijtcu tyãa yu'sa' cytey yuumée. 4 Tyã'wẽ Moises ley jycaajwa'j en scjẽwnijũ' Cristo jycaajwa'jsa', yuuwemée ewsa vit-ya' ãjawa'jsa tyã'sna jypa'gasa yuutyi's. Nava tyã'sna pacuemée leya'srráa cytey yuu wẽete', yuuwemeesa ya'yu'tsme'. 5 Tyajíic ley jycaajni's nwẽese'jrra yuuwemée ewsa yu'nja sũjna yaacysatyi's Moisesa' na'jĩna fi'j: Maava ley jycaajni's jyuca cytey yuusa' een isa ew fi'nzewa'jrrá's ji'pjutyna jĩ'c. 6 Nava yuuwemée ewsa yuuna pa'jya' yu', Cristo's ũusuj jyuca yaacywa'ja's Dyus librute na'wẽc pta'shi': Cristo' quĩjyã'cj atsa' cielun pe'jya' u'jwa'ja's yaacywa'jme'. 7 Sa' tyã'wẽy Cristo' ĩtyi yuuyã'cj atsa' pendaniicjẽva pe'jya' u'jwa'ja's yaacywa'jme'. 8 Tyã'wẽ tjẽysa's yaacycajmeníi, Dyus yuwe ewsa' iindy yuwete ij ũsa', tjẽymée ũuste cjẽeya' jĩ'c. Dyus yuwe iindy yuwete ij ũsa' jĩ'c tyã'sna tjẽymée jypa'gawa'ja'stja'w pta'shi'. 9 Atsa' na'wẽrráa myũu: Dyus Nchi'c Jesucristo uuteva Dyusíi qui' ĩtyi vitcu sũjwa'ja's ji'pjurra Cristo yuurrá's nwẽese'jya' jypa'gawa'ja'. Tyã'wẽ yuurra' ewte neeyũune'nga. 10 Tyã'wẽ ewte neeyũuya', Jesucristo's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'gawa'ja', sa' ãateva tuutje'jwa'ja'. 11 Cristo's ũuste jypa'gasatyi's Dyus librute na'wẽc we'we': Tyã'sa' ũuste jypa'gasa' maa yujva ñuste neeyũumeetyna jĩ'c. 12 Sa' judiu ji'j vite' judiu ji'jmeesava tyãa na'wẽrrarráa yuuwemée ewte neeyũuwa'jsata', tyãa pa'gatey Jesucristo' jyucaysaty nwe'wewa'jsa'. Atsa' tyã'sna neewe'wesa yuutyi'sa' maatyva jyucaysaty pu'chwa'jsa'. 13 Tyajíic Dyus librute na'wẽ we'we': Maava jyucaysa ũusuj yuurráa jyuca yajcyna Dyusa's neewe'wesa', yuuwemée ewte neeyũutyna jĩ'c. 14 Nava ¿ma'wẽ neewe'weya' ãjatyqui, tyã'sa' ũuste ji'pjmeerra'? Sa' ¿ma'wẽ ũuste jypa'gaya' ãjatyqui, tyã' nwe'wesa' jĩna pta'shni's iiwẽse'jmeerra'? Sa' ¿ma'wẽ wẽse'jya' ãjatyqui, quimva tyãa yuwe's pta'shmeete'? 15 Sa' ¿ma'wẽ tyãa yuwe's pta'shya' ãjatyqui, quimva caajmeete'? Tyãa yuwe's pta'shsaty we'werra', Dyus librute na'jĩ'c: Yuwe ewsa's pta'shna pa'jni' wala yuj ewsa', tyãa pa'gatey wechana fi'nzewa'ja'styi pta'shi' jĩ'c. 16 Tyã'wẽteva, jyucay yu' jypa'ga'tsmeeta' ewte neeyũuwa'ja's pta'shteva. Tyajíic Isaiasva na'wẽ we'we: Cue'sh pta'shni Dyus yuwe's ¿quimrrá' nwẽese'jrra cytey yuuta'? jĩ'c. 17 Tyã'wẽ Dyus yuwe pta'shni's ew jiyunijũc ũusuj jyuca jypa'gawa'j caseje', atsa' tyãa pta'shnisa yu' Cristo'scu we'we'. 18 Tyã'wẽ pta'shteva meerra' ¿wẽse'jmeevá'ntacy? Pejca wẽse'jyuj ne'ta, tyajíic Dyus libruteva na'jĩna we'we': Tyãawe'sh pta'shni's jyuca ya'wẽse'cj. Naa quiwete mtee mteeva jyuca pa'cj jĩ'c. 19 Macue tyã'wẽ yuuteva, Israelwe'sh yu' ¿jiyumeevá'ntacy? Tyãawe'sha' jiyuyujne'ta, nava jypa'gameeta'. Tyãawe'shva jiyumée yu' neeyũumeene'ta. Tyajíic Moisesa' Dyus we'weni's na'wẽ pta'shi': Andya' vite nasaty ew yũurra i'cue'shtyi cuj caayaqui'ji'nja, Atsa' ũuschawa'ja's uyuune'cue, nasa Dyusa's jiimeesa ũsta' tyãawe'shtyi andy luuch vitpa'ga jĩ'c. 20 Isaiasva Dyus we'weni's na'wẽc ãate pta'shi': Andya's pacuena pa'pchumeerrava, uytyi. Atsa' andya' ãate vyaatj paapẽjyna andyna pacuemeeteva jĩ'c. 21 Nava Israelwe'shtyi we'werra' na'jĩ'c Dyus librute: Andya' pa'yana nestju yu' nasa wa'lsaty jĩ'c.

Romanos 11

1 Tyã'wẽ pa'yateva pasmeeyã'tje', Dyusa' tyajy tyjityjnisa Israelwe'shtyi' ¿ajtsema'c? sũju'tj. Nava wej yujva tyã'wẽ yuume'. Tyã'wẽ ajtsemeerraíic andya' Israel nasa, Abrahan ji'j, Benjamin nchi'ctewe'shtju nava nwe'we. 2 Dyusa' Israelwe'shtyi nyafiitey tyjityjrra, ãchpcach ajtsemée iipe'ja'. I'cue'sha' jiine'cue Dyus yuwe pta'shsa Elias Dyus yacj puuty we'weni's. 3 Cyte' na'jĩ'c: Iindy yuwee pta'shsatyi's icjtyi sa' iindy altalnava jyuca iviituty, naasáa andy yuurráatj neeyũu. Nava andynava icj wẽje'íirráaty jĩte', 4 Dyus pasrra': Dyus ĩtyimeesa Baal tashte peejyũcuesamée siete mil nasa tyjityjrra ji'ptju andy jĩi, atsa' andyrráatj neeyũu sũjwa'j ji'pjmeeng jĩc. 5 Naa ensuva tyã'wẽyrráa Israelwe'sh maaíi yu' Dyus tyjityjnisa ũsta' tyajy peeygãanisa. 6 Dyusa' peeygãjrra tyjityjcu. Nava ew yũuna fi'nzepa'ga tyã'wẽ tyjityjme', naasáa peeygãjrra yuurráac ewmeesateva tyjityj. Atsa' ew yũuna fi'nzepa'garráa Dyusa' tyjityjvatsa', Dyusa' peeygãjrrac tyjityj jĩya' ãjame'nja'w. 7 Israelwe'sha' ewte neeyũuwa'ja's pacuerrava tyanzíi yu' uymeeta', vite yu' Dyus we'weni's nwẽese'jmeeta' naa pa'ga. Naasáa Dyus tyjityjnisa maaíirráaty ewte neeyũuwa'ja's uy. 8 Atsa' tyã'wẽ nwẽese'jwa'jmeea's we'werrac Dyus librute na'jĩ': Dyusa' tyãawe'shtyi' jiyuwa'jmeesac vit. Atsa' yafy ji'pjrrava uysamée na'wẽrráata', sa' tjũ'wẽ ji'pjrrava wẽse'jsamée na'wẽrráaty neeyũu. Ãchpcach tyã'wẽrrarráata' jĩ'c. 9 Tyajíic jycaajsa Davidva na'wẽ we'we: Tyãawe'sh wechana fi'nzeni' ewméerráa casejvatsa' ewna, castigãyni yuucajn. 10 Tyãawe'sh yafya' peecy suweetyna, uyya' ãjacajmén. Tyãawe'sha' bagachte yujva ew fi'nzeya' ãjameevatsa' ewna jĩc. 11 Judiuwe'sha' jypumbarra weteyã'jrra', ¿peena yu' Dyus tashte shawendwa'jsameetymañ? Wej yujva tyã'wẽ yuuwa'jsameeta'. Tyã'wẽ judiuwe'sh wa'lpa'ga, judiu ji'jmée vite nasatycu ewte neeyũuwa'ja's pta'shni yuu, atsa' vite nasa Dyus yacj fi'nzetste uyrra', judiuwe'shva qui' shawendya' yaacycajn. 12 Judiuwe'sha' ewte neeyũuwa'ja's jypa'gaya' wa'lpa'ga, naa quiwete judiu ji'jmée vite nasa jyucaysatycu selpí, tyãasa judiuwe'sh jyucaysa Dyus tashte qui' shawendnijũ' wejy wala selpiina. 13 Ãchja' judiu ji'jmée vite nasa jĩnisa i'cue'shtyi we'weya'vatj, tyãa pa'gatey andya' judiu ji'jmée vite nasaty Dyus yuwe's pta'shya' caajnisatj, tyãasa cytey yuuya'vatj. 14 Tyã'wẽ yũute', i'cue'sh ewte fi'nzeni's andy ji'j maaíi yu' uyrra', i'cue'sh na'wẽy ewte fi'nzewa'ja's pacueya' yaaquiváatyna sũju'tj. 15 Judiuwe'sh e'scjẽ nviitni yuupa'ga judiu ji'jmée vite nasaty Dyus yacj wechana fi'nzewa'ja's ji'pju. Tyãasa judiuwe'sha' Dyus tashte qui' shawendna pa'jrra', uuniijũ qui' ĩtyi yuusáa na'wẽsa yuutyna. 16 Ũ'tash quĩjva nyafytewe'sha's Dyus jĩi peeste', neeyũusáava jyucac Dyus bendecĩyni yu'. Fytũu tasha' Dyus jĩite', cu'tava jyuca Dyus jĩirrarráata'. 17 Judiuwe'sh maaíi yu' uujnisa olivo fytũu cu'ta's spẽ'tjni na'wẽty yuu. Atsa' tyãa spẽ'tjnite yu' uujnimeesa olivo cu'ta's pũpyrra caywetse'jnisa na'wẽ i'cue yuu, i'cue'sh judiu ji'jmée vite nasarrava. Tyãasa i'cue tyãa fytũu tash na'wẽy ewsa yuuna pa'j, olivo fytũu tash ĩtyisate caywetse'jni yuupa'ga. 18 Nava tyãa cu'ta spẽ'tjnisate jytjaacue ewsatj sũjna yu' yaacynu. Mpa'yajcy, tyã'wẽme' cu'ta pũpynisa tyã'wẽ fytũu tash ĩtyi yuuwa'ja's ũsu'tsme'; fytũu tash quiwete iiwejtsesac cu'ta pũpynisa's ĩtyi yuuwa'ja's ũsu'. 19 Tyã'wẽteva, naa sũjuvá'nga: Tyãa fytũu cu'ta spẽ'tjnite caywetse'jya' andya's peejyne'ta yu', tyãasane'ta cu'ta dyij yu'sa' spẽ'tj sũjune'nga. 20 Nava indya's cytee caywetse'jya' sũjrra spẽ'tjni yuumeeta'. Tyãawe'sha' Cristo's jypa'gaya' wa'ltyi tyãa pa'ga yuurráaty spẽ'tjni yuu. Naapcachja' indya' Cristo's wa'lmeeng jypa'ga, tyãa pa'ga yuurráang tyãawe'sh ũsnite yu' indy pa'jya' ãja. Tyãa pa'ga iiwejch yajcymée, wala jypa'yacy mfi'nze. 21 Tyã'wẽme', Dyusa' judiu tyajy tyjityjnisa yujtyva tjẽyméec cutyi'j na' indya's yu' wejy tyã'wẽ tjẽymée cutyi'jina jypa'yacymeete'. 22 Ũus miiyajcy: Dyusa' wala yuj peeygãasa'. Nava juuna'ya'va tyã'wẽyrrá'. Nwẽese'jsamée yacj yu', wala yuj juuna'sa'. Nava indy yacj yu' wala yuj peeygãasa'. Tyã'wẽyã'tje', tyajy peeygãanijũ tyutemée mfi'nze. Tyã'wẽ yuumeerra', indyva cutyi'jnisa yuune'nga. 23 Nava judiuwe'sha' Dyusa's qui' pacuerra yu', Dyus tashtey tjẽymée qui' pa'jya' ãjatyna, tyãa pa'gatey Dyusa' tjẽymée jypa'gawa'jsa'. 24 Tyã'wẽ indya' judiu ji'jmée vite nasang yu' na's yujva tjẽyméec ewsate yuutya. Naapcachja' judiuwe'sh yu' Dyus tyjityjnisaty yu', atsa' tyãawe'shtyi' wejy tjẽymée qui' jypa'gana. 25 Yacjtjẽ'jwe'sh, Dyus ma'wẽ yũuya'varrava tyãa yuurráac jii yu' tyã'sna mjiyuwe ãchja' iiwejch yajcyna fi'nzeya'mée: Judiuwe'sh maaíi yu' tyã'wẽ yuj Dyusa's nwẽese'jmeerra tyuteety. Nava judiu ji'jmée vite nasa maanzcuẽesa Dyus tashte pa'jwa'jsa ũstyna tyãa jyuca ãjpcachrráaty judiuwe'sha' Dyus tashu tyutee. 26 Sa' vite nasa jyuca Dyus tashte pa'jna jyã'jatspcachja', judiuwe'sha' qui' jyucay nwe'wenisa yuutyna. Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyus librute na'wẽc pta'shi': Nwe'wesa' Jerusalen chjambu pa'jrra', Jacobwe'sh ewmée yũuni's tyundena. 27 Tyã'wẽ ewmée yũuni's tyujndeya'tj puuty we'we tyãawe'sh yacj jĩ'c. 28 Tyã'wẽ i'cue'sh ewte neeyũuwa'ja's ji'pjucajnrráaty judiuwe'sha' Dyusa's atsesa yuu. Nava Dyusa' tyãawe'sh yuutyi' atse'tsme', tyãa pa'gatey judiuwe'sha' nyafiitey Dyus tyjityjnisaty yu' naa pa'ga. 29 Tyãa pa'gatey Dyusa' ũsyã'jrra', cusa'ja'tsme', sa' pa'yayã'jrra', wa'lu'tsme'. 30 Nyafiia' i'cue'sha' Dyusa's jiimeerra nwẽese'jsamée i'cue yu'. Nava ãchja' judiuwe'sh nwẽese'jetsmeete yu', i'cue'sha' Dyus peeygãanisa i'cue yuu. 31 Nyafíia' i'cue'shva ma'wẽcue nwẽese'jsamée yu', tyã'wẽy judiuwe'shva ãchja' nwẽese'jmée ũsta'. Nava i'cue'shva ma'wẽcue Dyus peeygãani's jypa'ga, tyã'wẽy jypa'gaya' íirráa tyã'wẽ nwẽese'jmée ũsta'. 32 Tyã'wẽ teechsarráa tjaacue ewsatj sa' tjaacue peeygãanisatj sũjcajmencu e'nzíity ja'ndarraj nwẽese'jwa'jmeete vit tyãa na'wẽrrarráa peeygãjya'. 33 Dyusa' ma'wẽ yũuwa'ja'sva seena' yuj zhichcue ew pjeu'jrra ji'pjune' tyã'sna yajcyte', le'chcuerráa yujva ya'jiyu'tsme', sa' pta'shya'va ya'ãja'tsme'. 34 Dyus ũus yaacyni's ¿quimrrá' jiyusa ũstymañ? ¿Quimrrá' Dyusa's caapiya'jsa ũstymañ? 35 Quĩjquĩjva jyuca Dyus jĩirrarráata' tyajy nviitnisa, atsa' ¿quimrrá' andy jĩ'stju Dyusa's pees jĩwa'jsa ũstymañ? 36 Tyãasa Dyusa' seena' yuj wala ewsa' bagachteva nes yuuwa'jsa. Tyã'sa' seena' yuj wala wechawa'j ji'ptja'w.

Romanos 12

1 Andy yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj: Dyusa' tyacue wala peeygãapa'ga, ãchja' i'cue'sh ĩtyi fi'nzeni pety cacueyã'jrra jyuca quĩj pcal yujva ji'pjmée tyajy cuseterrarráa ya'mducjwe, Dyusa's yuurráa selpiina fi'nzeya'. Dyusa' tyã'wẽ yũuni'scu jytjãasu' naa pa'ga cytey yuuwa'j ji'ptja'w. 2 Ãchjũyã'ja' naa quiwetewe'sh na'wẽy yu' fi'nzenuwe, wejyva i'cue'sh fi'nzeni i'cue'sh ũus yaacyni tyãaty jyuca myu'ptjejwe, quĩjteva jyuca u'se yuuna pa'jya'. Tyã'wẽ yũurra Dyus jytjãasni ewsa, tyajy dyi'pte zhichcue wẽt fi'nzenirrá's jiyune'cue. 3 Dyusa' peeygãjrra andya's neewe'wec i'cue'shtyi yu'cypejcajn, tyãa pa'ga yu'cypejwa'j ji'ptju: Andyrráatj tjaacue selpi' sũjna maa yujva iiwejch yaacywa'j ji'pjmée i'cue, naasáa quĩjte selpiwa'jsa ne' Dyusa' nvijt tyã's yuurráana cytey myũuwe, wala jypa'yacyna. 4 Nasaa cacue's miiyajcywe: Tyã' teechrráarrava wala cuj jwend ji'pja', sa' fiyfiyrrajty selpi', teech cacuetewe'shrráa we'shrrava. 5 Tyã'wẽy cue'shva wala cujrrava, jyucaysa Cristo yuurrá'stja'w selpi', jyucaysa cyteerraj fiyfiyrraj selpiina. 6 Cue'sh selpiiya' ãjawa'ja's Dyusa' fiyfiyrrajc ũs, quĩjterraj selpiiya' ãjawa'jsa ne'tca'w yu' tyãa yu'sa' jyucac ũs. Atsa' tyãatyi' wala jypa'yacy iijyũwa'j ji'ptja'w. Meerrava Dyusa' tyajy yuwe's pta'shya' ãjawa'ja's ũste', tyajy caajiyu'jnirrá's cytey yuuwa'j ji'ptja'w. 7 Vitesaty selpiina fi'nzewa'ja's ũste', tyã'snava cytey yuuwa'j ji'ptja'w. Sa' maava caapiya'jya' ãjasa' tyã'sa' cytey yuuwa'ja'. 8 Ñuste fi'nzesaty puuty pu'chya' ãjasa' tyã'wẽ yũuwa'ja's nviitwa'jme'. Peesya' yaaquitsrra', caashwendu'juna sũjmée tyã'wẽ peeswa'ja'. Dyus luuchtyi jype'jsa', wala jypa'yacy jype'jwa'ja'. Peejiina fi'nzesaty pu'chsa', wechana pu'chwa'ja'. 9 Teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãawa'ja's mji'pjuwe, ĩshiimée ũusuj jyuca yajcyna. Ewmeesa's nwẽese'jmée ewsarrá's cytey myuuwe. 10 Yacjtjẽ'ja's juuna' yuumée wejyva yacjtjẽ'ja' tjaacue walasa' sũjna puuty ya'mpeeygãjwe. 11 Dyusa's selpiwa'ja'srráa ũusuj jyuca wechana mpa'pchuwe, wa'l yajcymée. 12 Ewte pa'jwa'ja's jii i'cue tyãa pa'ga wechana mfi'nzewe. Ñuswa'j en pa'tjeva tyã'sa' yajcymée, bagachteva Dyus yacj yuurráa puuty we'wena mfi'nzewe. 13 Yacjtjẽ'jwe'sh peejiina fi'nzesawe'shtyi' mpu'chwe. I'cue'sh yatte pa'jsatyva wa'lmée mpa'gawe. 14 I'cue'shtyi ajtsena pcyuusaty ca'tu yu' ewrráa myũuwe, wejy yuuva tyãawe'sh pa'gate Dyusa's mneewe'wewe nwe'wecajn. 15 Wechasáa yacj i'cue'shva wechaa mpu'chwe, sa' ñussa yacj i'cue'shva ñus mpu'chwe. 16 Puuty ja'ndarraj ewrráa mfi'nzewe. Jytjaacue jiitj sũjrra iiwejch yajcymée, ãjmeecuesa na'wẽyrráa mfi'nzewe. 17 Macue ewmée yũusaateva, ca'tu yu' ewmée yuuwa'jme'. Ew yuuwa'jrrá's pa'pchuwa'ja' jyucaysaty. 18 Jyucaysa yacj ew fi'nzewa'jrrá's mpaacuewe, i'cue'shtyi ma'wẽ wejy ew tjenguna tyãa yu'sa' jyuca cytey yuuna. 19 Yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj i'cue'shtyi ewmée yũusaaty ca'tuva ewmée yũuwa'ja's pacuena fi'nzecajmén. Tyã'wẽ yũumée wejyva indyna ewmée yũusa's cuch yuunu, Dyus castigãywa'jsa' naa pa'ga. Tyajíic Dyus libruteva na'wẽ we'we': Ewmée yũusaty castigãywa'jsa' andytju. Andy jiine'tca jĩ'c. 20 Tyã'wẽ ca'tu ewmée yũuwa'ja's yajcymée na'wẽ myũu: Indyna atsesa ũ'wa'j ji'pjmée wẽena fi'nzetste', ũ' mpuuts. Sa' yũ'wẽena fi'nzetste', tundywa'jva mes. Indya' tyã'wẽ yũurra', caytjame'jene'nga jĩ'c. 21 Indyna ewmée yũusa's caacnayu'jnu, wejyva indy cjuẽ'y mecnay, ca'tu' ew yũurra.

Romanos 13

1 Naa quiwete jycaajsawe'sh ma'wẽsatyva jyuca nwẽese'jna mfi'nzewe. Tyãawe'sha' jyuca Dyus nviitnisarrarráata'. Maa yujva Dyus nviitnimeesa yu' meeta'. 2 Atsa' maava jycaajsawe'shtyi atsesa' Dyus nviitnisaty atsesa yuuna. Tyã'wẽ atsesa' yuuwesa castigãywa'j yuuna. 3 Jycaajsa ũsta' tyãawe'sha' ew yũuna fi'nzesatyi' castigãywa'jsameeta'. Tyãawe'sha' ewmée yũuna fi'nzesarráaty castigãywa'jsata'. Atsa' jycaajsawe'shtyi ũucjmée fi'nze wẽerra', tyãawe'sh yu'cypejnity jyuca nwẽese'jna mfi'nzewe. Tyã'wẽ yũusatyi' nwe'wewa'jsata'. 4 Tyãa pa'gatey jycaajsawe'sha' Dyus nviitnisata', indyna pu'chwa'jsa. Nava indya' ewmée yũuna fi'nzerra', ũucjwa'j ji'pjune'nga, tyãa pa'gatey jycaajsawe'sha' peecyrráa ũsmeeta', tyãawe'sha' Dyus nviitnisata'. Tyãa pa'ga ley ma'wẽ jycaatje', cytey yuutyna ewmée yũusa's castigãyna. 5 Tyãa pa'ga jycaajsawe'shtyi nwẽese'jwa'ja', nava castigo's ũucjrrarráa nwẽese'jmée, wejyva Dyus jycaajni's cytey yuutstju sũjna nwẽese'jwa'ja'. 6 Tyãawe'sha' Dyus nviitnisayã'jrra', tyãawe'sh tjengwa'j yu'sa' quĩjnava jyucaty cytey yuuna fi'nze'. Tyãa pa'ga tyãawe'shtyi ducjwa'j vyu's ũswa'j ji'pji'cue. 7 Quĩjrraj yuuwa'j ji'pjrrava, tyã'sa' cytey yuuwa'ja': vyuu gobierno jĩ's yuulrra', tyã'snava ducjwa'ja'. Sa' maarrajty nwẽese'jwa'j ji'pjrrava, tyãawe'shtyi' nwẽese'jwa'ja' wa'lmée. 8 Quĩj yũuwa'ja'sva jyuca cytey yuuwa'ja', quĩj yuul yujva ji'pjmée fi'nzeya', naasáa puuty ya'peeygãawa'ja's yuurráa bagachteva ji'pjuna nes yuuwa'ja'. Tyã'wẽ puuty ya'peeygãasa' Dyus jycaajni leya's cytey yuusaarra tyã'wẽ yuuna. 9 Dyus leya' na'wẽc jycaaja': Ptamsayã'ja' vite yacj canzh pcal yuuwa'jme'. Nasa icjwa'jme'. Pesweewa'jme'. Vitety ĩshiina nuywe'wewa'jme'. Vitee jĩity cusa'j wẽena fi'nzewa'jme' jĩ'c. Atsa' tyãa jycaajnityi' jyuca cytey nwẽese'jya' na'wẽ yũuwa'ja': Vitetyva mpeeygãj, indy ma'wẽnga ya'peeygãja' tyã'wẽy jĩ'c. 10 Tyã'wẽ puuty ya'peeygãawa'ja's ji'pjrra', ewmée yũuwa'j yu'sa' ya'yajcymeena. Na'jĩ'tj na': Peeygãanisa's ji'pjte yuurráac Dyus jycaajni leya's quĩjte yujva peejymée jyuca cytey ya'yu'. 11 Tyã'wẽ peeygãawa'ja's jypa'yacymeene'cue atsa' ãchja' jweeíirráa utyaana u'juetsa' cue'shtyi jyucate nwe'wewa'j ena', tyãa pa'ga jypa'yacy meswe. 12 Tyã'wẽ yũuwa'j ena' pa'jya' jytjẽeyuumeena, tyãa pa'ga chji'ndyte fi'nzeni's nvijtrra, eena'te fi'nzewa'ja's jypa'yacywa'j ji'ptja'w. 13 Na'wẽ yũumée: ewmée yũuwa'jrrá's yajcyna, canzh pcal yuuna, puuty yajtsena puuty puiina, beca yat-su tũuna susna tyã'wẽ yũumée, ewrráa yũuna zhichcue fi'nzewa'j ji'ptja'w. 14 Naasáa Jesucristo ma'wẽ jycaatje', tyã's yuurráa jyuca nwẽese'jwa'j ji'ptja'w, peecy ũus yaacyni ewmeesa yu's nwẽese'jmée.

Romanos 14

1 Cristo caapiya'jni's achamée ew jiisa yacjtjẽ'ja's wa'lmée mpa'gawe, tyajy jypumbanisu atsewe'wemée. 2 Miiyajcywe vacy viteya' naa sũju'ty: Ũ'nisa yu'sa' quĩjnava jyuca ũ'wa'ja' sũju'ty. Naapcachja' Cristo caapiya'jni's achamée ew jiisa' ũ'wa'ja's tyjityjrra ũ'wa'ja' sũju'ty. 3 Atsa' maa sũjmée quĩjnava jyuca ũ'sa' tyjityjrrarráa ũ'sa's atsewe'wewa'jme'. Tyã'wẽy tyjityjrrarráa ũ'sava cuch atsewe'wewa'jme' quĩjnava jyuca ũ'sa's. Ma'wẽ ũ'sarrava tyãawe'sha' Dyus luuchta'. 4 Indya' ¿quimrranga iindy jype'jnimeety atsewe'we'? Tyã' ew ma'c yuu ewmée ma'c yuu nava tyã'sa' patron jype'jsa jiina, tyãa pa'gatey jype'jsa' ma'wẽ ew fi'nzewa'ja'sva tyãa pu'chwa'jsa'. 5 Viteya' naa sũju'ty: Fiesta en yuutyi' jyuca qui'swa'ja' sũju'ty. Naapcachja' vite' maa fiesta yuutyi' qui'swa'jme' sũju'ty. Ma'wẽ yaacysarrava teechsa na'wẽrraj i'cue'sh ũuste ew ũusutjenirrá's nwẽese'jna mfi'nzewe cuch atsewe'wemée. 6 Tyãa pa'gatey fiesta entyi jyuca qui'ssava, Dyusa's wechanac qui'su', atsa' fiesta entyi jyucamée qui'ssava Dyusa's íirráac wechana fi'nze'. Tyã'wẽy quĩjnava jyuca ũ'sava Dyusa's wechanac ũ'we', atsa' quĩj iiyuutyi' ũ'sameeva Dyusa's íirráac wechá'. Jyucay Dyusa'srrarráaty wechá'. 7 Tyãa pa'gatey cue'sh ĩtyi fi'nzeni cue'sh uuwa'j ma'c yuu nava tyã' cue'sh jĩi meeta', atsa' peecy ma'wẽva yũuna fi'nze'nja sũjwa'j ji'pjmeetja'w. 8 Na'wẽ ĩtyi fi'nze'tja'w tyã' Cristo jĩ', sa' uumtja'w nava Cristo jytjãasnirrá'stja'w cytey yu', tyãasa ĩtyi fi'nzeni ma'c yuu uu en ma'c yuu nava Cristo jĩirrarráata'. 9 Tyã'wẽ Cristo' ĩtyisawe'sh ma'ty yuu uusaawe'sh ma'ty yuu nava jyucaysate namu yuuya'íirráac uuniijũva qui' ĩtyi yuu. 10 Namu' Cristo', atsa' indya' namumeerra' ¿quĩjya'nga iindy yacjtjẽ'ja's ewmeesa' jĩna atsewe'we'? Dyus tashte cuutya'jni yuuwa'jsatja'w, atsa' Dyus yuurráa ma'wẽ yuusaateva we'wewa'j ji'pja'. 11 Tyajíi Dyus tashte cuutya'jni yuuwa'ja's Dyus librute na'wẽ fi'jni': Andya' Dyus ĩtyisa isatj we'we', Majũwe'shva jyuca andy tashterrarráa peejyũcuena pa'jrra, Dyus yuj yu'nga jĩna wechaatyna. 12 Tyã'wẽ yũurra teechsa na'wẽrraj Dyus tashte paswa'j ji'pju'nja'w ma'wẽ yũusaarrava. 13 Tyãa pa'ga ãchjũyã'ja' tyã'wẽ ewmeeng yu' jĩna puuty atsewe'wena fi'nzewa'j ji'pjmeetja'w. Tyã'wẽ yũumée wejyva ewrráa yũuna mpu'ch, yacjtjẽ'j jypumbacajmén. 14 Andya' jiitj Cristo Jesus yacj fi'nzesa yacja', quĩj ũ'yujva ewmeesa yu' meea'. Nava tyã'wẽ ewmeena sũjna yaacysa yacj yu' ewmée yujna. 15 Nava iindy yacjtjẽ'j dyi'pte jypa'yacymée quĩjnava ũ'pa'garráa tyãa yacjtjẽ'ja' jypumbaváana atsa' indy yuuwesa yuune'nga peeygãasamée. Cristo uurra nwe'wenisawe'shtyi' indya' caypumba'jnu iindy ũ'nisa yacj. 16 Indy yacj yu' ewsarrava, vitesa yacj yu' ewmeesa váa yuuna atsa' tyã'wẽ yũuwechsa yuutyi' wala mpa'yajcy. 17 Tyãa pa'gatey Dyus yacj fi'nzewa'ja' ũ'nisaty jypa'yacyrra tyã'wẽ Dyus yacj ya'fi'nze'tsme', naasáa Dyus Espiritu pu'chte yuurráac Dyus yacj wẽt wechana jypumbamée fi'nzewa'ja's ya'ji'pju'. 18 Tyã'wẽ vitety caypumba'jmée jypa'yacy Cristo's selpiite' Dyusa' wecha'c atsa' nasava wecha'ty tyã'wẽ yũute'. 19 Tyã'wẽ puuty ew yũuna puiimée fi'nzewa'jrrá's pacuewa'j ji'ptja'w, Dyus yacj jweeíirráa chjãchja fi'nzewa'ja's puuty ya'pu'chna. 20 Ũ'nisa' jyuca ewsata'. Nava vitesaty caypumba'jwa'ja's ũ'terráa ewme'. Tyãa pa'ga Dyus yacj fi'nzesa yacjtjẽ'jwe'shtyi' caypumba'jnu iindy ũ'ni yacj. 21 Tyã'wẽ peecy yacjtjẽ'ja's caypumba'jwa'j yu'sa' ũ'nimée wejy ewa', chich, vino, quĩjva caypumba'jwa'j yu'sa' jyuca. 22 Indy yacj yu' quĩj ũ'va jyuca ewsateva jiirra', iindy ũusterráa tyãa sũjna mfi'nze Dyus dyi'pte. Ewmeena sũjwa'ja's ũusterráa yujva yaacysamée yacj yu', ew yuja'. 23 Nava ewmeeváana sũjna cuj jwend yajcyna ũ'sa yacja', ewmée yuja'. Tyãa pa'gatey ewmeeváanacy sũjwa'ja's ji'pjrra nwẽese'jmeete', tyãa yu' pcal yuja'.

Romanos 15

1 Dyus yacj chjãchjayã'j fi'nzesa' peecyrráa wẽt fi'nzewa'ja's pacuemée, pu'chwa'j ji'ptja'w Dyus yacj fi'nzewa'ja's achamée ew jiisaty. 2 Cue'sha' teechsa na'wẽrraj vite nasaty pu'chna wẽt caafi'nze'jwa'j ji'ptja'w ewrráa yũuna, tyãawe'sha' Dyus yacj jweeíirráa chjãchja fi'nzeya' ãjacajn. 3 Tyãa pa'gatey Cristo tyacue jytujtjesa yujrrava, peecyrráa wẽt fi'nzewa'j yu'sa' pacuemée, wejyva vitety wẽeshuni's tyãac jypa'ga. Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': Indyna wẽeshuni's andytju jypa'ga jĩ'c. 4 Dyus librute fi'jni ũsta' tyã' cue'shtyi cchjãachja'jwa'jsata', ñuswa'j en ma'wẽsa pa'tjeva ñusmée chjãchja yajcyna fi'nzeya' piyacajn. 5 Ñuswa'j en pa'tjeva chjãchja fi'nzewa'ja's Dyuscu ũsu' na' tyãaíi pu'chjina puuty ewrráa yũuna Cristo Jesus na'wẽy fi'nzecajn, 6 cyaj cyteerraj jyucaysa cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Tata yuurrá's tuutje'jene'cue. 7 Cristova ma'wẽga i'cue'shtyi jypa'ga tyã'wẽy i'cue'shva wa'lmée mpa'gawe maa yacjtjẽ'jtyva, Dyus wechacajn. 8 Miiyajcywe: Dyusa' cue'sh yatsgawe'sh yacj puuty we'wec Cristo quĩiwa'ja's, atsa' tyãa puuty we'weni cytey yuucajncu Cristo' quĩj judiuwe'shtyi selpiiya'. 9 Sa' judiu ji'jmée vite nasava Dyusa's jypa'garra wechana tuutje'cjancu Cristo' quĩj. Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': Tyã'wẽ ew yũupa'ga tyãawe'sh cshavyte indya's wechana memna tuutje'je'nja jĩ'c. 10 Sa' vite ajcjẽva na'wẽc we'we': Judiu ji'jmée vite nasarrava judiuwe'sh yacj ja'ndarraj wẽtwẽt miiyajcywe jĩ'c. 11 Sa' vite ajcjẽva pta'shi' íirráac: Judiu ji'jmée vite nasa jyucaysawe'sh Dyusa's wechana mtuutje'jwe, Dyusa' seena' yuj walasa' jĩna nasa jyucaytyi pta'shna. 12 Tyajíirráac Isaiasva na'jĩna fi'j: Jesé ji'j teech casejena, judiu ji'jmée vite nasaty jyuca yamuya'. Atsa' tyãawe'sha' nwe'wenisa yuutyna jĩ'c. 13 Cue'shtyi nwe'wesa Dyusa' i'cue'sh ũuste wẽtwẽt wechana fi'nzewa'ja's ũsuna tyã'sna jypa'gasatyi's, cyaj Dyus Espiritu pu'chte', Dyus nwe'wenisatja'w yuu sũjna wechana fi'nzene'cue. 14 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, andya' ew jiitj i'cue'sha' ew yũuwa'j yuurrá's ne'cue ũuste ji'pj fi'nze', ma'wẽ yũuwa'ja'sva shiingmée. Tyãasa ne'cue teechsa na'wẽrraj puuty ew ya'yu'cypejna fi'nze' sũju'tj. 15 I'cue'sha' tyã'wẽyã'j shiingmée fi'nzesa ne'cue, nava andyva fii yu'cypejna fi'jatstju Dyus yacj wejy ew fi'nzewa'ja's caajiyu'jna. 16 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyuscu andya's neewe'werra nvijt, judiu ji'jmée vite nasaty Jesucristo caapiya'jni's pta'shcajn. Tyãa Jesucristo caapiya'jnisaíi Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa' tyã'snatj andya' pta'shi', judiu ji'jmée vite nasarrava Dyus Espiritu pu'chte', Dyusa's jiyurra ewte neeyũucajn. 17 Tyãasatj andy ũuste wẽtwẽt yaaqui', Jesucristo caapiya'jni's pta'shna Dyusa's selpi'tj sũjna. 18 Nava tyã'wẽ yũuwa'ja's Cristoc andya's pu'ch judiu ji'jmée vite nasarrava Dyusa's nwẽese'cjan, tyãawe'sh ew jiyucajn yuwejuva pta'shna, quim yujva ãjanimeesaty ãateva caavya'ja'jnic yuu Dyus Espiritu pu'chte. 19 Tyã'wẽ yũunatj Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's mtee mteeva pta'shna jyã'j, Jerusalente tacjrra Ilírico quiwete pa'pjcach. 20 Tyã'wẽ vite pta'shnisu yu' pecũjya'meetj yajcy, wejyva bagachterráa yujva Cristo yase's cysusnimeesutj tyajy yuwe ewsa's pta'shya' yajcy, Dyus librute na'jĩ'c tyãa cytey yuucajn: 21 Tyãawe'sha' bagachterráa yujva Dyus yuwe's pta'shni meesarrava, wẽse'jetyna, Sa' jiyutyna, bagachterráa yujva jiimeesarrava jĩ'c. 22 Tyã'wẽ Dyus yuwe's caapiya'jna u'jurratj i'cue'sh tashna yujya' yu' tundu'tsmée, manz usva yujya' yajcyrrava. 23 Nava ãchja' naa ja'ndasu pecũjna jyã'tj na' España quiwen u'juetsrra', i'cue'sh tashsuva iipa'j uycjẽu'nja tyã'wẽ yũuwa'ja's nyafiitj yaacyni ji'pju'. Atsa' i'cue'sh yacj pcjaacjena ũsrra España quiwen u'juetste', pu'chjine'cue sũju'tj. 25 Nava ãchjíi yu' Jerusalenna u'juetstju cytee yacjtjẽ'jwe'shtyi quĩjrráava pu'chwa'j jyũna. 26 Jerusalente yacjtjẽ'jwe'sh quĩjva ji'pjmeesa ũsta' tyãawe'shtyi pu'chya' jĩrra vyuu pcjacjtyi Macedonia vite' Acaya quiwesuwe'sh tyã'sna jyũna u'juetstju. 27 Tyã'wẽ pu'chte ewna sũjwa'ja's ji'pjuty, tyãa pa'gatey isa ew yajcyte yu' Macedoniasuwe'sha' yuultyi yu', tyã'wẽ judiu ji'jwe'sha' Dyus yuwe ewsa's jytyujndety judiu ji'jmée vite nasatyva. Tyãa pa'gaty Dyus yuwe ewsa's cue'shtyi pta'shpa'ga ca'tuva caashwendu'jwa'j ji'ptja'w jĩrra tyãawe'sh ji'pjunisa yacj pu'chya' yajcy. 28 Atsa' tyã'wẽ Jerusalente pa'jrra' pcjacjni vyu's tyãawe'shtyi ducjrra', España quiwen u'jya'vatj, tyãasa i'cue'sh tashsuva dundte ne'ca'nja. 29 Andy i'cue'sh tashte pa'tje', i'cue'sha' jweeíirráa Cristo yacj chjãchja fi'nzene'cue sũju'tj. 30 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'shtyitj neewe'we': peeygãawa'ja's Dyus Espiritu ũste ji'pji'cue, tyãasa andya's peeygãjrra Jesucristo's pi'cyrra andy pa'gate Dyus yacj puuty we'wecajn. 31 Judea quiwete atsesa ũsta' tyãawe'sh andyna quĩjva ewmée yũucajmén Dyusa's mpi'cywe, sa' Jerusalente yacjtjẽ'jwe'shtyi pu'chwa'j jyũna u'juetstju tyã'snava wechana jypa'gacajn, 32 cyaj Dyus pu'chte', ewrráa qui' shawendrra i'cue'sh yacj wechana ũswa'ja's ji'pju'nja. 33 Dyusa' i'cue'sh jyucaysa yacj pi'cyna nes yuuna, ewrráa caafi'nze'jna.

Romanos 16

1 Cue'sh npe'sh Febe pa'tje', tyã'sa' wa'lmée jypa'gacajn neewe'wetstju i'cue'shtyi, tyã' Cencrea chjambte pcjaacjesaty selpiisa'. 2 Tyãa pa'gatey Dyusa's jiiyã'jsa' ma'wẽ yũuwa'ja'sva jii i'cue na' tyã'wẽrráa yũuna mpa'gawe, Cristo's selpiisa' naa pa'ga cue'sh npe'shna sũjna. Sa' tyãa quĩj peejini'sva mpu'chwe, tyãa pa'gatey tyã' maatyva wala pu'chsa' tyãasaíic andynava pu'ch. 3 Priscila vite' Aquila tyãawe'shtyi yuwe mweechawe, Cristo Jesusna andy selpiitste', tyãawe'sha' cytee andy yacj mjĩi pu'chsaty yu'. 4 Tyãasaíity tyãawe'sha' u'dyij andyna nwe'wena. Tyã'wẽ ew yũupa'gatj andya' tyãawe'shtyi' wala wechá'. Nava andyrráa tyã'wẽ wecha'tsméetj, judiu ji'jmée vite nasava wecha'ty Dyusa's jiisawe'sh. 5 Priscila vite' Aquila tyãawe'sh yatte pcjaacjesa yacjtjẽ'jwe'shtyiva yuwe mweechawe. Sa' andy namicu Epeneto'sva mweechawe. Tyãac nyafyrraj Acaya quiwete Cristo's ũuste jypa'gasa yu'. 6 Maria'sva yuwe mweechawe, tyã' nacue wala mjĩic i'cue'sh cshavyte. 7 Andy ji'j Andrónico vite' Junias tyãawe'shtyiva yuwe mweechawe. Tyãawe'sha' andy yacj carcelte ũssata', sa' Dyus yuwe's pta'shya' caajnisawe'shtyi yu', tjaacue jiyunisa. Sa' tyãawe'sha' Cristo's jiisayã'jty yu' Cristo's andy jiyumeyna. 8 Cristo's jiisa andy namicu Ampliasnava yuwe mweechawe. 9 Cue'sh na'wẽy Cristo Jesusa's selpiina fi'nzesa Urbano'sva yuwe mweechawe, vite' andy namicu Estaquisnava tyã'wẽy. 10 Apelesnava yuwe mweechawe, tyã'sa' macue ñuswa'j en pa'tjeva, Cristo yacj tyutemeec fi'nzesa yu'. Sa' Aristobulowe'shtyiva tyã'wẽy yuwe mweechawe. 11 Andy ji'j Herodiana'sva yuwe mweechawe, vite' Narciso ji'jwe'sh Cristo's jiisaty yuwe mweechawe. 12 Trifena vite' Trifosawe'shtyi yuwe mweechawe, tyãawe'sha' Cristo's selpisaaty yu'. Sa' cue'sh npe'sh Persidanava yuwe mweechawe, tyãava wala mjĩisa yu'c Cristo's selpiina. 13 Rufusnava yuwe mweechawe, tyã' wala jiyunisa yu'c Cristo's nwẽese'jsa' jĩni, sa' tyajy njĩ'ja'sva yuwe mweechawe, tyã' andyna jype'jsa mama na'wẽsac yu'. 14 Vite' naawe'shtyi yuwe mweechawe: Asincrito, Flegonte, Hermas, Patrobas, Hermes, vite' yacjtjẽ'jwe'sh tyãawe'sh yacj ũssayã'jrra. 15 Vite' naaty yuwe mweechawe: Filólogo, Julia, Olimpas, Nereo vite' tyajy npe'shna. Sa' tyãawe'sh yacj ũssa Cristo's jiisa yuutyi' jyuca mweechawe. 16 Teechsa na'wẽrraj ũuste wala wẽt yajcyna puuty yuwe mweechawe. Sa' Cristo's nwẽese'jsa mteeva pcjaacjesa yu' jyucaysaty yuwe wechaacaja'. 17 Yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj, i'cue'sha' wala mpa'yajcywe na'wẽ ew fi'nzewa'ja's piya i'cue tyãajũ caypumba'jna caapui'jna fi'nzesaty. Tyã'wẽ yũusawe'sh yacja' mtyuteewe. 18 Tyã'wẽme', tyãawe'sha' Jesucristo's selpiisameeta'. Tyãawe'sh ewmée yaacynirrá'styi cytey yuuna fi'nze', sa' nasa achamée ew jiisa yuutyi'sa' caypumba'ja'ty wala zhichcuerráa we'werra. 19 Cristo caapiya'jni's i'cue'sh ũusuj jyuca nwẽese'jni's jyucaysa jiita', tyãa pa'gatj andya' wechá'. Sa' ewmeesa yu's nwẽese'jmée wejyva ewsarrá's nwẽese'jna ũscajntju neewe'we'. 20 Atsa' quĩjteva jyuca ew caafi'nze'jsa Dyusa' i'cue'shtyi pu'chjina echtjẽ'j cnaycajmén. Atsa' i'cue'sha' Jesucristo yacjrráa mfi'nzewe. 21 Andy yacj mjĩi pu'chsa Timoteova yuwe wechaacaja'c, vite' Lucio, Jasón, Sosípater andy ji'jwe'sh. 22 Naa carta's fi'pju'chsa Tercio andyva yuwe wechaacaja'tj Dyus yacj fi'nzesaty. 23 Sa' Dyus luuch pcjaacjewa'j yat pqui'jsa Gayova yuwe wechaacaja'c, andya's paandee yat pqui'jsa. Vite' Erastova yuwe wechaacaja'c, gobierno vyu's jyaawsa. Tyã'wẽy cue'sh yacjtjẽ'j Cuarto yaasesava wechaacaja'c. 24 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo pu'chjina i'cue'sh jyucaysaty bagachteva. 25 Ãchja' Dyus cusete nviitutstju tyã' i'cue'shtyi jweeíirráa chjãchja caafi'nze'jena, Jesucristo caapiya'jni's ma'wẽtca pta'sh tyã'sa' cytey yuuna. Cue'sh ewte neeyũuwa'ja's naa quiwemeeteycu Dyusa' pjeu'jrra ji'pju', 26 nava tyã'sa' jũ'nasurráac caajiyu'jni yuu, Dyus yuwe pta'shsawe'shtyi caafi'ja'jrra. Tyã'sna ãchja' maa quiweteva jyuca pta'shni yuutsa', maava Cristo's ũuste jypa'garra nwẽese'cjan. Tyãa pa'ga Dyusa's wala wechaawa'j ji'ptja'w. 27 Dyus yuurráa ma'wẽ yũuwa'ja'sva jyuca jiisa'. Tyãa pa'ga tyã's yuurráa bagachteva wechana nes yuuwa'ja', cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo ew yũupa'ga.

1 Corintios 1

1 Andya' Pablo yaasetj, Dyus peeygãjrra pa'yate Jesucristo jycaajnisa. Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyuscu tyjityjrra nvijt. 2 Corinto chjambte yacjtjẽ'jwe'shtyi wechana fi'jatstju, tyã'wẽy yacjtjẽ'j Sostenesva yuwe wechaacaja'c. I'cue'sha' Cristo Jesus yacj tyutemée fi'nzeya' utyaapa'ga Dyus luuchi'cue. Majũwe'shva cue'shtyi jype'jsa Jesucristo yasena cysussa ũstyna tyãawe'sh yã'jrra ja'ndarraj tyajy tashte yuurráa fi'nzecajncu Dyusa' pa'ya. Tyãa Jesucristo' cue'sh jyucaysaty jype'jsa'. 3 I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristova. Tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 4 Dyusa's wechana nestju yu' i'cue'sh pa'gate, tyã'wẽ Dyusa' i'cue'shtyi peeygãjrra quĩj yujva peejymée jyucac pees Jesucristo pu'chpa'ga. 5 Tyã'wẽ Cristo yacj fi'nzeya' utyaapa'ga, Dyusa' tyajy dyi'pte quĩjteva jyuca i'cue'sh shiingmée fi'nzewa'ja's jyucac ũs, Dyus yuwe's pta'shwa'j ma'c yuu, meerra' maa isa pta'shsateva jiyuwa'j ma'c yuu nava jyuca. 6 Tyãa pa'ga Cristo caapiya'jni's i'cue'sh ũuste caavya'ja'i'cue. 7 Tyã'wẽ Dyus pu'chte', i'cue'sha' quĩjte yujva shiingmée i'cue tyajy dyi'pte fi'nze' Jesucristo quĩiwa'j ena's ũytjasna. 8 Dyusa' tyã'wẽ ewrráa jype'jna nes yuuna nmej entepcach, cyaj Jesucristo quĩi ente' i'cue'sha' quĩjte yujva yuuwemeesa yuune'cue. 9 Dyusa' na'wẽ ewrráa jype'jya' neeyũuc na' cytey yuuna. Tyã'wẽ ewrráa jype'jya' íirráac tyajy Nchi'c Jesucristo yacj fi'nzeya' pa'ya i'cue'shtyi'. 10 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo dyi'pte yacjtjẽ'jwe'shtyi yu'cypejetstju, puuty ewterraj puuty we'werra tyutemée cyanzíi ja'ndarraj teechsa na'wẽrrarráa ew yajcyna fi'nzecajn. 11 Cloé yattewe'sha' andya's pta'shtyi tyã'wẽ i'cue'sha' puiina fi'nzena ũsta' jĩna, tyãa pa'gatj andy yacjtjẽ'jwe'shtyi tyã'wẽ we'we'. 12 I'cue'sha' teechsa na'wẽrraj fiyfiy we'wena ũsi'cue: Maaíi yu', andya' Pablo yacj u'jsatj, naapcachja' vite' Apolos yacj u'jsatj. Vite' Pedro yacj u'jsatj, atsa' viteíi yu' Cristo yacj u'jsatj jĩna i'cue we'we'. 13 Nava Cristo' ¿teech ajtewe'sh yacjrráa fi'nzewa'jsaga yuuá'? ¿I'cue'sh pa'gate Pabloga cluuste uuá'? Meerrava ¿i'cue'sha' Pablo yase's cysusrracue yu'te bautisãyni yuuá'? 14 Ewrráa ne'tca i'cue'shtyi maa yujtyva yu'te bautisãymée, naasáa Crispo vite' Gayo tyãawe'shrráatytju bautisãy. 15 Tyãa pa'ga quim yujva tyã'wẽ Pablo yase's cysusrra bautisãynitj jĩya' ãjameetyna. 16 Vite' Estefanaswe'shrráatytju bautisãy, meerra' vitety bautisãy vá'ntca nava tyãa yuutyi' yaaqui'tsmeetj. 17 Cristo' andya's bautisãyya' caajme', naasáa cue'sh ewte neeyũuwa'ja's pta'shya'rráac caaj. Nava naa quiwetewe'sha's jiyunisa yacjméec pta'shcaaj. Tyã'wẽme', Cristo cluuste uuni's pta'shnisa' e'scjẽ neeyũuwe'shte. 18 Cristo' cue'sh pa'gate cluuste uuc jĩna pta'shni' quĩjva seelpimeesa na'wẽ ne' ptjũuse' viturra ñus quiwete u'jwa'jsatyi'. Nava Dyus yacj ũsya' u'jwa'jsa cue'sh yuutyi' tyã'wẽ pta'shni' seena' wala seelpisa', cue'shtyi ewte nviitwa'jsa' naa pa'ga. 19 Dyus librute we'werra': Iviitu'nja naa quiwetewe'shrrá's jiyuni's, Sa' naa quiwetewe'shrrá's jiyuni's quĩjte yujva selpiiwa'jmée nviitu'nja jĩ'c. 20 Tyã'wẽ' atsa' naa quiwetewe'shrrá's jiyuni' ¿quĩjte selpiicy? Quĩjteva jyuca jiisa caapiya'jsatja'w sũjsa' ¿mtee yuutyqui? Naa quiwete quĩj ũsna tyã'sna jyuca jiisatjẽ'j ¿quĩj yuucy? Ãchja' tyã' ¿quĩjterrá' selpiima'c? Naa quiwetewe'shrrá's jiyunisa's quĩjteva seelpimeec vit Dyusa'. 21 Dyusa' jiyuc naa quiwetewe'shrrá's jyuca jiyusa' Dyusa's jiyuya' ãjawa'jmeesateva. Tyãasac quĩjteva jiimeerrava tyã'sna ũusuj jyuca yajcyrra tyajy pta'shni's wa'lmée jypa'gaterráa nwe'wewa'ja's vit, macue tyajy pta'shni' vite yacj yu' seelpimée na'wẽteva. 22 Judiuwe'sha' cielujũ seena'sa caavya'ja'jni'styi uy wẽje', naapcachja' griegowe'sha' naa quiwete jiyunisa'styi pacué'. 23 Nava cue'sha' Cristo's cluuscjẽ qui'prra icjnirrá'stja'w pta'shi'. Judiuwe'sha' tyã'wẽ pta'shni'styi jypumba', naapcachja' griegowe'sh yuutyi'sa' quĩjteva seelpimée luucu we'weni na'wẽ ne' ptjũuse'. 24 Nava Dyus tyjityjnisa judiu vite' griego tyãawe'sh yacj yu', Cristo yuurráa nwe'wewa'jsa', nwe'wewa'ja's Dyus pjeu'jrra nviitnisa. 25 Naa quiwete nasa jiisa ũstyna tyãawe'sh yacj yu', Dyus jiimeesa na'wẽsarrava, tyãawe'shte jytjaacue jiisa' Dyusa'. Atsa' Dyus chjãchjameerra ãjasamée na'wẽsarrava, nasa naa quiwetewe'shte jytjaacue chjãchjasa'. 26 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'shtyi Dyus tyjityjni's mjiyuwe. I'cue'sha' naa quiwetewe'sha's yu' walamée jii i'cue sa' chjãchjasava cujmée i'cue, sa' jytujtjesava cujmée i'cue. 27 Tyã'wẽrrava i'cue'sha' Dyus tyjityjnisa i'cue, i'cue'shtyi jiimeesata' jĩna naa quiwetewe'sh nasa we'we'ty tyãawe'shtyi caytjame'jwa'jsa. Sa' tyã'wẽy naa quiwete nasa we'werra': Chjãchjamée ãjmeesata' jĩ'ty tyãawe'shtyiva caytjame'jwa'jsa. 28 Naa quiwete nasa we'werra': Quĩjteva seelpimeesata' jĩnaty atsewe'we' tyãa atsewe'wesaty seelpimeecjẽ nviitwa'jsa i'cue. 29 Tyã'wẽ i'cue'sha' ãjmeecuesaty tyjityjnisa i'cue na' quim yujva Dyus dyi'pte iiwejch yajcyna fi'nzeya' ãjameene'cue. 30 Cristo Jesus yacj fi'nzewa'ja's Dyuscu vit. Atsa' Cristo's jiyuwa'ja'sva Dyus íirráac vit. Sa' tyãa Cristopa'ga yuurráa cue'sha' Dyus dyi'pte ewtetja'w neeyũu, tyajy tashu tyutemée fi'nzeya'. 31 Tyãa pa'ga Dyus yuurrá's wechana tuutje'jwa'ja's Dyus librute na'wẽ fi'jni ũsa': Maava jiitj sũjna jytujtje yaacywẽje'tsrra', Dyus yuurrá's wechana tuutje'jwa'ja' jĩ'c.

1 Corintios 2

1 Yacjtjẽ'jwe'sh, andya' Dyus yuwe's caajiyu'jya' cytee pa'jrra', jiisa we'weni seena' zhichcuesa yacj pta'shna pa'jmeetj. 2 Cytee i'cue'sh yacj ũsrra', naa quiwetewe'sha's jiyunisa yacj pta'shna ũsu'tsmeetj, naasáa Jesucristo's cluuscjẽ qui'prra icjnirrá'stju pta'shna ũsu'. 3 I'cue'sh tashte pa'jrra', wala jiisa na'wẽ pa'jmée, wejyva jiimeesa na'wẽ ũucjna pa'jrratj Dyus yuwe's i'cue'shtyi pta'sh. 4 Nava naa quiwetewe'sha's jiyunisa yacj we'werra i'cue'shtyi' cnaymeetj. Tyã'wẽ yũumée, wejyva Dyus pu'chte tyajy Espiritu yacjrráatj caajiyu'jrra i'cue'shtyi' cnay. 5 I'cue'sha' naa quiwetewe'sha'srráa piyarra Dyusa's jiyumée, wejyva Dyus íirráa pu'chte Dyusa's jiyusa yuucajntju naa quiwete jiyunisa yu'sa' we'wemée. 6 Tyã'wẽrrava, Dyusna ew yã'j jiisa yacj yu' tyã'wẽ we'weni' seena' yuj jiisa we'wenisata'. Nava tyã'wẽ we'weni' naa quiwetewe'shmeeta', sa' naa quiwete ne'jue'sh scjẽwwa'jsa ũsta' wala jiisa tyãawe'sh we'weniva meeta', 7 wejyva naa quiwe meetey bagachte yujva ptsumée cue'sh ewte neeyũuwa'ja's Dyusa' pjeu'jrra ji'pjyã'cj yu' quim yujva jiyunimeesa tyã'snatja'w pta'shi'. 8 Tyã'sa' naa quiwete ne'jue'sh quim yujva jiyumeeta'. Jiyuvatsa', cluuscjẽ qui'prra icjwa'jmée ne'ta yu' cue'shtyi jype'jsa cielujũwe'sha's. 9 Nava Dyus librute fi'jni ũsyã'cj yu' tyã'wẽ jiyuwa'ja'smée, tyãa pa'ga ne'ta jiyumée. Tyajíic na'jĩ': Dyusna yaacysawe'sh jĩi Dyusa' pjeu'cj tyãa pjeu'jni's Quim yujva iiuymeeta', sa' iiwẽse'jva meeta', Sa' ũusterráa yujva yaacyni ji'pju'tsmeeta' jĩna fi'jni'. 10 Dyusa' tyajy Espiritu yacjcu tyã'wẽsaty cue'shtyi caajiyu'j, tyãa pa'gatey tyajy Espiritu' Dyus pjeu'jni quim yujva jiyuwa'jmeesa ũstyna tyãaty jyuca jiisa'. 11 Ayga nasaa pwe'shrráa yujva ¿quim jiyuya' ãjacy vitee ũus yaacyni's? Naasáa tyã'wẽ yaacysayrráa ¿jiyumeema'c? Tyã'wẽy Dyus Espiritu yuurráa jiia' Dyus yajcyrra pjeu'jnisatyi'. 12 Cue'sha' naa quiwetewe'sha's jiyunisa's jypa'garra ũsmeetja'w. Dyus Espiritu tyajy tashu yuusa'stja'w jypa'ga, Dyus peeygãjrra cue'shtyi ew yũuc tyãaty jyuca jiyuya'. 13 Tyãasatja'w cue'shtyi Dyus ew yũuni's tyajy Espiritu caajiyu'tje pta'shya' ãja', sa' naa quiwetewe'sha's piyani's pta'shi'tsmeetja'w. Dyus jĩityi' Dyus Espiritu yacjíirráatja'w pta'shi'. 14 Nava Dyus Espiritu's ũuste ji'pjmeesa' Dyus Espiritu we'weni's jiyuya' ãjameetyna. Tyã'wẽsa yacja' jiimeecuesa we'weni na'wẽrráa ptjũusena. Dyus we'wenityi' Dyus Espiritu yacjrráa ya'jiyuna, tyãa pa'ga Dyus Espiritu yacjmée yu' jiyuya' ãjameetyna. Dyus yaacynityi' Dyus Espiritu yacjrráa jiyuya' ãjatyna. 15 Nava maava Dyus Espiritu's ũuste ji'pjsa' jypumbamée ew jiyuya' ãjatyna, atsa' tyã'wẽ yũusa's jypumbana ũsa' jĩya' ãjameetyna maa yujva. 16 Tyã'wẽ jiyuya' ãjawa'jmeete íirráac Dyus librute na'wẽ we'we': ¿Quim jiyuya' ãjacy Dyus yaacyni's? Dyusa's ¿quim caapiya'jya' ãjacy? jĩ'c. Tyã'wẽteva, cue'sha' jiitja'w Cristo yaacyni's, Dyus Espiritu caajiyu'pja'ga.

1 Corintios 3

1 Yacjtjẽ'jwe'sh, macue wala jiisa ne'cue nava Dyusa's ew jiisa yacj na'wẽ yu' we'weya' ãjameetj, Dyusa's quĩj yujva jiimeesa yacj na'wẽrráatj we'weya' ãja. Cristo caapiya'jni yu's quĩj yujva jiimée luuch le'chcue na'wẽrráa i'cue. 2 Luuch le'chcuesa's ma'wẽta lechirráana puutsu' vite ũ' yu's puutsmée tyã'wẽy i'cue'shtyi' caapiya'jrrava tjẽymeecuẽsarráanatj caapiya'jrra nvijt, tyã'wẽ tjẽysa yu'sa' ãjameei'cue naa pa'ga sa' ãchpcach jiyuya' ãja'tsmeei'cue. 3 Tyãasa ãchpcach i'cue'sh ũuste Dyusa's yu' quĩj yujva ji'pjmeei'cue, tyãasa i'cue puuty yajtsena puiina tyuteerra fi'nze'. Tyã'wẽ yũunisa', Dyusa's ũuste ji'pjmeesa fi'nzenisa'. 4 Tyã'wẽ Andya' Pablo yacj u'jsatj jĩtspcachja' vite' Apolos yacj u'jsatj jĩna tyã'wẽ yũurra', Dyusa's ¿ma'wẽrráa yujva ũuste ji'pjmeesa na'wẽ yuj meecue vacy? 5 Ũus miiyajcywe: Pablo' ¿quĩj yũusaana? Atsa' Apolosva ¿quĩj yũusaana? Cue'sha' naasáa Dyusna selpisarráatja'w, Dyus ma'wẽ jycaatje' tyã'wẽy mjĩitja'w teechsa na'wẽrraj, tyãa pa'ga i'cue Cristo's jiyuwa'ja's ji'pju. 6 Andya' nyafyte uujsarráatj yu', naapcachja' Apolosa' yu'awsac yu'. Nava Dyuscu cbuucha'jrra nuywala. 7 Tyã'wẽ uujsa vite' yu'awsa tyã'wẽ yũusa' quĩjva jytujtjesameeta', naasáa Dyus yuurráa jytujtjesa', tyã'wẽ cbuucha'jrra nuywalapa'ga. 8 Uujsa vite' yu'awsa tyãawe'sha' maa yujva jytjaacuesamée, tyãa na'wẽrrarráata'. Nava dewewa'j yu'sa' tyacuerrarráa yu'mée Dyusa' deweena, macue mjĩite', tyã'srráan deweena. 9 Dyus mjĩinite cue'sha' cytee mjĩisarráatja'w, atsa' i'cue'sha' Dyus mjĩini quiwe na'wẽsa i'cue. Tyã'wẽy i'cue'sha' yat na'wẽsa i'cue, atsa' tyãa yata's tyajna pjeu'jsa' Dyusa'. 10 Dyus jycaatje andya' yat tyajya' jiisa na'wẽ yat tyaajwa'ja's caachinda'jsarráatj. Atsa' andy tacjni cajcuete' vite mjĩina ũsa' yata's. Nava ma'wẽ mjĩiwa'ja'sva jypa'yacy mjĩiwa'j ji'pja' teechsa na'wẽrraj. 11 Yat tyaajwa'ja's tacjna caachinda'jni ũsyã'ja' tyã' Jesucristo', atsa' quim yujva vite fiy caachinda'jwa'j ji'pjmeeta'. 12 Na'wẽ caachinda'jni cajcuete quĩj yacjva mjĩityna: vyuu bej, vyuu chijme, cuet zhichcuesa yacj meerrava fytũu, tsjĩtsj, cjĩj tyã'wẽsa yacj. 13 Nava Dyus castigãywa'j ente ya'pdyi'purra ya'jiyuna ma'wẽ mjĩini'sva. Tyãa ente' ipy yacj quĩijana, atsa' tyãa ipya' caajiyu'juna mjĩisa ma'wẽ mjĩini'sva. 14 Tyãa caachinda'jni cajcuete mjĩisa' ew váa mjĩina ipyte chjavywa'jmeesa yacj atsa' tyã'wẽ ew mjĩipa'ga dewení yuuna. 15 Nava tyãa yatte mjĩisa' ipyte chjavywa'jsa yacj váa mjĩina atsa' jyuca chjavyte', mjĩipa'ga dewenimée yuuna. Naasáa cytee mjĩisa yuurráa ewte neeyũuna, tyãa ipy walajũ ũpjna casejsa na'wẽ. 16 I'cue'shíi Dyus ũswa'j yati'cue, naa pa'ga Dyus Espiritu i'cue'sh ũuste u'pwa'jsate jiimeevá'cue. 17 Dyus ũswa'j yata' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa na's maava Dyus ũswa'j yata's iviitute', Dyusa' iviituna tyã'wẽ yũusa's. Tyãa Dyus ũswa'j yata' i'cue'shi'cue. 18 I'cue'sha' maa yujva jypumbanuwe, wala jiisatja'w sũjna. Maava naa quiwetewe'sha's wala jiisa ũsrra', jiimeecuesa na'wẽrráa miiyajcywe. Tyã'wẽ yuurráa, wala jiisa yuuna pa'jane'cue. 19 Naa quiwetewe'shrráana wala jiyuni', Dyus dyi'pte' quĩj yujva seelpimeesa'. Tyajíic Dyus librute na'wẽ we'we': Wala yã'j jiitja'w sũjna fi'nzesatyi' ewmeete cjẽewa'ja'scu vitu' Dyusa', tyã'wẽ yaacypa'ga. 20 Tyã'wẽy vite ajcjẽva na'wẽ fi'jni ũsa': Wala jiitja'w sũjna fi'nzeni', quĩjte yujva seelpimeeteva jiia' Dyusa' jĩ'c. 21 Tyãa pa'ga nasarráaty jytjaacue iiwejch iiwejch yajcyna fi'nzewa'jme'. Tyã'wẽ yaacycajmeníi quĩjva jyuca i'cue'sh jĩirrarráata'. 22 Pablo ma'c yuu, Apolos ma'c yuu, Pedro ma'c yuu, naa quiwe ma'c yuu, ĩtyi fi'nzenisa ma'c yuu, uuwa'j ma'c yuu, naa ensu fi'nzeni ma'c yuu, vite ensu fi'nzewa'j ma'c yuu, nava tyã' jyuca i'cue'sh jĩirrarráata'. 23 Naapcachja' i'cue'sh yu' Cristo jĩi i'cue, atsa' Cristo yu' Dyus jĩ'.

1 Corintios 4

1 Tyã'wẽyã'tje', cue'shtyi' naa sũjnarráa mfi'nzewe: Cue'sh ewte neeyũuwa'ja's Dyusa' tyãniitey pjeu'jrra ji'pju'c quim yujva jiyunimeesa tyã'sna pta'shcajn neewe'werra nvijtte Cristo tashte selpisaatyna sũjnarráa mfi'nzewe. 2 Tyã'wẽ mjĩiwa'ja's jypa'gasa' ma'wẽ mjĩiwa'ja'sva jyuca cytey yuuwa'j ji'pja'. 3 Andy mjĩini's i'cue'sha' ma'wẽva nuywe'wene'cue. Nava i'cue'sh we'wenityi' andya' le'chcuerráa yujva yaacywa'j ji'pjmeetj. Andyíirráa yujva andy mjĩini' ewa' sũju'tsmeetj. 4 Nava andy ũuste yu' ewme' sũjna yu'tsme'. Atsa' andya' ew mjĩisatj jĩrra tyã'wẽ we'wetsmeetj. Jesucristo yuurráa andy ma'wẽ mjĩisateva we'wewa'j ji'pja'. 5 Tyãa pa'ga mjĩini's we'wewa'j en ãjmeyna yu', i'cue'sha' nuywe'wenuwe. Mũytjaswe Jesucristo quĩjpcach. Tyãa yuurráa ew ma'c yuu ewmée ma'c yuu nava caajiyu'juna macue jiyunimeesa ũusterráa yaacynisa sũtjni yuu ma'c nava jyuca. Tyã'wẽ yũunijũ ya'jiyuna nasaa iisa ma'wẽ yũusaarrava. 6 Yacjtjẽ'jwe'sh, tyã'wẽ nuywe'wena fi'nzeni'stju yu'cypeje', Apolos fi'nzeni vite' andy fi'nzeni tyãaty tjengrra tyã'wẽy fi'nzecajn. Tyã'wẽ yuurráa, i'cue'sha' jypumbamée fi'nzene'cue Dyus yuwe ma'wẽ jycaatje' tyã'srráa cytey yuuna. Sa' quim yujva tyã'wẽ teechsarrá's weech yajcyna wendyrra', vite yu's ajtsena fi'nzemeene'cue. 7 Indya's ¿quimga jytjaacue walasa vit? Tyã'wẽ Dyus peesnimeesa ¿quĩjrrá' ji'pjnga'? Tyã'wẽ quĩjva jyuca Dyus peesnirrá's ji'pjrra', ¿ma'wẽrranga iiwejch yaaqui', indyrráa pacuerra uysáa na'wẽ? 8 I'cue'sha' quĩjva peejymée ji'pjsa na'wẽ yã'ji'cue yaaqui'. Cue'sh yuutyi' e'scjẽ nvijtrra, jycaajsa na'wẽ i'cue yaaqui'. Wejyva jycaajsaíi yuuvatsa' ewna, cyaj i'cue'sh jycaajnite cue'shva ij ũsya' ãja'nja'w sũju'tj. 9 Cue'sha' Jesus jycaajnisatja'w nava Dyusa' nmejcjẽ ne' nvijt sũju'tj, naasáa icjwa'j nviitnisa na'wẽrráatja'w. Cue'sh pytjaa yuurra uutste', angeleswe'sh vite' nasava tjengcajn nasa walaa cshavyte nviitni na'wẽ ũstja'w. 10 Cristo caapiya'jni's pta'shpa'garráa cue'shtyi' quĩjteva jiimeesa luucu we'wesata' jĩ'ty, naapcachja' i'cue'sh yu' Cristo caapiya'jni's shiingmée jyuca jiisa na'wẽ i'cue yaaqui'. Cue'sha' ãjmeecuesatja'w, naapcachja' i'cue'sh yu' jytujtjesa i'cue. Cue'shtyi' atse'ty nasa', nava i'cue'sh yuutyi' peeygãja'ty. 11 Ãchpcach pytjaa yuunatja'w fi'nze', nasa ewmée nuywe'weni, wẽena, yũ'wẽena, atjwa'j ropa ji'pjmée, yatva ji'pjmeetja'w, 12 sa' cuseju mjĩina wajtynatja'w fi'nze'. Nasa' cue'shtyi wẽeshuteva, ewrráatja'w pasu'. Cue'shtyi pcyuuna pãpatsteva, wantãyrra iindeewe'tsmeetja'w. 13 Cue'shtyi atsewe'wetsteva, ca'tu' peeygãjnatja'w yu'cypeje'. Naa quiwete cytã' seelpimeesa na'wẽtja'w fi'nze', canzhsa's wãataani na'wẽtja'w yajtsena fi'nze' ãchpcach. 14 I'cue'sh tjaamecajn tyã'wẽ fi'jatsmeetj, wejyva andy luuch wendynisa na'wẽ yu'cypejnarráatj fi'ja'. 15 Cristo jycaajni's caapiya'jsa diez mil ma'cue ji'pj yuu, nava ney na'wẽsa yu' cujmée ji'pji'cue. Tyã'wẽ Cristo Jesus yacj fi'nzewa'ja's caapiya'pja'ga i'cue'sh ney na'wẽsa' andytju. 16 Tyã'wẽtj i'cue'shtyi neewe'we', andy na'wẽy fi'nzecajn. 17 Tyãasa cajatstju Timoteo andy nchi'c wendyni na'wẽsa Cristo yacj tyutemée fi'nzesa's. Tyã' i'cue'shtyi caayaqui'jina andy ma'wẽ ne'tca Cristo yacj fi'nze tyã'sna. Sa' tyã'wẽy mteerraj Dyusa's jiisa pcjaacjena ũstyna cysũ pecũjrra', ma'wẽ ne'tca caapiya'ja' tyã'snaíirráa caayaqui'jina. 18 I'cue'sh maaíi yu' wala chjãchja iiwejch yajcyna ũsi'cue, Pablo' bagach yujva pa'jmeena jĩna. 19 Nava Dyus ma'wẽ jytjãaste', dund yuwe'nja puuty uyya', tyã'wẽ iiwejch we'wena ũssa quĩj ma'ty yuu aan chjãchja we'wena ũsrra', tyã'wẽy Dyus yacjva chjãchja fi'nzena ũstyna. 20 Dyus yacj fi'nzenisa' yuwejurráa iiwejch we'wena fi'nzenimeesa', wejyva Dyus ma'wẽ jycaatje', cytey yuuna fi'nzewa'ja'. 21 I'cue'shtyi andy tjengya' pa'jrra' ¿ma'wẽcue yuu jytjãasu'? ¿Pechuucue jytjãasucue', meerra' peeygãjnacue pa'j jytjãasu'á'?

1 Corintios 5

1 Teech i'cue'sh yacj pcjaacjesa' peecy njĩ'j npaasa yacjíirráa nyu na'wẽ fi'nzena ũsa' jĩnic ya'jiyu'. Tyã'wẽ fi'nzeni' pcal iiméj wala canzhsa'. Dyusa's jiimeesa yujva tyã'wẽ yu' fi'nze'tsmeeta'. 2 Tyã'wẽ canzh pcal yuusa's i'cue'sh cshavyu cutyi'jipcachte, ewsatja'w sũjna iiweechwa'jrrá's i'cue yaaqui'. 3 Andya' i'cue'sh yacj ij yu' ũsmeetj, nava andy ũus yaacyni yacj yu' i'cue'sh yacj ij ũstju. Tyãasatj tyãa pitstjẽ'j ma'wẽsateva jiyurra', castigãywa'tjeyã'j nvijt, andy ũus yaacyni yacjrráava. 4 I'cue'sha' Jesucristo's neewe'werra tyajy dyi'pte mpuutywe'wewe pcjaacjerra. Atsa' andyva i'cue'sh yacj ij ũs na'wẽyrráa pu'chji'nja, atsa' Jesucristova i'cue'sh yacj ij ũsuna. 5 Tyã'wẽ yũurra tyãa pitstjẽ'ja's echtjẽ'j cusete manvijtwe, tyajy cacue' vitucajn. Nava tyajy ũus yu' vitumeena Jesucristo quĩi ente'. 6 I'cue'sha' tyã'wẽ canzh pcal yuusa's cutyi'jmée ũsrra', iiwejch yajcyna ũswa'j ji'pjmeei'cue. Jiimeevá'cue na'wẽ we'weni's: Levadura' le'chcuẽerrava scuutyj ũ'wete jyuca pẽetjeje'c jĩni's. 7 Levadura ewmeesa's mcuutyi'jwe pẽetjecajmen, cyaj i'cue'sha' Pascua fiestate ũ'nisa pan levadura ji'pjmée na'wẽ yuune'cue. Tyã'wẽ pcal ji'pjmée fi'nzecajncu Cristo' cue'sh pa'gate uu, tyã' cue'sh Pascuatewe'sh piishacuẽc yu'. 8 Tyã'wẽyã'tje', cue'sh ũuste quĩj yujva ewmeesa ji'pjmée Dyusa'srráa ũusuj jyuca yajcyna cue'sh Pascua fiesta's vitwa'j ji'ptja'w. Tyã'wẽ ew yajcyna vitni', pan levadura ji'pjmeesa yacj fiesta's vitni na'wẽsa'. Nava ewmée yajcyna Pascua fiesta's vitwa'j ji'pjmeetja'w. Tyã'wẽ ewmée yajcyna vitni', levadura ewmeesa yacj fiesta's vitni na'wẽ'. 9 Nyafíi vite carta fi'tj tyãate' na'wẽtj yũucaaj: Canzh pcal yũuna fi'nzesa yacj pcjaacjenuwe jĩnatj fi'j. 10 Tyã'wẽ canzh pcal yũuna fi'nzesa yacj, vitee jĩity cusa'j wẽesa, pesweesa, dyus ĩtyimeesaty neewe'wesa tyãawe'sh yacja' jyucate mtyuteewe peena yu' puuty uymée fi'nzeya' jĩrra tyã'wẽ we'wemeetj. Tyãawe'sh yacj puuty uyya'mée tyutee wẽerra', naa quiwejũ casejrra yuurráa tyã'wẽ peena yu' puuty uymeene'cue. 11 Na'wẽtj yũucaaj tyã'sna ne'cue jiyumée: Maava yacjtjẽ'tja'w jĩtsrrava, canzh pcal yũuna, vitee jĩity cusa'j wẽesa ma'c yuu, dyus ĩtyimeesaty neewe'wesa ma'c yuu, atsewe'wena wẽeshuusáa ma'c yuu, tũusáa ma'c yuu, meerra' pesweesa ma'c yuu, tyã'wẽ yũuna fi'nzesa's i'cue'sh cshavyte jype'jnuwe jĩnarráatj we'wena fi'j. Nasa tyã'wẽsa's i'cue'sh yat-su pi'cywa'jme', atsa' ca'tuva pi'cymeena. 12 Dyusna jiimeesatyi' tyãawe'sh ma'wẽ yũusaateva andya' tyãatyi' paapẽjyna castigãywa'j ji'pjmeetj. Dyusrráa castigãywa'jsa' tyãawe'sh ãjmée yũusaatyi'. Nava i'cue'sh cshavyte ũssa yacjtjẽ'jwe'sh ãjmée yũuni yu's i'cue'sh paapẽywa'jsai'cue. Tyãasa tyãa canzh pcal yũusa's i'cue'sh cshavyu mcuutyi'jwe.

1 Corintios 6

1 I'cue'sh pwe'sh yuwe susni's ¿quĩj yũurracue Dyusna jiimeesa cjuẽs tashsu paatyjĩ'cjya' u'jue', wejyva yuwe susni's Dyusa's jiisa pwe'sh i'cue'shrráa pjeu'jupcachte. 2 I'cue'sha' jiimeevá'cue Dyus luuchyã'ja' naa quiwe yujnava cue'sh jycaajwa'jsameevá'ntca'w. Tyã'wẽ naa quiwe yujnava i'cue'sh jycaajwa'jsarra' ¿quĩj yũurracue yuwe tjẽymeesa yu's pjeu'jya' ãja'tsmée? 3 I'cue'sha' jiimeevá'cue cue'sha' angeleswe'sh yujtyva yu'cypejwa'jsameevá'ntca'w. Tyã'wẽrra', cue'sh pwe'sh yuwe susni's wejy ũucjmée pjeu'jwa'j ji'ptja'w. 4 I'cue'sh pwe'sh canzhtjẽ'j susna puiini's ¿quĩjya'cue paatyjĩ'cjya' u'jue' Dyusa's jiimeesa tashsu? 5 Na'wẽtj we'we' i'cue'sh tjaamecajn: ¿Yacjtjẽ'jwe'sh pwe'sh yuwe susni's pjeu'jwa'jsa teechrráava jiisameeváana atsne'cue tyã'wẽ vitety pi'cyya' u'jue'? 6 Yacjtjẽ'j pwe'sh yuwe susni's Dyusna jiimeesa cjuẽs tashsu paatyjĩ'cjte' ¿ewmañ? 7 Tyã'wẽ i'cue'sh pwe'shíirráa puuty puiina fi'nzeni' canzh tjaampa'sa', atsa' ¿mjĩitecue i'cue'shtyi pesweena ma'wẽva ptjãawetsteva Dyusa's jiimeesa tashsu yu' paatyjĩ'cjya' u'jmée shuuna' neeyũ'tsmée? 8 Tyã'wẽ yũumée i'cue'shtyi pesweete', i'cue'shva yacjtjẽ'j jĩityíirráa pesweena quĩjva ewmée i'cue yũ'. 9 Jiimeevá'cue Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjawa'jsameeta' tyã'wẽ ewmée yũusa' jĩni's. Jypumbanuwe, tyã'wẽ yũusa' Dyus jycaajna ũsnite u'caya' ãjawa'jsameeta': Pcal canzhsate fi'nzesa, dyus ĩtyimeesa's neewe'wesa, ptamrrava vite yacj fi'nzesa, pitstjẽ'j pwe'shíirráa pcal yuuna fi'nzesa, pesweesa, vitee jĩity cusa'j wẽesa, tũusáa, wẽeshuusáa, ĩshiirra vitee jĩ's iiyamusa tyãawe'sha' Dyus jycaajnite u'caya' ãjameetyna. 11 I'cue'sha' nyafíi yu' tyã'wẽsa i'cue yu'. Nava ãchja' Dyus peltunãyte', jyuca yaateni i'cue, sa' Jesucristo vite' cue'sh Dyus Espiritu pu'chte', Dyus yacj yuurráa fi'nzesai'cue. 12 Cue'shtyi ma'wẽ yũuwechteva ma'wẽva fi'nze'nja'w nava cue'sh fi'nzeni's quim yujva yupmeena jĩ'ty tyã' isa yuja'. Nava jyuca yuutyi's nwẽese'jwa'j ji'pjmeetja'w, maaíi yu' seelpimeesata' tyãa pa'ga. 13 Isaty we'we': Ũ'a' tutyjtewe'sha', naapcachja' tutyja' ũ' jypa'gawa'jsa', atsa' tyãatyi' ¿quim yupuucy? jĩ'ty. Isa tyãa e'nzsa' tyã'wẽtewe'sh yujta', atsa' tyãatyi' we'wewa'j ji'pjmeetja'w, ptsuwa'jsarráata' naa pa'ga. Nava cacue's ptammeesa yacj pcalte caafi'nze'jwa'jme', tyãa pa'gatey cue'sh cacue' Cristo jĩ', naapcachja' Cristo' cue'sh cacue's jype'jsa' naa pa'ga. 14 Dyusa' ma'wẽga Cristo's ĩtyi vit, tyã'wẽy cue'sh cacue'sva tjẽymée ĩtyi vit ya'va', naa pa'ga pcalte fi'nzewa'jsame'. 15 I'cue'sh cacue' teechsa na'wẽrraj Cristo cacueíirrá', atsa' tyã'sa' jiimeevá'cue. Tyã'wẽte', Cristo cacue's uwerra u'y ewmeesa yacj utyaate ¿ewmañ? Wej yujva tyã'wẽ yũuwa'jme'. 16 Meerra' i'cue'sha' jiimeevá'cue, u'y ewmeesa yacj pcal yũunijũ' teech cacuerráac yuuna pa'ja' jĩni's. Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': E'nzsa teech cacuerráa yuuna pa'jana jĩ'c. 17 Tyãa pa'gac maava Cristo yacj utyaate', Cristo yacj teech cacuerráa yuuna pa'ja' Dyus dyi'pte. 18 Ma'wẽ yujva nyumeesa yacj canzh pcal yuuwa'jme'. Pcal ma'wẽsava ũsta', nava peecy cacue yacj yu' meec pcal yu'. Nava ptammeerra canzh pcal yuuna fi'nzesa' tyajy cacue's íirráac suwu', pcalte jyũna u'jrra. 19 Jiimeevá'cue i'cue'sh cacue' Dyus Espiritu u'pwa'ja', tyãa pa'ga i'cue'sh ũuste' Dyus Espiritu u'pa', atsa' cacue' i'cue'sh jĩi me'. 20 I'cue'sha' Dyus weynisai'cue wala pa'gate. Tyã'wẽyã'tje', canzh yũumée Dyus dyi'pte ewrráa yũuna mfi'nzewe i'cue'sh cacue yacj vite' i'cue'sh ũus yaacyni yacjva tyã'wẽy. Tyã'wẽme', e'nzíi Dyus jĩirrarráata'.

1 Corintios 7

1 I'cue'sh pẽjyna fi'jni's ãchj pasya'vatj. Pitstjẽ'ja' nyu ji'pjmée fi'nzeteva ew yujna. 2 Nava tyã'wẽ pcal canzh yuuwa'jrráac wala caseje' naa pa'ga pitstjẽ'ja' nyu ji'pjuwa'ja', atsa' tyã'wẽy u'yva peecy nmi' ji'pjuwa'ja'. 3 Nmi'a' zhichcue fi'nzewa'ja' tyãawe'sh nyu yacj, atsa' nyua' tyã'wẽy ew zhichcue fi'nzewa'ja' tyãawe'sh nmi' yacj. 4 Nyua' peecy cacue' sũjna yaacywa'j ji'pjme', tyajy cacue' nmi' jĩ' naa pa'ga, naapcachja' nmi'va peecy cacue' sũjna yaacywa'j ji'pjme', tyajy cacue' nyu jĩ' naa pa'ga. 5 Ptamsa yã'ja', ij fi'nzeni's puuty wa'lwa'jme', naasáa Dyusna orãyya'varra yuurráa, manz enrráava tyutewa'ja'. Nava e'su yã'ja' qui' ij fi'nzewa'ja', tyã'wẽme' echtjẽ'j caypumba'jwe'shte. 6 Maava jyucaysa ptamuwa'ja's jycaja'tsmeetj, nava ptamurra fi'nzenic andy yacja' ew tjengu' naa pa'garráatj tyã'jĩ'. 7 Jyucay andy na'wẽrrarráa fi'nzevats, wejy ewna sũju'tj. Nava Dyusa' nasaa iisa fiyfiy fi'nzewa'ja's ne' pees, vitetyi' ptamurra fi'nzewa'j, vitetyi' ptamumée fi'nzewa'j. 8 Viudawe'sh vite' ptammeesatytju yu'cypeje' tyãawe'sha' ptamumée andy na'wẽrráa fi'nzevats wejy ewna. 9 Nava peecy cacue jytjãasni's neeweya' ãjasame' ptamurra fi'nzeni wejy ewna, tyãasurráa yajcyna fi'nzeya'mée. 10 Nava ãchja' ptamsatytju jycaaja': nyua' nmi' yacj tyutewa'j ji'pjme'. Na'wẽ jycaajni' andy yajcyrra we'wenime', Dyuscu tyã'wẽ jycaaja'. 11 Nava maa enteya' maaíi yu' tyã'wẽ nmi' yacj tyuteváana nava tyãa u'ya' peena yu' vite yacj iimi'ya' ãjameena. Meerra' nmi' yacj qui' yuwee ewuurra yu' nmi' tashtey qui' shawendya' ãjana. Tyã'wẽy nmi'va tyajy nyu yacj tyuteeya' ãjameena. 12 Ãchja' vitetyi' andy ũus yaacyni yacjtju yu'cypeje': Maa yacjtjẽ'j nyuuva Cristo's ũuste jypa'gasameerrava, nmi' yacj wa'lmée fi'nze wẽeyã'tje', nmi'a' tyutemeete ewna. 13 Tyã'wẽy nyua' Cristo's jypa'gasateva nmi'a' Cristo's jypa'gasameerrava, nyu yacj wa'lmée fi'nze wẽeyã'tje', tyãa nyua' tyutemeete ewna. 14 Nmi' Cristo's jypa'gasameerrava, tyajy nyua' Cristo's jypa'gasa yacj wa'lmée fi'nzepa'ga, tyãawe'sh ptam fi'nzeni' Dyus dyi'pte ewsa'. Atsa' tyã'wẽy nyu ma'c Cristo's jypa'gasamée yuu nava tyajy nmi' Cristo's jypa'gasa yacj wa'lmée fi'nzepa'ga tyãawe'sh ptam fi'nzeni' Dyus dyi'pte ewsa'. Tyã'wẽmeevatsa', i'cue'sh luucha' Dyus peeygãanisamée yuutyna. Nava ewsate íirráa i'cue'sh luucha' Dyus peeygãanisata'. 15 Nava Cristo's jypa'gasamée nmi' ma'c yuu meerra' nyu ma'c yuu nava tyutee wẽete', wa'lmeete ewna. Tyã'wẽ yu' tyuteeya' ãjane'cue, tyãa pa'gatey Dyusa' puuty puiimée fi'nzewa'ja'scu jycaaja'. 16 Tyã'wẽ nmi' ma'c yuu meerra' nyu ma'c yuu nava tyã'wẽ peecy nmi'a's Dyus jĩi cnayu'nja sũjna tyutemée fi'nzerrava, jii yu' meec ya'fi'nze' Dyusa's jiyuwa'jsamañ jiyuwa'jsameemañ nava. 17 I'cue'sh fi'nzewa'ja's ma'wẽne' Dyus nvijt atsa' tyã'srráa cytey nwẽese'jna fi'nzewa'ja' nasa iisa teechsa na'wẽrraj. Nyafíi i'cue'shtyi Dyus pa'yatste ma'wẽsane'cue yu' na' tyã'wẽesa mfi'nzewe. Dyusna yaacysa mteeva pcjaacjesa ũstyna tyãawe'shtyi' tyã'wẽtj jycaaja'. 18 Maaíi yu'sa' circuncidãynisa's váa Dyus pa'yana atsa' tyã'wẽ circuncidãyni mneeyũu. Vite' circuncidãynimeesana váa Dyus pa'yana atsa' tyã'wẽesa mneeyũu ya'circuncidãymée. 19 Ya'circuncidãy ma'c meerra' ya'circuncidãymée ma'c nava tyã' quĩjva meesa'. Dyus jytjãasni's cytey yuuna fi'nzeterráa quĩjva yuumeena. 20 Nasa iisa ma'wẽsarraj ne'cue yu' Dyus pa'yatste', tyã'wẽesa mfi'nzewe. 21 Meerra' indya' vitee cusete jycaajni fi'nzena ũste vá' Dyusa' pa'ya atsa' tyajũ casejmée fi'nzewa'ja' cuj yajcymée. Nava tyãa selpinijũ casejya' ewuwechte', mcaasej tyãajũ. 22 Tyã'wẽ Dyusa' Cristo's ũuste jypa'gaya' pa'yatste', vitee cusete jycaajni fi'nzena ũssarrava, ãchja' vitee jycaajnijũ casejrra Cristo's selpisáa i'cue yuu Dyus dyi'pte. Tyã'wẽy vitee cusete selpisamée ma'c yuu nava ãchja' vitee cusete selpiiya' u'casa yuuna Cristo tashte. 23 I'cue'sha' Dyus weynisa i'cue pa'gate. Tyãa pa'ga naa quiwete nasaa nwe'shtyi selpisáa ãjmeecuesatja'w sũjmée mfi'nzewe. 24 Tyã'wẽ' naa pa'ga yacjtjẽ'jwe'sh, ma'wẽsarraj ne'cue yu' Dyus pa'yatste', nava tyã'wẽesa mfi'nzewe nasa iisa teechsa na'wẽrraj Dyus yacj tyutemée. 25 Cna'sawe'shtyi' Dyusa' tyã'wẽc jycaaja' jĩwa'j yu' quĩj yujva ji'pjmeetj. Nava Dyus yacj ew fi'nzesa yu'cypejni ewna sũjrratj andy ũus yaacyniju na'wẽ pta'shi': 26 Pitstacya' teechrráa yã'j fi'nzetsrra', tyã'wẽesa fi'nzete ewna sũju'tj andya', naa ensu' fi'nzewa'j wala tjẽya' tyãa pa'ga. 27 Nyu ji'pjyã'jrra', tyutewa'ja's yaacynu. Nyu ji'pjmeesa', nyu yuuwa'jsa pacueya' yaacynu. 28 Nava ptamunisa' pcalme', atsa' cna'sa ma'c ptamuuya' yajcy nava tyãava pcalme'. Nava ptamusa' naa quiwete ñuswa'j tjẽysa's pejca ji'pjutyna, atsa' tyãatytju ji'pjumeevatsa' sũju' andya'. 29 Yacjtjẽ'jwe'sh, na'wẽ fi'nzewa'ja'stju pta'shi': Cuj enmeerráa yã'j ũsa'. Naajũyã'ja' ptamrrava nyu ji'pjmée na'wẽrráa mfi'nzewe. 30 Ñuswa'j en pa'tjeva, ñusmée ũssa na'wẽrráa mfi'nzewe. Naapcachja' fiestate ũssa' wechana ũssa na'wẽmée mfi'nzewe. Quĩj weyni ji'pjrrava tyãa weyni' cue'sh jĩ' sũjmée mfi'nzewe. 31 Naa quiwete quĩjva wala ji'pjsa' ji'pjmeesa na'wẽrráa meswe. Tyã'wẽme', naa quiwe' ptsuuya'va'. 32 I'cue'sha' peecy yatte tjengna fi'nzewa'ja's ji'pjmée fi'nzevats wejy ewna sũju'tj. Tyã'wẽ maava nyu ji'pjmeesa' yatte tjengwa'ja's yajcymée Dyus yacj ew fi'nzewa'jrráanac pa'pchuna fi'nze'. 33 Nava nyu ji'pjsa' peecy yatte tjengwa'ja'srráac jytjaacue pa'pchuna fi'nze', tyajy nyu peejymée fi'nzecajn. 34 Tyã'wẽy u'yva nmi' ji'pjsa vite' nmi' ji'pjmeesa' tyã'wẽrrarráa yajcyna fi'nze'tsmeeta'. Nmi' ji'pjmeesa' Dyus jĩirrá'scu jytjaacue pa'pchuna fi'nze', tyajy cacue tyajy ũus yaacyni yã'jrra Dyus dyi'pte ew fi'nzeya'. Naapcachja' nmi' ji'pjsa' naa quiwetewe'sha'srráac wejy jytjaacue pa'pchuna fi'nze', nmi' wechacajn. 35 Na'wẽtj pta'sh nava i'cue'shtyi yupna tyã'jĩtsmeetj, wejyva i'cue'shtyi selpiwa'ja's pu'chnarráatj tyã'jĩ', cyaj Dyusa's yuurráa wejy tjaacue selpiina fi'nzene'cue sũjrratj tyã'jĩ'. 36 Tyã'wẽteva maaíi yu' andy niisa's cmi'a'tje wejy ewna. Tyã'wẽme' e'suyã'ja' iimi'ya' ewumeena sũjna yaacysa', cmi'a'jane'cue, i'cue'sh ũuste ma'wẽ Dyus caaũusutje'jena tyã'snarráa cytey yuuna. Mi'rra fi'nzeni' pcalsame'. 37 Nava vite' tyã'wẽ niisa's cmi'a'j wẽemeesa', cmi'a'jmeene'cue tyã'sa' quimva jycaajmeena atsa' cmi'a'jmeerra', wejyva ew yũuna. 38 Maava tyã'wẽ cmi'a'jsa' ew íirráa yũuna. Nava cmi'a'jsame' jytjaacue ew yũuna. 39 U'y iimi'sa' nmi' yacj tyuteeya' ãjameena nmi' nee ĩtyiyte yu'. Tyã'sa' leycu tyã'wẽ juuna' jycaaja'. Nava nmi' uute yuurráa qui' iimi'ya' ãjana maa yacjva, nmi' yuuwa'jsa Dyusa's jiisa yacj. 40 Nava nmi' uuyã'tje' peena yu' iimi'meerra', wejy wẽt fi'nzena. Andya' tyã'wẽtj yaaqui', atsa' andya's Dyus Espiritu ne' caaũusutje'je' sũju'tj.

1 Corintios 8

1 Ãchja' Dyus ĩtyimeesa ũsta' tyãaty wechaawa'j tajcy icjnisa's pta'shya'vatj. Tyãa chicha' quĩjva suwwa'jsameeteva tyã'sa' ew jiitja'w cue'sha'. Nava tyã'wẽ jiitj sũjnisa' weech we'wewa'jrráac caseje', atsa' puuty ya'peeygãjna Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'j yu' ya'ji'pju'tsme'. 2 Maava tyã'srráana jiirra jiitj sũjna fi'nzesa', quĩjva jiimeeta' ew jiisa na'wẽ yu'. 3 Nava tyã'wẽ yũumée, Dyusa'srráa ũusuj jyuca yaacysa's Dyusa' jiia' tyã'wẽ yũusa's. 4 Tyã'wẽ dyus ĩtyimeesaty wechaya' tajcy icjnisa chicha's ũ'te ¿ewmée dyijmañ? Ew ũus miiyajcywe. Tyãa dyus ĩtyimeesa' naa quiwete quĩj yujva meesata', naasáa teech Dyus yuurráa ĩtyisa ũsa', peena vite yu' meeta'. 5 Dyus yaasesa naa quiwete vite' cielute ũsváatyna tyã'wẽ yaacysa yacj yu'. 6 Nava cue'sh yacj yu', teech Dyus yuurráa ũsa' cue'sh Tata cielute ũssa. Tyãac quĩj yujva peejymée jyuca taqui'jrra nvijt, atsa' cue'sha' tyãa pa'garráatja'w ĩtyi fi'nzeya' ãja'. Tyã'wẽy cue'shtyi jype'jsava teechrráa ũsa', tyã' Jesucristo'. Quĩjva jyuca tyajy tjengna jype'pja'garráa ũsta', tyãa pa'ga cue'shva tyajy jype'jnisa íirráatja'w. 7 Atsa' tyãa yacj ũssa yacja' chich tyã'wẽsa's ũ'teva, quĩj yujva suwwa'jsameeteva tyã'sa' jiimeeta' jyuca yu'. Tyãasaty naa quiwete dyus ĩtyimeesaty nyafíi neewe'wesawe'sh Dyusa's achamée ew jiisa' chich tyã'wẽsa's ũ'te', ewmeena sũju'. 8 Nava cue'sh ũ'ni' Dyus dyi'pte ewsa vitwa'jsame'. Atsa' tyã'wẽ ũ'rra' ewsava yuume'nja'w, sa' ewmeesava yuume'nja'w. 9 Tyã'wẽteva, mpa'yajcywe, i'cue'sh tyã'wẽ quĩjnava ũ'ya' ãja'nja'w sũjrra tyãa chicha's ũ'pa'garráa Dyusa's achamée ew jiisaty pcalte cweete'jwe'shte. 10 Meerrava na'wẽ váa yuune'nga: dyus ĩtyimeesaty wechanisa chich tyweyni's váa ũ'ya' cachjiine'nga, atsa' Dyusa's achamée ew jiisa uyrra', tyãava tyã'wẽy ũ'wena. 11 Atsa' iindypa'garráa Dyusa's achamée ew jiisa iindy yacjtjẽ'j ũusa' vituna, tyajy pa'gate macue Cristo uuteva. 12 Atsa' Dyusa's achamée ew jiisa yacjtjẽ'jty pcalte cweete'jrra', indyva Cristo dyi'pte yuuwesa yuune'nga. 13 Tyãa pa'ga andy yacjtjẽ'j pcalte wetewe'shte chich tyã'wẽsa's bagachte yujva ũ'me'nja pcalte cweete'jya'mée.

1 Corintios 9

1 Andya' Jesus jycaajnisatewe'shtju, naa pa'ga sã'jĩni's jyuca pẽywa'j ji'ptju, tyãa pa'gatey cue'shtyi jype'jsa Jesusa's iiuytju, sa' tyajy tashte mjĩitj atsa' andy mjĩirra Jesus tashte cuutya'jnisa i'cue i'cue'sha'. 2 Vitesa andya's we'werra': Pablo' Jesus jycaajnisatewe'shme' jĩsava ũsváatyna. Nava i'cue'sh yu' tyã'jĩya' ãjameene'cue. Andya' Jesucristo jycaajnisatewe'shte íirráa i'cue'sha' Jesucristo's nwẽese'jsa i'cue andy pta'shte. 3 Andyna nuywe'wesatyi' na'wẽtj pasu': 4 Andya' ũ'wa'ja's jyuca pẽjyya' ãjawa'jsatj. 5 Ma'wẽta Jesucristo jycaajnisawe'shva tyãawe'sh nyuuty pe'jrra sã'jĩni fi'nze' vite' Jesus nyacj, Pedrowe'shva, atsa' andyrráa ¿quĩj yũurra tyã'wẽy yũuya' ãjamée yuuqui'tj? 6 Bernabé yacj cue'sh e'nzsarráa váa Dyus yuwe's pta'shna u'jurrava ¿naa quiwete mjĩia's nviitwa'jsamée ne'tca'w? 7 ¿Maa soldaurrá' sã'jĩnimée fi'nzegá'? ¿Quimga uutjash vitrra', cytee yũnni's ũ'we'tsmée? ¿Quimga cla taqui'jrrava tyãa claa lechi's tundyi'tsmée? 8 Andy ũusujrráa tyã'wẽ yajcyrra we'we'tsmeetj. Tyã'wẽmeete íic Moises leyteva tyã'jĩ'. 9 Cyteea' na'wẽ fi'jni': Bueya's cmaajĩ'jitsrra', yuwe's tundwa'jme' iiũ' mjĩicajn jĩ'c. Dyusa' tyãa bueyrráaty peeygãjrra tyã'wẽ we'weme', 10 wejyva cue'shtyi we'werrac tyã'jĩ', tyãa pa'gatey tyãa leya' cue'sh jĩic yu' naa pa'ga. Tyã'wẽ uutjashsu mjĩisa ma'c yuu meerra' quiwe's wuwsa ma'c yuu nava cytee mjĩini's cutyi'jrra ũ'we'nja sũjnac mjĩ'. 11 Tyã'wẽ yã'tje', cue'shva i'cue'sh cshavysu Dyus jĩi mjĩisatja'w atsa' i'cue'sha' miiyajcywe ¿cue'sh mjĩipa'ga ũ'wa'j quĩjrráava jypa'gawa'j ji'pjmeemtja'w? 12 Vite mjĩisava ũ'wa'ja's jypa'gane'ta atsa' ¿cue'sh yu' wejy tyã'wẽ jypa'gawa'jsameemtja'w? Tyã'wẽrrava cue'sha' mjĩipa'ga ũ'wa'ja's iipẽjymeetja'w, wejyva cue'sh peejini's wantaĩ'tja'w, Cristo caapiya'jni's yupsá na'wẽ yuuya'mée. 13 I'cue'sha' jii i'cue dyuus yatte mjĩisa' dyuus yatte ũ' yacjtyi fi'nze'. Tyãawe'sha' na'wẽty yu': altalte pu'chsa' cytee niimal icjni chicha'styi ũ'we'. 14 Cristova tyã'wẽyrráac jycaaja': Dyus yuwe pta'shsa tyãawe'sha' cytee sã'jĩni fi'nzewa'j ji'pjta' jĩ'c. 15 Nava andya' bagach yujva iipẽjymeetj tyã'wẽ sã'jĩwa'ja's, sa' i'cue'sh quĩjrráava peescajn tyã'jĩna fi'jatsmeetj. Quĩjva sã'jĩmeeteva wẽttju fi'nze' na' tyã'wẽ i'cue'shtyi tjãasmey uuwa'jsatj. 16 Andya' Dyus yuwe's pta'shpa'ga iiwejch yaaquitsmeetj, tyãa mjĩia' andy jĩime', Dyus jĩ' tyãa pa'ga. Atsa' Dyus yuwe's pta'shmeerra', wala yuj seena' yuuwesa yu'nja. 17 Tyã'wẽ ducj jytjãasrra mjĩi pacuevatsa', tyãa mjĩipa'ga jypa'gawa'j ji'ptju sũju'nja. Nava tyã'wẽ yajcyrra mjĩinisa yu'tsme'. Tyãa mjĩia's Dyuscu ũs, atsa' tyajy jycaajnirrá's cytey yuuwa'j ji'ptju quĩjva ducj jytjãasmée. 18 Dyus yuwe's wẽt wechana pta'shni andy yacja' ducjni na'wẽsa', atsa' andy mjĩipa'ga i'cue'sh yuutyi's ducj jytjãasu'tsmeetj. 19 Tyã'wẽ andya' ducj jytjãasmée ũstju, atsa' andya's quim yujva jycaajwa'j ji'pjmeeta'. Nava Cristo tashte nasa cuj nuypa'jya' sũjrra yuurráatj selpisáa yuu jyucaysaty. 20 Bagachteva judiuwe'sh yacj ũsrra', judiu na'wẽytju yu', tyãawe'shtyi Cristo jĩi cnayya'. Andya' Moises leya's nwẽese'jetsíi yu' meerrava Moises leya's nwẽese'jsa yacj ũsrra yu', tyãa leya's nwẽese'jsa na'wẽytju yu', tyãawe'shtyi Cristo jĩi cnayya'. 21 Sa' vite nasa Moises leya's jiimeesa yacj ũsrra', andyva tyãawe'sh na'wẽyrráatj jiimeesa na'wẽ yuuna fi'nze' macue Dyus leya's yu' nvijtmée ũsrrava, tyãa pa'gatey Cristo jycaajni'stju nwẽese'jna fi'nze'. Nava tyãawe'shtyi Cristo jĩi cnayya'rráatj tyã'wẽ yũ'. 22 Dyusa's achamée ew jiisa yacj ũsrra', andyva tyã'wẽy jiimeecuesa na'wẽtj fi'nze'. Nasa ma'wẽcuesate', andyva tyãawe'sh na'wẽyrráatj fi'nze', tyã'wẽ yũute' maarráava ewte neeyũuwa'ja's uyuváatyna sũjrra. 23 Tyãasatj quĩjteva jyuca tyã'wẽ yũuna fi'nze', Dyus yuwe ewsa's vitetyva jytyujndeya'. 24 I'cue'sha' peecy jii i'cue wuwuurra cnay wẽesa' cyanzíi ja'ndarrajty wuwu', peeswa'j ũsna tyã'sna cnayya'. Nava teechsa yuurráac cnayu'. Tyãa cnaysava ma'wẽga chjãchja wuwu', i'cue'shva tyã'wẽy myũuwe, peeswa'j ũsna tyã'sna jypa'gaya'. 25 Maava wuwuurra cnay wẽesa' tyãawe'sh cacue's caapiya'jna pjeu'ju'ty yatscjẽy. Tyãawe'sha' naa quiwete corona ptsuwa'jsa's jypa'gaya'rráaty tyã'wẽ yũ'. Nava cue'sha' bagachte yujva ptsuwa'jsame's jypa'gaya'tja'w tyã'wẽ pa'pchu'. 26 Andy tyã'wẽ yũutsrra', ma'wẽ wuwuuwa'tjeva jiimée yu' wuwuume'nja. Andya' puiiya' jiimeesa na'wẽ fiisurráa ujcame'nja. 27 Tyã'wẽ yũuya'mée, andy cacue's caapiya'ja'tj. Tyã'wẽme', viterráaty ew caapiya'jrra', caapiya'jsa andy yu' seelpimeesa yuuya'mée.

1 Corintios 10

1 Yacjtjẽ'jwe'sh miiyajcywe: nyafiitey cue'sh yatsgawe'sha' jyucay Dyus nwe'wena jype'jni tãapj apjnity fi'nzena ũsu', sa' jyucay ĩcjwala bejuyva ew uycjẽwtyi. 2 Jyucay Moises yacj tyutemée fi'nzerra yuurráaty jyucay tãapj dyiite Dyus nwe'weni yuu, sa' tyã'wẽy ĩcjuyva uycjẽwtyi, 3 sa' jyucaysaty Dyus sã'jĩni fi'nzena ũsu'. 4 Tyã'wẽytyi jyucaysa Dyus yusni yu'a'sva tundyna fi'nzena ũsu', sa' Dyusa' tyãawe'sh yacj ij dyi'tje pi'cyna u'juetsrra', peñate yu' cutyi'jrra yuscu. Atsa' tyãa peña yu' Cristoc yu'. 5 Tyã'wẽ Dyusa' ew yũuteva, nasa wejy cujsa yu' Dyus dyi'pte ew fi'nzemeeta', tyãa pa'ga Dyus castigãyte uuty nasa u'pnimée quiwesu. 6 Tyã'wẽ castigãyni uuty nava tyãa yu' cue'sh jypa'yajcyrra tyãawe'sh na'wẽy ewmée yũucajmenrráac tyã'wẽ yũu. 7 Tyãa pa'ga i'cue'sha' dyus ĩtyimeesatyi' neewe'wenuwe, tyãawe'sh na'wẽ yu'. Tyãawe'sh dyus ĩtyimeesaty neewe'weni's na'wẽc pta'shi' Dyus libru': Nasa' wechana fiesta'jya' tacjtyi ũ'na tundyna jĩ'c. 8 Tyãawe'sh na'wẽ ptamsamée canzh pcal yuuwa'j ji'pjmeetja'w. Tyã'wẽ yũusa' uuty teech enterráa veintitres mil nasa. 9 Cytee ũssa maaíi yu' Dyusa's juuna' ũuschawe'wety, atsa' tyã'wẽ we'wepa'ga ul weesweesa wa'cyte uuty. Nava cue'sha' juuna' we'wewa'j ji'pjmeetja'w Dyusa's. 10 Maaíi yu' Dyusa's atsewe'wety ewmeec yũu jĩna. Atsa' tyã'wẽ we'wepa'ga, Dyus caajni angel tyãawe'shtyi' iviituc. Nava cue'sha' tyã'wẽ atsewe'wewa'j ji'pjmeetja'w. 11 Tyãniitey cue'sh yatsgawe'shtyi tyã'wẽc yũu, atsa' tyã'sa' Dyus librute fi'jnic neeyũu cue'shva jypa'yacy fi'nzecajn, nmej ensa' utyaana u'juetsa' tyãa pa'ga. 12 Tyã'wẽ Dyus yacj ew ũstju sũjna yaacysa' jypa'yacywa'ja' pcalte weteya'mée. 13 I'cue'shtyi pcalte pẽtywa'jsa pa'ja'ne' tyã' u'sesa tjaacue seena' tjẽysameeta', jyucaysa tyã'wẽsarrarráaty ji'pjusatja'w. Nava Dyusa's pi'quine'cue atsa' tyã' i'cue'sh wantãyya' chjãchjawa'jmeesa yu'sa' caavya'ja'jmeena, wejyva pcalte pẽtywa'jsa pa'jatspcachja', ma'wẽ tyãa pcaluj iyuwa'ja'sva ij pu'chjina Dyusa'. 14 Tyãa pa'ga yacjtjẽ'jwe'sh, dyus ĩtyimeesaty neewe'wenijũ casejcajn yu'cypejni's mwẽese'jwe: 15 I'cue'sha' peecy jii i'cue andya' quĩj yuupa'ga ne'tca tyã'wẽ jycaaja' nava andy we'weni's mpa'yajcywe. 16 Ũus miiyajcywe: Cristo' uutsrra' tyajy eea's pcawcu atsa' tyãa uuni's caayaqui'jsa vasotewe'sha's jypa'garra oraĩ'tja'w. Tyã'wẽ yũunisa' Cristo yacj utyaarra tyãa yacj tyutemeetja'w fi'nze' jĩnisa'. Tyã'wẽy Cristo' uuya' tyajy cacue's ducjcu atsa' tyãa uuni's caayaqui'jsa pana's pe'ltenderra jytyunde'tja'w. Tyã'wẽ yũunisa' Cristo yacj utyaarra tyãa yacj tyutemée ijtja'w fi'nze' jĩnisa'. 17 Macue wala cujrrava teech pana'srráa jyucaysatja'w ũ'we', tyãasatja'w teechrráa na'wẽsa yuuna pa'ja'. 18 Miiyajcywe Israelwe'shtyi. Tyãawe'sha' Dyusna wechaya' tajcy icjni chicha's ũ'sa' Dyus yacj tyutemée fi'nzesarraty tyã'wẽ yũ'. 19 Tyã'jĩte', tyã'wẽ yũuya' tajcy icjnisa chichte quĩj pẽetjejene' sũjcajn tyã'jĩtsmeetj, tyãa pa'gatey dyus ĩtyimeesa' quĩjva meesata'. 20 Tyã'wẽteva, dyus ĩtyimeesaty wechaya' tajcy icje'ty Dyus cielutewe'sha's jiimeesa', atsa' tyã'wẽ yũuni' dyus ĩtyimeesarráaty wechanisame', echtjẽ'ja's wechanisa'. Atsa' i'cue'sha' tyã'wẽ echtjẽ'j yacj utyaarra fi'nzenuwe jĩrratj tyã'wẽ we'we'. 21 Tyã'wẽ echtjẽ'j yacj utyaarra wechana ũsrra', Cristo puutsni mesatewe'sha's yu' jypa'gaya' ãjameene'cue. 22 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's caaũuscha'jwa'jsameetja'w cue'sha', tyãa pa'gatey tyãate jytjaacue chjãchjasameetja'w naa pa'ga. 23 Isa cue'sha' quĩjnava ũ'ya' ãjawa'jsa yujtja'w, nava jypa'yacywa'j ji'ptja'w. Macue quĩj ũ'nava ũ'ya' ãja'nja'w nava tyã' Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'j yu'sa' pu'chji'tsmeeta'. 24 Peecy fi'nzewa'jrrá's yajcymée, vitetyva peeygãawa'ja' ew cfi'nze'jya'. 25 Mercaute chich ma'wẽsanava weyrra maa sũjmée ũ'wa'ja', 26 tyãa pa'gatey Dyus jĩirrarráata' naa quiwe, tyã'wẽy naa quiwete ũssa quĩjquĩjva jyuca. 27 Meerra' Dyusa's jiimeesa pi'cyte', i'cue'sha' u'jrra quĩj puutsteva tyã'sa' ũ'werráane'cue maa sũjmée. 28 Nava Dyusa's achamée ew jiisa' na'jĩna we'wena: Naa chicha' dyus ĩtyimeesaty wechanisa' na' ewmeena jĩte', indya' tyã'sa' ũ'meene'nga, tyã'wẽ pta'shsa's caypumba'jya'mée. 29 Vitesa ũus yaacyni's jypa'yacycajntju we'we', iindy ũus yaacyni's we'wetsmeetj. Nava Dyusa's shiingmée ew jiisa' na'wẽ pẽyina: Andy quĩjnava ũ'ya' ãjani's ¿quĩj yũurra vitesa neeweya' ãjacy? 30 Andya' quĩj ũ'wetsrrava Dyusa's wechana orãyrratj ũ'we', atsa' andy ũ'ni's ¿quĩj yũupa'ga ewmée nuywe'wetyqui? jĩtyna. 31 Ew yuja', nava i'cue'sh ũ'nisa ma'c yuu quĩj yũutsrrava Dyus dyi'pte selpiiwa'jsarrá's tjengrra cytey myũuwe. 32 Judiuwe'sh vite' judiumeesa, meerra' Dyus luuch maatyva caypumba'jwe'shte' mpa'yajcywe. 33 Andya' na'wẽrráatj pa'pchu': peecy wẽt fi'nzewa'j yu's yajcymée, vitesaty pu'chwa'ja'srráatj pacuena fi'nze', tyãawe'sh ũusa' ewte neeyũucajn.

1 Corintios 11

1 Andyva ma'wẽtca Cristo fi'nzeni's tjengrra fi'nze', tyã'wẽy i'cue'shva andy fi'nzeni's tjengrra mfi'nzewe. 2 Yacjtjẽ'jwe'shtyi wecha'tj andya's pechcanamée yajcyrra andy caapiya'jnityi' cytey yuuna fi'nzepa'ga. 3 Nava na'wẽsa'sva mjiyuwe: Cristo' Dyusa's nwẽese'jsa', atsa' pitstjẽ'jwe'sha' Cristo's nwẽese'jwa'jsata', atsa' u'ywe'sha' nmi'ty nwẽese'jwa'jsata'. 4 Tyã'wẽ yũuwa'jsarraj maa pitstjẽ'jva chua'a's qui'pmée cultote orãyna Dyus yuwe's pta'shna ũsrra', Cristo's weechsa yuuni'. 5 Tyã'wẽy maa u'yva dyictje's ya'patjmée orãyna Dyus yuwe's pta'shna ũsrra', tyajy nmi'a's weechsa yuuni'. Tyã'wẽ ya'patjmeete', dycjasa's cwaaca'jni na'wẽsa'. 6 U'ya' tyã'wẽ ya'patjetsmée yã'jrra', teejwend dycjasa's tee cwaaca'j. Nava u'y tyã'wẽ dycjasa's cwaaca'tje' tjaamewechte', tee ya'patj tyajy dyictje's. 7 Pitstjẽ'ja' dyictje's ya'patjwa'jsame', tyãa pa'gatey Dyus wendyrrac tyãa na'wẽysa vit, tyajy jycaajnity nwẽese'jwa'jsa. Naapcachja' u'ya' pitstjẽ'j jycaajnity nwẽese'jwa'jsa'. 8 Dyusa' pitstjẽ'ja's taqui'jitsrra', u'y cacuejuwe'sha's cutyi'jrra pjeu'jme', wejyva pitstjẽ'j cacuejuwe'sha's cutyi'jrrac u'ya's pjeu'j. 9 Pitstjẽ'ja' pu'chwa'jsa peejycu yu', tyãa pa'garráac u'ya' pjeu'jni yuu. U'y tyã'wẽ pu'chwa'jsa peejyte pitstjẽ'ja's pjeu'jni yuume'. 10 Tyãa pa'ga u'ya' pitstjẽ'ja's nwẽese'jwa'jsa' jĩni dyictjete ya'patjnisa ji'pjuwa'ja'. Tyã'wẽ ya'patjwa'jsarraj cytey yuumeete', Dyus angeleswe'sh tjengna ũsta'. 11 Tyã'wẽteva, ew ũus yajcyte yu', maa yujva tjaacuesameeta', tyãa pa'gatey pitstjẽ'jvatsva u'y cacuetemée peecyrráa yu' naa quiwete upyya' ãja'tsme', tyã'wẽy u'yva pitstjẽ'j ji'pjmée peecyrráa yu' naa quiwete upyya' ãja'tsme'. Isa yuja' u'ya' pitstjẽ'j cacuejuwe'sha'scu pjeu'jni yuu, tyã'wẽy pitstjẽ'jva u'y cacuetec upyya' ãja'. Tyãasa maa yujva tjaacuesamée, e'nzíi Dyus pjeu'jnirrarráata'. 13 Tyã'wẽ' naa pa'ga i'cue'sh pwe'sh ũus miiyajcywe, aan ewna tyã'wẽ Dyusa's orãitsrra u'ya' dyictje's ya'patjmeete. 14 Pitstjẽ'ja' peecy yuu dycjas jyu'j ji'pjuwa'jmeesarra tyã'wẽ cjyu'ja'tje', tjaame yuja'. 15 Nava u'y tyã'wẽ dycjas jyu'j ji'pjte', zhichcuesa'. Tyãa pa'gatey dyictje's apjwa'jíirráac dycjas jyu'j nviitni yuu. 16 Nava maaíi yu' dyictje's ya'patjwa'ja's jycaajni's wa'lsa ũsrra', peecy ũus yaacywa'j ji'pjta'. Tyã'wẽme' cue'sh vite' Dyus luuch msuuwe'sh maa yujva jiimeeta' dyictje's ya'patjmée Dyusa's orãyni yu's. 17 Na'wẽsana pta'shna fi'jatsrra', i'cue'sha' ew yũusa i'cue jĩna wechaya' ãja'tsmeetj. I'cue'sha' Dyusa's wechaya' pcjaacjeni' selpiipcachte, wejy suwsarráana sũju'tj. 18 I'cue'sha' Dyusa's wechaya' pcjaacjetsrra', bagachteva i'cue'sh pwe'sh puuty fiifii tyuteeya'rráaty pcjaacje' jĩ'ty atsa' tyã'wẽ pta'shni' isa yujna sũju'tj. 19 Pcjaacjesa i'cue'sh pwe'sh tyã'wẽ fiifii tyuteni' ew yujna, tyajíirráa mtee pcjaacjesa wejy Dyus yacj ew fi'nzesateva ya'jiyuna. 20 Nava Jesucristo mesatewe'sha'stja'w jypa'ga' jĩtsrra tyã'wẽ fiifii tyuteerra ũsni' tyã' Dyus jytjãasnime'. 21 Tyãa pa'gatey i'cue'sha' ij pcjaacjerra ja'ndarraj ũ'wa'j en ãjatspcachja', puuty fii tyuteerra maaíi yu' yatste ũ'we'i'cue, vite jĩi yu' nvijtmée. Atsa' viterráa tyicpcach meerrava tũunus tundyte', vite yu' ũ'wa'j ji'pjmeety wẽena neeyũ'. 22 Tyã'wẽrráa yũutsrra', i'cue'sh yat-suyva ũ'wa'jna. Tyã'wẽme', vitee ũ'wa'j yu' nvijtmeerra', cyũusu'ju'i'cue, atsa' puuty yaatsenirráac caseje'. I'cue'sh tyã'wẽ yũuna ũste', andya' i'cue'shtyi' ew yũuna ũsi'cue jĩna ¿wechaya' ãjama'tj? Na'wẽrráa yũute', wechaya' ãjame'nja. 23 Andya' i'cue'shtyi' caapiya'tj nava Jesucristo andya's ma'wẽ caapiya'tje' tyã'wẽyrráatj caapiya'j tyã' na'wẽ': Jesusa's icjcajn ducjwa'j cus ãjatste', tyãa cusutste pana's cusete jypa'gac. 24 Sa' Dyusa's wechana orãyrra', pe'ltenderra na'jĩc: Mẽ'we. Naa pana' andy cacue's i'cue'sh pa'gate pe'ltendenisa na'wẽsa'. Tyã'wẽ myũuwe andy pytjaa yuurra uuni's bagachteva yajcyya'. 25 Ũ'na jyã'jrra', tyã'wẽy vaso's jypa'garra na'jĩc: Andy eea's pcawrra yuurráa i'cue'shtyi nwe'wewa'ja's Dyusa' u'se pjeu'jrra nvijtcu. Atsa' naa vasotewe'sha' andy ee i'cue'sh pa'gate uwusáa na'wẽsa'. Tyã'wẽ tundy iisa andy pytjaa yuurra ee pcawni's bagachteva caayaqui'jwa'jsa' jĩnac caapiya'j. 26 Tyã'wẽ yã'tje', bagachteva naa pana's ũ' iisa, naa vasotewe'shnava tundy iisa i'cue Jesucristo uuni's yajcyna nes yu', tyãa shawendna quĩjpcach. 27 Tyã'wẽ maava Jesucristo caapiya'jni's quĩjvameesa na'wẽ Dyusa's yajcymée maa sũjmée váa pana's ũ'na vasotewe'shnava tundyiityna atsa' tyã'wẽ yũusa' pcalte wetesá yuutyna, tyã'wẽ Jesucristo cacue vite' tyajy ee na'wẽsa's quĩjteva seelpimeesa na'wẽrráa yũupa'ga. 28 Tyãa pa'ga ũus miiyajcywe teechsa na'wẽrraj pan vite' vasotewe'sh tyãaty jypa'gamey. 29 Tyã'wẽme' ñuste wetewa'ja's peequíi pacuesáa yuutyna, tyã'wẽ Jesucristo cacue vite' tyajy ee na'wẽsa tyãaty quĩjteva seelpimeesa na'wẽ maa sũjmée jypa'gapa'ga. 30 Tyã'wẽ jypa'yacypa'gamée i'cue'sh cshavytewe'sh maaíi yu' ãtsa'na chjãchjamée ũsta', naapcachja' vite' uuna ũsta'. 31 Peequíi wala jypa'yacyna fi'nzevatsa', tyã'wẽ ñuste wetewa'j en pa'jmeena. 32 Nava Dyusa' cue'shtyi peeygãjrrac castigo caja', qui'quin tyã'sna pacuete', bagachte yujva Dyus yacj puuty uywa'jmeesawe'sh yacj caajya'mée. 33 Na'wẽ' atsa' ãchja' andy yacjtjẽ'jwe'sh, Jesucristo mesatewe'sha's ũ'ya' pcjaacjetsrra', teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãjna ja'ndarraj ũ'ya' mũytjaswe. 34 Maaíi yu' wala wẽesa ũsrra', tyajy yatte ũ'wena, tyã'wẽ puuty ya'peeygãjmée pcjaacjete', Dyus castigãywe'shte. Vite yuwe ũsta' tyãatyi's andy pa'jrra pjeu'ju'nja.

1 Corintios 12

1 Na'wẽ Dyus Espiritu' nasa iisa fiyfiyrraj Dyusa's selpiiya' ãjawa'ja's ũsu'c tyã'sna pta'shya'vatj, atsa' yacjtjẽ'jwe'sh jypa'yacy mwẽese'jwe. 2 I'cue'sha' ew jii i'cue Dyusa's jiyumeyrra', naa quiwete dyus ĩtyimeesaty i'cue nwẽese'jna fi'nze'. 3 Tyãa pa'ga ãchja' ew mjiyuwe: Jesusa' seena' ewmeesa' jĩna atsewe'wesa' Dyus Espiritu cwe'we'tje we'wesameena. Sa' tyã'wẽy Jesusa' andyna jype'jsa' jĩna we'wemeena quim yujva, tyã'wẽ Dyus Espiritu cwe'we'jmeete yu'. 4 Quĩjva yũuya' ãjawa'j ũsta', atsa' nasa' tyãaty jypa'gatyna. Nava tyãa ãjawa'jty ũssa yu', Dyus Espiritu teechrrá'. 5 Ma'wẽva selpiwa'j ũsta', atsa' nasa iisa macue fiyfiyrraj selpiitsrrava, teech Dyusrráanatja'w selpi'. 6 Ma'wẽva fiyfiyrraj mjĩiwa'jva ũsta', nava teech Dyus yuurráac fiyfiyrraj mjĩiwa'ja'sva caapiya'ja'. 7 Nasa iisa fiyfiy selpiwa'ja's Dyus Espiritu' jyucaysaty peesu'scu, nasaa nwe'shtyi pu'chna fi'nzecajn. 8 Dyus Espiritu' maaíityi' Dyus yuwe's jypumbamée jiyuya' ãjawa'ja'scu ũsu'. Tyãa Espiritu íirráa maaíityi' ma'wẽva yu'cypejya' ãjawa'ja'scu ũsu'. 9 Tyãa Espiritu íirráa maaíityi' Dyusa's ũuste jypumbamée yaacywa'ja'scu ũsu'. Vitetyi's ãtsa'saty nuychjãachjawa'ja'scu ũsu'. 10 Maaíi yu' quim yujva ãjanimeesa's ãjawa'ja'styi jypa'ga'. Sa' vitetyi's Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy jiyurra pta'shya' ãjawa'ja'scu ũsu'. Vitetyi's maa tyã'wẽ Dyus Espiritute', vite' maa Dyus Espiritumeeteva jiyuwa'ja'scu ũsu'. Atsa' vite' jypa'ga'ty yuwe fiysaju we'weya' ãjawa'ja's, naapcachja' vite' tyãa yuwe fiysaju we'weni's ãate pta'shya' ãjawa'ja'styi jypa'ga'. 11 Nava tyã'wẽ nasa iisa fiyfiy selpiiya' ãjawa'ja's ũssa' Dyus Espiritu teech yuurrá'. Tyãa yuurráac teechsa na'wẽrraj quĩj mjĩiya' ãjawa'jsateva tyãaty ũsu'. 12 Cacueva ma'wẽ teechrráarrava cuj jwend ji'pjna fiyfiysa, atsa' Cristova tyã'wẽysa'. Macue cuj jwend fiyfiysarrava, cyanzíi teech cacuetewe'shrráata'. 13 Dyus Espiritu tyã'wẽ cue'sh ma'wẽsatyva Cristo tashterrarráa cuutya'tje', teech cacuetewe'shrráatja'w yuu. Judiu ma'c yuu meerra' judiumée ma'c yuu, selpiisáa ma'c yuu meerra' selpiisamée ma'c yuu nava tyãanzcuẽesay Dyus Espiritu teechrráa ũsa' tyãarrarrá'stja'w jypa'ga' jyucaysa. 14 Cacue' teech jwendsa yacjrráa cacue yuuna pa'ja'tsme'; wala cuj jwend ji'pja'. 15 Chinda' we'wevatsa', na'jĩna: Andya' cusemeetj, sa' tyãa pa'ga cacuetewe'shmeetj jĩna nava tyã'wẽ cusemeerrava cacuetewe'shíirrá'. 16 Meerra' tjũ'wẽ' we'wevatsa', na'jĩna: Andya' yafymeetj, sa' tyãa pa'ga cacuetewe'shmeetj jĩna nava tyã'wẽ yafymeerrava cacueteywe'shíirrá'. 17 Tyã'wẽ cacue' jyuca yafyrrarráavatsa', ¿ma'wẽ wẽse'jya' ãjacytja'w? Meerrava cacue' jyuca wẽse'jnisarrarráavatsa', ¿ma'wẽ jyputaya' ãjacytja'w? 18 Nava Dyusa' cue'sh cacuetewe'sh cuj jwendcu qui'p, quĩjrrajne' peejy yu' tyãatyi' jyuca. 19 Teech jwendsarráavatsa', ¿ma'wẽ cacue' selpiiya' ãjacy? 20 Tyã'wẽ cacuetewe'sha' cuj jwendsarrava teech cacueterrarráaty jyucaysa selpi'. 21 Yafya' cuse's we'werra': Indya'sa' jypeejymeetj ¿jĩya' ãjama'c? Tyã'wẽy dyictjeva chindaty we'werra': Indya'sa' jypeejymeetj ¿jĩya' ãjama'c? 22 Tyã'wẽmée wejyva cacuetewe'sh quĩjteva seelpimeesa na'wẽrrava, tyãaíirráa jytjaacue jypeejysata'. 23 Cacuetewe'sh jytjaacue yu' peejinimeesava ũsta', macue tyã'wẽteva tyãatyva jypa'yaqui'tja'w. Sa' tyacue zhichcue pjeu'jna jype'jwa'jmeesa'sva ewtja'w pjeu'ju', jytjaacue yu' peejymeesa na'wẽsateva. 24 Dyusa' tyã'wẽc jwee peejymeesa na'wẽsatyva qui'pna cacue's pjeu'j, tyãaíirráa jytjaacue selpiwa'jsa. 25 Tyã'wẽ cacuetewe'sha' puuty yajtsemée cyaanzcuẽy ja'ndarraj puuty ya'pu'chwa'jsata'. 26 Cacuetewe'sh teech jwendsa pytjaa yuutste', viteva jyucaysa ñus pu'chji'ty. Cacuetewe'sh teech jwendsa peeygãani yuutste', viteva wechwechaty yaacy pu'chji'. 27 Ãchja' mjiyuwe: i'cue'sha' nasa iisa teechsa na'wẽrraj Cristo cacuete selpiisáa i'cue. 28 Tyãa pa'gac Dyusa' tyajy luuchtyi' fiyfiy selpiwa'ja's peesu's teechsa na'wẽrraj: Nyafytewe'sha' Cristo jycaajnisawe'shtyi yuu. E'stewe'sha' Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy jiyurra pta'shwa'jsaty nviitni yuu. Tecjtewe'sha' caapiya'jwa'jsaty nviitni yuu. Tyajũ' quim yujva ãjanimeesa's ãjawa'jsaty nviitni yuu. Naapcachja' vite' ãtsa'saty nuychjãachjaya' ãjawa'jsaty nviitni yuu. Vite' quĩjterráava pu'chya' ãjawa'jsaty nviitni yuu. Vite' jycaajwa'jsa nviitnity yuu, naapcachja' vite' yuwe fiysaju we'weya' ãjawa'jsaty nviitni yuu. 29 Jyucay yu' Cristo jycaajnisatewe'sh yuumeeta'. Jyucay yu' Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy jiyurra pta'shsa yuumeeta'. Jyucay yu' caapiya'jsa yuumeeta'. Jyucay yu' quim yujva ãjanimeesa's ãjawa'jsa yuumeeta'. 30 Jyucay yu' ãtsa'saty nuychjãachjaya' ãjawa'ja's jypa'gasa yuumeeta'. Jyucay yu' yuwe fiysaju we'weya' ãjawa'jsa yuumeeta'. Jyucay yu' tyã'wẽ yuwe fiysaju we'weni's ãate pta'shya' ãjawa'jsa yuumeeta'. ¿Tyã'wẽ meetyna' vacy? 31 Selpiiya' ãjawa'j maarraj wejy tjaacue peejysatyna tyãaty mpaacuewe. Nava andya' tyãate jweeíirráa tjaacue peejysa's pta'shya'vatj.

1 Corintios 13

1 Andya' macue seena' wala zhichcue we'weya' jii yu'nja naa quiwete nasa walasa na'wẽ, tyã'wẽy angeleswe'shte ja'nda, nava peeygãawa'j yu'sa' ji'pjmée yu'nja atsa' andy we'weni' quĩjte yujva selpiimeena. 2 Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy jiyuya' ãjawa'ja's ji'pj yu'nja, sa' quim yujva jiyunimeesa quĩjquĩjnava jyuca jiisa yu'nja, sa' tyã'wẽy Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yuurrá's ũuste yajcyrra vits walatyva fiite qui'pya' ãjawa'ja's ji'pju'nja, nava peeygãawa'j yu'sa' ji'pjmée yu'nja atsa' macue tyã'wẽsarrava quĩjte yujva seelpimeesa yu'nja. 3 Tyã'wẽy andy ji'pjuni's quĩjquĩjnava jyuca jytyuunde'nja, sa' andy cacue yujnava cambcajn ducjma'tj, nava peeygãawa'j yu'sa' ji'pjmeete', cyul yuj tyã'wẽ ya'yuuna. 4 Maava peeygãawa'ja's ji'pjsa', ũuscha yaaqui'tsme', maa yacjva jyuca ewsa', maa yujtyva atse'tsme', iiwejch yaaqui'tsme', iiwejch we'we'tsme', 5 vitety juuna' yũ'tsme', peecy wẽt fi'nzewa'j yu's pacue'tsme', ũuscha'tsvame', atseyaaqui'tsme'. 6 Pcalte vite weteetste', tyãawe'shtyi npeevyshijcana wecha'tsme', naasáa ew fi'nzenirrá'scu wẽtwẽt yajcyna wechá'. 7 Macue quĩjva tjẽysa pa'tjeva ũucj yajcymée peeygãawa'jrrá's ji'pjrra' jyucac wantaĩ', Dyusa' pu'chjina sũjna. 8 Dyus quĩj yũuya'vateva dyĩicjẽy jiyurra pta'shna fi'nzenisa' ptsuwa'j en ãjana, atsa' peena yu' tyã'wẽ yũuwa'j peejymée yuuna, atsa' yuwe fiysajuva ya'we'wemeena. Quĩjteva jyuca jiitj sũjnisava ptsuuna. Nava peeygãanisa yu' bagachte yujva ptsumeena. 9 Tyãa ptsuwa'jsa le'chcuesarráaty jypa'garra ji'ptja'w, tyãasatja'w jyuca pta'shya' yu' ãja'tsmée. 10 Nava quĩjteva peejymée jyuca jiyuwa'j en ãjte', tyãa ptsuwa'jsa le'chcuesaty ji'ptja'w tyã' scjẽuutyna. 11 Andya' luuchteya' jiimée luuch we'wenirráatytju we'we', sa' luuch ũus yaacynirráatytju ji'pju', sa' luuch na'wẽrráatj jii fi'nze'. Nava jyuca tjẽ'jsa yuuna cãjrra', luuch na'wẽ jiimée fi'nzeni's nvijttju. 12 Tyã'wẽy íirráatja'w ãchjíi yu' ew jiyu'tsmée, chji'ndyte speejute tjengte ma'wẽ pshũurráa vyaacy tyã'wẽrráatja'w uyu'. Nava quĩjte yujva peejymée jyuca ew jiyuwa'j en ãjte', seena' ew puuty pdyi'p ãate uyu'nja'w. Ãchjíi yu' jyucamée le'chcuerráa jiitj. Nava tyãa jyuca jiyuwa'j en ãjte', quĩjte yujva peejymée jyuca jiyu'nja Dyusva ma'wẽ andya's ew jiina tyã'wẽy. 13 Cjĩ'jíi pta'shtju tyãarráa ptsuute', na'wẽsa tecj ũsta' tyãa yu' bagachte yujva scjẽwwa'jsameeta': Dyusa' pu'chjina sũjna yaacynisa, vite' Dyus yacj puuty uywa'ja's ũytjasna fi'nzenisa, vite' peeygãjna fi'nzenisa. Nava tyãa tecjsaty cysustju tyãate tjaacuesa' peeygãjna fi'nzenisa'.

1 Corintios 14

1 Nyafyte' peeygãawa'ja's cjuẽ'y wejy tjaacue mpa'pchuwe. Tyãa e'su mpaacuewe ma'wẽ selpiwa'ja'sva Dyus Espiritu ũsu'c tyãaty. Nava i'cue'shtyi Dyus we'weni's pta'shya' ãjanisarráa wejy seelpisa'. 2 Tyã'wẽme', maava yuwe fiysaju we'wesa' nasa yacjmée, Dyus yacjrráa ne' we'we' jiyuwa'jmeesa's Dyus Espiritu cwe'we'jni, atsa' quim yujva jiyu'tsmeeta'. 3 Naapcachja' i'cue'shtyi Dyus we'weni's pta'shsa', naa quiwete nasaty caajiyu'ju'c Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'ja's vite' ñuste fi'nzetsteva cviisha'jna. 4 Yuwe fiysaju we'wesa' peequíirráac Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'ja's ya'jypa'ga'. Nava Dyus we'weni's vitety pta'shsa', Dyus luuchtyi cchjãachja'jsa'. 5 Yuwe fiysaju we'weya' jyucaysa ãjavatsa', wala yuj ewna sũju'tj andya'. Nava Dyus we'weni's vitety ãate pta'shya' ãjani'stju wejy tjaacue jytjãasu'. Tyã'wẽ yũunisarráa tjaacue ewsa'. Meerra' tyã'wẽ yuwe fiysaju we'wesa ũste', pucate vite ãate caajiyu'tje yu' ew yujna, tyã'wẽ yu' Dyus luuch jiyutyna Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'ja's. 6 Yacjtjẽ'jwe'sh, ũus miiyajcywe: Andy pa'jrra yuwe fiysaju we'wete', i'cue'sha' ¿quĩjrrá' jiyuya' ãjama'cue? tyã'wẽ cue'sh we'wenimée yuwejurráa we'wete'. Nava Dyus we'weni's pta'shitsrra', cue'sh we'weni yuweju caapiya'jna ãate caajiyu'tje yuurráa i'cue'sha' ew jiyune'cue Dyus jycaajnity. 7 Na'wẽsaty miiyajcywe: música tucanisa cuvy vite' cytala tyãaty ma'wẽva csuusu'tje', ya'jiyumeena mem ma'wẽsa's tucatsteva. 8 Tyã'wẽy guerrate puiiya' u'jwa'ja's ew caajiyu'jna corneta's ãate tujcameete', quim yujva jiyumeerra' pjeu'jmeetyna puiiwa'ja's. 9 I'cue'sh yacjva tyã'wẽyrrá'. Yuwe fiysaju we'wete', ¿ma'wẽ ya'jiyucy quĩj we'wetsteva? Ya'jiyumeena atsa' cyul yuj yuuna. 10 Isa naa quiwete' yuwe ma'wẽsava ũsyujta'. Nava maa yujva tyãawe'sh pwe'sh puuty we'weya' ãjanimeesa yu' meetyna. 11 Maava andy yacj we'wetsrra', andy we'weni yuwe jiyunisaju we'wemeete', tyãa yacja' puuty we'weya' ãjame'nja nasa fiysa na'wẽ. Atsa' tyãava andy yacj puuty we'weya' ãjameena nasa fiysa na'wẽ. 12 Tyãa pa'ga i'cue'sha' nacue wala quĩjya'va ãjawa'ja's pacue'i'cue na' Dyus luuchtyi cchjãachja'jwa'jsarrá's mpaacuewe. 13 Tyã'wẽ yã'tje', yuwe fiysajurráa we'wesa' Dyusa's mpi'cywe tyãa yuwe fiysaju we'weni's nasaty ãate caajiyu'jya' ãjaya'. 14 Tyã'wẽ yuwe jiyunimeesaju Dyusa's orãyrra', ũuste yu' Dyusa's yajcyna tyã'wẽ ya'yuuna, nava quĩj we'werrava tyãa yu'sa' ya'jiyumeena. 15 Tyã'wẽte', ¿ma'wẽ wejy ewqui? Ũusterráa Dyusa's yajcyna tyã'wẽ yũumée, quĩj we'wetsrrava tyã'snava jii tyã'wẽ yuuní wejy ewna. Meerrava Dyusa's yajcyna memuutsrra', tyã'snava yuwe jiyunisaju memwa'jna. 16 Indya' tyã'wẽ yuwe jiyunimeesajurráa Dyusa's wechana tuutje'jene'nga atsa' nasa jiimeecuesa cyte ũssa' indy yacj ja'nda Dyusa's wechana tuutje'jya' ãjameetyna, quĩj we'wetsteva jiyumeerra'. 17 Dyusa's wechana orãyni' indy yacj yu' wala yuj ewna, nava vite yu'sa' selpiimeena. 18 Dyus pu'chte andya' vite yuwe fiysaju we'weya' i'cue'shte jytjaacue jiitj. 19 Nava yuwe jiyunimeesaju wala jyu'j we'wena ũs na'wẽ', wejyva Dyus luuch cshavyte ũsrra', yuwe jiyunisaju jyu'jmeecuerráa caapiya'jna we'wevatsrráa ewna sũju'tj. 20 Yacjtjẽ'jwe'sh, luuch le'chcuẽ na'wẽ yuuna fi'nzenuwe. Naasáa ewmée yũuwa'j yuurrá's quĩj yujva yajcymée mfi'nzewe luuch le'chcuẽ na'wẽ. Nava jypa'yacy fi'nzewa'j yu's tjẽ'jsa na'wẽ ew yajcyna mfi'nzewe. 21 Yuwe fiysaju we'weni' tjaacue selpiwa'jme's Dyus librute na'jĩ'c: Vite ajũwe'shtyi cwe'we'je'nja yuwe jiyunimeesaju naa nasaty pta'shna. Nava macue tyã'wẽ yũuteva, nwẽese'jmeetyna jĩ'c. 22 Tyã'wẽ yuwe jiyunimeesaju we'wenisa' Dyusa's weechsawe'sh Dyus ũsyujna sũjna caayaqui'jwa'jsarrá', sa' Dyusa's jiiyã'jsawe'sh jĩi me'. Naapcachja' Dyus we'weni's pta'shya' ãjanisa', Dyusa's jiisa ũstyna tyãawe'sh jĩirrá'. Dyusa's weechsawe'sh jĩi me'. 23 Tyãa pa'ga Dyus luuch jyucaysa pcjaacjerra cyanzíi yuwe fiysa yacj susna ũste', maaíi yu' Dyus Espiritu cwe'we'jniteva jiimeesa cũjrra', luucu yuuna ũsta' ¿jĩmeema'c? 24 Nava jyucaysa Dyus we'weni's ãate pta'shna ũsune'cue atsa' maaíi yu' ecajuwe'sh cũjrra ũssa' jiyuna tyajy pcalte fi'nzena ũsni's, i'cue'sh tyã'wẽ Dyus we'weni's ãate pta'shna ũspa'ga. 25 Tyãa pa'gatey i'cue'sh ãate we'weni' tyajy ũus yaacynityi' cpaaquityna, atsa' quĩitsjurra Dyusa's na'jĩna wechaana: Dyusa' isa i'cue'sh yacj yuj ũsu'ga jĩna. 26 Tyã'wẽ yã'tje', na'wẽ myũuwe yacjtjẽ'jwe'sh: i'cue'sh yacj pcjaacjena ũssa maaíi yu' Dyusa's wechana memwa'j váa ji'pjtyna, vite' caapiya'jwa'j váa ji'pjtyna, meerrava Dyus we'weni's váa caajiyu'jwa'j ji'pjtyna. Naapcachja' vite' yuwe fiysaju váa Dyusa's wechawa'j ji'pjtyna, meerra' tyãa yuwe fiysaju we'weni's váa ãate pta'shwa'jsa ũstyna, atsa' tyã'wẽ yũuteva, ew yujna Dyus luuchtyi selpiwa'jsate yu'. 27 Yuwe fiysaju we'wetsrra', e'nz meerra' tecj cyanzrráa we'wewa'ja' teech teechrraj. Nava tyãa yuwe fiysaju we'wenisa's ãate caajiyu'jwa'jsa ũsterráa tyã'wẽ yũuwa'ja'. 28 Nava ãate caajiyu'jwa'jsa quimva meete', yuwe fiysaju cuch we'wenuwe tyãa pcjaacjenite. Cyãanpasa' yuwe fiysaju Dyusa's wecha wẽjetsrra', iindy ũusterráa wechana mneeyũu. 29 Meerra' Dyus we'weni's pta'shwa'j váa yuuna nava e'nz tecj cyanzrráa mwe'wewe, naapcachja' wẽse'jna u'psa' jypa'yacy wẽse'jetyna Dyus we'weniteva jiyuya'. 30 Meerrava wẽse'jna u'psa's Dyus we'weváana pta'shcajn, atsa' yatste we'wesa jyã'jpcach ũytjasrra we'wewa'ja'. 31 Tyã'wẽ Dyus we'weni's jypa'gasa' jyucay pta'shya' ãjane'cue, nava vite we'wena jyã'jpcach ũytjasrra teech teechrraj. Tyã'wẽ yũute', jyucaysa piyarra Dyus dyi'pte wejy chjãchja fi'nzene'cue. 32 Tyãa pa'gatey Dyus we'weni's jypa'gasawe'sha' tyãawe'sh ũus yaacyni's jypa'yacywa'ja', ma'wẽva ũusutjeni's we'wemée. 33 Tyã'wẽme', Dyusa' tyã'wẽ caypumba'jna susna ũswa'jsame'. Ma'wẽta Dyusa's yaacysa msuuwe'shva susmée fi'nze', tyã'wẽy fi'nzewa'ja'. 34 U'ywe'sha' pcjaacjena ũsni cultote' paapẽjyna susna ũswa'j ji'pjmeeta'. Tyã'wẽ yũumée, jypa'yacy wẽse'jwa'j ji'pjta' culto qui'putste', Dyus ley ma'wẽ jycaatje' cytey yuuna. 35 Quĩj paapẽywa'j ji'pjrra', yat-su pa'jrra tyãawe'sh nmi'ty pẽyityna. Wej yujva ewme' u'ywe'sh tyã'wẽ cultote susna ũste'. 36 I'cue'sha' iiwejch yajcyna ma'wẽva yuuwa'j ji'pjmeei'cue. Tyã'wẽ yuucajmeníi Dyus yuwe' i'cue'sh tashu nyafyrraj casejme', atsa' i'cue'shrráa Dyus yuwe's jiisa ũsmeei'cue. 37 Na'wẽ we'wena fi'jatstju tyã' Dyus jycaajnita', atsa' Dyus we'weni's jiyusa ũsvá'cue meerra' Dyus Espiritu caaũusutje'jni's jypa'gasa ũsrra', peecy mjiyuwe. 38 Nava tyã'wẽ jycaajna fi'jnityi' cytey nwẽese'jmeena atsa' tyãa nwẽese'jsame's jypa'gameete ewna. 39 Yacjtjẽ'jwe'sh, na'wẽ myũuwe: Dyus we'weni's ãate pta'shwa'jrrá's wejy miiyajcywe. Nava yuwe fiysaju we'weni's yup yu' meerrava, 40 cultote quĩjva susmée zhichcue teech teechrraj we'wena meswe.

1 Corintios 15

1 Ãchja' na'wẽ Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shtju tyã' ma'wẽsateva ew caajiyu'jya'vatj yacjtjẽ'jwe'shtyi. I'cue'sha' tyãa pta'shni's jypa'garra tyãajũ tyutemée ũsi'cue. 2 Tyãa Cristo yuwe ewsapa'ga i'cue'sha' nwe'weni ewte neeyũuwa'jsai'cue, andy pta'shni's cyulterráamée ũusuj jyuca jypa'garra yu'. 3 Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa jĩni's andyna ma'wẽ caapiya'tje' i'cue'shtyiva tyã'wẽyrráatj caapiya'j tyã' na'wẽc yu': Dyus librute ma'wẽne' fi'jni ũsu' atsa' tyã'sa' cytey yuuna Cristo' cue'sh pcalsa pa'gate uuc. 4 Tyajũ' pendaniic yuu nava tecj ente' qui' ĩtyi yuuc, Dyus librute ma'wẽne' fi'jni ũsu' tyã'wẽy. 5 Qui' ĩtyi yuurra', Pedro's vyaac. Tyajũ' vite tyajy jycaajnisa docesatyva vyaac. 6 Tyãa e'su' yacjtjẽ'jwe'sh quinientos tjaacuety ũsu' teech ajte tyãatyva vyaac, atsa' tyã'wẽ uysá' wala cuj nee ĩtyiyta' macue vite' yu' uuteva. 7 Tyãa e'su qui' vyaarra', Jacobo'scu vyaa, sa' tyajy jycaajnisatyva qui' vyaac jyucaysaty. 8 Nmejte' andynava vyaac, andya' en ãjmey upysa seelpimeesa na'wẽsateva. 9 Tyãasa andya' Jesus jycaajnisatewe'sh vite yacj yu', wala ãjmeecuesatj, sa' Jesus jycaajnisa na'wẽ yuuva ya'cysuswa'jmeesatj, tyã'wẽ Dyus luuchtyitj ajtsena fi'nze naa pa'ga. 10 Macue tyã'wẽsateva, Dyusa' andya's peeygãjrra tyjityjcu tyajy peeygãani' cyul yuume' andy yacj. Tyã'wẽsarrava andytju vitesate wejy jytjaacue mjĩi. Nava ew yajcyte yu' tyã' andyrráa mjĩinisa yu'tsme', Dyuscu andya's peeygãjrra tyutemée ũsu' tyãa pa'garráatj tyã'wẽ mjĩi. 11 Nava tyãa yu' quĩj yuumeena, Jesus jycaajnisawe'sh ma'ty jytjaacue mjĩi, meerra' andy ma'tj jytjaacue mjĩi. Nava jyucaysa fiymée tyã'wẽrrarráatja'w Cristo nwe'wewa'ja's pta'shi', atsa' tyã'sna i'cue i'cue'sha' ũuste jypa'ga. 12 Cue'sh pta'shni' Cristo ĩtyi yuuni'scu caajiyu'jni yuu atsa' i'cue'sh yacj ũssa maaíi yu' ¿ma'wẽta uusaawe'sha' ĩtyi yuuwa'jsameeta' jĩna we'we'? 13 Uusaawe'sh ĩtyi yuuwa'jsameete', Cristova ĩtyi yuumeene'ga. 14 Cristo ĩtyi yuumeete', cue'sh pta'shni' cyul yujna, atsa' Cristo' cue'shtyi nwe'wesa' sũjna i'cue'sh yaacynisava cyul yujna. 15 Tyã'wẽ Cristo' ĩtyi yuumée vá' atsa' cue'sha' Dyus dyi'pte ĩshiisa yu'nja'w, Dyusa' Cristo's ĩtyi vitcu jĩna pta'shpa'ga. Tyã'wẽ uusaawe'sh ĩtyi yuuwa'jsameete', Dyusva Cristo's ĩtyi vitmeene'ga. 16 Na'jĩ'tj na': uusaawe'sh ĩtyi yuuwa'jsameete', Cristova ĩtyi yuumeene'ga. 17 Sa' Cristo ĩtyi yuumeete', i'cue'sh ũuste yajcyrra Cristo' cue'shtyi nwe'wesa' sũjnisa' cyul yuj yuune', atsa' i'cue'sh pcala' ãchpcach Dyus peltunãynimée ũstyna. 18 Tyã'wẽ ĩtyi yuumée vá' atsa' Cristo's ũuste jypa'garra uusaawe'sha' vitune'ta. 19 Cristo yacj fi'nzeni' naa quiweterráa selpiwa'jsate', maateva jytjaacue cyulsa' cue'sh ne'tca'w. 20 Nava tyã'wẽme'. Cristo' ĩtyi yuuyujc. Uusaawe'sh nyafyte ĩtyi yuusa' tyãac yu'. 21 Ma'wẽga naa quiwete uuwa'jva teech nasate tacj, tyã'wẽy uurra qui' ĩtyi yuuwa'jva teech nasatec tacj. 22 Teechsa Adanpa'garráa jyucaysaty uuwa'ja's ji'pju, tyã'wẽy teechsa Cristopa'garráa jyucaysaty qui' ĩtyi yuuwa'ja'sva ji'pju. 23 Nava tyãawe'sh ĩtyi yuuwa'j en ãjte fiifiirraj ĩtyi yuutyna. Nyafyte' Cristo cjuẽ'ycu yatste ĩtyi yuu. Tyãa e'suj Cristo qui' quĩijana naapcach Cristo's jypa'garra uusaawe'sh ĩtyi yuutyna. 24 Tyãa e'su nmejsa pa'jana, tyajũ Cristo' naa quiwetewe'sh vite' cielutewe'sh ma'ty yuu nava quĩj yujva nvijtmée jyuca caaptsu'ju'jrra tyajy jycaajni's jyuca ducjena Neya's, tyãa yuurráa jycaacjan. 25 Nava tyã'wẽ yuumey yu' Cristo cjuẽ'y jycaajwa'jsa', tyã'wẽ Dyusa' atsesa jyucaysaty Cristorrarrá's nwẽese'jwa'ja's vitpcach. 26 Tyã'wẽ jyucaysaty Cristorrarrá's nwẽese'jwa'ja's vitrra, nmejte' uuwa'ja'sva Dyusa' iviituna. 27 Dyus librute we'werra': Jyucaysa Cristo's nwẽese'jwa'jsata' jĩ'c atsa' Dyusva Cristo jycaajni yuuna sũjuvá'cue, nava tyã'wẽme'. 28 Atsesa jyucaysa Cristorrarrá's nwẽese'jetspcachja', Dyus Nchi'c Cristoíiva Ney tashte nwẽese'jya' ya'ducjena Ney macue ne' ũs pety tyãa yã'jrra jyuca. Tyã'wẽ yũute, Dyusa' tyãarrarráa jycaajana. 29 Tyã'wẽ uusaawe'sh ĩtyi yuuwa'jsameete', ¿quĩjya'rráata tyã'wẽ ya'bautisaĩ' ĩtyi yuuwa'ja's yajcyrra? 30 Tyã'wẽ ĩtyi yuuwa'jmeete', cue'sha' ¿quĩjya'rráatca'w een isa icj wẽeni fi'nze', ĩtyi yuuwa'ja's pta'shna cyulterráa? 31 Andya' tyã'wẽ yuj een isa icj wẽeni fi'nze'tj tyã' ĩshiinime'. Nava, yacjtjẽ'jwe'sh, Jesucristo's ũuste ji'pji'cue tyãa pa'garráatj tyã'wẽ yu' wechana. 32 Efesotewe'sha' yu'cj ech na'wẽ seena' weesweesata' jĩ'ty tyãawe'sh yacj iipuiitj. Nava andya' ¿quĩj yũurratca uuwa'ja's ũucju'tsmée? Tyã'wẽ uuyã'jrra' peena yu' ĩtyi yuuwa'jmée dyijte', isa yuj we'we'ne'ta na'wẽ we'wesa': Ũ'na tundyna fi'nzega, uurra cytee ptsuwa'jsarráatja'w jĩsa'. 33 Tyã'wẽ ĩtyi yuuwa'jme' jĩni's tyã'wẽ dyijna sũjna jypumbanuwe. Tyã'wẽme', namicuwe'sh ewmeesa' caypumba'jatyna ew fi'nzesa's jĩ'ty tyã' cytey yuuna. 34 I'cue'sha' jypumbamée fi'nzenite shawendrra, peena yu' pcalte fi'nzenuwe. Tyã'wẽ yũumeerra' i'cue'sh maaíi yu' ãchpa'jva Dyusa's jiimeei'cue. Tyã'wẽtj ãate we'we' tjaamerra jypa'yacy fi'nzecajn. 35 Nava maaíi yu' pẽyiváatyna na'jĩna: Uusáa qui' ĩtyi yuuwa'ja' ¿ma'wẽcy? Cacue ¿ma'wẽsa ji'pjutyqui? jĩtyna. 36 Jiyuya' ãja'tsmeevá'cue. I'cue'sha' peecy jiine'cue quĩj ñiña'sva uujte', tyãa ñiñ cajcuecjẽwe'sha' chimbi'c, naapcachja' dyiitewe'sh ũusrráac buchá'. 37 Scuutyj ñiñ ma'c yuu meerra' fytũu ñiñ ma'c yuu nava uujte' tyãa ñiñíirráa ãate cãawa'jsame', tyãa ñiñte ũusrráa buchawa'jsa'. 38 Atsa' tyãa ñiñuj buchasa' cacue ma'wẽsarraj ji'pjuwa'jsateva tyã'wẽsac Dyusa' ũsu', quĩj ñiñteva tyãa iisa fiyfiyrraj. 39 Tyajíi cacue ma'wẽsava ũsta', nava tyã'wẽrrarráa meeta'. Nasaa cacue' fiyta', atsa' niimal cacueva fiyta'. Tyã'wẽy fyuusáa cacueva fiyta', atsa' yu'gawe'sh wendy cacueva fiyta'. 40 Tyã'wẽy ẽe walateva ũsta', naapcachja' naa quiweteva ũsta'. Nava ẽe walatewe'sha' fiy zhichcueta' naa quiwetewe'shte. 41 Sec cweetjni vite' a'te cweetjniva fiyta'. Tyã'wẽy estrella cweetjni vite' sec cweetjniva fiyta'. Sa' estrella pwe'sh cweetjniva puuty fiyrrarráata'. 42 Tyã'wẽy cue'sh cacueva fiy yuuwa'jsa' qui' ĩtyi yuunijũ'. Uute', cacue ptsuwa'jsa's ya'penda'c, naapcachja' tyãa pendaniijũ qui' ĩtyi yu'c peena yu' uuwa'jmée cacue yacj. 43 Cacue canzhsa's ya'penda'c, nava tyajũ qui' ĩtyi yuurra', seena' zhichcuesac yu'. Cacue selpimeesa'scu ya'penda', nava tyãajũ qui' ĩtyi yuurra bagachte yujva ptsumée selpiwa'jsac yu'. 44 Naa quiwete fi'nzeni cacue' vite', atsa' Dyus tashte fi'nzewa'j cacueva vite'. Tyãa pa'ga cacue naa quiwetewe'sha's ya'penda'c, naapcachja' qui' ĩtyi yuusáa cacue' Dyus tashte ũswa'jsa'. 45 Tyajíic Dyus librute we'werra': Nyafyte pitstjẽ'j Adana' naa quiwete ĩtyi fi'nzewa'ja'srráac ji'pju' jĩ'. Nava nmejtewe'sh Adana' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's peessa'. 46 Nava nyafyte cacue' Dyus tashte fi'nzewa'jsa yu'tsme'. Nyafytewe'sha' naa quiwete fi'nzeni cacuerráac yu', naapcachja' nmejte cacue' Dyus tashte fi'nzewa'jsa'. 47 Nyafyte pitstjẽ'j Adana' quiwe'scu pjeu'jnisa yu' naa quiwetewe'sh, naapcachja' e'stewe'sha' Cristoc yu' cielujũwe'sh. 48 Naa quiwete jyucaysa nasaa cacue' nyafyte Adan cacueva ma'wẽga quiwe yu', tyã'wẽysa íirráata', naapcachja' cielute ũswa'jsa cacue' cielujũwe'sh cacue na'wẽy yuuwa'jsa'. 49 Ma'wẽtca'w ãchva nyafyte Adan cacue's íirráa ji'pjuya' ãja', tyã'wẽy Cristo cacue's íirráa ji'pjuya' ãja'nja'w tyã'wẽ yuuwa'j en ãjte'. 50 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'shtyi ãatetj pta'shi': Naa cacue yacja' cielute Dyus jycaajnite u'caya' ya'ãjameena. Naa quiwete ptsuwa'jsa' ¿ma'wẽ bagachte yujva ptsuwa'jmée ĩtyi fi'nzenite ũsya' ãjacy? 51 Ãchja' pta'sh ya'vatj: Maaíi yu' nee uumée ũssa' naa dundte corneta tucani nmej susutspcachja', naa cacue's yu'ptjejni yuurra vite cacue jypa'ga'nja'w jyucaysa. 52 Tyã'wẽ corneta susutspcachja', uusaawe'sha' qui' ĩtyi yuutyna peena yu' uuya'mée, naapcachja' naa dundte yaacyni yuumeete nee uumée ĩtyi ũssa cacue' yu'ptjejni yuutyna. 53 Tyãa pa'gatey cacue ptsuusáa uuniijũ' vite cacue bagachte yujva ptsuwa'jmeesa's jypa'gawa'j ji'pja'. Sa' cue'sh cacue uuwa'jsa's yu'ptjejrra bagachte yujva uuwa'jmeesa's jypa'gawa'ja'. 54 Tyã'wẽ cacue ptsuusá' vite cacue bagachte yujva ptsuwa'jmeesa's jypa'garra cue'sh cacue uuwa'jsa's yu'ptjejrra bagachte yujva uuwa'jmeesa's jypa'ganijũ' Dyus librute we'werra': Uuwa'ja's iviitunic yuu, peena yu' uu en pa'cjamen jĩ'c tyã' cytey yuuna. 55 Uuwa'ja' bagachte yujva mee yuucajn jyuca iviitute', ¿ma'wẽ uuwa'j en pa'ja'cy uuwa'ja's ji'pjuwa'jsamée yã'jsa's? 56 Uuwa'j ena' pcalpa'garráac pa'j, atsa' tyãa pcala's cchjãachja'jsa' nyafíi leycu tyã'wẽ yuu. 57 Tyã'wẽteva, Dyus tyacue ewte cue'shtyi jype'jsa Jesucristo pu'chpa'ga uuwa'ja's peena yu' ji'pjuwa'jsameetja'w. 58 Tyãa pa'ga andy yacjtjẽ'jwe'sh, bagachte yujva pu'vitumée Dyus yacj mfi'nzewe, Jesucristo's jwee íirráa chjãchja selpiina, tyãa pa'gatey Jesucristo's selpinisa' cyulsame'.

1 Corintios 16

1 Nyafíi Galaciate ũsrra', Dyus luuchtyi caapiya'tj Dyus yacj fi'nzesaty pu'chwa'j ma'wẽ vyu's pcjacjwa'ja'sva atsa' tyã'sa' cytey myũuwe. 2 Qui'sen iisa teechsa na'wẽrraj i'cue'sh ji'pjuni's macue ũswa'ja'sva tyujnderra jyaawna me'jwe, andy pa'tje pcjacjna ũsya'mée. 3 Cyte andy pa'jrra' tyãa pcjacjni vyu'sa' Jerusalenna caja'nja, atsa' u'jwa'jsa pacueene'cue tyãawe'shtyi carta ũsu'nja, Jerusalente yacjtjẽ'jwe'shtyi ducjcajn pety tyãa vyu yã'jrra. 4 Meerra' andy yuu váa u'jwa'j casejena atsa' u'jue'nja, nava tyãawe'shva andy yacj pi'cyna yuweetyna. 5 Andya' yujrra', Macedonia quiwey uycjẽwna yuwe'nja i'cue'sh tashte pa'jya'. 6 Cyte pa'jrra' manz en jytjẽeyuuvá'nja meerra' nus en scjẽwpcach. Atsa' i'cue'sha' pu'chjine'cue tyãajũ andy qui' u'jwa'ja's. 7 Dundterráa i'cue'sh yacj puuty uyya' yuu wẽje'tsmeetj. Cyte tyachtju ũs wẽje' i'cue'sh yacj, Dyus tyã'wẽ wendyvatsa'. 8 Nava ayte Efesote nee ũsya'vatj, Pentecostes fiesta scjẽwpcach. 9 Tyã'wẽ atsesa ũsteva, Dyus jĩi mjĩiwa'j wala ew yuutsa' naa pa'ga tyã'sa' iviitume'nja sũju'tj. 10 Timoteo pa'javáana atsa' mpu'chwe, quĩjteva ñusmée wẽt i'cue'sh yacj ũscajn. Tyã'wẽme', tyãava andy na'wẽyrráa Jesucristo's selpisá'. 11 Tyãa pa'ga quimva atsenuwe, wejyva mpu'chwe dyi'tje peejymée yuuwa'ja's, cyaj andy tashte qui' shawendna pa'jya' ãjana. Tyã'wẽme', andya' Timoteo's ũytjasna ũstju ayte yacjtjẽ'jwe'sh yacj. 12 Apolosa's wala pytjaa we'wetj yacjtjẽ'jwe'sh yacj i'cue'shtyi puuty uyya' u'cjan. Nava ãchjíi yu' dunduutsme', sa' maa ente u'jwa'j casejterráava yuweena. 13 Jypa'yacy chjãchja mfi'nzewe, Dyus yuurrá's ũuste pechcanamée yajcyna. 14 Quĩj yũutsrrava peeygãawa'ja's yuurráa yajcyna tyã'wẽ myũuwe. 15 Yacjtjẽ'jwe'sh, jiine'cue Acaya quiwete nyafyrraj Cristo yuwe ewsa's jypa'gasa' Estefanaswe'shta', sa' tyãawe'sha' wala selpiity Dyus tashte utyasaawe'shtyi pu'chna. 16 Atsa' i'cue'sha' peeygãawa'j ji'pji'cue tyãawe'shtyi's meerra' maava tyãawe'sh na'wẽy pu'chna selpisaaty. 17 Andya' wala wecha'tj, Estéfanas, Fortunato, Acáico tyãawe'sh ayte pa'pja'ga. I'cue'sha' ayte andy yacj ũsmeerra', andya's pu'chya' ãja'tsmeei'cue. 18 Nava tyãawe'sha' andya's cchjãachja'jty Dyus yacj wechana fi'nzewa'ja's, sa' i'cue'shtyiva tyã'wẽy ne'ta yuu. Atsa' nasa tyãawe'sh na'wẽysatyi' peeygãawa'ja'. 19 Dyus yacj fi'nzesawe'sha' Asia quiwete yuwe wechaa caja'ty. Tyã'wẽy Aquila ptamva yuwe wechaa caja'ty, cytee pcjaacjesawe'sh yã'jrra. 20 Yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysa yuwe wechaa caajni's mpa'gawe, sa' teechsa na'wẽrraj puuty mweechawe. 21 Pablo yaasesatj andy cuseju fi'ja' i'cue'shtyi wechana. 22 Maaíi yu' Jesucristo's atsesa ũsváatyna, atsa' tyãawe'shtyi' Dyus castigote iviituwa'j yuutyna. Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo dund quĩjvatsa' sũju'tj. 23 Jesucristo' i'cue'shtyi bendecĩina. 24 I'cue'sh jyucaysatytju andy peeygãani's caja', Jesucristo's neewe'wena.

2 Corintios 1

1 Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj, tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyuscu jytjãas tyãa pa'ga. Naa carta's yacjtjẽ'j Timoteo yacj fi'jrra cajatstju Dyus luuch Corinto chjambte pcjaacjena ũssawe'shtyi. Sa' tyãawe'shtyirráa mée, Acaya quiwesuwe'sh Dyus luuch jyucaysawe'sh jĩi yã'jrra fi'jatstju wechana. 2 I'cue'shtyi' Dyus cue'sh tata' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristova, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 3 Ãchja' Dyusa's wala wechawa'j ji'ptja'w, tyã' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Tata', tyãasac cue'shtyi's peeygãjrra bagachteva cviisha'jna nes yu'. 4 Cue'shtyi' quĩjquĩj ñuswa'j en pa'tjeva, cviisha'ja'c Dyusa', atsa' tyãa ma'wẽga cue'shtyi's cviisha'j, tyã'wẽy cue'shva vitesa ñusna fi'nzesaty cviisha'cjancu tyã'wẽ yũ'. 5 Cristo's nwẽese'pja'ga ma'wẽga seena' ñuswa'j en pa'ja', nava Cristo pu'chte', tyã'wẽyrráatja'w cviisha'jnisa'sva jypa'ga'. 6 Tyã'wẽ i'cue'sh ewte neeyũuwa'ja's jypa'garra cviisha'jni yuucajntja'w cue'sha' ñuste fi'nze'. Dyusa' cue'shtyi cviisha'jrra', i'cue'shtyiva tyã'wẽy cviisha'jrra ewte nviituna, cyaj i'cue'sha' wantãyya' ãjane'cue cue'shtyi ñuswa'j en pa'ja'c tyã'wẽysa i'cue'shtyiva pa'tjeva. 7 I'cue'sha' ñuswa'j ena'sa' jypa'garra', Dyus cviisha'jni'sva tyã'wẽyrráa jypa'gawa'jsa i'cue tyã'wẽ yũuwa'ja's ew jiitja'w. 8 Asia quiwete ma'wẽtca seena' ñussa's ji'pju tyã'sna miiyajcywe, yacjtjẽ'jwe'sh. Cyteea' iimejc seena' wala ñuswa'j en pa'j, atsa' peena yu' ĩtyĩ fi'nzewa'j ji'pjmeene'tca sũju'tj wantãyya' chjãchjameerra. 9 Ãchja' uu en yujna sũju'rráatj. Nava naa quiwete ĩtyĩ fi'nzeni's yajcymée Dyus ĩtyĩ vit-sana yaacycajnrráac tyã'wẽ yuu. 10 Tyacue seena' uuwa'tjerráa yã'j fi'nzetsteva, Dyusa' andya's nwe'wec, sa' ãchva nwe'wena nes tyã'wẽ'. 11 Cue'sh pa'gate i'cue'sha' Dyus yacj puuty we'wepa'ga tyã'wẽ nwe'wena nes yuuna sũjna Dyusrráanatj yaaqui'. Sa' nasa maanzcuẽesava cue'sh pa'gate Dyus yacj puuty we'wete', Dyusa' cue'shtyi nwe'wena atsa' tyãawe'sha' Dyusa's wechaatyna. 12 Isatj we'we', Dyusa's atsesawe'sh yacjva ew yuurráatj yũuna fi'nze, sa' i'cue'sh yacj yu' wejytju tyã'wẽ ewrráa fi'nze sũjna yuurráac ũusutje', tyãa pa'gatj wechá'. Tya'wẽ ew yũuna fi'nzewa'ja's Dyuscu pu'ch, atsa' peecy ũusujrráa chjãchja yajcyrra tyã'wẽ ew fi'nzemeetj. 13 Andya' i'cue'shtyi carta fi'jrra', ĩshiiya' sũjrra fiy yajcyna fi'jmeetj, atsa' i'cue'sha' cuj jwend yaacynuwe. 14 I'cue'sh maaíi yu' andy caapiya'jni' isasateva jiyui'cue na' ew jiyuna mjyã'jwe. Tyã'wẽ ew jiyurra', cue'shtyi jype'jsa Jesus quĩjte', i'cue'sha' wẽtwẽt yaaquine'cue andy i'cue'shtyi ew yũupa'ga, atsa' andyva wẽtwẽt yaaqui'nja i'cue'sh ew fi'nzepa'ga. 15 Tyã'wẽ andy caapiya'jni's ew jiisai'cue tyãa pa'ga andya' e'nz us pa'jya' yuwe'nja sũjna yaacynitj ji'pju' i'cue'sh yacj wechana puuty uyya'. 16 Nyafyte' Macedonia quiwen u'juetsrra iipa'j u'jue'nja. Sa' Macedoniajũ qui' shawendna yujrra qui' pa'ja'nja sũju'tj. Atsa' cytee ũsrra Judea quiwen u'juetste', i'cue'sha' andya's pu'chjine'cue sũjna yaacynitj ji'pju'. 17 Ew ũus yajcymey fi'ja'ne' cytey yu'nja jĩrrava cytey yu'tsme', Dyusa's jiimeesa na'wẽ, sũjuvá'cue. 18 Nava Dyusa' jiia' andya' e'nz jwend we'we'tsmeetj i'cue'shtyi's. 19 Tyã'wẽ yũucajmeníi Dyus Nchi'c Jesucristo' bagachte yujva e'nz jwend we'wemée isasarrá'scu we'we', atsa' cue'sha' tyajy we'weni'stja'w pta'shi' i'cue'sh cshavyte Silvano, Timoteo vite' andy yã'jrra. 20 Na'wẽ Dyusa' quĩj yũuwa'ja'sva puuty we'wec tyã'sa' Cristo yuurráac jyuca cytey yuu, Dyus puuty we'weni's caavya'ja'jna. Tyãa pa'gatja'w Dyusa' bagachteva cytey yuusa' jĩna tuutje'je'. 21 Tyãasac Dyusa' andyna vite' i'cue'shtyiva pu'ch isasarrá's cytey yuuna fi'nzecajn, Cristo yuurrá's selpiina fi'nzepa'ga. 22 Sa' Dyusa' cue'shtyi tyjityjrra tyajy Espiritu's peescu, Dyus jĩi yu'sa' quĩjnava jyuca tyã'wẽrrarráa jypa'gawa'jsa i'cue jĩna caajiyu'jna. 23 Na'wẽ Corinton u'jue'nja sũjrrava, cytey yuunimeetj. Nava tyãa yu' wejyva i'cue'shtyi juuna' we'wena ũsya'meetj tyã'wẽ yũu. Andy ũuste ĩshiirra tyã'jĩ'tsmeetj tyã'sa' Dyusa' jiia'. 24 I'cue'shtyi ũusacharra tyã'wẽ yujmée yuumeetj, wejyva quimva juuna' we'wemeete i'cue'sh pwe'shrráa ewcuẽerraj yuwe's pjeu'cjantju ũytjasna tyã'wẽ yũu. Andy tyã'wẽ juuna' yũucajmeníi i'cue'sha' Dyus yacj yu' chjãchja yã'j ũsi'cue.

2 Corintios 2

1 Atsa' tyã'wẽ juuna' we'weya'rráa yu' u'jmeete ewna sũjnatj yajcy. 2 Andya's i'cue'sh yuurráa wẽtwẽt caayaqui'jwa'jsa i'cue naapcach tyã'wẽ andya' i'cue'shtyi juuna' we'werra cyũusu'tje', andya's ¿quim wẽtwẽt caayaqui'jicy? sũjnatj yajcy. 3 Tyãasatj i'cue'shtyi cyũusu'jna pa'jya'mée cartarráa fi'jrra caaj, i'cue'sh tyã'wẽ ãjmée yũuna ũspa'ga andya' wechana pa'japcachte, ñuswa'jrráa ji'pju'nja sũjnatj yajcy. Naasáa andy wechana pa'tje yuurráa i'cue'shva tyã'wẽy wechana ũswa'ja's ji'pjune'cue sũju'tj. 4 Iiméj wala cuj yajcyna ñusrra ũ'nenatj carta's fi'j, nava i'cue'shtyi juuna' yuurra cyũusu'jya' sũjna ũusacharra tyã'wẽ yũumeetj. Andya' i'cue'sh tyã'wẽ ãjmée yũupa'ga iiméj wala peeygãjrrarráatj tyã'wẽ ũ'nena fi'j. 5 Nava tyã'wẽ ãjmée yũusa' andyrráana tyã'wẽ cyũusu'jme', i'cue'shtyiva jyucaysatycu tyã'wẽ cyũusu'j, tyã'wẽ canzh yũurra. (Tyã'wẽ canzhcu yũu jĩnarráatj we'we' jyuca yu' pta'shya'mée.) 6 I'cue'sh puuty we'werra castigãywa'ja's viti'cue tyã' cytee pa'jrráa ewna, jwee yu' tjaacue yuumée. 7 Wejyva ãchja' peltunãyrra mecviisha'jwe, tyã'wẽme' wejy tjaacue wala ñusrra isa jyucate vituwe'shte. 8 Tyãa pa'gatj i'cue'shtyi neewe'we' peeygãawa'ja's qui' ji'pjucajn tyã'wẽ ãjmée yũusa's. 9 Juuna' yuucajn i'cue'shtyi fi'tj, nava andy jycaajni's aan cytey nwẽese'jetyna sũjrrarráatj jiyuya' tyã'wẽ yũu. 10 Ãchja' i'cue'sha' tyã'wẽ ãjmée yũusa's quĩj yũuni'sva mpeltunaĩwe, andyva peltunãytju peltunãywa'j ũsu'c tyã'sa' Cristo dyi'pte, i'cue'sh pwe'sh puiimée ew fi'nzecajn. 11 Tyã'wẽme', echtjẽ'ja' wala yuj jiia' cue'shtyi caypumba'jrra cnaywa'ja's tyã'sa' jiitja'w. 12 Cristo nwe'weni's pta'shya' Troas chjambte pa'tje', Cristo's selpiina ũswa'j en wala yuj ewsa vyaac. 13 Nava cue'sh yacjtjẽ'j Tito's uymeerra wala cuj yajcytju, tyãasatj tyajũ casejrra Macedonian u'j. 14 Nava Dyusa' pu'chji'c Cristo Jesus yacj fi'nzete', quĩjteva ewrráa caafi'nze'jna, atsa' tyajy yuwe's mteeva caajiyu'jwa'jsatja'w, maa maava jiyuna jyã'cjan. 15 Tyãa pa'gatey cue'sha' Dyusa's jiiyã'jsa' vite ewte neeyũuwa'jsa ma'ty yuu meerra' vituwa'jsa ma'ty yuu nava caajiyu'jwa'jsatja'w Dyus yacj fi'nzeni's. 16 Tyã'wẽ yã'tje', ¿quim tyã'wẽ Dyus yuwe's caajiyu'jya' u'jwa'jsa ũstyqui? Vituwa'jsa yacj yu', Dyus yacj fi'nzeni' wala yuj ewmée tjenguna, naapcachja' ewte neeyũuwa'jsa yacja' iiméj seena' zhichcuesa yuuna. 17 Maaíia' Dyus yuwe's yu'ptjejrra fiytyi pta'shna pecũju'. Nava cue'sha' tyã'wẽ yũ'tsmeetja'w, sa' Dyus yuwe's vyuu pa'gava pta'shna ũsmeetja'w. Tyã'wẽ yũuya'méeíi, cue'sha' Dyus caajnisatja'w, Cristo's selpisáa. Tyãasatja'w ĩshiimée ũusuj jyuca isasarrá's we'we' Dyus dyi'pte.

2 Corintios 3

1 Tyã'wẽ we'wena fi'jrra', peequíirráa ewsatj jĩnac we'we' ¿sũjuvá'cue? Meerra' viteva na'wẽty neewe'wenisa carta jyũrra pa'ja' atsa' tyãava tyã'wẽy jyũrra pa'jwa'j ji'pja' ¿sũjuvá'cue? Meerrava i'cue'sh neewe'wenisa carta cutyi'jwa'j ji'pja' ¿sũjuvá'cue? 2 Andya' tyã'wẽ vitesa neewe'wenisa carta jyũrra pa'jwa'j ji'pjmeetj, tyãa pa'gatey andyna neewe'wewa'jsa' i'cue'shíirráa i'cue. Tyãasa andy mjĩini's maatyva caajiyu'jwa'jsa' i'cue'shi'cue, carta na'wẽsa. 3 Cue'shtyi neewe'wesa' Cristo', tyãasac tyajy cuseju yuu fi'jrra carta ũs, atsa' tyãa carta' i'cue'shi'cue. Nava tyãa carta' tintaju fi'jni yuume'. Dyus Espiritujuc fi'jni yuu, sa' cuet taplateva fi'jni yuumée, nasaa ũustec fi'jni neeyũu. 4 Cristo pu'chpa'ga, Dyusa's selpiiya' ãjãtj, tyãasatj ĩshiimée isa we'we'. 5 Dyusa's selpiiya' ãjãnisa' peecyrráa tyã'wẽ ya'ãjã'tsme'. Tyã'sa' Dyus pu'chtec tyã'wẽ ya'ãjã'. 6 Dyusa' naa ensu nasaty nwe'weya' ãjãwa'ja's pjeu'jrra nvijtcu tyã' leya's nwẽese'jwa'j yu'tsme', naasáa Dyus Espiritu's yuurráa ũuste jypa'gawa'cj yu', atsa' tyã'sna pta'shya' ãjãwa'ja'scu Dyusa' andya's pu'ch. Ley fi'jrra nviitnisa' uuwa'tjerráac vit, naapcachja' Dyus Espiritu' Dyus yacj fi'nzewa'ja'scu vit. 7 Moises ley cuet taplate fi'jnisa's jypa'ga enterráa yujva seena' yuj zhichcue eena' cweetjcu. Tyãa pa'ga Moises dyi'pva tyã'wẽycu eena' cweetjna neeyũu. Atsa' Israelwe'sha' Moises dyi'pte tjengya' ãjãmeeta', Moises dyi'pa' seena' eena' cweetjpa'ga. Nava tujndtujndrraj ũchjana u'cj. Tyã'wẽ uuwa'tjerráa vit-sa leya's jypa'ga enterráa yujva tyã'wẽ seena' zhichcue eena' cweetjrra', Dyus Espiritu caapiya'jni en yu' wejy tjaacue zhichcuesa'. 9 Tyã'wẽ yuuwesa i'cue jĩna pta'shsa leya's jypa'ga enterráa yujva seena' zhichcue yuuc atsa' cue'shtyi yuuwemée ewte nviitwa'jsa's pta'shni en yu' wejycu tjaacue zhichcuesa yu'. 10 Ley jypa'ga ente' tyã'wẽ yuj seena' zhichcuesa yuuc. Nava ãchj naa ensu tjaacue zhichcuesa vyaac tyãa yacj caaja'nda'tje yu', nyafiiwe'sha' seelpimeesac yuu. 11 Tyachmeerráa selpiwa'jsa pa'j enterráa yujva zhichcue yuurra', bagachte yujva ptsumée selpiwa'j en yu' wejy tjaacue zhichcuesa'. 12 Tyã'wẽ bagachte yujva ptsumée selpiwa'ja's jiirratj ãate pta'shna we'we'. 13 Andya' Moises na'wẽ yũutsmeetj. Moisesa' tyachmeerráa eena' cweetjnisa ũchjatste Israelwe'sh uywe'shte dyi'pa's yaapjcu. 14 Sa' Moisesa' quĩj yuucajn tyã'wẽ yaapjteva Israelwe'sha' jiyumeeta'. Sa' ãchj pa'jva apjni ũsna jiyucajmen, tyãa pa'gaty tyãa leya's lẽeyrrava jiyu'tsmée. Atsa' tyãa apjnisa's Cristo's pi'cyrra yuurráa pjaandeya' ya'ãjana. 15 Ãchpcach apjni ũsna, Moises fi'jnity lẽeyrrava jiyucajmen. 16 Atsa' maava Jesucristo tashte utyaate yuurráac tyãa apjnisa' pjaandeni yu' jiyucajn. 17 Cue'shtyi jype'jsa' Dyus Espiritu', atsa' tyãa yacj ũste yu', jiyuwa'ja's wej yujva ya'jypumbameena. 18 Tyãa pa'gatey cue'sha' dyi'pa's yaapjni ji'pjmeetja'w, tyãa pa'gac Dyus cweetjni' cue'sh dyi'pte speeju na'wẽ eena' cweetjya' ãjã'. Atsa' Dyus Espiritu pu'chte', jyucaysa jwee íirráatja'w Cristo ma'wẽsate', tyãa na'wẽy fi'nzena u'jya' ãja', cue'shtyi jype'jsa Dyus Espiritu' tyã'wẽ yũuwa'ja'scu pu'chji' naa pa'ga.

2 Corintios 4

1 Ãjmeecueteva Dyuscu neewe'werra nvijt tyajy tashte selpiwa'ja's, cyajtja'w chjãchja yajcyna fi'nze'. 2 Cue'sha' jyuca nvijttja'w paatste ewmée yũuna ĩshiina fi'nzeni's. Tyãasa ewmée yajcyrra Dyus yuwe's yu'ptjejna ũsmeetja'w. Isasarráanatja'w we'we', atsa' Dyus dyi'pte ĩshiija'tsmeene' sũjnarráa miiyajcywe jyucaysa. 3 Nava ewte nviitwa'jsa Dyus yuwe's pta'shi'tja'w tyã'sa' maaíi yu' achamée váa ew jiyutyna, nava tyãa yu' vituwa'jsa yacjrráa tyã'wẽ yũuna. 4 Tyã'wẽ yũucajníi naa quiwete jycaajna ũssa echtjẽ'ja' tyãawe'sh ũus yaacyni's jyuca apjcu, Jesucristo Dyus na'wẽysa caapiya'jni zhichcuesa's jiyucajmen. 5 Sa' cue'shtyi nwẽese'j jytjãasrra pta'shi'tsmeetja'w, wejyva cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo yuurrá's nwẽese'jwa'ja' jĩnarráatja'w pta'shi', cue'sha' naasáa i'cue'shtyi selpiisarráatja'w, Jesusa's nwẽese'jsa. 6 Dyusa' nyafiitey quĩj yujva meetey chji'ndy walate eena'sa's caacj cweetjcajn tyãa Dyusíirráac cue'sh ũusteva eena' caacweetje'j, Jesucristo' Dyusíirráateva jiyucajn. 7 Dyusa' cue'shtyi's neewe'wec Cristo caapiya'jni tyacue seena' zhichcuesa's. Nava cue'sha' tyã'wẽ seena' zhichcuesa's we'weya' yu' ãjawa'jmeesatja'w, atsa' tyã'wẽ cue'sh yu' ãjameete íirráac Dyusrrarráa pu'chji'. 8 Tyãasaíirráac tjẽyte fi'nzewa'j iiméj wala pa'tjeva, tyajũva casejya' ãjawa'ja's pu'chji'. Atsa' ñuswa'j en pa'tjeva, Dyusa' pu'chjina sũjwa'j yuurrá'stja'w ji'pju'. 9 Naa quiwetewe'sh yu' ajtseteva, Dyus yu' atseni fi'nze'tsmeetja'w. Pcyuuni fi'nzerrava, jyucate yu' vituni yu'tsmeetja'w. 10 Jesusva ma'wẽga uu tyãa na'wẽy uusáa na'wẽ yuuwa'j ji'ptja'w, ĩtyĩ yuusáa Cristo pu'chni's jypa'garra tyãa na'wẽ yuurráa fi'nzeya'. 11 Nava cue'sha' naa quiwete nee fi'nze'tsrra', bagachteva icj wẽenirráatja'w fi'nze', Jesus caapiya'jni's pta'shpa'ga. Tyãa pa'gac ĩtyĩ yuusáa Cristo pu'chni' vyaana nes yu'. 12 Tyãasatja'w cue'sha' icj wẽenirrá's jypa'gana fi'nze', naapcachja' i'cue'sha' Dyus yacj fi'nzewa'ja's i'cue jypa'gana fi'nze'. 13 Dyus librute' na'jĩnac we'we': Dyus pu'chwa'ja's jiitj yu', tyãasatj tyã'wẽ we'we' jĩ'c. Atsa' cue'shva tyã'wẽy Dyus pu'chwa'ja's ew jiitja'w, tyãasatja'w pta'shi'. 14 Sa' Dyusa' cue'shtyi na'wẽ yũuwa'ja'sva jiitja'w: Jesus uuteva qui' ĩtyĩ vitcu, sa' cue'shtyiva tyã'wẽy qui' ĩtyĩ vituna. Tyã'wẽ yũurra tyajy ũsnite pe'jna u'juena pety i'cue'sh yã'jrra Jesus yacj fi'nzepa'ga. 15 Cue'sha' pcyuuni ñustetja'w fi'nze', nava i'cue'sh ewte fi'nzewa'ja's uycajntja'w tyã'wẽ yu', cyaj maanzcuẽesava Dyus peeygãani's jypa'garra', cyaanzcuẽesay Dyusa's wechana tuutje'jetyna. 16 Tyãasatja'w cue'sha' bagachteva ũucjmée Dyusrrá's chjãchja yaaqui'. Macue cue'sh cacuete chjãchjasa yu' ptsuuna u'juetsteva, Dyus yacj wechana fi'nzewa'j yu' jweeíirráac een isa chjãchja ya'fi'nze'. 17 Tyãa pa'gatey naa quiwete ñuste fi'nzenisa' dundtewe'shrráa, tyachmey scjẽwwa'jsa'. Atsa' tyãa scjẽwniijũ' bagachte yujva scjẽwwa'jsamée iiméj ewsa'scu cielute ya'ji'pju'. 18 Naa quiwetewe'sha's yaacywa'j ji'pjmeetja'w, cielutewe'shrrá's yaacywa'j ji'ptja'w. Tyãa pa'gatey naa quiwetewe'sha' tyachmey scjẽwwa'jsata', nava cielutewe'sha' bagachte yujva scjẽwwa'jsa meeta'.

2 Corintios 5

1 Tyajíirráa cue'sha' ew jiitja'w naa quiwete ĩtyĩ fi'nzenisa cacue ptsuuteva, vite cacue bagachte yujva ptsuwa'jsamée tjaacue ewsa cue'sh jĩi pjeu'jni ji'pja' Dyusa' cielute. Tyã' ptsuwa'jsa naa quiwetewe'sh na'wẽsame'. 2 Tyajtja'w naa cacuete ñusna nee ĩtyĩ fi'nzetsrra', dund cielute ũswa'j cacue's jypa'gavatsa' sũjna yaaqui'. 3 Tyãjũ yuurra', cacue ji'pjmée yu' ũsmée, cacue ji'pj neeyũ'nja'w. 4 Naa cacuete nee ĩtyĩ fi'nzetsrra', ñus yajcynatja'w fi'nze'. Nava naa cacue ĩishsa's ajtserra dund uuvatsa' sũjrra tyã'wẽ ñus yaaqui'tsmeetja'w, naasáa naa cacue's dund pju'se'jni yuute', cue'sh cacue ptsuwa'jsarrava cytee u'se yuuna pa'jana sũjrratja'w tyã'wẽ yũuwa'ja's dund jytjãasu'. 5 Tyã'wẽ yũuwa'ja's Dyuscu pjeu'j, tyãasac tyã'wẽ yũuwa'ja's jypa'gawa'jsa yuji'cue jĩrra nyafyte tyajy Espiritu's cjuẽ'y ũs. 6 Pejca tyã'wẽ yũuwa'jsa yujtja'w, nava naa cacue yacj nee ĩtyĩ ũsíi yu', cielute cue'shtyi jype'jsa Jesucristo ũsna cytee ãchjíi yu' ũsya' ãjã'tsmeetja'w. 7 Nava pejca cytee pa'jwa'jsa yujtja'w sũjnarráatja'w fi'nze'. 8 Tyã'wẽ cue'shtyi jype'jsa tashte pa'jwa'ja's jiitja'w, tyãasatja'w naa cacuete ĩtyĩ fi'nzeni's nvijtrra tyãa yacj ũsya' u'j wẽje'. 9 Tyãasa naa cacue yacj nee ũsíi mtja'w yuu, cjĩmeerra' naa cacue's ji'pjmée yã'jmtja'w yuu, nava Cristo dyi'pte ew fi'nzewa'ja's yuurráatja'w pa'pchu'. 10 Tyã'wẽ jypa'yacymeete', Cristo tashte jyucaysa cuutya'jnisa yu'nja'w. Naa quiwete ew mtja'w selpiisáa yuu, meerra' ewmée mtja'w selpiisáa yuu nava teechsa na'wẽrraj peecy selpiini's jypa'gawa'jsatja'w. 11 Tyã'wẽ Cristo tashte utyaarra ma'wẽ selpiisarrava tyã'sa' paswa'j ji'ptja'w, tyãasatj Dyusna yuurráa selpi' i'cue'sh dyi'pte. Andy ma'wẽ selpini'sva Dyusa' jiiyã'ja', atsa' i'cue'shva andy quĩj yũusateva jiyuvatsa' ewna sũju'tj. 12 Andya' tjaacue ew selpisaatj jĩna iiwejch we'wena ũsmeetj, naasáa andy ew selpini's i'cue'sh yaacycajnrráatj tyã'jĩ'. Tyã'wẽ andy ew selpini's i'cue'sha' jii ũsrra íirráa, andyna ewmée nuywe'wesawe'shtyi' pasya' ãjãne'cue. 13 Andya' luucu na'wẽ vá'ntca we'we', nava tyã' Dyus jĩ'. Atsa' luucu na'wẽmée we'werra yu', i'cue'shtyi ne'tca we'we' jiyucajn. 14 Cristo' jyucaysa pa'gate peeygãjrra uuc, atsa' tyãa peeygãani's yajcyte', tyã'sna selpiwa'j yuurráac caseje', na'wẽ yajcyna: 15 Cristo' jyucaysa pa'gate uupa'ga, maava tyãa yacj ũssa' jyucaysa uusáa na'wẽsatja'w yuu sũjna. Atsa' tyãa yacj fi'nzesawe'sha' ma'wẽva fi'nzemée, wejyva na'wẽ tyãawe'sh pa'gate uurra qui' ĩtyĩ yuuc tyã'srráana selpiina fi'nzewa'jsata'. 16 Tyãa pa'ga ãchjũyã'ja' vite ma'wẽsateva tyãaty tjengna ũusterráa yujva yaacywa'j ji'pjmeetja'w. Andya' nyafíi yu' wala ne'tca jypumba, tyãasaíitj Cristo's naa quiwete cue'sh na'wẽysaíirrá' sũjna yaacyni ji'pju'. Nava ãchja' tyã'wẽ yaacyni's yu'ptjejwa'ja', 17 tyãa pa'gatey maava Cristo tashte utyasá' jyuca yu'ptjejnic yu'. Nyafíi yajcyna fi'nzeni's nvijtrra, u'sesarrarráac ya'jypa'ga'. 18 Tyã'wẽ u'se yuuwa'ja's Dyusrrarráac vitu', tyãasac tyãa yacj ew fi'nzewa'ja'sva vitu', cue'sh pa'gate Cristo's uuwa'j vitrra. Dyusa' tyã'wẽ yũurrac andya's neewe'werra nvijt, tyãa yacj ew fi'nzewa'ja's jyucaysaty pta'shcajn. 19 Ew jiyute yu', Dyusa' naa quiwete nasaa pcaltyi jyuca peltunãyrra tyãa yacj ew fi'nzewa'ja's pjeu'jya'c tyã'wẽ Cristo's uuwa'j vitna ũsu'. Dyus tyã'wẽ yũuni's pta'shcajncu andya's neewe'werra nvijt. 20 Tyãa pa'ga andya' Cristo nwe'weni's pta'shya' Dyus caajni yujtj. Tyãasatj Dyus yuu we'we'ts na'wẽ andya' i'cue'shtyi jycaaja' na'jĩna: Dyus tashte mutyaawe, tyãa yacj fi'nzeya'. 21 Cristo' quĩj pcal yujva ji'pju'tsme', nava cue'sh ewmeesapa'garráa tyãac Dyus castigo's jypa'ga. Atsa' cue'sha' Cristo's jypa'garra', ewmeesarrava Dyus dyi'pte yuuwemeesa yuucajncu tyã'wẽ yũu.

2 Corintios 6

1 Tyãasa andya' Dyusna selpisaatj. Tyãa pa'gatj i'cue'shtyi yu'cypeje': Dyus peeygãani's jiyuyã'jrra', wa'lmée jypa'gacajn. 2 Dyus peeygãawa'j ena's na'wẽc pta'shi' Dyus librute: Ju'ngu yuuwa'j en ãjte', wẽse'tj, Sa' pu'chtju ewte neeyũucajn jĩ'c. Tyãa pa'ga ãchja' tyã'wẽ yũuwa'j en ãjc, atsa' naa ensu' ewte neeyũuwa'j ente ũstja'w. 3 Andy mjĩini's ewmée nuywe'wecajmen, quim yujtyva ewmée yũuna ũsmeetj. 4 Macue wala pytjaa yuuna, wantãyna, quĩjteva pejiina, tjẽyte fi'nzena ũsrrava, Dyusna selpiinisarrá'stju caavya'ja'jna fi'nze'. 5 Andya's pãparra carcelte tyaajnisatj yuu. Wẽeshuna pcyuuni wala tjẽyte fi'nze'tj. Chjãchja mjĩiweete deewa'j en yujva uymée, wẽenatj fi'nze'. 6 Nava Dyus dyi'pte na'wẽ ew yũunirrá'stju caavya'ja'jna fi'nze': atsewe'wetsteva ca'tu yu' ew yũuna, Dyus Espiritu andy yacj fi'nzeni's caajiyu'jna, ũusuj jyuca peeygãani's caavya'ja'jna, 7 isasarrá's pta'shna, Dyus pu'chni's caavya'ja'jna. Sa' atsewe'wesaty paswa'j ma'c yuu meerra' pcyuutste paswa'j ma'c yuu nava quĩjteva ewrráa paswa'ja'srráatj yajcyna fi'nze'. 8 Sa' qui'quinte' wendynitj fi'nze', nava maa enteya' atsenitj fi'nze'. Vite ensuy yu' ew we'wena qui' ewmée we'wenitj fi'nze'. Qui'quinteya' ĩshiisa' jĩna nuywe'weni, nava maa enteya' isasa's pta'shsa' jĩna we'wenitj fi'nze'. 9 Maa enteya' nasa jiyunimeesa tjastyi andya's we'we', nava maa entey yu', andya's wala namicu na'wẽty ew we'we'. Maa enteya' uuwa'tjerráa yã'tj fi'nze', nava u'ts yu' meetj. Wala pcyuuni yuurrava, icjni yu' yu'tsmeetj. 10 Macue wala cyũusu'jni ũsrrava, wechanatj fi'nze'. Naa quiwete quĩjva ji'pjmeesarrava, maanzcuẽesatyva ji'pjsatj vitu' Dyus dyi'pte. Macue ji'pjmeesarrava, quĩj yujva peejii yu' meetj fi'nze'. 11 Corintote yacjtjẽ'jwe'shtyi ĩshiirra tyã'jĩ'tsmeetj, andy ũuste ũusutjeni's jyuca ãatetj we'we'. 12 I'cue'sh yu' andya's atseyaaqui'ne'cue, nava andya' ca'tu yu' i'cue'shtyi' atseyaaqui'tsmeetj. 13 Neya' luuchtyi's ma'wẽga peeygãjna we'we', andyva i'cue'shtyi' tyã'wẽytju peeygãjna we'we'. I'cue'sh ũus yaacyni's paatsterráa ji'pjumée ãate we'wecajntju andy ũus yaacyni's ãate we'we'. 14 Dyusa's jiimeesawe'sh yacja' ptamuwa'jme'. Tyã'wẽme' cyteerraj tyãawe'sh na'wẽy yũuna fi'nzeya' ãjameene'cue. Ewsa' ewmeesa yacj fi'nzewa'jsame'. Eena'sa' chji'ndysa yacj cyteerraj ũsya' ewu'tsmeeta'. 15 Cristo' echtjẽ'j yacja' puuty utya'tsmeeta'. Dyusa's jiisa' Dyusa's jiimeesa fi'nzenite fi'nzewa'jme'. 16 Dyus ũsnite' Dyus ĩtyĩmeesa' ũswa'j ji'pjmeeta'. I'cue'sha' Dyus ĩtyĩsa ũswa'jrráa i'cue. Tyajíic Dyusa' na'jĩna we'we: Andya' tyãawe'sh Dyus yu'nja, Tyãawe'sh ũuste fi'nzewa'jsa. Atsa' tyãawe'sha' andy luuch yuutyna jĩ'c. 17 Sa' vite ajcjẽva na'jĩnac we'we: Ewmeesawe'sh cshavyu casejrra utyaanuwe, Sa' ewmeesa's jya'ndynuwe. 18 Tyã'wẽ yũute', i'cue'shtyi andy jypa'garra Ney na'wẽ yu'nja. Atsa' i'cue'sha' andy luuch yuune'cue jĩ'c quĩjteva jyuca ãjãsa Dyusa'.

2 Corintios 7

1 Dyusa' tyã'wẽ ew fi'nzewa'ja'scu jycaaja'. Tyãa pa'ga, yacjtjẽ'jwe'sh, wala jypa'yacy fi'nzewa'j ji'ptja'w, cue'sh cacue ma'c yuu meerra' cue'sh ũus ma'c yuu nava suwwa'jsa yu'sa' ca'ga'jwa'j ji'pjmeetja'w. Dyusrráana yajcyna jypa'yacy fi'nzewa'j ji'ptja'w. 2 Andya's atseyaacynuwe. Andya' quim yujtyva ĩshiina caypumba'jna ewmée yũuna ũsmeetj. 3 Atsa' i'cue'shrráa yuuwesa i'cue jĩrra tyã'jĩ'tsmeetj. Tyã'wẽ yajcymeerraíitj andy peeygãanisa i'cue, tyãasa andy yacj ja'ndarraj fi'nzena tyutemey uuwa'jsatja'w jĩnatj we'we. 4 Macue seena' ñuswa'j ente ũsrrava, i'cue'shtyi yajcyrra wechanarráatj fi'nze', wej yujva ewmée yu' yajcymée. 5 Macedonia quiwete pa'jíi le'chcuẽrráa yujva jycaasewa'j ji'pjumeetj. Quĩjva jyucac tjẽysarrarráa vyaa, andy pecũjnisu yu' mteeva jyuca. Atsesawe'sh yacj pdyi'puwa'jva ji'pjutj, sa' ũusteva ũucj yaacywa'j casejc. 6 Nava Tito pa'pja'ga Dyusa' andya's cviisha'cj, ñusna ũsteva. 7 Nava Tito yacj puuty uypa'garráa andya's tyã'wẽ wecha en pa'jme'. Tito' andy tashte seena' wala wechana pa'cj, i'cue'sh ew yũuya' yaacypa'ga. Sa' pta'shcu tyacue wala ãjmée yũurrava indy yacj wechaya' puuty uy wẽje'ty jĩnisac wejy wala cviisha'j. 8 ¿Quĩjya'qui'tj i'cue'shtyi juuna' we'wena tyã'wẽ carta fi'j? sũjna wala cuj yajcytju tyãa ensu yu'. Nava ãchja' tyã'wẽ yaaqui'tsmeetj. Nyafíi yu' tyã'wẽ yaacycajníi tyãa carta' i'cue'shtyi wala cyũusu'cj manz en yu'. Tyagachjíirráa juuna' we'weni's cuj yajcyrra', ãchja' andya' wecha'tj. 9 Nava i'cue'shtyi cyũusu'jrra weech yajcyna tyã'wẽ wechatsmeetj, wejyva tyãa juuna' we'wenisa' i'cue'shtyi wala selpiic, ewmée yũuniijũ caashwendu'jna, tyãa pa'garráatj wechá'. Atsa' i'cue'sha' tyãa ñus en pa'pja'ga ũuscha yajcymée Dyus dyi'pte ew fi'nzewa'jrrá's i'cue cytey yuu. Tyãa pa'gatj andya' quimnava atsesameetj sũju'. 10 Tyãa pa'gatey ãjmée ne'tca'w yuu sũjna wa'lmée Dyus yacj ew fi'nzewa'ja's pacuete', ewmée yũuni's nvijtrra ewte neeyũuwa'ja'scu ya'jypa'ga'. Tyãa pa'ga ñuswa'j entyi' atsewa'jme'. Nava ãjmée ne'tca'w yuu sũjwa'ja's yajcymeete', vituwa'jrráac caseje'. 11 I'cue'sha' Dyusrráana yajcyna ne'cue tyãa ñusnisa's ajtsemée jypa'ga. Atsa' tyã'wẽ yũupa'ga ma'wẽga ew fi'nzewa'j casej tyã'sa' miiyajcywe naata': Ãjmée ne'tca'w yuu sũjna ũucjrra yuwe's pjeu'jya' yajcy i'cue, tyãa ewmée yũusa's castigãywa'ja's puuty we'wena. Tyã'wẽ yũurra', andy yacj puuty uyya' yajcy i'cue. Tyãasa i'cue yuuwemeesa yuu. 12 Andya' tyãa carta's fi'jrra', tyãa ewmée yũusa's atseyajcyna tyã'wẽ yũumeetj, sa' ewmée yũute ñussa'sva yajcyna tyã'wẽ fi'jmeetj, naasáa i'cue'shtyi' wala yuj yaaqui'tj Dyus dyi'pte tyã'sa' i'cue'sh jiyucajnrráatj tyã'wẽ fi'j. 13 Tyãasatj i'cue'sh cytey yuute' wala wechawa'ja's jypa'ga. Nava na'wẽ wechawa'ja's ji'pjutj tyãajũ jweeíirráatj wala wechawa'j ji'pju i'cue'sha' Tito's wala ewrráa jypa'garra ewrráa ne'cue jype'jna ũsu' atsa' wechanac shawend naa pa'ga. 14 Andya' Tito's cajatsrra' i'cue'shtyi we'wena: Wala ewsata' jĩtj tyã' ĩshiini casejme'. I'cue'sha' andy yaacyni's cytey i'cue yuu, Tito's ew jypa'gana. Tyãasa andy we'weni' bagachteva isasarrarráata'. 15 I'cue'sha' ma'wẽne'cue ewcuẽrráa jypa'garra tyajy we'weni's cytey nwẽese'j tyã'wẽ ew yũuni's yajcyrrac Tito' jweeíirráa i'cue'shtyi's wala wechá'. 16 I'cue'shtyi's quĩjte yujva ewmée yaacywa'j ji'pjmeetj, tyãasatj wechá'.

2 Corintios 8

1 Ãchja' yacjtjẽ'jwe'shtyi pta'shi'tj Dyus luuch Macedonia quiwesuwe'sha' pu'chwa'ja's ãate caavya'ja'jty Dyus caayaqui'tje. 2 Tyãawe'shtyi' tyacue wala tjẽyte fi'nzewa'j pa'jrrava, Dyus yacj jweeíirráa chjãchja fi'nzecajncu tyã'wẽ yũu, tyãa pa'ga wala wechana fi'nze'ty. Tyãasaty wala ji'pjmeesarrava ũchji'ndymée pees. 3 Tyãawe'sh ji'pjuni yu'sa' wa'lméety pees, sa' ma'wẽrráava yũuna pacuerraty tyã'wẽ yũu. Tyã'wẽ yũuni's andya' ew jiitj. 4 Tyãawe'sh we'werra': Cue'sha' yacjtjẽ'jwe'shtyi pu'chya' vyuu pcjacj wẽje'tja'w atsa' indya' ¿ma'jĩqui'ng? jĩnaty we'we. 5 Atsa' andya' cytee pa'j yu' yuumeetyna sũju'ne'tjca. Nava nyafyte' tyãawe'sh cacue yuunaty Dyus cusete ducj Dyus jytjãasnirrá's cytey yuuya'. Tyã'wẽ yũurraty cue'sh ma'wẽ jycaatjeva cytey yuuya' yajcy. Tyã'wẽ yũuni'stju pta'shi'. 6 Atsa' Tito nyafíi i'cue'sh yacj ũsrra', vyuu pcjacjya' tacjcu tyã'sa' pcjacjna cãaja'cjan Tito's neewe'wetstju qui' yuja' naa pa'ga. 7 I'cue'sha' quĩjteva jyuca ãjãsa i'cue Dyusrráana yajcyna, wa'lmée caapiya'jna, wala jiisa i'cue, dund pa'pchuwa'ja'sva nwẽese'jna andynava ajtsemée peeygãasa i'cue. Tyãasa pu'chwa'j vyuu pcjacjwa'ja'sva tyã'wẽy myũuwe. 8 Juuna' jycaajna tyã'jĩ'tsmeetj, naasáa vitesa pa'pchuni's jiyurra', i'cue'shva isa peeygãja'tsrra', tyã'wẽy pu'chjivá'cue sũjrrarráatj tyã'jĩ'. 9 I'cue'sha' peecy jii i'cue cue'shtyi jype'jsa Jesucristo peeygãani's. Tyã' ji'pjsac yu', nava cue'shtyi wala peeygãjrra ji'pjmeesac yuu, tyajy ji'pjuni's cue'shtyi ũsya'. 10 I'cue'sha' jũ'na añutey pu'chya' tacji'cue, nava jycaatjerráa tyã'wẽ yũumée, peecy yuu i'cue tyã'wẽ pu'chya' yajcy, atsa' tyã'wẽ yũunisa' ewsa yuja' jĩnatj yu'cypeje' andya'. 11 Nyafíiva ma'wẽcue wechana peesna ũsu' i'cue'sh ji'pjuni yu'sa', ãchva tyã'wẽyrráa myũuwe cãaja'pjcach. 12 Tyãa pa'gatey ma'wẽcuẽrráa ji'pjrrava, wa'lmée wechana peesni's Dyusa' jypa'ga'c. Dyusa' jiia', ji'pjmeeteva. 13 Tyã'wẽ i'cue'sha' vitesaty pu'chte', tyãawe'shrráa peejimée fi'nzete', i'cue'sh yu' ji'pjmée tjẽyte fi'nzecajn tyã'jĩ'tsmeetj. 14 Puuty ya'pu'chna ja'ndarraj peejimée fi'nzecajntju tyã'jĩ'. Ãchj naa ensuy yu' i'cue'sha' quĩjva ji'pji'cue vite peejiina fi'nzesaty pu'chwa'j. Nava vite ensu' i'cue'sh ji'pjmée peejiina fi'nzetspcachja', tyãawe'sh i'cue'sh peejini's pu'chjityna. Tyã'wẽ yũuna puuty peejimée ya'fi'nzena. 15 Tyã'wẽ puuty pu'chwa'ja's pta'shrrac Dyus librute na'jĩ': Wala pcjacjteva quijyaame', sa' le'chcuẽe pcjacjsanava peejime' jĩ'c. 16 Dyusa' Tito's caayaqui'jne' andy na'wẽy i'cue'shtyi's peeygãawa'ja's. 17 Tyãa pa'ga ãchja' i'cue'shtyi's tjengya' yuja' quimva jycaajmeete, tyajy ũuste peeygãawa'ja's yajcyrra, sa' andy neewe'weni's cytey yuuya' yuja'. 18 Tito's pi'cyna teech yacjtjẽ'j cajatstju. Tyã'sa' Dyus luuch msuuwe'shva wala neewe'we'ty Dyus yuwe's wala pta'sh pu'chsa' jĩna. 19 Sa' tyã'wẽrráa neewe'wemée, tyãa yacjtjẽ'ja's tyjityjtyi. Na'wẽ Dyus dyi'pte cselpi'ji'jwa'j vyuu pcjacjna ũstja'w tyã'sna andy ducjya' Jerusalenna u'juetste pi'cyna u'jwa'jsa jĩrraty tyjityj. 20 Andya's ewmée nuywe'wewe'shte, tyãa yacjtjẽ'ja' andy yacj ja'nda yuuwa'jsa', na'wẽ peeswa'j pcjacjna ũsta' tyã'sna jyũna u'juetste. 21 Quĩjteva jyuca ewrráa yũuya' ũstju, Dyus dyi'pterráamée, nasaa dyi'pteva tyã'wẽy. 22 Titowe'sh tyãa e'nzsarráamée, vite yacjtjẽ'ja'sva cajatstju, tyã' ew yũuwa'j yu'sa' quĩjteva jyucac pa'pchuna fi'nze', sa' ãchja' i'cue'sh yuutyi'sa' wejycu wala tjaacue wechana yaaqui'. 23 Tito cytee pa'tje', i'cue'shtyi pẽyiváatyna ¿Tito' quimna? jĩna, atsa' Pablo yacj mjĩi pu'chsa' ayte cue'shtyi selpisáa jĩne'cue. Meerrava vite yacjtjẽ'jwe'shtyi váa ¿quimtyna? jĩna pẽyityna atsa' Dyus luuch neewe'werra caajnisata', Cristo's selpisáa jĩne'cue. 24 Ãchja' i'cue'sh peeygãani's ãate mcaavya'ja'jwe tyãa yacjtjẽ'jwe'shtyi ew jypa'gana, cyaj Dyus luuch vite ajsu pcjaacjesawe'shva i'cue'sh peeygãani's jiyutyna, atsa' i'cue'shtyi andy we'werra': Ewsata' jĩ'tj tyãava cytey casejena.

2 Corintios 9

1 Dyus yacj fi'nzesa yacjtjẽ'jwe'shtyi pu'chya' vyuu pcjacjwa'ja's i'cue'shtyi caayaqui'jna fi'jwa'j peejymeena sũju'tj, 2 tyãa pa'gatey i'cue'sha' quĩjteva wa'lsameeteva jiitj. Tyãasatj Macedonia quiwesuwe'shtyi'sa' wechana na'jĩna pta'sh: Acayasuwe'sha' jũ'na añutey pu'chya' ij ũsta' jĩtj. Atsa' Macedonia quiwesuwe'sh maanzcuẽesava i'cue'sh pu'chya' yaacyni's jiyurra', tyãawe'shva pu'chya' yajcytyi. 3 Tyã'wẽteva naa yacjtjẽ'jwe'shtyi' neewe'wetstju, cyaj andy we'werra': Corintotewe'sha' pu'chya' ij ũsta' jĩtj tyã' ĩshiini yuumeena. I'cue'sha' cytey yuucajntju tyã'jĩ'. 4 Tyã'wẽme', Macedoniajũwe'sh maaíia' andy yacj ja'ndatey yuusa' i'cue'sh cytey yuumée ũsiyna cpaaquityna, atsa' wala tjaame yujna i'cue'sh tyacue wala pu'chya' ũsta' jĩnisa tyã'wẽ cytey yuumeete'. 5 Tyãa sũjrratj naa yacjtjẽ'jwe'shtyi yatste caajya' yajcy i'cue'sh tashna, atsa' tyãawe'sh pa'jrra' na'wẽ pu'chwa'j pcjacjya' yajcy i'cue tyã'sa' pcjacj pu'chna jyã'cjan. Cyaj i'cue'sh wala pcjacjya' neeyũui'cue tyã'sa' ũchji'ndymée cãaja'jane'cue, macue peeswechteva. 6 I'cue'sha' peecy jii i'cue: walamée mjĩite', ũ'va wala meec caseje'. Nava wala mjĩite', ũ'va tyã'wẽy walac caseje'. 7 Teechsa na'wẽrraj i'cue'sh ũuste macue peeswechte', tyã'srráa cytey yuuwa'ja'. Wa'lna tyã'wẽ yũuwa'jme', tyãa pa'gatey Dyusa' peeygãja'c ũuste wechana tyã'wẽ peessa's. 8 Tyã'wẽ yũute', Dyusa' peejimée ũsna nes yuuna i'cue'sh peejini yu'sa' jyuca. Tyajíirráa i'cue'sha' vitesatyva ũchji'ndymée wala pu'chya' ãjãne'cue. 9 Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': Ji'pjmeesaty wa'lmée wechana pu'chsa's tyã'wẽ ew yũupa'ga, Dyusa' peejymée ũsna nes yuuna jĩ'c. 10 Uujwa'j fiwa's Dyuscu ũsu', sa' tyãaíirráac cbuucha'jna nuywalá'. Tyãa pa'ga i'cue'sha' ũ'wa'ja's peejymée jyuca uyrra', vitesaty peeswa'ja'sva wala uyuune'cue. 11 Tyã'wẽ yũute', i'cue'sha' quĩjquĩjva ji'pjsa yuurra wa'lmée pu'chya' ãjane'cue. Atsa' i'cue'sh ũchji'ndymée peesya' pcjacjni's cue'sh jyũna u'tje', jypa'gasa yacjtjẽ'jwe'sha' Dyusa's wechaatyna. 12 Na'wẽ yacjtjẽ'jwe'shtyi pu'chwa'j cajatstja'w tyã' tyãawe'sh peejinirrá's selpiwa'jsame'. Tyã'wẽ yũupa'ga tyãawe'sha' Dyusa's wala wechacajn tyã'wẽ pu'chjitstja'w. 13 Na'wẽ pu'chnisa's tyãawe'sha' jypa'garra', Cristo jycaajni's nwẽese'jsa yuj yu'ta sũjna jiyutyna, tyãasa Dyusa's tuutje'jna wala wechaatyna, tyã'wẽ i'cue'sh wa'lmée peesya' pcjacjrra tyãawe'shtyi peesna vitesatyva peespa'ga. 14 Dyus pu'chte i'cue'sha' tyã'wẽ ew yũupa'ga, tyãawe'sha' iiméj wala wechana Dyus yacj puuty we'wetyna i'cue'sh pa'gate. 15 Dyusa's iiméj wala wecha'tja'w tyajy Nchi'ca's yuu cue'shtyi peespa'ga.

2 Corintios 10

1 Andya' Cristo na'wẽy wala peeygãjna i'cue'shtyi we'we'tj, andya's atsewe'wena na'jĩ'i'cue tyã'sna: Pablo' cue'sh yacj ij ũsrra yu' ma'jĩme'. Nava jyu'j tyuteeyã'jrra', wala juuna' we'wena jycaaja'c jĩna i'cue nuywe'we'. 2 Andy i'cue'sh tashte pa'jrra maaíityi's juuna' yuucajmen, andya's nuywe'wenuwe, tyã'wẽ Dyus jytjãasnime'scu juuna' jycaaja' jĩna. Tyã'wẽ nuywe'wesa yacj yu' puuty pdyi'puya'rráa ũstju maa yacjva. 3 Andya' i'cue'sh na'wẽy nasarráa yujtj. Nava andya' naa quiwetewe'sh na'wẽ puiiya' ũsmeetj. 4 Cue'sha' naa quiwete puiinisa yacj pui'tsmeetja'w. Dyus caaũusutje'jnisa yacjtja'w pui'. Tyãasa ewmeesa yu'sa' macue seena' walasateva cnaywa'jsatja'w. 5 Tyãasatja'w cnayu' Dyusa's jiyucajmen yupsa yu'sa' ma'wẽsatyva, cue'sh ũus yaacyni yu'sa' nwẽese'jmée, Cristo caaũusutje'jnirrá'stja'w cytey yu' Cristo's nwẽese'cjan. 6 Sa' i'cue'sh yu' ew yã'j nwẽese'tjeva, maaíi yu' nwẽese'jmée ũssatyi's maatyva castigãyya'rráa ũstju. 7 I'cue'sha' ãacjẽwe'shrrá's i'cue tjengu', tyã'wẽ maava Cristo's selpisatj sũjna yaacysa', andynava tyã'wẽy Cristo's selpisana sũjna yaacywa'jna. 8 Andya' juuna' jycaajwa'jsatj jĩna we'wena nestju yu', nava tyã'jĩpa'ga tjaamewa'j yu' ji'pjmeetj. Tyãa pa'gatey Cristoc tyã'wẽ iviitumée wejyva juuna' jycaajna yu'cypejwa'ja's andyna ũs, i'cue'sha' Dyus yacj chjãchja fi'nzecajn. 9 Atsa' ũucjcajncu carta juuna' fi'jrra caja' sũjna yaacynuwe. 10 Sa' i'cue'sh we'werra': Cartate yu' wala juuna' we'wena fi'ja'c, nava puuty pdyi'purra yu', jycaajwa'j yu'sa' ãja'tsme' jĩ'i'cue. 11 Nava tyã'jĩsa' jypa'yaquina, ma'wẽtca jyu'ju ũsrra, juuna' we'wena carta caja' na', tyã'sa' cytey yu'nja i'cue'sh yacj puuty uyna pa'jrra'. 12 Wala mjĩisatja'w jĩna weech we'wesa yacj caaja'nda'jna ũs wẽemeetj. Tyãawe'sha' iiméj wala jiimeeta', tyãasaty vitesate tjaacue mjĩisatja'w jĩna fi'nze'. 13 Andya' tyãawe'sh na'wẽy vitee mjĩinisu iweech we'wena fi'nzewa'j ji'pjmeetj. Andya's Dyus mtee pa'j mjĩina pecũjwa'ja's ũsuna cytee pa'j mjĩiwa'jsatj. Tyã'wẽrra íirráatj andya's Dyus caatje', i'cue'sh tashteva pa'j. 14 Tyã'wẽ andy pecũjwa'jmeesu yu' u'jmée ũstju na', i'cue'sh tashsuva andy pecũjwa'jmeevats yu', i'cue'sh yacj ũsya' nyafíi pa'jwa'jmée ne'tca yu'. Nava i'cue'sh tashsu andy pa'jwa'cj yu', tyãa pa'gatj Cristo caapiya'jni ewsa's i'cue'shtyi pta'shya' andy nyafyte pa'j. 15 Tyãasa andya' vitee mjĩini's iweech we'wena ũsmeetj. Tyã'wẽ we'wemée wejyva Dyus pu'chte', jweeíirráa i'cue'sh yacj wala mjĩiya' ãja'nja, i'cue'sha' jweeíirráa Dyusa's jiyucajn sũju'tj. Nava Dyus mtee pa'j mjĩicaatje', cytee pa'jrráa. 16 Tyã'wẽ yũurra tyãa e'su' vite ajsuva caseje'nja Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shna. Nava vitee mjĩinisu yu' iweech we'wena u'came'nja sũju'tj. 17 Andytju mjĩi jĩna we'wepcachte, wejyva Dyuscu mjĩi sũjnarráa wechana fi'nzewa'ja'. 18 Tyãa pa'gatey iiwejch we'wesa tyã'wẽ Dyus dyi'pte ewsa caseje'tsme', naasáa Dyus we'werra tyã' ewsa' jĩnisa yuurráa ewsa'.

2 Corintios 11

1 Andya' i'cue'shtyi yu'cypejya' shiingu'ne'tjca, nava tyãatyi' mwantaĩwe. Macue ãja'tsmeevá'ntca, nava ãchva mwantaĩwe. 2 Andya' i'cue'shtyi' Cristo tashu wej yujva tyutee jytjãasu'tsmeetj. Cna'sava ma'wẽga teechsa yacj yuurráa imi'rra fi'nze', tyã'wẽy i'cue'shtyi' Cristo yacj yuurráa caafi'nze'jya'tj neeyũu Dyus dyi'pte. 3 Nava echtjẽ'ja' nyafíiva ma'wẽga Eva's ĩshii, tyã'wẽy ãchva i'cue'shtyi's ĩshiijaváana, atsa' Cristo yacj tyacue ew fi'nzetsrrava tyuteevá'cue sũjrratj ũucju'. 4 Tyã'wẽ yaacycajníi i'cue'sha' wa'lmée jypa'gana ũsi'cue andy pta'shi'tj Cristo caapiya'jni's tyã'wẽmée fiy pta'shsaty. Sa' nyafíi jypa'gai'cue Dyus Espiritu's tyã'wẽmée fiysanava wa'lmée wechana jypa'gana ũsi'cue. Tyã'wẽy Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's nyafíi wẽse'ji'cue tyã'wẽmée fiysateva wa'lu'tsmeei'cue. 5 Tyã'wẽ fiy caapiya'jsawe'sha' Jesus jycaajnisa walasatja'w jĩ'ty, nava andya' tyãawe'shte ãjmeecuesa ne'tca sũju'tsmeetj. 6 Andya' we'weya' yu' ãjãtsmeene'tjca, nava andy ũuste yu' wala jiitj. Tyãasa íirráatj andya' i'cue'shtyi' ãate caajiyu'ju' andy jiyuni's bagachteva. 7 Tyã'wẽ i'cue'shtyi cchjãachja'jya' sũjrra, i'cue'sh yuutyi's vyuu pẽjymée andy vyuu yacjtju fi'nze' Dyus yuwe's pta'shna. Sa' tyã'wẽ yũurra', ewmeevá'ntca yuucy. 8 I'cue'sh yuutyi' vyuu tjãasmée, wejyva Dyus luuch vite ajsuwe'sh andyna peestyi tyã'snatj i'cue'sh tashte caaselpi'ji'. 9 Sa' i'cue'sh tashte ũsrra', andya' peejiirrava i'cue'sh yuutyi' maa yujtyva tjãasmeetj. Andy peejini's Macedoniajũ yacjtjẽ'jwe'shtyi pees. Tyã'wẽtj wala jypa'yacy fi'nzena ũsu' i'cue'sh yuutyi's maa yujtyva tjãasmée, sa' i'cue'sh yuutyi's tjãasme'nja bagachteva. 10 Andy ũuste isa yajcyrra we'weni's Cristo' jiia', atsa' Acayasuwe'sha': Pablo' tyã'wẽ vyuu tjãascu jĩya' ãjãmeetyna. 11 Cue'shtyi ajtserrac Pablo' tyã'wẽ we'we' sũjuvá'cue. Nava tyã'wẽ yũumée, i'cue'shtyi wala peeygãja'tj tyã'sa' Dyusa' jiia'. 12 Nava na'wẽtj vyuu tjãasu'tsmée na' tyã'wẽ yũuna nes yu'nja, andyva ma'wẽtca quĩjva tjãasmée Dyus yuwe's pta'shna ũsu' atsa' tyã'wẽy tyãawe'shva quĩjva tjãasmeetja'w jĩya' ãjãmeetyna. 13 Tyãawe'sha' Jesus jycaajnisatja'w jĩna ĩshiinisa's isasa na'wẽ we'wena u'jusarráata'. 14 Tyã'wẽ yũuni's fiy yuj yuune'ta sũjna yaacywa'j ji'pjmeetja'w, tyãa pa'gatey echtjẽ'j seena'sa yujrrava angel ewsa na'wẽ yuurrac vya'. 15 Atsa' cyajty echtjẽ'ja's selpisaava tyã'wẽy ewmeesarrava ewsa na'wẽ yuurra vya'. Nava tyã'wẽ ewmée yũuna fi'nzepa'ga vituwa'ja's ji'pjutyna. 16 Andya' na'jĩ'tj na': Luucumeetj, nava tyã'wẽteva luucuna sũjna yaacysa yacj yu' luucu na'wẽyrráava qui' we'weya'vatj: ¿Andyrráa quĩj yũurra iiwejch yaacywa'ja's ji'pjmée yuuqui'tj? 17 Iiwejch we'wenisa' Cristo jycaajnisameeta', naasáa luucu yuusáa we'wenisarráata'. Tyãa pa'ga andya' luucu yuusáa we'wenirrá's we'weya'vatj. 18 Naa quiwetewe'shrrá's jiirrava nacue wala iiwejch yaaqui'ty atsa' andyva iiwejch yaacywa'j ji'pjne'tca. 19 I'cue'sha' tyacue wala jiisatja'w sũju'i'cue nava luucu we'wesa yuutyi' jiyumeei'cue nwẽese'je'. 20 Tyãasa i'cue tyãawe'sh juuna' caaselpi'jini's wa'lu'tsmée, ĩshiirra vyuu cusa'ja'ty, sa' i'cue'shtyi iiyamurra ajtsenaty jype'je' uyiina. 21 Nava andya' tyã'wẽy juuna' yuuya' ãjãmeetj, atsa' tjaame yuja' nava pta'shi'tj. Nava vite tyã'wẽ yã'j iiwejch we'wetste', andyva tyã'wẽy luucu we'weni's we'wewa'j ji'ptju. 22 Tyãawe'sha' hebreowe'shtyna, atsa' andyva tyãatj. Israelwe'shtyna, atsa' andyva tyãaíirráatj. Abrahan ji'jtyna, atsa' andyva tyajũjywe'shtju. 23 Cristo's selpiisaatja'w jĩ'ty, atsa' andya' tyãawe'shte wejy jytjaacue selpiisatj. Tyã'wẽ iiwejch we'wenisa' luucu yuusáa we'wenirrá', nava we'wetstju. Andya' tyãawe'shte jytjaacue mjĩisatj, tyãawe'shte jytjaacue pcyuunisatj, carcelte maanzcuẽe usva cyuupjnisatj, maanzcuẽe usva uuwa'tjerráa yã'j fi'nzesatj. 24 Andya's judiuwe'sha' tajts us castigãyrra' treinta y nueve ãjpcachtyi pechujcue. 25 Tecj ustju pãpani yuu. Teech ente' cuet wãatatajrra icje'dyijty. Tecj uscu andy u'jni barco' ĩcj dyiicjẽ cjẽe. Vite ente' teech cus pe'te teen utatj ĩcjsu pejndna u'ju'. 26 Iiméj wala pecũjsatj, yu'wala seena'suva ctejcana, peswée icj wẽeni, andy nwe'sh íiva icj wẽeni, maava tyã'wẽy yũu wẽeni. Chjambsu ma'c yuu, meerra' dyi'tje ma'c yuu, meerra' ĩcjte ma'c yuu, nava tyã'wẽrrarráatj ũucj ũucjte fi'nzena ũsu'. Yacjtjẽ'jwe'shtja'w jĩna ĩshiisava icj wẽeni yuurráatj u'ju'. 27 Mjĩina ñustetj fi'nze'. Maanzcuẽe cusva dejmeetj u'juwa'j ji'pju', pytjaa wẽena, yũ'wẽena, ũ'wa'j uymée maanzcuẽe usva u'ju'tj, ropa ji'pjmée cumana pytjaa yuuna. 28 Tyã'wẽ ñuste fi'nzenisarráaty ji'pjumeetj. Dyus luuch msuuwe'shtyiva jyuca peeygãjna yaacywa'ja'sva een isatj ji'pju. 29 Maava Dyus yacj chjãchjamée fi'nzetste', andy yuu tyã'wẽ yuuts na'wẽtj yaaqui' tyãawe'shtyi peeygãjna. Maaíityi's pcalte cweete'jetste', andy yuu tyã'wẽ pcalte weteets na'wẽtj yaaqui' tyãawe'sh pa'gate. 30 Andya' iiwejch we'weya'varra', wejyva andy pytjaa yuuna fi'nzetste Dyus pu'chcu tyã'srráana yaacywa'j ji'ptju. 31 Bagachteva tuutje'jni fi'nzewa'jsa cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Tata' jiia' andy ĩshiimée isa we'weni's. 32 Vite ente' andya's na'wẽty yuu: Damasco chjambte ũste', Aretas jycaajna ũsni quiwete ne'jue'sha' chjambte u'cani vityte andyna tundwa'jsa tyajc. 33 Nava andya's canastate acjrra ventana murallacjẽty spajcy. Tyã'wẽ yũurratj iyu ewmeesa cusejũ.

2 Corintios 12

1 Peequíirráa iiwejch we'weni yacja' quĩj yujva ewsa ya'cutyi'ji'tsme', atsa' wejy yuuva Cristo caavya'ja'jni's uynirrá's we'weya'vatj. 2 Catorce añu yuutsa' tyãa ensu' teech pitstjẽ'j Cristo's nwẽese'jsa's tecj cielute cãjpcach jyũna u'jnic yuu tyãa pitstjẽ'ja's jiitj. Tyã'sa' pety cacue ma'c jyũna u'jni yuu, meerra' cacue ji'pjmée ma'c jyũna u'jni yuu nava Dyusrráa jiina. 3 Ma'wẽne' yuu cacue ji'pj ma'c jyũna u'jni yuu, meerra' ji'pjmée ma'c jyũna u'jni yuu tyãa yu'sa' jiimeetj, Dyusrráa jiia'. 4 Nava jyũna u'jni yuj yuuc Dyus ũsnite pa'j. Atsa' cyteea' we'weni wẽse'cj, quim yujnava pta'shwa'j meea's. 5 Tyã'wẽ yũunisarrá' iiwejch yajcyya' ya'ãjayujuna. Nava iiwejch we'wena ũs wẽemeetj, naasáa andy pytjaa yuuna fi'nzenirrá's yaacywa'j ji'ptju. 6 Andy iiwejch we'we wẽevats yu', tyã' ĩshiinisamée yuj yuuna, tyãa pa'gatey isasarrá'scu ya'we'we' naa pa'ga. Nava tyã'wẽ yu' iiwejch we'we'tsmeetj, cyaj maa yujva andya's tjaacue walasana sũjna yajcymeetyna andy fi'nzeni's uyna wẽse'jrrava. 7 Tyã'wẽ Cristo caavya'ja'jnisa' iiméj seena' wala zhichcuesa yu'c, atsa' tyãaty jiyurra andya' iiwejch yaacywe'shte, andy cacuete seena' wala acasa caapa'ja'jnitj yuu, echtjẽ'j caajnisa. 8 Atsa' Cristo's tecj usva pẽjytju tyãa aca's caycase'cjan. 9 Nava Cristo' na'wẽrráac pas: Peeygãjrra andy pi'cyna ũsni wejy tjaacue ewsa', tyãa pa'gatey chjãchjameesaíirráa andy pu'chni's jypa'gawa'jsata' jĩ'c. Tyãa pa'gatj wechana fi'nze', aca yu' casemeeteva, Cristo' andya's peeygãjrra pu'chna nes yuuna sũjna. 10 Tyãa pa'ga andya' wa'lu'tsmeetj, chjãchjameecuẽ fi'nzeni, wẽeshuni, peejiina fi'nzeni, yajtsena fi'nzeni, Cristo's selpiipa'ga tjẽysa pa'ja'ty tyãaty, tyãa pa'gatey naa cacuete jwee íirráa ñuste chjãchjameecuẽ fi'nzetsrra yu', jwee íirráatj Dyus yacj chjãchja fi'nze'. 11 Luucu na'wẽtj peequíirráa weech we'we, nava i'cue'sh jiyucajncu tyã'wẽ we'wewa'j casej. Andya' Dyus dyi'pte yu' ãjmeecuesarrava, na'wẽ Jesus jycaajnisa walasatja'w jĩ'ty tyãawe'shte yu' ãjmeecuesameetj. Tyãa pa'ga i'cue'sha' andy ju'ngu yuuwa'jsa i'cue yu'. 12 Tyãasatj andya' i'cue'sh cshavyte selpiina ũsrra', quĩjteva wantãyna quĩjquĩjva caavya'ja'tj quim yujva ewunimeesa iiméj wala zhichcuesaty. Tyã'wẽ yũunisaty caajiyu'jsa yu', andya' ĩshiimée Jesus jycaajnisateva. 13 Dyus luuch vite ajsuwe'shte tjaacue ãjmeecuesamée i'cue, nava andya' peeygãjrratj i'cue'shtyi's pu'ch tjãasmée. Tyã'wẽ i'cue'shtyi quĩjva tjãaspa'gamée ¡mpeltunaĩwe! 14 Ãchja' i'cue'sh tashna pa'jya' yuuwa'ja's pjeu'jrra ji'ptju naa yacja' tecj us yujya' yaaquitstju. Nava i'cue'sh yuutyi's tjãasme'nja, tyãa pa'gatey i'cue'sh pu'chwa'jsamée i'cue, wejyva i'cue'shtyi andy pu'chwa'jsatj ney na'wẽ. 15 Tyãa pa'ga andy ji'pjuni yu'sa' jyuca ũsu'nja, andy ĩtyĩ fi'nzeniyã'jrra, i'cue'sh ũustyi vitu jytjãasmeerra. Tyã'wẽtj andya' i'cue'shtyi jweeíirráa peeygãja', naapcachja' i'cue'sh yu' andya's jweeíirráa i'cue atse'. 16 I'cue'shtyi andy quĩjva tjãassameete jiirrava, maaíi yu' na'wẽ i'cue we'we': Tyã'wẽ ãate yu' quĩjva tjãasmeerrava, ma'wẽ cutyi'jwa'ja'sva jiic yu', tyãasarráac quĩjva pẽjymée jĩ'i'cue. 17 Tyã'jĩcajna', na'wẽ Tito yacj teech yacjtjẽ'j i'cue'sh tashna nyafyrraj caatj, ¿tyagach vá'ntca i'cue'shtyi' ĩshiiya' yajcyrra caaj? 18 Tito's i'cue'sh tashna nyafyrraj caja'tsrra', vite yacjtjẽ'j caapi'qui'jrratj caaj. ¿Tyãn ente vá' Tito i'cue'shtyi ĩshii? Andya' Tito yacj teechsa na'wẽrraj ew yajcynarráa fi'nzesate ¿jiimeevá'cue? 19 Cue'sh dyi'pte ewte neeyũu wẽerrarráac tyã'jĩ' sũjuvá'cue, nava tyã'wẽmeetj, wejyva Dyus dyi'ptetj we'we' Cristo jycaajnirrá's, cyaj i'cue'sha' Dyus yacj jweeíirráa chjãchja fi'nzewa'ja's uyuune'cue, andy yacjtjẽ'jwe'sh yaacynisa. 20 Tyã'wẽme', i'cue'sh tashte pa'jrra', andy jycaajnime's váa uyu'nja. Sa' peeygãjna pa'japcachte, juuna' yuuwa'j váa casejena sũjte ũucj yuja'. Tyã'wẽ andy pa'ja'tste', i'cue'sha' puuty puiina, vitee ji'pjunity atseyajcyna, ũusachana, puuty tyuteena, yuwe susna, e'sgarráa atsewe'wena, iiwejch yajcyna, ewmée váa fi'nzena ũs yuune'cue sũjtec ũucj yuj yu'. 21 Sa' i'cue'sh tashna yujya'vatj tyãa ente' i'cue'sh pa'gate andya' Dyus dyi'pte tjaamewa'j ji'pjuvá'nja sũjrra ũucju'tj. Tyã'wẽ i'cue'sh tyacue tyachteva pcal canzhsate íirráa fi'nzena ũste uyna pa'jrra', wala ñusna ũ'newa'j ji'pju'nja sũjrratj tyã'wẽ ũucj yaaqui'.

2 Corintios 13

1 Naa yacja' tecj us i'cue'sh tashna pa'jya' yuuwa'ja's yaaquitstju. Cytee pa'jrra', quĩj yuwe's pjeu'ju'tsrrava, jiisa e'nz meerrava tecj tyajrra yuuwesa's castigãywa'j yuuna. 2 I'cue'sh yacj cytee nyafíi ũsrra', jypa'yacy fi'nzecajn dyiicjẽy we'wetj pcalte fi'nzesaty maatyva na'jĩna: I'cue'sh tashte qui'quin pa'jrra', peltunaĩme'nja jĩni's ãchja' qui' caayaqui'jitstju nee jyu'tje ũsíi. 3 I'cue'sha' andya's jiyu wẽena ũsi'cue Cristo caajnisa dyijteva, tyã'sa' andy pa'tje jiyune'cue. I'cue'sh ãjmée yũusatyi's Cristo' juuna'meecuẽ jycaja'tsme', tyãasa tyajy juuna' jycaajni's i'cue'sh cshavyte caavya'ja'jya' ũsa'. 4 Tyã' naa quiwete chjãchjameecuẽ fi'nzesa na'wẽ yuj cluuste fyutsni uuc, nava ĩtyĩ yuuc seena' chjãchja yuuwa'ja's Dyus ũste. Andyva tyãa na'wẽy naa quiwete chjãchjameecuẽ fi'nzeni's ji'pjurrava, tyãa yacj fi'nzerra', Dyus cchjãachja'jnitj fi'nze' i'cue'shtyi yu'cypejwa'jsa. 5 Tyãa pa'ga ¿ma'wẽ ũscytja'w? sũjna meswe, aan Dyus yacj fi'nzena ũsne'cue. Ĩshiisamée Dyus luuch dyijrra', ¿Jesucristo's ũuste ji'pjcue'? 6 Jesucristo's ũuste ji'pjdyijrra', andya's ew jiyune'cue, Dyus luuchtju jĩna isatj we'we' naa pa'ga. 7 Tyãasatj i'cue'sh pa'gate Dyus yacj puuty we'we', quĩjva ewmée yũuna fi'nzecajmen. Andya' ĩshiirra tyã'jĩ'tsmeetj, naasáa i'cue'sh ewrráa fi'nze jytjãasrratj tyã'jĩ'. Andya' ĩshiisa na'wẽ vá'ntca, nava tyãa yu' quĩj yuumeena. 8 Tyãa pa'gatey isasa's cytey nwẽese'jwa'jrráa ji'ptju. 9 Dyus yacj i'cue'sh chjãchja fi'nzetste', andya' wecha'tj. Andy yu' chjãchjameecuẽrrava, Dyus yacj puuty we'wena nes yu'nja, i'cue'sha' Dyus yacj chjãchja fi'nzeya' ãjãcajn. 10 I'cue'sh tashna yujmey, naa carta's fi'jrra yatste cajatstju, cyaj andy pa'jrra', i'cue'shtyi juuna' yuuwa'j ji'pjume'nja. Tyã'wẽ juuna' yũuwa'ja's Cristoc andya's neewe'we, i'cue'sha' Dyus yacj tyutemée jweeíirráa chjãchja fi'nzewa'ja's ji'pjucajn. I'cue'shtyi wejy yuuva cchjãachja'jnatj tyã'wẽ yũ'. 11 Ãchja' yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj ewrráa fi'nzecajn. Quĩjteva jypumbamée fi'nzewa'jrrá's mpaacuewe. Cviisha'jni myũuwe. Cyteerraj zhichcue puiimée mfi'nzewe. Atsa' ew caafi'nze'jsa Dyusa' i'cue'sh yacj nes yuuna peeygãjna. 12 Ũusuj jyuca yajcyrra puuty teechsa na'wẽrraj yuwe mweechawe. 13 Dyusa's jiisa yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysaty yuwe wechaacaja'. 14 Dyus yacjrráa mfi'nzewe. Jesucristo pu'chjina, Dyus Espiritu yacj tyutemée fi'nzecajn.

Gálatas 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj. Naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh andya's tyjityjrra jycaajnisameetj, wejyva Jesucristo vite' Dyus cue'sh Tata na'wẽ uuniijũva qui' ĩtyi vitcu tyãawe'sh jycaajnisatj. 2 Andy vite' yacjtjẽ'jwe'sh ayte ũssa tyãawe'sh yacj naa carta's fi'jrra cajatstju Cristo nasa Galacia quiwesu pcjaacjena ũssawe'shtyi wechana. 3 I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina ewrráa caafi'nze'jna vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo. 4 Tyãa Jesucristo íic cue'sh pcaltyi cjũcjrra ewmeejũ nwe'weya' peequíi ya'ducjrra cue'sh pa'gate uu, Dyus jytjãasnirrá's cytey yuuna. 5 Tyãa pa'ga Dyusa's bagachteva wala wechawa'j ji'ptja'w. 6 I'cue'sha' Cristo nwe'wenijũ tyachmeyna tyuteerra Dyus yuwe vite fiy caapiya'jnirrá's nwẽese'jna ũsta' jĩni's jiyurra', andya' wala cuj yaaqui'tj. 7 Ewte nviitwa'jsa Dyus yuwe vite yu' meea', nava i'cue'shtyi caypumba'j wẽerrarráa maaíi yu' Cristo caapiya'jni's yu'ptjejrra fiy caapiya'jna ũsta'. 8 Nava cue'sh pta'shtja'w tyã'wẽmée fiy caapiya'jna pa'jatyna Dyus yuwe' jĩna atsa' tyã'wẽ yũusatyi' Dyus yuu iiméj seena' ewmeesata' jĩrra iviituwa'tje nviitni yuutyna. Meerra' andy ma'tj fiy caapiya'jna pa'j meerra' cielujũ quĩisa angel ma'c tyã'wẽ fiy caapiya'jna pa'j nava tyã'wẽ yũusa yuutyi' tyã'wẽrrarráa yuuni yuutyna. 9 Na'jĩ'tj na': Maava Dyus yuwe's pta'shsatja'w jĩrrava fiy pta'shna pa'jatyna cue'sh caapiya'tja'w tyã'wẽmée atsa' tyãa nasatyi' Dyus yuu iiméj seena' ewmeesata' jĩrra iviituwa'tjerráa nviitni yuutyna. 10 Na'wẽtj we'we' atsa' i'cue'sha' peecy mjiyuwe: andya' naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh andya's ew we'we jytjãasna ũsmeetj, naasáa Dyus caaũusutje'jnirrá'stju ãate we'we'. Sa' naa quiwete pitstjẽ'jwe'shtyi wechaa jytjãasna ũsrra', Cristona selpiisameerra tyã'wẽ yu'nja. 11 Yacjtjẽ'jwe'sh mjiyuwe: Na'wẽ Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shi'tj tyã' pitstjẽ'jwe'sh ũus yajcyrra caapiya'jnisame'. 12 Tyã'sa' andya's naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh ũsmeeta', naasáa Jesucristo yuurráac caajiyu'j. 13 I'cue'sha' jiiyã'jne'cue andya' nyafí' judiuwe'sh jycaajni's nwẽese'jna ũsrra', ma'wẽtca fi'nze', sa' ma'wẽtca seena' juuna' yuuna Cristo nasaty ajtse iviituya' sũjrra. 14 Andya' judiuwe'sh jycaajni leya's quĩjte yujva peejymée jyucatj cytey yuuna ũssa yu', andy ja'ndawe'sh ũsu'ty tyãawe'shte jytjaacue. Sa' andy yatsgawe'sh caapiya'jni's andyrráatj iiméj ew cytey yuusa yu'. 15 Tyã'wẽ atsesateva, Dyusa' andya's iiméj wala peeygãjrra, mama tutyjuj casejmeyna tyjityjrra nviitnisa ne'tca yu'. 16 Tyãasac tyajy Nchi'ca's jiyuwa'j en ãjte', andya's pa'yarra caajiyu'j tyã'wẽ tyajy yuwe ewte nviitwa'jsa's judiu ji'jmée vite nasaty pta'shcajn. Atsa' andya' maa yujtyva paapẽjyya' u'jmeetj. 17 Jerusalente Jesucristo jycaajnisawe'sh ũsu'ty tyãawe'shrráa yujtyva tjengya' u'jmeetj. Tyã'wẽ yũupcachte wejyva Arabia quiwentju u'j, sa' tyãa e'su shawendrra' Damascontju u'j. 18 Sa' tecj añu scjẽwnijũtj Jerusalenna u'j, tyãasatj Pedro's jiyu, sa' cytee ũsu'tj tyãa yacj e'nz qui'su ãjpcach. 19 Nava Jesucristo jycaajnisawe'sh vite yu' jwee yu' uymeetj, naasáa Jesucristo nyacj Jacoborrá'stju uy. 20 Dyus dyi'pte isatj we'we', na'wẽ quim yujtyva paapẽjymeetj jĩna fi'jatstju tyã' ĩshiinisame'. 21 Tyãa e'su' Siria vite' Cilicia quiwentju u'j. 22 Atsa' Cristo nasa Judea quiwesu ũsta' tyãawe'sha' andy yu'sa' iiuymeeta', 23 naasáa na'jĩnirrá'styi wẽse'j: Cue'shtyi ajtserra iviitu wẽesarrava, ãchja' Cristo's jypa'gawa'ja's pta'shna u'ju' jĩni'styi wẽse'j. 24 Tyã'wẽ wẽse'jrra', Dyusa's wala wechaty andy tyã'wẽ yũupa'ga.

Gálatas 2

1 Catorce añu scjẽwnijũ' qui' u'tj Jerusalenna, Bernabé vite' Tito tyãawe'shtyi pe'jrra. 2 Tyã'wẽ u'jwa'ja's Dyuscu pta'sh tyãa pa'gatj andya' u'j. Sa' cytee Jerusalente jycaajsawe'shta' jĩni ũsu'ty tyãawe'sh yacj dundte pcjaacjerra tyãawe'shtyi pta'shtju na'wẽ judiu ji'jmée vite nasaty caapiya'ja'tj Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's tyã'sna. Tyã'wẽtj pta'sh, tyã'wẽme' andy mjĩini' ewmeec yu' jĩwe'shte. 3 Nava Tito andy yacj cytee ũsu'c tyã'srráa yujnava caacircuncidaĩ'jmeeta', tyã' judiu meec yu' na'sva. 4 Tyã'wẽteva tyãa entey cue'sh cshavyte u'caty cue'shva yacjtjẽ'jwe'shtja'w jĩna ĩshiisa. Tyãawe'sh yu' Tito's caacircuncidaĩ'j wẽety. Cue'sh tyã'wẽ yũumeerrava, Cristo Jesus yacj cue'sh ew fi'nzeni's suw wẽerraty peetjengu'jya' u'ca, judiuwe'sh fi'nzenitey caashwendu'j wẽerra. 5 Tyã'wẽteva, wej yujva tyãawe'sh we'weni's cytey yuumeetja'w, tyã'wẽ Dyus yuwe isa pta'shnirrá's i'cue'sh nwẽese'jna nes yuucajntja'w tyãawe'sh we'weni's cytey yuumée. 6 Cue'sh tyã'wẽ nwẽese'jmeeteva, yacjtjẽ'jwe'sh jycaajsawe'sha' andya's caapiya'jwa'j fiy yu' quĩj yujva yu'cypejmeeta'. Macue tyãawe'sha' walasa ne'ta yu', nava andya' tyãatyi' tjengu ji'pjmeetj, tyãa pa'gatey Dyus dyi'pte' maa yujva walasamée teechsa na'wẽrrarráatja'w naa pa'ga. 7 Tyã'wẽ caapiya'jwa'ja's fiy yu'cypejna pta'shipcachte, wejyva tyãawe'sha' jiyuty Dyus yuj indya's caajne', tyajy yuwe ewsa's judiu ji'jmée vite nasatyva pta'shcajn. Pedronava ma'wẽga judiu ji'jrráaty pta'shwa'jsa nvijt, tyã'wẽy ne' indya's vite nasaty pta'shwa'jsa nvijt jĩnarráaty we'we. 8 Tyãa pa'gatey judiuwe'shrráaty pta'shwa'jsa Pedrona caajsa Dyus íirráac andynava caaj judiu ji'jmée vite nasaa cshavysu. 9 Tyajíirráaty Jacobo, Pedro vite' Juan tyãawe'sha' walasata' jĩnisarrava, cue'shtyi'sa' ma'jĩmée Dyus ne' tyã'wẽ i'cue'shtyi's mjĩiwa'jsa nvijt jĩrra wechana cuse ũstyi andyna vite' Bernabewe'shtyi na'jĩna: I'cue'sha' judiu ji'jmée vite nasa yacj mjĩine'cue, naapcachja' cue'sha' judiu ji'j yacjrráa mjĩ'nja'w jĩrraty tyã'wẽ cuse ũs. 10 Naasáa yacjtjẽ'jwe'sh quĩjva ji'pjmée peejiina fi'nzesa yuutyi' pu'chwa'ja's pechcanamée yajcyna fi'nzene'cue jĩnarráaty neewe'we, atsa' tyã'sa' wala jypa'yacy cytey yu'tj. 11 Tyã'wẽ Pedro' walasa' jĩnisateva, andya' tyã'sa' wala juuna' we'wetj, Antioquíate pa'jrra' ewmeec yũuna ũsu' naa pa'ga. 12 Pedro' Antioquíate ũsrra', Jerusalenu Jacobo caajnisawe'sh pa'jmeyna yu' judiu ji'jmée vite nasa yacj pcjaacjerra tyãawe'sh yacj wa'lmeec ũ'we'. Nava Jerusalenuwe'sh pa'jyã'tje', tyuteerra pcjaacjeme', tyajy ji'j circuncidãynisawe'shtyi ũucjrrac tyã'wẽ yũu. 13 Atsa' judiu ji'j Dyusna jiisa ũsu'ty tyãawe'shva Pedro na'wẽytyi yũu. Tyãa pa'ga Bernabé yujva Pedrowe'sh yacjcu utyáa. 14 Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa' tyã'wẽ jycaaja'tsme' na's tyã'wẽ fiy yuutste', andya' Pedro's wala juuna' we'wetj pcjaacjesawe'sh cshavyte na'jĩna: Indya' judiurrava, ayte ũsrra' vite pa'jmeyna yu' judiu na'wẽmeeng fi'nze. Nava ãchj vite pa'tje yu', ¿quĩjya'nga judiu ji'jmée vite nasa yacja' utyaawa'jme' jĩsa na'wẽ yu'? 15 Cue'sha' mama tutyjuj casejíi judiu ji'tja'w yu', sa' Dyusna jiimeesa ji'j yu'tsmeetja'w. 16 Macue judiu ji'jrrava, Moises leya'srráa yajcyte', maa yujva yuuwemée ewsa ya'yu'tsme', naasáa Jesucristo's ũuste jypa'gate yuurráac yuuwemeesa ewte ya'neeyũ'. Tyajíirráatja'w cue'sha' judiurrava, yuuwemée ewte neeyũuya' sũjrra Jesucristo's ũusuj jyuca yajcyrra jypa'ga, tyã'wẽ ley jycaajni yacja' yuuwemée ewte ya'neeyũ'tsme' naa pa'ga. Atsa' leya's yaacysa' naa quiwete quim yujva yuuwemée ewte neeyũuwa'jsameeta'. 17 Tyãasa ew yajcyte yu', macue judiurrava yuuwemeesa yuuya' Cristo's ũuste jypa'gameerra yu', pcalsaíirráa ne'tca'w. Tyã'jĩte', leya's nvijtrra Cristorrá's jypa'garra ne'tca'w yuuwe pcalsa yuu sũjuvá'cue. Wej yujva tyã'wẽme'. 18 Moises leya's nwẽese'jmeete ewna jĩrrava, e'su qui' we'werra': Pejca nwẽese'tje ewna jĩna we'wesa tyã'wẽ yuuwesa yuuna. 19 Andya' Moises leya's nvijtrrava qui' nwẽese'jrra' yuuwesa yuuya'mée tyãa ley yacja' uusáa na'wẽtj yuu, Dyusrráana nwẽese'jya'. 20 Andya' leya's nwẽese'jya'mée Dyus yacjrráa fi'nzeya', Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽtj yuu, Tyãasa ãchj ĩtyi fi'nze'tj tyã' andy jĩime', andyna ĩtyi caafi'nze'jsa Cristo jĩ'. Tyãasatj naa cacue yacj ĩtyi fi'nze'tsrrava, na'wẽ Dyus Nchi'c andyna peeygãjrra peequíi ya'ducjrra uuc andy pa'gate tyãa yacj yuurráa fi'nze'. 21 Tyãa pa'ga Dyus peeygãjrra ewte nviitni's weech wẽemeetj. Tyã'wẽ leya's nwẽese'pja'garráa yuuwemée ewte neeyũuvatsa', Cristo uuni' cyulne' yuuwa'j yu'. Nava tyã'wẽ yuume'.

Gálatas 3

1 Galacia quiwesuwe'sh, wala yuj jiimeesa yuui'cue. I'cue'shtyi' ¿quimga tyacue wala ĩshii atscue Dyus yuwe isasa's nvijt? I'cue'sh tyã'wẽ yuucajmeníi tja'w cue'sha' ãate pta'sh Jesucristo cluuscjẽ uusáa quimteva. 2 Mpeeta'shwe: I'cue'sha' ¿Moises ley jycaajni's nwẽese'jrracue Dyus Espiritu's jypa'ga'? Meerra' ¿cue'sh pta'shni's nwẽese'jrracue Dyus Espiritu's jypa'ga'? 3 I'cue'sha' pejca tyacue yu' wala jypumbawa'jmeetena Dyus Espiritu i'cue'sh ũuste pu'chya' tacjni's ¿ma'wẽ i'cue'sh cacueju pa'pchurra Dyus Espiritu tacjni's jyã'jaqui'cue? 4 Dyus yuwe's wẽse'pja'ga nacue wala pcyuuni yuui'cue nava Dyus yuwe isa pta'shni's nvijtrra', cyulterráa pcyuunisa yuune'cue. Tyacue cyulterráa yu' pcyuuni yuumeevats wejy ewna. 5 Dyusa' tyajy Espiritu's ũsrra', quim yujva ãjanimeesa's quĩjquĩjva caavya'ja'ja'c i'cue'shtyi ew jiyucajn pu'chna sa' ¿ley jycaajni's cytey yuupa'gaga tyã'wẽ yuuá'? Meerra' ¿cue'sh pta'shni' isasa yujna sũjna jypa'gate vá' tyã'wẽ yuu? 6 Abrahana's miiyajcywe: Tyã' ũusuj yuurráac Dyusa's jyuca yajcyna nwẽese'j. Atsa' tyã'wẽ yũuterráa Dyusa' Abrahana's yuuwemée ewsac vit. 7 Tyãa pa'ga i'cue'sha' mjiyuwe: Dyusa's ũusuj yuurráa jyuca yajcyna nwẽese'jsa yuurráa Abrahan ji'j yuutyna. 8 Tyã'wẽ judiu ji'jmée vite nasava Dyusa's ũusuj jyuca yajcyna nwẽese'tjerráa tyãawe'shtyiva yuuwemée ewsa vitwa'ja's dyiicjẽy pta'shnic yuu Abrahana's na'jĩna: Maa nasava jyuca ewsa yuutyna iindypa'ga yuurráa jĩ'c Dyus librute. 9 Tyãa pa'ga maava Dyusa's ũusuj yuurráa yajcyrra nwẽese'jsa' Abrahan na'wẽy yuuwemée ewsata' ãchwe'shva. 10 Atsa' Moises ley jycaaja'c tyã'srráana cytey yuusa': Iiméj seena' ewmeesata' jĩna Dyus yuu we'werra', iviituwa'tje nviitni ũsta'. Tyajíic Moises ley íiva na'wẽ we'we': Maava ley jycaajnity jyuca cytey yuusame', iviituwa'tje nviitni yuutyna jĩ'c. 11 Atsa' tyã'wẽ leya'srráa nwẽese'jsa' quim yujva Dyus dyi'pte yuuwemée ewsa yu' meeta'. Tyajíic ãate na'wẽ pta'shi' Dyus librute': Dyusa's ũusuj jyuca yajcyterráa Dyus dyi'pte yuuwemeesa yuuwa'ja's ya'ji'pjuna jĩ'c. 12 Atsa' Moises leya' Dyusa's ũusuj yaacywa'ja's we'we'tsme'. Tyã'wẽ ũusuj yaacywa'ja's we'wemeerra íic na'wẽrráa we'we': Maava jycaajna fi'jrra nviitnisarráaty jyuca cytey nwẽese'jwa'ja' ĩtyi fi'nzeya' jĩ'c. 13 Tyã'wẽ leya's jyucamée nwẽese'pja'ga iiméj seena' yuuwesatja'w yu', tyãa pa'ga Cristoc cue'sh iiméj seena' yuuwesa pa'gate uu, ley castigãyni cue'shtyi nwe'weya'. Tyã'wẽ iiméj seena' yuuwesa's castigãyni uuwa'ja's na'wẽc pta'shi' Dyus librute: Iiméj seena' yuuwesa's maava fytũucjẽ a'cyrra icjni yuuna jĩ'c. 14 Tyã'wẽ Cristo Jesus cue'sh pa'gate uupa'gatja'w judiu ji'jmeerrava Dyusa's ũusuj jyuca yajcyna nwẽese'pja'ga yuuwemée ewsa yuurra Dyus Espiritu's jypa'gawa'jsa yuu. Tyã'wẽ yuuwa'ja'scu Dyusa' Abrahan yacj puuty we'we tyã' cytey yuuc. 15 Yacjtjẽ'jwe'sh, na'wẽ yũuni's miiyajcywe: Cue'sha' quĩj yũuya' puuty we'werrava tyã'sa' pechcanamée cytey yuuya' jyuca etste fi'jrra peecy yase's qui'prrac ya'nviitu'. Atsa' tyã'wẽ yũuni's quim yujva ĩshiini' jĩya' ãja'tsmeeta', sa' yu'ptjejya'va ãja'tsmeeta'. 16 Tyã'wẽy Dyusva Abrahan yacj ew puuty we'werra nviitni's quim yujva yu'ptjejya' ãjameetyna vite' Abrahan ji'j yacj puuty we'weni's. (Dyus we'werra': Iindy ji'jwe'sh jĩ'tsme', naasáa teechrráac cysusu': Iindy ji'j jĩnarráa. Tyãa yu' Cristo's we'werrac tyã'jĩ'.) 17 Na'jĩ'tj na': Dyusa' ũswa'ja's cytey yuuya' Abrahan yacj ewcu puuty we'werra neeyũu, atsa' tyãa puuty we'weni cuatrocientos treinta añu scjẽwnijũc Moises leya' casejna ũsu'. Naa pa'ga tyãa leya' Dyus ew puuty we'werra nviitni's yu'ptjejya' ãjawa'jsame', e'su casejsa' naa pa'ga. 18 Moises leypa'ga ewte neeyũuwa'ja's jypa'gawa'jsavatsa', dyiicjẽy Dyus puuty we'weni' selpiwa'jmée ne' yu'. Nava tyã'wẽ yũumée, ewte neeyũuwa'ja's Dyusa' Abrahan yacj ew puuty we'werra neeyũuc tyã' Moises leypa'gaméec jypa'gawa'j yu'. 19 Tyã'wẽte', Moises leya' ¿quĩjtega selpi'? Ewmée yũuna fi'nzepa'ga yu'cypejna fi'jrra nviitnisarráac yu'. Sa' Dyus Abrahan yacj puuty we'werra': Iindy ji'j jĩc tyãa pa'pjcachrráac tyãa leya' jycaajwa'jsa yu'. Tyãa leya's fi'jrra nviit-sa yu' Dyus angeleswe'shrráaty yu', atsa' Moisescu jypa'garra jweeju yu' nasaty caapiya'j. 20 Nava ewte neeyũuwa'ja's Dyus puuty we'wec tyã'sa' angeleswe'sh jypa'garra peena Abrahana's ũsmeeta'. Tyã'wẽ yũumée, Dyus yuuc tyajy yuweju ewte neeyũuwa'ja's puuty we'we. 21 Tyã'jĩte', Moises ley yacj Dyus puuty we'wenisa yacja' utyaaya' ãjawa'jsamée iipuiisatyna sũjuvá'cue. Tyã'wẽsameeta'. Atsa' ley tyã'wẽ ewte neeyũuwa'ja's ũsya' ãjawa'jsavatsa', leya's nwẽese'jsa yu' jyuca ewte yã'j ũs yu'nja'w. 22 Nava tyã'wẽmeete íic leyíi we'werrava: Jyucaysa pcalte yuurráa ũsta' jĩ'. Tyãa pa'ga Jesucristo's ũusuj jyuca yajcyrra yuurráa cue'sh ewte neeyũuwa'ja's Dyus puuty we'wec tyã'sa' jypa'gawa'jsatja'w. 23 Tyã'jĩte', Moises leya' Dyus puuty we'weni's atsesana sũjuvá'cue. Wej yujva atsesame'. Wejy yuuva leya' cue'shtyi jyaawna ũssac yu' Jesucristo's ũuste jypa'garra ewte neeyũucajn. 24 Leya' naasáa Cristo quĩjpcach cue'shtyi jype'jsarráac yu', cyaj Cristo quĩjte', tyã'sa' ũuste jypa'garra' yuuwemée ewte neeyũuwa'ja's ji'pjucajn. 25 Ãchja' Cristo's ũuste jypa'gawa'j en ãjc, atsa' tyãa ley cue'shtyi jype'jsa's peena yu' yaacywa'j ji'pjmeetja'w. 26 Tyãa pa'ga i'cue'sha' Cristo's ũusuj jyuca yajcyrra nwẽese'pja'garráa Dyus luuch yuui'cue. 27 I'cue'sh jyucaysa Cristo yacj fi'nzeya' sũjrra yu'te ya'bautisãysa' tyajy cusete jype'jni ũsi'cue. 28 Ãchja' maa yujva puuty iiwejch yaacywa'jme'. Judiu ma'c yuu meerra' judiumée ma'c yuu, patron ji'pjsa ma'c yuu meerra' patron ji'pjmeesa ma'c yuu, pitstjẽ'j ma'c yuu meerra' u'y ma'c yuu nava maa yujva puuty iiwejch yaacywa'jme', tyãa pa'gatey Cristo Jesus yacj fi'nzesa' maa yujva tjaacuemée jyucaysa puuty tyãa na'wẽrrarráa i'cue. 29 I'cue'sha' Cristo's jypa'gasarra', Abrahan ji'jrra tyã'wẽ yuune'cue, sa' ewte neeyũuwa'ja's puuty we'wec tyã'sa' jypa'gawa'jsai'cue.

Gálatas 4

1 Ãchja' na'sna mjiyuwe: Luucha' ney uute', le'chcuẽy yu' vite tjẽ'jsa cusetec jype'jni fi'nze' walaarra yu', ney nviitni's jyuca tyãarrarráa jypa'gawa'jsarrava. 2 Atsa' le'chcuẽy yu' tjẽ'jsaty tjengna jype'je', macue tyachpcach ne' neya' neewe'werra tjẽ'jsa cusete jype'cjan nvijt tyãa en ãjpcach. 3 Cue'shva tyã'wẽysatja'w yu'. Luuchva ma'wẽga le'chcuẽy yu' tjẽ'jsa jype'jni fi'nze', tyã'wẽytja'w nyafíi yu' ley jycaajni tyajy cusete fi'nzena ũsu'. 4 Nava macue tyachpcach ne'tca'w jype'jni fi'nzewa'jsa yu' tyãa en ptsuute', Dyusa' tyajy Nchi'ca's caacj, teech u'y cacuete casejrra judiuwe'sh na'wẽy leya's nwẽese'jwa'jsa. 5 Atsa' cue'sha' ley jype'jni ũsteva, tyã'wẽ yũurrac tyãajũ cutyi'jrra Dyus luuch yuuwa'ja's ũs. 6 Tyãa pa'ga i'cue Dyus luuch yuuna pa'j, atsa' Dyusa' tyajy Espiritu's i'cue'sh ũuste caacj, ãchja' Dyus luuchtja'w sũjwa'ja's ji'pjucajn. Tyajc Dyus Espiritu' i'cue'sh ũuste caaũusutje'je' Dyusa' cue'sh Tata' sũjwa'ja's. 7 Tyãa pa'ga ãchja' i'cue'sha' ley jype'jnisamée, Dyus luuchi'cue. Atsa' tyajy luuch yuupa'ga Dyusa' tyãa jĩ's quĩjnava jyuca i'cue'sh jĩirrarráa nviituna Cristo nwe'wepa'ga. 8 I'cue'sha' nyafíi yu' Dyusa's jiimeerra', Dyusmeerráaty i'cue selpiina fi'nzesa yu'. 9 Nava ãchja' Dyusa's jiisa yã'ji'cue meerrava Dyusa' i'cue'shtyi jiia' atsa' ¿quĩjya'rráa qui' shawenduqui'cue pitstjẽ'jwe'sh caapiya'jni achamée seelpisate fi'nzeya'? 10 Tyã'wẽ Dyusa's jiiyã'jrra', ley jycaajni entyi qui'sna, a'tetyva qui'sna, añutyva qui'sna nwẽese'jwa'j ji'pjmeei'cue. 11 Tyãa pa'gatj tyã'wẽ yũutste uyrra wala yaaqui': Cyulrráa vá'ntca i'cue'shtyi caapiya'j sũjna. 12 Tyãasatj yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we', andyva ma'wẽtca ley caapiya'jni's jyuca nvijtrra i'cue'sh na'wẽy ley jycaajnimée fi'nzena ũsu' tyã'wẽy yuucajn. 13 Tyã'wẽ andya' cytee uuya' ũsrra', i'cue'shtyi nyafyrraj Dyus yuwe's pta'shte', 14 ãtsa'na ũsteva ajtsemée wejyva Dyus angel meerrava Jesucristo tjasi'cue wechana jypa'ga andya's. 15 Nava tyagachtey wẽt wechana yaacynisa' ¿mteega yuu? Na'jĩ'tj na': Tyagachjíi yu' andyna peeygãaweeterráa i'cue'sh yafytyi cutyi'jrra andyna ũsya' ãjavatsa', tyã'wẽ yũuwa'jne'cue yu'. 16 Nava ãchja' isasa's pta'shsa yu's atsesa na'wẽ yuuna ũsi'cue andya's. 17 Cysũ i'cue'shtyi caapiya'jsawe'sha' i'cue'shtyi tyãawe'sh ju'nguty tupji jytjãasu'. Nava ew yajcyrra tyã'wẽ yu'tsmeeta', naasáa andy caapiya'jnijũ tyunde wẽerrarráa tyã'wẽ yũuna ũsta', i'cue'sha' tyãawe'sh yacj u'cjan. 18 Tyã'wẽ vitesaty peecy ju'ngu tupjywa'j yuja', nava bagachteva ew yũuwa'jrrá's yajcyrra tyã'wẽ yũuwa'ja', sa' andy cytee i'cue'sh yacj ij ũsterráa tyã'wẽ ew yũusáa na'wẽ fi'nzewa'jme'. 19 Luuchwe'sh, andya' i'cue'sh tyã'wẽ yũupa'ga iiméj wala acate ñusna ũstju, u'y nasate yaacasáa na'wẽ. Sa' ñusna nes yu'nja i'cue'sha' Cristo na'wẽy fi'nzeya' ãjapcach. 20 Andya' ãchjíitj cytee i'cue'sh yacj ũs wẽje', i'cue'sh jypumbana yaacyni's yu'ptjejya'. Nava jiimeetj i'cue'shtyi ma'wẽ pu'chwa'ja'sva. 21 I'cue'sha' ewte neeyũuya' sũjrra' Moises leya's i'cue yaaqui', sa' tyãa leya' na'wẽsarrá' tyã'sa' jiyu'tsmeevá'cue. 22 Tyã'sa' jiyucajn na'wẽ fi'jni ũsa' Dyus librute: Abrahana' e'nz luuchcu ji'pju jĩ'c. Teechsa' peecy nyuutewe'shmée, yatte selpisáa u'ytewe'shcu yu', atsa' vite nchi'ca' peecy nyuutewe'shcu yu'. 23 Atsa' yatte selpisaate casejsa' quĩjva meesa peecy vyaasarráac yu'. Nava peecy nyuute casejsa' na'wẽ Dyusa' Abrahan yacj puuty we'werra': Luuch ji'pjune'cue jĩc tyãac yu'. 24 Tyãa e'nz u'ya' na'wẽsata': Na'wẽ Dyus e'nzsa yacj puuty we'wec Abrahan vite' Moises yacj tyãata' tyãa e'nz u'ysa'. Dyus puuty we'weni teechsa' Sinaí vits walatec yuu, atsa' cytee puuty we'weni' Agarva ma'wẽga vitee jycaajni selpiina fi'nze tyã'wẽsa'. Tyãasa íity tyãa puuty we'wenijũ upysa' ley jycaajnity selpiina fi'nzeya' caseje'. 25 Agara' Arabia quiwesu Sinaí vits wala na'wẽsa'; tyã'wẽy naa ensu Jerusalen ũsa' tyãava tyãa Sinaí na'wẽysa'. Tyajíirráa tyãa chjambte ũssa judiuwe'sha' vitee cusete jycaajnisawe'shta'. 26 Naapcachja' cielute Jerusalen chjambtewe'sha' vitee jycaajni fi'nzesameeta'. Cue'sha' cyteewe'shtja'w tjaacuesa. 27 Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': U'y nasa ji'pjuwa'jmeesarrava, ñusmée wẽt miiyajcywe. Wechana sus mwe'wewe, nasate yaacani's jiimeerrava. Tyãa pa'gatey luuch ji'pjuwa'jmeesarrava, Luuch ji'pjuwa'jsate jytjaacue luuch ji'pjuna jĩ'c. 28 Yacjtjẽ'jwe'sh, cue'sha' Dyus puuty we'werra': Luuch ji'pjune'cue jĩc tyãatewe'shtja'w Isaac na'wẽsa. 29 Tyãa enteva ma'wẽga selpiina fi'nzesa luucha' Dyus puuty we'wenite casejsa luucha's ajtsena quiite, ãchjva tyã'wẽyrráa yũuna ũsta'. 30 Tyãa ente tyã'wẽ atsepa'gac na'wẽ yũuni's Dyus librute pta'shi': Tyãa u'y selpisa's pchi'c íity mcuutyi'j. Tyã'wẽme' selpisáa nchi'ca' peecy nyuute nchi'c yacj ja'ndarraj jypa'gaya' ãjameena ney nviitni's jĩ'c. 31 Nava cue'sha' selpisáa nchi'c na'wẽsameetja'w, wejyva nyuute nchi'c na'wẽsatja'w.

Gálatas 5

1 Cristo' ley jycaajnijũ tyujndec, cue'sha' ley jycaajni fi'nzecajmen. Atsa' i'cue'sha' ewte pa'jyã'jrra', peena yu' utyaanuwe ley jycaajni's nwẽese'jya'. 2 Ew mjiyuwe: Andya' na'jĩ'tj na', i'cue'sha' circuncisiona's jypa'gavá'cue atsa' ley jycaajnijũ Cristo nwe'wec tyã' cyul yuuna. 3 Qui' caayaqui'jitstju: Maa pitstjẽ'jva ya'circuncidãy yã'jrra', tyã'srráana jypa'gamée, Moises leya's jyuca nwẽese'jwa'j ji'pjta'. 4 Leya's jyuca cytey nwẽese'jrra yuurráa yuuwemée ewte neeyũ'nja sũjna yaacysa', Cristo tashu tyutesáa yuune'cue, sa' Dyus peeygãanijũva tyutesáa yuune'cue. 5 Nava cue'sha' Cristo's ũusuj yuurráa jyuca yaacywa'ja's Dyus Espiritu pu'chte', tyã'wẽ yũurrarráa yuuwemée ewsatja'w yuu. 6 Tyãa pa'gatey Cristo Jesus yacj fi'nzesa yacja' circuncidãyni ma'c yuu circuncidãynimée ma'c yuu nava tyã'wẽsa' peejyme', naasáa Cristo's ũuste jypa'ganirráa tyã'wẽ', tyãa pa'gatey Cristo's ũuste jypa'ganijũ' peeygãawa'ja's ya'ji'pju'c naa pa'ga. 7 I'cue'sha' ew yã'ji'cue fi'nzena ũs yu', atsa' ¿quimga nwẽese'cjamen caypumba'jna pa'j? 8 I'cue'shtyi caypumba'jna pa'jsa' Dyus caajnisa yu'tsmeeta'. 9 Tyãa pa'ga mpa'yajcywe. Tyã'wẽme', levadura' le'chcuẽerrava jyucac pẽetjeje' scuutyj ũ'we macueteva. 10 Tyã'wẽteva i'cue'sha' tyacue yu' jypumbacajmen Cristo' pejca pu'chjina sũju'tj. Nava Dyusa' seena' yuj castigaĩna caypumba'jsa's quimteva. 11 Yacjtjẽ'jwe'sh, miiyajcywe: Andya' tyã'wẽ circuncidãywa'ja's caapiya'jvatsa', judiuwe'sha' andya's ajtsemeetyna. Tyã'wẽ yuuvats yu', Cristo' nwe'weya' cluuscjẽ uuc jĩna pta'shnisa' caaũuscha'jmeena judiuwe'shtyi'. 12 Nava tyã'wẽ i'cue'shtyi caacircuncidaĩ'j wẽena cuch yuuna fi'nzesa' peecy cacuetewe'sha's tee jwend jyuca ya'spẽ'tjvatsa', jiyutyna sũju'tj andya'. 13 I'cue'shtyi' circuncidãycajmeníi ley jycaajnijũ nwe'wenisa yã'ji'cue yuu. Nava tyã'jĩte', ãchja' leya' we'wewa'j ji'pjmeena sũjrra peecy ma'wẽva ewmée yũuna fi'nzewa'jme', wejyva vitety peeygãjna puuty ya'selpiina fi'nzewa'ja'. 14 Tyãa pa'gatey leya' tyã'wẽ yũuwa'ja'síirráac wejy tjaacue neewe'we' na'jĩna: Peequíi ma'wẽnga ya'peeygãja', tyã'wẽy mpeeygãj maatyva jĩ'c. 15 Nava tyã'wẽ yũumée puuty puiina yajtsena fi'nzesa' jyuca ja'ndarraj puuty ptsuune'cue jypa'yacymeerra'. 16 Tyã'wẽ yũuwe'shte na'wẽ yũuwa'ja'stju pta'shi': Dyus Espiritu ew caaũusutje'jnirrá's cytey yuuna mfi'nzewe, peecy ũusujrráa yaacyni's cytey yuuya'mée. 17 Tyã'wẽme', cue'sh ũusujrráa yaacynisa' pejca yuj ewmeesa'scu yaaqui'. Tyãa pa'ga Dyus Espiritu' cue'sh ũus yaacyni's jypa'ga'tsme', naapcachja' cue'sh ũus yaacyni' Dyus Espiritu's yupu'c. Tyãa pa'ga ne'cue pejca yuj ewmeesarrá's cytey yu'. 18 Nava Dyus Espiritu i'cue'sh ũuste jycaajna ũste', jypumbana ley jycaajnite fi'nzewa'jsameei'cue. 19 Dyus Espiritu caaũusutje'jnimée peecy ũusujrráa yaacynisa' naata': ptamumée pcal yuuni, ptamsarrava vitesa yacj pcal yuuni, ma'wẽva canzh pcal yuuni, 20 dyus ĩtyimeesaty neewe'weni, dyijyuuni, ajtsena fi'nzeni, puiini, ipyãani, ũuschani, puiiwa'ja's ma'wẽva yũuna pacuení, pcjaacjesa yacjtjẽ'jwe'sh puuty puiirra tyutení, 21 vitesa ji'pjunity atseni, nasa icjni, tũuna fi'nzeni, tũusáa pwe'sh ma'wẽva canzh yuuni, pcal ma'wẽsava ũsta' tyãaty cytey yuuni. Tyã'wẽ yũusatyi' andya' ãate pta'shitstju: Tyãawe'sha' Dyus jycaajna ũsnite u'cawa'jsameeta'. Tyã'sa' nyafíiva pta'sh yã'tj. 22 Ãchja' Dyus Espiritu caaũusutje'jni' naata': peeygãani, wech wecha fi'nzeni, ũuste ewrráa yaacyni, ũuscha yajcymée fi'nzeni, maatyva peeygãjna fi'nzeni, vitesaty pu'chna fi'nzeni, wa'lmée nwẽese'jna fi'nzeni, 23 iiwejch yajcymée fi'nzeni, ũuste ewmée ũusutjeni's nwẽese'jmée fi'nzeni. Tyã'wẽ ew yã'j fi'nzesa's leya' tjengwa'j ji'pjme'. 24 Cristo nasa yã'ja', peecy ũus yaacyni ewmeesa's cytey yuuna fi'nzewa'j ji'pjmeeta'. 25 Dyus Espiritu tyã'wẽ ew fi'nzewa'ja's ũste', tyãa yacj yuurráa fi'nzewa'j ji'ptja'w nwẽese'jna. 26 Iiwejch yajcyna puuty puiina ajtsena fi'nzewa'j ji'pjmeetja'w.

Gálatas 6

1 Yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj: Maa yacjtjẽ'jva ãjmée yũuni's jiyurra', tyã'sa' myu'cypejwe, i'cue'sha' Dyus yacj chjãchja yã'j fi'nzesai'cue naa pa'ga. Nava wala jypa'yacy weech we'wemée myu'cypejwe. Tyã'wẽme' i'cue'shtyiva wetewa'j en pa'javáana. 2 Teechsa na'wẽrraj puuty ya'mpu'chwe tjẽyte fi'nzeni's. Tyã'wẽ yũurra Cristo jycaajni's cytey yuusáa yuune'cue. 3 Quĩjteva jwee yu' tjaacue ewsameerra tyã'wẽ iiwejch yajcyrra', ĩshiisa yuuna. 4 Tyãa pa'ga peecy fi'nzeni's cjuẽ'y yaacywa'j ji'pja' ¿ma'wẽsaqui'tj? sũjna. Tyã'wẽ peecy fi'nzeni ewteva jiyurra, wẽtwẽt yaacywa'ja', nava vitesa fi'nzeni's weechwa'j ji'pjme'. 5 Teechsa na'wẽrraj peecy fi'nzenirrá's wala jypa'yacywa'ja'. 6 Cristo jycaajni's cytey yuuna caapiya'jsa's pu'chwa'j ji'pja' peecy ji'pjuni quĩj yacjrráava. 7 I'cue'sha' ya'jypumbanuwe naa sũjna: Quĩjva yũuteva, Dyusa' tyacue yu' jiyumeena sũjna. Dyusa's quim yujva tyã'wẽ yu' yajcyna weechmeena. I'cue'sh quĩj yũurrava tyã'wẽysaíirráa jypa'gane'cue. 8 Meerrava peecy ũus yaacyni ewmeesarrá's cytey yuusa', uuwa'ja'srráa ji'pjuna tyã'wẽ yũupa'ga. Nava Dyus Espiritu caaũusutje'jni's cytey yuusa' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjuna. 9 Tyãa pa'ga ew yũuwa'jrrá's wajtymée cytey yuuna fi'nzewa'j ji'ptja'w. Tyã'wẽ ew yũuwa'ja's wa'lmée cytey yuuna ũsrra', ewsa's jypa'gawa'j en ãjte', jypa'ga'nja'w. 10 Tyãasa ma'wẽn enteva vitety ew yũunarráa fi'nzewa'j ji'ptja'w, sa' Dyus yacj fi'nzesa cue'sh yacjtjẽ'jwe'sh yuutyi' wejy tyã'wẽ ew yũuwa'j ji'ptja'w. 11 Mtjengwe, andy cuseju yuu ew ãate fi'jatstju, i'cue'sh jiyucajn. 12 Cristo cluuste uuni's pta'shpa'ga yaatseni fi'nze wẽemeerrarráa, tyã'wẽ i'cue'shtyi' caacircuncidaĩ'j wẽena ũsta'. 13 Tyãawe'sha' macue ya'circuncidãyrrava, ley jycaajni's jyuca yu' cytey yu'tsmeeta'. Nava i'cue'sh yuutyi' circuncidãycaja'ty, tyã'wẽ caacircuncidaĩ'tja'w sũjna weech weech yaacy wẽerraty tyã'wẽ yu'. 14 Nava andya' quĩj yujnava weech weech yaacy wẽemeetj, naasáa cue'shtyi jype'jsa Jesucristo cluuste uuni yuurráac andy ũuste wẽtwẽt caaũusutje'je'. Cristo cluuste uupa'ga andy yacja' naa cacuetewe'sha' seelpisame'. Tyãasa andya' naa cacuetewe'sha's nwẽese'j wẽemeetj, uusáa na'wẽ. 15 Tyãa pa'gatey Cristo Jesus yacj fi'nzesa yacja' circuncidãyni ma'c yuu meerra' circuncidãynimée ma'c yuu nava tyã' quĩjva meesa', naasáa ewmée ũus yaacyni's yu'ptjejrra fi'nzenisarráa seelpisa'. 16 Na'wẽtj jycaaja' tyã'sa' cytey yuuna fi'nzesa' Dyus peeygãani ew fi'nzewa'ja's jypa'gatyna Dyus luuch jyucaysawe'sh. 17 Ãchja' naajũ' peena yu' quimva cuch yuuni peejymeetj. Cuch yuucajmeníi andya' Jesusa's selpisaatj, tyãa pa'ga pcyuuni cacuete sñal ji'ptju. 18 Yacjtjẽ'jwe'sh, cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'sh jyucaysaty pu'vitumée pu'chjina.

Efesios 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj, tyã'wẽte selpiwa'jsa Dyus nviitnisa. Tyãa pa'ga Dyus luuch Efeso chjambtewe'sh jĩi naa carta's fi'jrra cajatstju, Cristo Jesusa's nwẽese'jna fi'nzesawe'shtyi wechana. 2 I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristova, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 3 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Tata's wala yuj wechawa'j ji'ptja'w. Cue'sha' Cristo yacj utyaapa'ga quĩj yujva peejymée jyucac tyajy dyi'pte jypumbamée fi'nzewa'ja's nvijt cielutewe'sh yuuwa'ja's. 4 Tyãasa íic naa quiwe meetey Dyusa' cue'shtyi' tyjityj, quĩj pcal yujva ji'pjmée Cristo na'wẽysa yuucajn. 5 Cue'sha' quĩjte yujva seelpimeesateva Dyusa' naasáa peeygãjrra yuurráac Jesucristo nwe'wete', cue'sh tyajy luuch yuuwa'ja's dyiicjẽy vitrra nvijt. 6 Tyã'wẽ peeygãapa'ga Dyusa's bagachteva wechana yuurráa tuutje'jwa'j ji'ptja'w, tyajy Nchi'c Jesucristo nwe'wepa'ga. 7 Tyãa Jesucristoc cue'shtyi' nwe'we tyajy eeju cue'sh pcaltyi jyuca peltunãyrra. Nava Dyusa' cue'shtyi wala peeygãjrra yuurráac tyã'wẽ yuuwa'ja's vit. 8 Tyã'wẽy Dyusa' cue'shtyi' quĩjte yujva peejymée jyuca ãate caajiyu'cj. 9 Nyafiitey quim yujva jiyunimeete ma'wẽ yuuwa'ja's ne' vitrra ji'pju' tyã'snac cue'shtyi caajiyu'j. 10 Tyãa yu' na'wẽc yu': cielute ũssa vite' naa quiwetewe'sh yã'jrra jyuca Cristorrarrá's nwẽese'jwa'ja', atsa' tyã'wẽ yũuwa'j en ãjte', jyuca cytey yuuna. 11 Dyus jĩi yu'sa' jyuca jypa'gawa'ja's Dyusa' nyafiitey ne' pjeu'jrra nvijt Cristo nwe'wenisawe'sh jĩi. Naa pa'ga Cristo nwe'wenisa' jypa'gawa'jsatja'w Dyus pjeu'jrra nviitni yu' jyuca. 12 Cue'sh tyã'wẽ yũuwa'ja'scu Dyusa' pjeu'jrra nvijt, Cristo's nyafyte neewe'wesa cue'sh tyã'wẽ Dyus ew yũupa'ga wechaacajn. 13 Atsa' i'cue'shva tyã'wẽy Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's wẽse'jrra Cristo yacj fi'nzeya' utyaatspcachja', Dyus ũsni tyajy Espiritu' i'cue'sh ũuste cjẽec, Dyus cuseju peena yu' tyutecajmen. 14 Atsa' Dyus Espiritu's ũuste ji'pjsa' nmej ente' tyajy nasaty jyucate nwe'wena jyã'jnijũ' Dyus jĩi yu'sa' quĩjnava jyuca jypa'gawa'jsarra tyã'wẽ tyajy Espiritu's ji'pjsa ya'yuuna. Tyãa pa'ga Dyus tyacue wala ew yũusa's wechawa'ja'. 15 Tyãa pa'gatj andya' tyã'wẽ i'cue'sha' Cristo Jesus yacj jypumbameety fi'nze', sa' Dyus luuch jyucaysawe'shtyi peeygãja'ty jĩni's jiyurra', 16 bagachteva Dyus yacj puuty we'wena wechana nes yu'. 17 Sa' cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo Tata cielutewe'sha's pẽyi'tj, tyãa yacj jweeíirráa ew fi'nzewa'ja's caajiyu'cjan, 18 cyaj i'cue'shtyi quĩjya' nwe'werrava ew caajiyu'juna. Sa' cielute Dyus jĩ's quĩjnava jyuca jypa'gawa'j ji'ptja'w tyã' seena' yuj wala zhichcuesa' tyã'snava jiyune'cue. 19 Sa' Dyus ãjanisa cue'sh ũustyi yu'ptjejsa' seena' yuj walasa' tyã'snava jiyune'cue. 20 Dyusa' tyãa ãjanisa yacj íirráac Cristo's uuniijũva qui' ĩtyi vitrra cielute tyajy pucate caycachi'j. 21 Sa' Cristo's cielute tyajy pucate caycachi'jrrac naa quiwete vite' cielute maa maateva jytjaacue walasa vitrra jycaajwa'ja's ũs, naa ente ma'c yuu meerra' vite ente ma'c yuu nava maateva Cristorrarráa jytjaacue walasa yuucajn. 22 Dyusa' tyã'wẽ yũurrac quĩjquĩjva Cristorrarrá's nwẽese'jwa'ja's vitrra tyajy luuch yuutyi's Cristo yacj ij fi'nzewa'jsa vit, tyãawe'sh yuurráa maateva puutejca wendynisa tyajy jype'jni yuucajn. 23 Tyãa pa'ga Cristo jype'jnisa' tyãa yacj teechrráa yuuna pa'jrra, tyãa na'wẽysa íirráata', quĩj yujva jwee yu' peejymeesa.

Efesios 2

1 Dyusa' Cristo'sva ma'wẽga ĩtyi vit, tyã'wẽycu i'cue'shtyiva ĩtyi vit. Tyã'wẽme', nyafiia' i'cue'sha' pcalpa'ga Dyus dyi'pte uuníi na'wẽ yã'ji'cue ũs yu'. 2 Tyãasai'cue tyagachtey yu' echtjẽ'j naa quiwete jycaajni yuurrá's nwẽese'jna ũsu'. Dyusa's nwẽese'jya' wa'lsa yuutyi's echtjẽ'ja' jweeíirráac cwa'lu'ju', atsa' tyã'snai'cue nwẽese'jsa yu'. 3 I'cue'shrráamée, cue'shva nyafiia' tyã'wẽrrarráatja'w fi'nzesa yu' jyucaysa, ewmée yaacynirrá's jyuca cytey yuuna. Tyãa pa'ga Dyus castigo seena'sa's jypa'gawa'jsatja'w yu' maava jyucaysa. 4 Nava tyã'wẽ pcalpa'ga Dyus dyi'pte uuníi na'wẽ yã'j ũsteva, Dyusa' cue'shtyi iiméj wala ew yũuc peeygãjrra. 5 Tyãasac Cristo'sva ma'wẽga uuniijũva ĩtyi vit, tyã'wẽy cue'shtyiva ĩtyi vit. Quĩjte yujva seelpimeesarrava, Dyus peeygãapa'ga yuurráai'cue nwe'wenisa yuu. 6 Dyusa' Cristo'sva ma'wẽga uuniijũva ĩtyi vit, tyã'wẽy cue'shtyiva ĩtyi vitrrac cielute Cristo yacj caycachi'j. 7 Nava cue'shtyi tyajy peeygãani tyacue seena' walasa's naa e'su' ãate caavya'ja'jya'c tyã'wẽ yũu cue'sh tyacue wala ãjmeecueteva, naasáa Cristo pa'ga yuurráa. 8 Tyãa pa'ga i'cue'sha' quĩjte yujva seelpimeesarrava, naasáa Dyus peeygãjrra nwe'wenisarráa i'cue, tyã'wẽ Cristo's ũusuj jyuca yaacypa'ga. Dyus nwe'weni's i'cue'sh cacueju ew yũuna fi'nzerra uymeei'cue, tyã'sa' Dyuscu pees peeygãjrra. 9 Dyus nwe'weni's cacueju ew yũuna fi'nzerra ya'jypa'ga'tsme' naa pa'ga maa yujva iiwejch yaacywa'j ji'pjmeeta'. 10 Tyãa pa'gatey cue'sh u'se yu'ptjejwa'ja's Dyus pjeu'jrra nviitnisatja'w, ewrráa yũuna Cristo Jesus jype'jni fi'nzewa'jsa. Tyã'wẽ yũuna fi'nzewa'ja's Dyusa' nyafiiteycu pjeu'jrra nvijt, tyã'wẽ yuurráa yũuna fi'nzecajn. 11 I'cue'sha' nyafiia' ma'wẽsacue yu' tyã'sna miiyajcywe: i'cue'sha' judiu ji'jmeei'cue yu', atsa' judiuwe'sha' i'cue'shtyi's Dyus tyjitynimeesata' jĩnaty we'we'. 12 Sa' tyãa ensu' judiuwe'sh yacjmée fi'nzesa i'cue yu', Cristo's ũuste ji'pjmeesa. Sa' i'cue'sha' Dyus pu'chwa'ja'sva ji'pjmeesa i'cue yu'. Tyãa pa'ga i'cue bagachte yujva Dyus tashte pa'jwa'j yu'sa' ji'pjmeesa yu'. 13 Macue nyafíi yu' Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'pjmeesarrava, ãchja' Cristo Jesusa's nwẽese'jya' utyaapa'ga, Dyus tashte pa'jwa'ja's uyi'cue, Cristo' i'cue'shtyi nwe'weya' cluuste uupa'ga. 14 Cristo' tyã'wẽ yũurrac judiuwe'sh judiu ji'jmeesaty ajtsena fi'nzeni's iviiturra e'nzsaty teech jwendrráa vitna pa'j. 15 Sa' Moises leya'sva caaptsu'ju'c, Cristo tashterrarráa utyaarra e'nzsa puuty yajtsemée cyteerraj ij fi'nzecajn. 16 Cristo' cluuste uurrac e'nzsaty cyteerraj ij fi'nzewa'ja's vitrra, Dyus yacj yuuwemeesa vit. 17 Cristo' quĩjrra' e'nzíi Dyus yacj yuuwemée neeyũuwa'ja's pta'shcu, i'cue'sh Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'pjmeesatyva pta'shcu, sa' judiuwe'sh Dyus tashte fi'nzesatyva pta'shcu. 18 Tyãa pa'ga ãchja' judiumtja'w yuu meerra' judiumeemtja'w yuu nava Dyus Espiritu's jypa'garra e'nzíi Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'ptja'w. 19 Ãchja' i'cue'sha' nasa ecajuwe'sh meei'cue, Dyus luuch yacj cyteerraj utyaarra teech yattewe'shrráa i'cue yuuna pa'j jyucaysa tyãa na'wẽsarrarráa. 20 Tyã'wẽ cyteerraj utyaapa'ga ew jiyute yu' i'cue'sha' yat na'wẽsa i'cue: yata's nyafyte' cuet yacjcu ya'caachinda'ja', atsa' tyãa caachinda'jnisa yu' Jesucristo'. Tyã'wẽ yuuna mjĩiya' tacjsa' Dyusna selpisaawe'sh vite' Jesus jycaajnisawe'shtyi yu'. 21 Atsa' i'cue'sha' tyãawe'sh caachinda'jna tacjni cajcuete yata's ew pjeu'jna umna u'jnisai'cue, teech yatrráa yuuna cãjrra Dyus yuurrá's selpiwa'jsa. 22 Tyãa pa'ga i'cue'sha' Jesucristo yacj utyaarra', Dyus tyjityjnisa maa yacjva cyteerraj utyasáa i'cue yuu, teech yatrráa yuuna, tyãa yatte Dyus ũswa'j yuuya'.

Efesios 3

1 Tyã'wẽ andya' Jesucristo caapiya'jni's pta'shpa'ga i'cue'sh judiu ji'jmeerrava Dyus yacj fi'nzewa'ja's ji'pjupa'ga, preesu ũsrrava, Dyus yacj puuty we'we'tj. 2 I'cue'sha' jiiyã'jne'cue Dyusa' i'cue'shtyi peeygãjrra andynac neewe'we i'cue'shtyi caapiya'cjan. 3 Sa' i'cue'sha' judiuwe'sh yacj utyaawa'ja's quim yujva jiimeene'ta yu' tyã'snac Dyusa' andya's caajiyu'j. Atsa' tyã'sa' i'cue'shtyi nyafíi pta'shna fi'tj walameecuẽ. 4 Tyã'sa' lẽeyrra' jiyune'cue cue'sha' judiuwe'sh yacj utyaaya' ãjawa'ja'sne' Dyusa' Pablo's caajiyu'j sũjna. 5 Tyã'snac nyafíi enteya' quim yujtyva caajiyu'jnimée ũsu', nava ãchja' Jesus jycaajnisawe'sh vite' Dyusna selpisaawe'shtyi Dyusa' caajiyu'cj tyajy Espiritu caaũusutje'tje. 6 Tyã' na'wẽ': Macue judiu ji'jmeerrava Cristo nwe'weni's nwẽese'pja'ga yuurráa e'nzíi cyteerraj utyaarra teechrráa yuuna pa'jrra, judiuwe'sh yacj ja'nda Dyus tashte ũswa'ja's ji'pjuty, sa' Dyus ũsni Cristo jĩ's íirráa jyuca jypa'gawa'jsata'. Tyã'wẽc caajiyu'j. 7 Tyã'wẽ yũuni's pta'shwa'jsac Dyusa' andya's nvijt, tyacue wala ãjmeecuesateva tyãaíi andya's pu'chrra. 8 Andya' Dyus yacj fi'nzesa maateva jytjaacue ãjmeecuesatj. Nava Dyusa' andya'scu nvijt, Cristo nwe'wenisa yuurráa quĩjteva tjaacue ewsa' tyã'sna judiu ji'jmée vite nasaty pta'shcajn. 9 Tyã'wẽ quĩjnava jyuca pjeu'jsa Dyusa' judiu ji'jmeetyva nwe'werra judiuwe'sh yacj cyteerraj yuutyaya' ãjawa'ja's tyãniiteycu pjeu'jrra ji'pju' quim yujtyva caajiyu'jnimée tyã'sna ãate pta'shwa'jsatj nviitni yuu maatyva jyucaysaty. 10 Dyusa' ma'wẽ yũurra nasa ma'wẽsatyva jyuca nwe'werra cyteerraj teechrráa vitna pa'jni's caajiyu'jnic yuu, atsa' Dyus tyã'wẽ yũuni's ãchja' Dyus yacj fi'nzesawe'sha', ẽe walatewe'sh, angeles ma'wẽsava jyuca jiyutyna. 11 Dyusa' tyã'wẽne' nasaty nwe'wewa'ja's tyãniitey pjeu'jrra ji'pju' naa quiwe meetey tyã'sa' cytey yuuc, Jesucristo's naa quiwete caajrra. 12 Tyã'wẽ Cristo nwe'wepa'ga ãchja' Dyus tashte ũucjmée pa'jya' ãjatja'w, tyã'wẽ ũucjmée utyaawa'ja's Cristo íic caaũusutje'je' naa pa'ga. 13 Tyãa pa'ga andy i'cue'sh pa'gate pytjaa yuuni's ñusna yajcymée, wejyva Dyusa'srráa wechana meswe. 14 Tyã'wẽ Jesucristo Tata' nwe'wewa'ja's pjeu'jrra cytey yuupa'gatj andya' tyã'sa' peejyũcuerra wechana neewe'we', 15 tyã'sa' maava jyucaty Tata jĩna cysusu' Dyus luuch naa quiwetewe'sh ma'ty yuu, cielutewe'sh ma'ty yuu nava jyucaysa. 16 Atsa' andya' Tata's pẽyi'tj, Dyus Espiritu i'cue'shtyi pu'chna quĩjte yujva peejymée chjãchja caafi'nze'cjan, 17 cyaj i'cue'sh ũusuj jyuca yajcyte', Cristo' i'cue'sh ũuste nes yuuna. Tyã'wẽ yũute', i'cue'sha' jypumbamée peeygãawa'jrrá's wala ji'pjurra 18 Dyus luuch jyucaysa jiyuya' ãjane'cue, Cristo peeygãjrra nwe'wenisa iiméj seena' walasa'sva. 19 Tyãa peeygãani' iiméj seena' walasa' atsa' ¿quimrra' jiyuya' ãjama'ty? Tyã'wẽteva i'cue'sh jiyucajn Dyusa's pẽyi'tj, cyaj Dyusa's ũusuj jyuca jiyurra tyãa yacj yuurráa fi'nzene'cue. 20 Dyusa's seena' yuj wala wechaawa'ja'. Tyã' quĩjteva jyuca pu'chya' ãjawa'jsa', cue'sh macue pẽjyteva tyãate jytjaacue wala bagachteva pu'chna nes yuuwa'jsa'. 21 Tyãa pa'ga Cristo nwe'wenisa yã'j yu', Dyusa's bagachteva wechana nes yuuwa'ja' Cristo nwe'wepa'ga.

Efesios 4

1 Cristo's selpiipa'ga andya' preesu ũstju, nava i'cue'shtyi neewe'we'tj: ma'wẽ fi'nzecajn ne' Dyusa' i'cue'shtyi tyjityj tyã'sa' cytey yuuna meswe. 2 Dyus yacj fi'nzesayã'ja' maa yujva iiwejch yajcymée wejyva puuty ya'peeygãjna ewrráa yũuna mfi'nzewe. 3 I'cue'sha' puuty ũuscha yajcyna fi'nzemée, wejyva cyteerraj tyutemée fi'nzewa'jrrá's mpa'pchuwe, Dyus Espiritu' cyteerraj yuutya yã'cj naa pa'ga. 4 Tyãasa Cristo nwe'wenisa yã'j yu', ma'wẽsarrava cyteerraj teechrráac yuuna pa'ja', sa' cyanzíi Dyus Espiritu teechsarrá'styi jyucaysa jypa'ga', sa' cyanzíi teech ajte Dyus tashterrarráa pa'jwa'ja'scu ya'ũytjasu', 5 tyãa pa'gatey jyucaysaty nwe'wesa' teechrrá', atsa' tyã'srráanac jyucaysa ya'nwẽese'je'. Sa' jyucaysa tyã'srrarráanac yajcyna bautismo's ya'jypa'ga'. 6 Sa' teech Dyusrráa ũsa' jyucaysate Tata tyã' maateva puutejca walasa' jyucaysaty jycaajsa, sa' jyucaysa yacj ũsa'. 7 Sa' teechrráa vitna pa'jrrava, Dyusna selpiiya' ãjawa'j yu'sa' fiyfiyrrajc Cristo' ũs teechsa na'wẽrraj. 8 Tyã'wẽ yũuwa'ja's we'werrac Dyus librute na'jĩna fi'jni yuu: Ewmeesa cusejũ nwe'werra cielun pe'jna u'cj, Sa' naa quiwete nasatyi's ãjawa'ja's ũscu jĩ'c. 9 ¿Ma'wẽrraga tyã'wẽ cielute tejcac jĩna we'wé'? Cristo' nyafyte' uusaawe'sh ũsnite cjuẽ'y cjẽerra tyãajũc qui' cielute tejca jĩrrac tyã'jĩ'. 10 Tyã'wẽ uusaawe'sh ũsnite cjuẽ'y cjẽesa íirráac cielute iiméj ẽe walate cãjpcach tejca, mteeva tyãarrarráa jyuca tjengna ũsya' ãjaya'. 11 Tyã'wẽ yũurrac Dyusna selpiiya' fiyfiyrraj ãjawa'ja's ũs jyucaysaty teechsa na'wẽrraj: maaíityi's tyajy yuwe's nyafyte pta'shwa'jsac nvijt; vitetyi's Dyus ma'wẽ yũuya'vateva dyiicjẽy pta'shwa'jsac nvijt; vitetyi's Dyus yuwe pta'shwa'jsac nvijt; vitetyi's Dyus yuwe's caapiya'jna jype'jwa'jsac nvijt. 12 Tyajy nasatyi' tyã'wẽc mjĩiwa'jsa pjeu'jrra nvijt, tyã'wẽ Cristo nwe'wenisa yuutyi' jweeíirráa cyteerraj chjãchja fi'nzewa'ja's caapiya'cjancu tyã'wẽ yũu. 13 Cyaj jyucaysa Dyus Nchi'ca'srrarráa nwẽese'jrra tyã'sa' ew jiyuna jyã'jrra quĩjte yujva jypumbamée ew fi'nzecajncu tyã'wẽ caapiya'jrra nvijt. 14 Tyajũ yũurra' luuch na'wẽ yuume'nja'w. Tyã'wẽme' nasa ewmée yajcyrra ĩshiina pta'shnite tjẽyméec wetena pa'jrra cyte jypumbana ya'fi'nze'. 15 Tyã'wẽ jypumbamée, wejyva isasarrá's we'wena peeygãawa'j yuurrá's yajcyrra Cristo yacj jweeíirráa chjãchja fi'nzena u'jwa'j ji'ptja'w. 16 Atsa' maava Cristo tashte utyaarra jyucaysa cyteerraj pcjaacjerra puuty ya'caapiya'jna ew yũuna fi'nzete', tjẽyméec peeygãjna fi'nzewa'ja' walaana u'jue'. 17 Tyã'wẽ' atsa' cyajtj i'cue'shtyi neewe'we', vite nasa Dyusna jiimeesa na'wẽ fi'nzewe'shte. Tyãawe'sha' peecy ũus yaacyni seelpiwa'jmeesarrá'styi cytey yuuna fi'nze'. 18 Tyã'wẽ Dyusa's jypa'gaya' wa'lpa'ga Dyus yacjmée ũsrra ew eena' yaacywa'j yu'sa' ji'pjmeeta'. 19 Tyãasaty tyãawe'sha' tjaame ũus yu'sa' ji'pjmée, pcal seena' canzhsaterráa fi'nze'. 20 Nava i'cue'shtyi' Cristo' tyã'wẽ fi'nze caajme'. 21 Tyã'sa' i'cue'sha' peecy jiine'cue Jesus caapiya'jni isasa's wẽse'jsa dyijrra', 22 nyafíi ũus yaacyni ewmeeterráa caafi'nze'jsa's nwẽese'jmée jyuca nvijtrra, 23 ew ũus yaacywa'ja's caapiya'jni yacj mpju'se'jwe. 24 Cyaj i'cue'sh ũuste ewsa yuurráa yu'ptjejni yuute', Dyus ma'wẽne' jytjãasu' tyãa yuurráana ãate caavya'ja'jna fi'nzene'cue, Dyus dyi'pte quĩj pcal yujva ji'pjmée. 25 Tyãasa ãchja' peena yu' ĩshiina fi'nzemée, wejyva teechsa na'wẽrraj isasarrá's mwe'wewe maa yacjva, tyãa pa'gatey jyucaysa cyteerraj teech jwendrráa yuuna pa'jsatja'w tyãa ji'jrrarráatewe'sh. 26 Mpa'yajcywe, ũuschani yacjrráa yu' fi'nzewa'jme', ewmeete weteya'mée. Tyãa entey ya'mpeltunaĩwe. 27 Echtjẽ'ja's wej yujva ca'ga'jnuwe. 28 Pesweesava Dyusna jiyunijũyã'ja', pesweewa'jme', wejyva pesweemée cuseju mjĩirra vite peejiina fi'nzesatyva pu'chna fi'nzewa'ja'. 29 Sa' canzh we'wenisa yu' teech yuwerráa yujva i'cue'sh yuweju casejwa'jsame', wejyva Dyus yacj fi'nzewa'j selpiwa'jsarrá's we'wewa'ja', cyaj vitesava Dyus yacj fi'nzewa'jrrá's piyaatyna. 30 Sa' Dyus Espiritu'sva cyũusu'jnuwe, tyãa pa'gatey Dyus Espiritu íirráac i'cue'shtyi's Dyus jĩi vitna pa'jrra nvijt, Dyus tashna u'jwa'j en ãjtewe'sh. 31 Sa' ewmée yajcyna, ajtsena, pyũuscue yuute juuna' we'wena, ũusachana ma'wẽva wẽeshuna fi'nzenijũ jyuca mtyuteewe. 32 Wejyva puuty ewrráa yũuna, teechsa na'wẽrraj puuty peeygãjna, puuty ya'peltunãyna mfi'nzewe, Cristo cue'shtyi nwe'wete Dyusva ma'wẽga cue'shtyi peltunãy tyã'wẽy.

Efesios 5

1 I'cue'sha' Dyus luuch yã'ji'cue na' tyãa na'wẽy fi'nzeya' mpa'pchuwe. 2 Puuty ya'peeygãjna mfi'nzewe, tyã'wẽ yũucajníirráac Cristova cue'shtyi peeygãjrra Dyus dyi'pte peequíi ya'ducjrra piishacuẽ na'wẽ icjni yuu. 3 Tyãa pa'ga i'cue'sha' Dyus jĩiyã'jrra', ptamsa ma'ty yuu meerra' ptamsamée ma'ty yuu nava canzh yuuna fi'nzeni's jyuca nvijtrra ũusterráa yujva yaacywa'j ji'pjmeei'cue. Sa' Dyus yu's yajcymée ji'pju wẽenirrá's yaacywa'j ji'pjmeei'cue. Quĩjva canzhsa yu'sa' cysuswa'jrráa yujva ji'pjmeei'cue. 4 Tjaampa' yũuni quĩj yujva seelpimeesa yu'sa' tyã'wẽ we'wena fi'nzewa'jme', wejyva Dyusa'srráa wechana fi'nzewa'ja'. 5 I'cue'sha' jii yã'ji'cue: Dyus yu'sa' yajcymée ji'pju wẽenirrá's yajcyna fi'nzesa (tyã'wẽ ji'pju wẽenirrá's yajcyte', tyã'srráanac dyus na'wẽ yaacywa'j caseje'), canzh pcal yũuna fi'nzesa, quĩjva canzhsarrá's cytey yuuna fi'nzesa, tyã'wẽ yũusa' Dyus Cristo yacj jycaajna ũsnite u'caya' ãjameetyna. 6 Tyãa pa'ga tyã'wẽ pcal canzhsate fi'nzewa'ja's caapiya'jni's mpa'yajcywe. Tyã'wẽme' tyãa pa'gaíirráa Dyus castigo seena'sa yuja' Dyus jycaajni's nwẽese'jmée fi'nzesawe'sh jĩi. 7 Tyãawe'sh yacj ja'nda ewmée yũuna fi'nzenuwe. 8 Nyafiia' i'cue'sha' jypumbana ũsrra', chji'ndyte na'wẽi'cue fi'nzesa yu'. Nava ãchja' Cristo's ũuste jypa'ganijũ' eena'te ũsi'cue. Tyãa pa'ga peena yu' jypumbamée eena'terráa mfi'nzewe Cristo nwe'wenijũyã'ja'. 9 Eena'te fi'nzetsrra', puuty peeygãjna isasarrá's we'wena fi'nzewa'ja', Dyus dyi'pte jypumbamée. 10 Naasáa Cristo jytjãasnirrá's cytey yuuya' mpa'pchuwe. 11 Jypumbana chji'ndyte ũssa yacj ja'nda ewmée yũuna fi'nzenuwe, wejy yuuva tyã'wẽ yũusatyi' mcaapiya'jwe ewmée yũucajmen. 12 Tyã'wẽme', paatste tyãawe'sh ewmée yũuna fi'nzeni's ãate we'wewẽete tjaame yuja'. 13 Nava tyãawe'sh ewmée canzh yũuna fi'nzeni's tjaamemée ãate we'wewa'ja', cyaj quĩj yujva paatstemée jyuca ãaterrarráa caavya'ja'jni yuuna. 14 Tyã'sna we'werrac na'jĩ': Jypa'yacymeeng fi'nze', miiyajcy. Sa' pcalte uuníi na'wẽ fi'nzenijũ mcaasej, Atsa' Cristo' eena'te caafi'nze'jena jĩ'c. 15 Tyãa pa'ga wala jypa'yajcy fi'nzewa'jrrá's dund mpa'pchuwe, jiimeesa na'wẽ jypa'yajcymée yu' fi'nzenuwe. 16 Tyã'wẽme' naa ensu' ñuswa'j enrráa casejetsa', naa pa'ga en ewsatyi' iviitunuwe. 17 I'cue'sha' jypa'yajcymée yu' fi'nzemée, ewsa's jiyuwa'ja's mpa'pchuwe, Cristo jytjãasnirrá's ew jiyuya'. 18 Tyãasa tũuna fi'nzenuwe. Tyã'wẽme', tũunisa' vituwa'tje pe'jna u'jsa'. Atsa' tyã'wẽ yũumée wejyva Dyus Espiriturrá's ũuste jyuca jypa'garra, 19 i'cue'sh pwe'sh jyucaysa Dyusa'srráa ũusuj jyuca yajcyna wechana memna meswe. 20 Macue wala tjẽysa vyaateva, tyãatyi's ñusmée bagachteva Dyusrráana wechana meswe, Jesucristo's pi'cyrra. 21 Ãchja' i'cue'sh pwe'sh jyucaysa puuty ya'nwẽese'jna mfi'nzewe, Dyusa's yajcyna. 22 Nyuua' nmi'a's nwẽese'jwa'j ji'pja', Cristo' tyã'wẽc jycaaja' naa pa'ga. 23 Tyãa pa'gatey nmi' tyã'wẽ nyuua's tjengna jype'jwa'jsa', Cristova ma'wẽga tyajy nwe'wenisatyi's tjengna jype'je' tyã'wẽy. Atsa' Cristo' ĩ'neerráa tjengna jype'jmée, vitucajmen nwe'wesa'. 24 Atsa' Cristo nwe'wenisava ma'wẽta Cristo's nwẽese'je', tyã'wẽy nyuuwe'shva nwẽese'jwa'j ji'pjta' tyãawe'sh nmi'ty quĩjteva jyuca. 25 Ãchja' nmi'a' nyuua's peeygãawa'j ji'pja', Cristova ma'wẽga tyajy nwe'wenisaty peeygãjrra tyãawe'sh pa'gate cluuste uu tyã'wẽy. 26 Cristo' tyã'wẽc yuu tyajy nwe'wenisa nasaty quĩj pcal yujva ji'pjmée jyuca yaatena pa'jrra, 27 tyajy tashte iiméj zhichcue pjeu'jni tyãa yuurrá's selpiwa'jsa vit-ya'c tyã'wẽ yũu. 28 Nmi'a' tyã'wẽ peecy nyuua's peeygãawa'j ji'pja' peecy cacue'sva ma'wẽga ya'peeygãja' tyã'wẽy, tyãa pa'gatey nyuua' peecy cacueíirrá' naa pa'ga. 29 Quim yujva peecy cacue's atse'tsme', wejyva wala ew jypa'yaqui'c. Atsa' Cristova tyã'wẽycu tyajy nasatyi' wala ew jypa'yacyna jype'je'. 30 Tyãa pa'gatey tyãa jĩi yã'tja'w, tyajy tashte tyuteeya'mée utyasáa. 31 Tyã'wẽycu ya'yu', ptamusava peecy neywe'shtyi nvijtrra nyuu yuuwa'jsa yacj ya'utya'c tyuteeya'mée, atsa' e'nzrrava teechrráac yuuna pa'ja'. 32 Ptamuurra fi'nzenisa' Cristo tyajy nwe'wenisa cyteerraj utyaarra teechrráa yuuna pa'jwa'ja's caajiyu'jnisa', atsa' tyã'wẽ teechrráa yuuna pa'jwa'ja's quim yujva jiimeety yu' tyã'snatj pta'shi'. 33 Atsa' ptamsayã'ja', teechsa na'wẽrraj peecy nyuuty peeygãjna fi'nzewa'ja', i'cue'sh cacuety ma'wẽcue peeygãja' tyã'wẽy. Atsa' nyuua' peecy nmi'a's nwẽese'jna fi'nzewa'ja'.

Efesios 6

1 Cristo's jiiyã'jsa' luuchwe'sh i'cue'sh neywe'shtyi nwẽese'jna mfi'nzewe, Cristo' tyã'wẽc jycaaja' naa pa'ga. 2 Tyã'wẽ cytey nwẽese'jsatyi's Dyusa' wala tyach caafi'nze'jya' neeyũuc tyã'sa' Moises leyte na'jĩna pta'shna fi'jrra nviitni ũsa': Peecy neywe'shtyi nwẽese'jrra', 3 wala ew fi'nzene'nga naa quiwete wala tyach jĩ'c. 4 Neywe'shva i'cue'sh luuchtyi zhichcue ewrráa miipe'jwe, Cristo's jiyuwa'ja'srráa caapiya'jna. 5 Selpisaawe'shva naa quiwete i'cue'sh patronwe'shtyi wa'lmée mwẽese'jwe, Cristo yu's nwẽese'je'ts na'wẽ yajcyna. 6 Patronwe'sh tjengna ũsterráa tyã'wẽ cytey yuuwa'jme', wejyva Cristo's nwẽese'je'ts na'wẽ yajcyna cytey yuuwa'ja', ũuste wechana. 7 I'cue'sh mjĩia's wa'l yajcymée Cristo's selpiitstju sũjna ew mjĩiwa'ja', nasaty selpiitstju sũjmée. 8 I'cue'sha' jiiyã'ji'cue patron ji'pjsa ma'c yuu patron ji'pjmeesa ma'c yuu nava tyã'wẽ yũusatyi' Dyus dewewa'jsa' teechsa na'wẽrraj ma'wẽ mjĩisateva. 9 Patronwe'shva i'cue'shtyi selpisaaty juuna' yũumée miipe'jwe, tyãa pa'gatey jii i'cue selpisaawe'sh vite' patronwe'shva jyucaysa Cristo cielute ũssa teech yuurráana nwẽese'jsai'cue. Tyãa pa'gatey Cristo dyi'pte' maa yujva tjaacue walasa meeta'. 10 Ãchja', yacjtjẽ'jwe'sh, chjãchja mfi'nzewe Cristo yacj tyutemée, atsa' tyã' pu'chna nes yuuna bagachteva cchjãachja'jna. 11 Tyãa pa'gatey ewmeesa yacj puiiwa'ja's Dyusa' jyuca ũscu, atsa' tyãa yacj puiirra', echtjẽ'j ewmée yũunite wetemeene'cue. 12 Tyã'wẽme', naa quiwete nasaa pwe'sh yacj puiina ũsmeetja'w. Naa quiwete echtjẽ'j ma'wẽ seena' ewmée canzh tyãarrarráa jycaajna ũsna tyãa yacj cue'sha' pdyi'purra puiina ũstja'w. 13 Tyãa pa'ga ewmeesa yacj puiiwa'j Dyus ũsni's jyuca mpa'gawe, ewmeesa yacj pdyi'purra ũucjmée chjãchja deeweya'. Tyã'wẽ yũurra', ewmeesa ma'wẽsa'sva i'cue'sh yuj cnayuune'cue. 14 Tyãasa ãchja' ũucjmée chjãchja meswe, Dyus yuwe isasarrá's ũuste ew yu'acjrra cytey nwẽese'jna. Ew yũuwa'j yuurrá's ũuste jyuca mji'pjuwe. 15 Sa' Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's mteeva pta'shya' u'jya'rráa meswe. 16 Atsa' Dyusa' quĩjteva jyuca pu'chjina sũjwa'j yuurrá'sa' wej yujva pechcananuwe. Tyã'wẽ yaacyni yacja' echtjẽ'j macue seena' yuutsteva, jyuca cnayuune'cue. 17 Dyus nwe'wenijũyã'ja' tyãajũ wej yujva tyutenuwe, sa' Dyus Espiritu caapiya'jni Dyus yuwe'sva wej yujva pechcananuwe. 18 Tyã'wẽrráa yũumée, Dyus Espiritu's pi'cyrra Dyus yacj yuurráa bagachteva puuty we'wena meswe, chjãchja fi'nzewa'ja's pẽjyna. Sa' Dyus yacj puuty we'wewa'ja's bagachte yujva pechcanamée meswe, Dyus luuch jyucaysa pa'gateva Dyusa's mneewe'wewe. 19 Sa' andy pa'gateva Dyusa's neewe'wena meswe, cyaj Cristo's ma'wẽ ũuste jypa'gawa'ja's quim yujva jiyunimeesa's shiingmée pta'shya' ãjacajn. 20 Tyã'sna pta'shwa'jsa íirráac Dyusa' andya's nvijt, atsa' tyãa pa'ga íirráa ãchja' preesu ũstju. Atsa' i'cue'sha' Dyusa's neewe'wena meswe, tyajy yuwe's ũucjmée pta'shcajn. 21 Cue'sh yacjtjẽ'j Tíquico bagachteva Dyus yacj tyutemée pta'sh pu'chsa tyã'sa' cajatstju, andy ma'wẽne'tca fi'nze' tyã'sa' jyuca pta'shcajn. Atsa' andy ma'wẽ fi'nzena quĩjrraj yũuna ũsteva jiyurra', i'cue'sh maaíi yu' ñusna ũsrrava chjãchja yaaquine'cue. 23 Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo tyãawe'sha' i'cue'shtyi pu'chjityna, quĩjteva ewrráa puuty ya'peeygãjna Dyusa's yuurráa yajcyna fi'nzecajn. 24 Sa' maava cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo's yaacysa yuutyi's Dyusa' pu'chjina jyucaysaty.

Filipenses 1

1 Jesucristo's selpisáa Pablo vite' Timoteo cue'shtja'w naa carta's fi'jrra caja' Dyus luuch Cristo Jesus yacj fi'nzesawe'shtyi, Filipos chjambte ũssa yacjtjẽ'jwe'sh vite' dyuus yatte jycaajsawe'sh vite' cytee mjĩi pu'chsa jyucaysaty wechana. 2 I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristova, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 3 Bagachteva i'cue'shtyi yaacy iisatj Dyusa's wecha'. 4 Sa' i'cue'sh jyucaysa pa'gate bagachteva wala wechana Dyus yacj puuty we'we'tj. 5 Tyãa pa'gatey ja'ndarraj mjĩisatja'w Dyus yuwe's pta'shna nyafiitey tacjrra ãchpcach. 6 Atsa' na'wẽ i'cue'sh ew fi'nzewa'ja's Dyusa' i'cue'shtyi pu'chya' tacjcu na' Jesucristo naa quiwete shawendna quĩjpcach pu'chna nes yuuna tyã'wẽ yũuwa'ja's ew jiitj. 7 Andya' Dyus yuwe's pta'shpa'garráa ãchja' carcelte ũstju. Nava cjuẽs tashte pa'yama'ty pẽjyya' nava Dyus yuwe ewsa yuja' jĩna pta'shna nes yu'nja, tyã'wẽy i'cue'shva tuutje'j pu'chna ũsi'cue. Tyãa pa'ga andya' i'cue'shtyi iiméj wala peeygãjna jyucaysaty pechcanamée yajcyna fi'nzete', wala wecha yuja'. 8 Jesucristova ma'wẽga peeygãj tyã'wẽy andyva i'cue'shtyi jyucaysaty iiméj wala peeygãani's Dyusa' jiia'. 9 Tyãasatj i'cue'sh pa'gate Dyus yacj puuty we'wena pẽyi' peeygãawa'ja's jweeíirráa wala ji'pjurra ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva wala ew jii quĩjte yujva jypumbacajmén, 10 cyaj maa ewsateva jiyurra tyã'srráa tyjityjrra Dyus dyi'pte ew fi'nzeya' ãjãne'cue. Atsa' tyã'wẽ fi'nzerra'. Cristo quĩi ente' wej yujva yuuwe meesa yuune'cue. 11 Tyã'wẽ yuucajn Jesucristo' jweeíirráa wala pu'chjina, i'cue'sh ew yũuna fi'nzete' Dyusa' jweeíirráa tuutje'jni yuucajn. 12 Yacjtjẽ'jwe'sh jiyucajn pta'shya'vatj: andya's na'wẽ carcelte ũswa'j en pa'cj nava tyãa yu' jweeíirráa Dyus yuwe's tuutje'cjancu tyã'wẽ yuu. 13 Tyãa pa'ga soldau jyucaysa maava jyuca jiita' Cristo's selpiipa'garráa preesu ũsteva. 14 Atsa' andya' tyã'wẽ preesu ũsrrava Dyus yuwe's ũucjmée pta'shitste jiyurra', maa yacjtjẽ'jwe'shva tyã'wẽy ũucjmeety Dyusa's jweeíirráa chjãchja yajcyna pta'shi'. 15 Maaíi yu' andya's atseyajcyrraty Cristo caapiya'jni's pta'shi', andya' preesu yã'j ũste', jweeíirráa cyũusu'j wẽerra. 17 Naapcachja' vite' andya's pu'chna ew yajcyrraty tyã'wẽ yũ'. Andy yu' preesu ũsrrava Dyus yuwe yu'sa' ũucjmée pta'shna ũsteva jiirraty tyãawe'shva ũucjmée ew yũ'. 18 Andya's atseyaacysa ma'c yuu cjĩmeerra' atseyaacysamée ma'c yuu nava Cristo caapiya'jni's maatyva pta'shnirráa ewna. Tyãa pa'gatj andya' wechá'. 19 Andy pa'gate i'cue'sha' Dyus yacj puuty we'wena ũsne'cue, naapcachja' Dyus Espirituva pu'chte', preesu ũsrrava ew caseje'nja sũjnatj wala wechá'. 20 Tyãa pa'ga macue preesu ũsrrava wej yujva tjaamemée, wejyva Cristo yuurrá's ãate tuutje'j wẽetj. Nyafíiva ma'wẽtca tuutje'je' ãchva tyã'wẽyrráa yu'nja. Tyãa pa'ga macue andy uuma'tj meerra' uumeema'tj nava Cristo' tuutje'jni nes yuuna. 21 Tyãa pa'gatey naa quiwete andy ĩtyĩ fi'nzenisa' jyuca Cristo jĩi yuurrá', sa' uurra' Cristo yacj ũsya' u'jwa'jsatj. 22 Tyãa pa'ga ma'sna tyjityj wẽerrava ãja'tsmeetj, tyã'wẽ naa quiwete nee fi'nze'tsrra', Cristona selpiina ũste', wala ewsaíirrá' naa pa'ga. 23 Atsa' tyãa e'nzsaty tyjityjwa'ja' andy yacja' tjẽya'. Qui'quinte' uuni wejy ewna Cristo yacj ũsya' u'jni sũjnatj yaaqui'. 24 Nava naa quiwete nee ĩtyĩ fi'nzeni wejy jytjaacue peejya' i'cue'shtyi pu'chna ũswa'j. 25 Tyãa pa'ga naa quiwete nee uumey i'cue'shtyi pu'chna ũswa'j ji'pjíirráatj, Dyus yacj chjãchja fi'nzecajn. 26 Atsa' i'cue'sha' na'wẽ andya's nee ũs jytjãasu'i'cue atsa' Dyus pu'chte' pa'ja'nja, Cristo Jesusa's wechawa'ja's ji'pjucajn. 27 Cristo caapiya'jnirrá's cytey yuuna mfi'nzewe. Atsa' bagachterráava andy tjengya' pa'jma'tj meerra' pa'jmeema'tj nava Dyusrrá's chjãchja yajcyna teechsa na'wẽrraj jyucaysa Dyus yuwe's pta'shna pa'pchuna ũsta' jĩnirrá's jiyu wẽetj. 28 Sa' atsesawe'shtyi ma'wẽ yujva ũucjmée mfi'nzewe. Tyãawe'sha' jyucate vituwa'jsarraj tyã'wẽ atsetyna, naapcachja' i'cue'sh ũucjmée fi'nzesa' Dyus nwe'wenisarraj tyã'wẽ ũucjmeene'cue. 29 Tyãa pa'ga Cristo's jypa'gasa yã'ja' Dyus yacj wẽt fi'nzewa'ja'srráa wechana jypa'gamée, Cristo's selpiipa'ga naa quiwete tjẽyte ñuste fi'nzewa'ja'sva wechana jypa'gawa'ja'. 30 Andyva ma'wẽtca atseni fi'nze nyafí', sa' ãchva tyã'wẽyrráa atseni ũstju tyã'sa' jii i'cue, atsa' i'cue'shva tyã'wẽy andy yacj ja'ndarraj yajtsena ũsi'cue.

Filipenses 2

1 I'cue'shtyi na'wẽtj yu'cypeje': Cristo peeygãanisa Dyus Espiritu's ũuste ji'pjdyijrra', tyajy cviisha'jni cchjãachja'jni mfi'nzewe, 2 teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãjna, teechsa na'wẽrrarráa yajcyna. Atsa' tyã'wẽ fi'nzetsta' jĩni's jiyurra', andya' wala wecha'nja. 3 Iiwejch yajcyna peecy wẽt fi'nzewa'jrrá's yaacywa'jme', wejyva iiwejch yajcymée vitesaty jytjaacue tujtjesa' sũjna tyãawe'shtyi ewrráa yũuna mfi'nzewe. 4 Tyã'wẽ peecy wẽt fi'nzewa'jrrá's yajcymée, wejyva vitesaty pu'chna mfi'nzewe ew fi'nzewa'ja's tyãawe'shva jiyucajn. 5 Cristo' na'wẽc yũuya' yajcy tyã'sna i'cue'sh mji'pjuwe: 6 Cristo' Dyusíirráac yu', nava Dyus tyacue seena' wala jytujtjesatj sũjwa'j yu'sa' ji'pjumée, 7 tyã'wẽ yaacywa'ja's jyuca nvijtrra cue'sh ãjmeecuesa na'wẽ yuurrac selpiiya' yajcy. 8 Tyãasac ãjmeecuesa na'wẽ yuuna pa'jrra ñus ñus cluuste uuwa'ja'sva ji'pju, Dyusna nwẽese'jrra. 9 Tyã'wẽ yũupa'gac Dyusa' cielun pe'jna u'jrra maateva jytjaacue tujtjesa vitrra qui'p jycaajwa'jsa. 10 Atsa' cielute ũssa vite' naa quiwete ũssa vite' mtee mteewe'shva jyuca Jesus tashterrarráa peejyũcuerra 11 na'jĩtyna: Jesucristo yuurráa maateva jytjaacue jycaajwa'jsa' jĩna Dyusa's wechaatyna. 12 Andy yacjtjẽ'jwe'sh yaacynisaty na'wẽtj yu'cypeje': i'cue'sh yacj andy cytee ũsrra caapiya'jni's wa'lmée i'cue jyuca cytey nwẽese'je'. Tyãasa ãchja' jweeíirráa chjãchja Dyusa's yajcyna meswe, jypumbamée fi'nzewa'ja's pa'pchuna, macue andy yu' jyu'tje ũsteva. 13 Tyãa pa'gatey tyã'wẽ ew yũuna fi'nzewa'ja's Dyuscu caaũusutje'je', tyajy jytjãasni's cytey yuuna fi'nzecajn. 14 Quĩjteva jyuca ewrráa myũuwe nuywe'wena puiimée. 15 Tyã'wẽ ewrráa yũute', quim yujva i'cue'shtyi yuuwesa ewmeesata' jĩya' ãjãmeetyna, wejyva Dyus luuch yuj yu'ta' yuuwemeesa jĩnarráa we'wetyna, macue naa quiwete nasa ewmeesa cshavyte ũsteva. Atsa' i'cue'sha' eena' cweetjsa na'wẽ mfi'nzewe tyãawe'sh cshavyte, 16 Dyus yuwe ĩtyĩ caafi'nze'jwa'ja's mtee mteeva pta'shna. Atsa' naa quiwete Cristo quĩjte', andya' cyulmeetca pa'pchuna mjĩi sũjna wẽt wẽt yaaqui'nja i'cue'sh tyã'wẽ ew yũuna fi'nzepa'ga. 17 Tyãasatj ũucjmée mjĩ', macue andy ĩtyĩ fi'nzeni's iviituwa'j ma'c yuu i'cue'sh pa'gate Dyusna selpiipa'ga, nava tyã'sa' ũucjmée wechana cytey yuuya' ũstju. Tyã'wẽ andy wechani'stju i'cue'sh jyucaysaty pta'shi', 18 andy na'wẽy ũucjmée wechana ũscajn. 19 I'cue'sh ma'wẽ fi'nzena ũsteva jiyurra wechana ũsya', Dyus pu'chte' Timoteo's dund caja'nja i'cue'shtyi tjengya' sũju'tj. 20 Tyã'wẽme', andy na'wẽy i'cue'sh pa'gate pa'pchusa vite yu' ji'pjmeetj. 21 Vite yu' ũsrrava, peecy wẽt fi'nzewa'jrrá'styi yaaqui', Cristo Jesus jytjãasni yu'sa' yajcymée. 22 Nava Timoteo' tyã'wẽ yu'tsme'. I'cue'sha' jiiyã'ji'cue ma'wẽga wala selpíi Dyus yuwe's andy yacj pta'sh pu'chna, peecy luuch ma'wẽ neya's pu'chjicy tyã'wẽc yũu. 23 Tyãa pa'ga andya's quĩj yũuya'vateva jiyuna'va, Timoteo's dund caja'nja i'cue'shtyi pta'shya'. 24 Meerra' andy yuu i'cue'shtyi tjengya' yujvatsa', sũjrra Dyusrrá'stju neewe'we'. 25 Yacjtjẽ'j Epafrodito's i'cue'sha' caajne'cue andy peejinity ctũ'se'jrra atsa' ayte ũsa', andya's pu'chna pytjaa yuuna. Atsa' tyã'sva caja'nja sũjũ'tj. 26 Tyã'wẽ tyajy ãtsã'ni's i'cue'shva jiyuty jĩni's wẽsẽ'jrra', tyã' i'cue'sh yacj wala puuty uy wẽje'c, tyãasac wala cuj yaaqui'. 27 Isa ãtsã'na weterra', uuwa'tjerráa yã'cj ũsu'. Nava Dyusa' tyã'sa' pu'chcu. Sa' tyã'srráana pu'chmée, andynava tyã'wẽycu pu'ch, na'wẽ ñusna ũstju tyãate jytjaacue ñussa pa'cjamén. 28 Tyãa pa'ga tyã'sa' dund caja'nja sũju'tj, tyãa yacj i'cue'sh puuty uyrra' wechana ũscajn. Atsa' i'cue'sh wechana ũste', andyva ñusmée wechana ũsu'nja. 29 Tyãa yacjtjẽ'ja's wala wechana mpa'gawe, sa' tyãa na'wẽysatyi's bagachteva mpeeygãjwe. 30 Tyãa yacjtjẽ'ja' Cristo's selpiipa'garráa tyajy ĩtyĩ fi'nzeni's iviitu'dyijc, tyã'wẽ i'cue'sh yu' andya's pu'chya' ãjãmeeteva, tyãa yu' andya's selpiina ũsrrac tyã'wẽ u'dyij.

Filipenses 3

1 Ãchja', yacjtjẽ'jwe'sh, Dyus yacj wechana mfi'nzewe. Nyafíi neewe'wena fi'tj tyã'wẽyrráa ãchva neewe'wetstju, i'cue'shtyi' selpiwa'jsa' naa pa'ga. 2 Nasa ewmeesa caypumba'jna fi'nzesatyi's mpa'yajcywe, peecy cacuetewe'sha's spẽ'tjsaty. 3 Ew jiyute yu', Dyusa's ũusuj jyuca yajcyrra neewe'wesa cue'sh tyã'wẽ Dyus luuch circuncidãynisatja'w. Tyãa pa'gatey Cristo Jesus jĩi yã'tja'w sũjrra wechanatja'w fi'nze' naa pa'ga. Sa' cue'sh ãjãni cacuecjẽwe'sha's weech yajcyna fi'nze'tsmeetja'w. 4 Tyãaty yaacy wẽevats yu', andyva weech yajcyya' ãja'nja, quimteva jytjaacuesatj naa pa'ga. 5 Andy ãaga yuuni ocho en yuutspcachja', circuncidãynisatj. Sa' Israel nasatj, Benjamin ji'tj. Sa' mama tutyju casejíi hebreo nwe'shtju yu', tatawe'sha' judiuty yu' tyãa pa'ga. Cjĩrrava andya' fariseotj yu', judiuwe'sh ley ma'wẽ jycaatjeva jyuca cyteytju yuuna fi'nzesa yu'. 6 Tyãasatj ley caapiya'jni's nwẽese'jna Cristo nasatyi's icjya' pacué', Dyusna selpiitstju sũjrra. Atsa' andya's quim yujva ley jycaajni's cytey yuume' jĩya' ãjãmeetyna. 7 Nyafíi yu' tyã'wẽsa' andy yacja' seena' yuj wala ewsa yu'ty. Nava ãchja' Cristo's jypa'ganijũ' tyã'wẽsa' quĩjte yujva seelpimeety yuuna pa'j. 8 Ãchja' Cristo Jesusna ew jiyuwa'j wejy jytjaacue wala ewsa', naa pa'ga tyã'wẽsatyi' jyuca nvijtrratj fi'nze'. Cristorrá's selpiina fi'nze wẽerra quĩjquĩjnava jyuca nvijttju seelpimeesatyi's, tyãa yacj yuurráa fi'nzeya'. 9 Tyã'wẽ ley jycaajni's cytey nwẽese'jrra ew fi'nzewa'ja's ji'pjumeetj. Tyã'wẽ ew fi'nzewa'ja's Dyuscu ũs, Cristo's ũusuj jyuca yaacypa'ga. 10 Tyãasa Cristo yuurrá's ew jiyurra tyãa ma'wẽne' uurra qui' ĩtyĩ yuu tyã'wẽy yuu wẽetj. Sa' tyãa na'wẽy pytjaa yuurra uuwa'jnava ji'pjurra, 11 uuniijũva qui' ĩtyĩ yu'nja sũjũ'tj. 12 Tyã'wẽ Cristo's jyuca jiiyã'tj jĩ'tsmeetj, sa' Dyus dyi'pte ewsayã'tj sũju'tsvameetj. Nava tyã'wẽ yũuwa'ja's ãjã'nja sũjnarráatj pa'pchuna nes yu'. Cristo Jesusa' andya's tyãa jĩic vitna pa'j atsa' ãchja' andya' Cristo jĩitj sũjnarráatj pa'pchuna fi'nze'. 13 Yacjtjẽ'jwe'shtyi na'jĩ'tj na': Cristo's jiyuwa'j peejíirráatj sa' Dyus dyi'pte ew fi'nzena pa'jwa'j peejíirrá' sũjũ'tj. Atsa' tyãaty cytey yuu wẽerra na'wẽtj yũ': nyafíi fi'nzeni's pechcanarra, na'wẽ jiyuna jyã'jwa'j ũsta' tyãarráatytju wejy pa'pchu'. 14 Tyãaty jyuca ew jiyuna pa'jrra', Cristo Jesus tashte ũsya' Dyus pa'yac cytee ũsu'nja sũjũ'tj. 15 Dyusa's ewyã'j jiisa' jyucaysa na'wẽ pta'shi'tj tyã'wẽrrarráa yaacywa'j ji'ptja'w. Meerra' jypumbavá'cue nava Dyusa' ew ãate caajiyu'juna. 16 Na'wẽ Dyus yacj ew fi'nzewa'ja's jiiyã'tja'w tyã'sa' pechcanamée cytey yuuna fi'nzewa'j ji'ptja'w. 17 Yacjtjẽ'jwe'sh, andy na'wẽy mfi'nzewe. I'cue'shtyiva ma'wẽtca'w caapiya'j tyã'wẽy vite yacjtjẽ'jva ũsta' ew fi'nzesa, atsa' tyãawe'sh na'wẽy mfi'nzewe. 18 Wala cujus iipta'shyã'tj, nava qui' peena pta'shitstju ũ'nena: maaíi yu' Cristo cluuste uuni's atsesa ũsta'. 19 Tyãawe'sha' ũ'wa'ja's yuurráa dyus na'wẽ yajcyna fi'nzesata', sa' tjaamewa'ja's yaaquipcachte tjaampa'su yu' iiwejch yaacysarráata'. Nava nmejte' jyuca iviituni yuutyna. 20 Naapcachja' cue'sh yu' cielute ũswa'jsatja'w. Tyãasa ũytjasna ũstja'w, cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo cielujũ quĩijana sũjna. 21 Tyã' cue'sh cacue seelpimeesa's yu'ptjejrra, tyajy cacue na'wẽy ewsa vituna, Cristo' ma'wẽ yũuwa'ja'sva jyuca ãjãwa'jsa' naa pa'ga.

Filipenses 4

1 Andy yacjtjẽ'jwe'shtyi yajcyte', wala wecha yuja', Dyus yuwe's jiyurra jypumbamée ũste'. Atsa' i'cue'shtyi wala peeygãjna neewe'we'tj: Dyusna pechcanamée chjãchja yajcyna meswe. 2 Evodia vite' Síntique tyãawe'sha' e'nzíi Dyusa's ũuste jypa'garra fi'nzetsrra', puiimée fi'nzecajntju neewe'we'. 3 Sa' tyãa e'nz u'ytyi's yu'cypejcajn indyna neewe'wetstju, andy yacj mjĩi pu'chna u'jusang naa pa'ga. Tyãa e'nz u'ywe'sha' nyafíia' andy yacj Dyus yuwe's wala pta'sh pu'chtyi, Clemente vite' andy yacj mjĩi pu'chsawe'sh yã'jrra. Atsa' tyãawe'sh yase' fi'jni yã'j ũsta' bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'j librute. 4 Dyusna chjãchja yajcyna fi'nzetsrra', wech wecha yajcyna mfi'nzewe. I'cue'shtyi peena neewe'wetstju, wech wecha fi'nzecajn. 5 Cyaj maava i'cue'sh ew yũuna fi'nzeni's jiyucajn, i'cue'sha' Dyus yacj ew fi'nzewa'j yuurrá's pa'pchuna meswe, Cristo quĩiwa'ja' ãjatsyã'ja' naa pa'ga. 6 Wej yujva ñusmée, wejyva Dyusrráana neewe'wena meswe. Quĩj peejyrrava, tyã'sna jyuca mpẽjywe wechana. 7 Tyã'wẽ yũute', Dyusa' ũsuna ũuste wẽt yaacywa'j seena' walasa's. Atsa' ũuste wẽt yaacywa'ja's jypa'gate', wala yuj wecha yuja'. Tyã'wẽ Dyus ũsni ũuste wẽt yaacyni's ew ãate pta'shya' ya'ãja'tsme', tyã'wẽ seena' walasa pa'ga. Tyãa wẽt yaacywa'ja's jypa'gasayã'ja', Cristo Jesus yacj wẽtrráa yajcyna fi'nzene'cue. 8 Yacjtjẽ'jwe'sh na'wẽ yajcyna fi'nzecajn neewe'werra nmej nviitutstju: quĩjquĩjva i'cue'sh ũuste suwwa'jsamée ew Dyus dyi'pte caafi'nze'jwa'jsa yuurrá's mpa'pchuwe, ĩshiimée isasarrá's we'wena, ewrráa yũuna quĩjteva jypumbamée. 9 Andy caapiya'jnity ũusuj jyuca jypa'garra ũsrra' tyãatyi' cytey yuuna mfi'nzewe. Andy ma'wẽ jycaajrra' qui' ma'wẽne'tca yũuna fi'nze tyãatyi' tyã'wẽy myũuwe. Atsa' i'cue'sh ũuste wẽt yaacywa'ja's ũssa Dyusa' i'cue'sh yacj nes yuuna. 10 I'cue'sha' andya's qui' yaacypa'ga andya' wala wecha'tj. Nyafí' pechcanane'cue sũjrra tyã'jĩ'tsmeetj. Tyã'wẽ pechcanameerrava pu'chya'rráa ne'cue ãjãmée ũsu' sũjũ'tj. 11 Quĩjva ji'pjmée peejiinatj ũsu' jĩrra tyã'jĩ'tsmeetj. Tyãa pa'gatey andya' piyatj quĩjcuẽ ji'pjuni yacjrráava wechana fi'nzeya'. 12 Quĩj yujva ji'pjmée fi'nzeni's jiitj, sa' wala ji'pj fi'nzeni'sva jiitj. Tyic ũswa'j ma'c yuu meerra' wẽena fi'nzewa'j ma'c yuu nava ma'wẽ fi'nzewa'j en pa'tjeva maa sũjmée ũsya'tj piya. Quĩjva pejiima'tj pejiimeema'tj nava tyã'wẽ fi'nzewa'ja's jyuca piyatj. 13 Tyãa pa'gatey naa quiwete macue wala tjẽysa ñussa pa'tjeva, Cristo yuurráac pu'chna nes yu', chjãchja caafi'nze'jna. 14 Macue tyã'wẽteva, i'cue'sha' ew i'cue yũu, andy peejiina fi'nzeni's pu'chna. 15 Andy nyafyrraj Macedoniasu Dyus yuwe's pta'shya' u'juetste', andya's quim yujva pu'chmeeteva, i'cue'sh yuurráa i'cue andy peejini's pu'chna caaj, andya' i'cue'shtyi caapiya'tj Dyus yacj fi'nzewa'ja's naa pa'ga. 16 Sa' andy Tesalonicate nee ũsiyna i'cue'sha' qui' vyuu caaji'cue andy peejini's pu'chna. 17 Tyã'wẽ andyna quĩjrráava peeste', tyã'sna jypa'gawa'jrrá's yajcyna fi'nze'tsmeetj, wejyva tyã'wẽ yũupa'ga Dyusa' jweeíirráa wala peesuna i'cue'shtyi's sũjnarráatj yaaqui'. 18 Epafrodito yacj vyuu caacjue tyãarráa andy peejinite jytjaacueyã'ja'. Tyãa peesya' caajnisa' Dyus dyi'pte iiméj wala ewsa yu'c, Dyusa's wechana peesnisa ne' yu' naa pa'ga. 19 Atsa' andy Dyusa' i'cue'sh quĩj peejiina ũsteva, jyuca ũsuna pejiicajmén, tyãa pa'gatey Cristo Jesusa's jypa'ganijũ' Dyus jĩi yu'sa' quĩj yujva peejymée jyucac ya'jypa'ga'. 20 Tyãa pa'ga cue'sh Tata cielute ũssa's wechana nes yuuwa'ja' bagachteva. 21 Dyus luuch jyucaysaty yuwe mweechawe, Cristo Jesus yacj fi'nzesawe'shtyi. Tyã'wẽy andy yacj ũssa yacjtjẽ'jwe'shva yuwe wechaa caja'ty. 22 Sa' Dyus luuch Cesar tashte selpiina ũssava jyucaysa yuwe wechaa caja'ty. 23 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'shtyi' pu'chjina ewrráa caafi'nze'jna.

Colosenses 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj, tyã'wẽte selpiwa'jsa Dyus nviitnisa. 2 Tyãa pa'ga Dyus luuch Colosas chjambtewe'sh jĩi naa carta's fi'jrra cajatstju, Cristo's nwẽese'jsawe'shtyi wechana yacjtjẽ'j Timoteo yacj. I'cue'shtyi' Dyus cue'sh Tata' pu'chjina, ewrráa caafi'nze'jna. 3 I'cue'sh pa'gate Dyus yacj puuty we'wetsrra', cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo Tata's wala wecha'tja'w bagachteva. 4 I'cue'sha' Cristo Jesus yacj jypumbamée Dyus luuch jyucaysa yacj puuty ya'peeygãjna ũsta' jĩni'stja'w jiyu. 5 Tyã'wẽ i'cue'sh jĩi cielute jyaawni ũsa' tyã'sna jypa'gaya' sũjrrane'cue tyã'wẽ ew fi'nze', sa' Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa isasa's pta'shte wẽse'jrrane'cue cielutewe'sha'srráa ũytjasya' yajcy. 6 Dyus yuwe ewte nviit-sa's pta'shnisa ãchja' tyacue walaana u'juetsa' naa quiwete mtee mteeva jyuca. I'cue'shva Dyus peeygãani isasa's pta'shte', isasa yujna sũjna jypa'ganijũjy, ma'wẽga pejnana u'j tyã'wẽy yuutsa'. 7 Cue'sh yacjtjẽ'j Epafras Cristo's selpisáa tyã'wẽc Dyus yuwe ewte nviit-sa's i'cue'shtyi caapiya'j tyã'sna iipe'ji'cue. Tyã' nyafíi yu' cue'sh yacjcu mjĩi pu'chsa yu'. 8 Tyãac Dyus Espiritu yuurrá's nwẽese'jna peeygãjna ũsta' jĩna pta'sh. 9 I'cue'sh tyã'wẽ ew fi'nzeni's pta'shiyna, Dyus yacj puuty we'wena nestja'w yu' i'cue'sh pa'gate, tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzewa'ja's quĩjte yujva jypumbamée wala ew jiyurra tyãajũ ma'wẽ yujva tyutemée fi'nzecajn. 10 Tyãa pa'ga i'cue'sha' Cristo jĩiyã'jrra', tyajy jycaajni yuurrá's jyuca cytey yuuna ewrráa fi'nzerra Dyus yacj fi'nzewa'ja's jweeíirráa ew piyaane'cue. 11 Sa' tyajũ' quĩjte yujva jypumbana ñusmée wechana chjãchja fi'nzene'cue. 12 Tyã'wẽ yũurra Dyusa's ũusuj jyuca wechawa'ja's ji'pjune'cue. Tyã' cue'shtyi jypa'gawa'j pjeu'jrra ji'pja' tyã'sa' ũsuna tyã'sna nwẽese'jsa yuutyi' jyucaysaty. 13 Tyãac chji'ndyte fi'nzena ũsteva, tyajũ cutyi'jrra tyajy Nchi'c wendynisa tashte nvijt, 14 tyajy Nchi'c peltunãyrra nwe'wenisatja'w naa pa'ga. 15 Dyusa' cue'sh yafyte vyaasame', nava vyaaya' quĩjc tyajy Nchi'c Jesucristo cacuete. Tyãasa Cristo' Dyus íirrá', naa quiwete quĩjquĩjteva tjaacue yatstewe'sh. 16 Dyusa' tyajy Nchi'c Jesucristo'scu neewe'werra nvijt naa quiwe, cielu, quĩjquĩjrraj ũstyna, cue'sh yafyte vyaasáa vite' cue'sh yafyte vyaasamée tyãaty jyuca tyãarrarráa vitcajn. Tyãa pa'ga quĩjquĩjva jyuca Cristo jĩita' tyajy vitnisa, sa' tyã'srrarráa nwẽese'jwa'jsata', echtjẽ'j ma'ty yuu angeleswe'sh ma'ty yuu nava jyuca. 17 Naa quiwe meetey Cristo' ũsyã'cj yu', sa' ãchva tyãa íirráa ũsa', tyajy pa'ga yuurráa quĩjquĩjva jyuca ewrráa ũsta'. 18 Sa' Cristo's jypa'garra tyãa yacj fi'nzesa maanzcuẽesatyva jyuca Cristo íirráa jycaajsa'. Tyãac nyafytewe'sh yu', sa' tyãa íirráac uurrava nyafyte qui' ĩtyi yuu, tyãarrarráa bagachteva jycaajwa'jsa. 19 Dyusa' Cristo's caacj, nava le'chcuerráa yujva vitemée, Dyus íirráac yu'. 20 Sa' Dyusa' maa yujtyva nvijtmée, naa quiwetewe'sh quĩjquĩjva jyuca Cristo's ajtsemée yuwe ewuuna pa'jwa'ja'scu vit, Cristo's cluuste uuwa'j vitrra. 21 I'cue'shva nyafiia' Dyus luuchmée i'cue yu', Dyusa's atsewa'jrrá's yajcyna fi'nzesa, ewmeerráa yũuna. Nava ewmeesarrava ãchja' Dyus tashte pa'jya' ãjawa'ja's Dyusíi pjeu'cj, 22 tyã'wẽ Cristo's pytjaa yuurra uuwa'j vitrra. Naasáa cue'sh quĩj pcal yujva ji'pjmée tyajy tashte yuurráa selpiina fi'nzecajncu tyã'wẽ yũu. 23 Atsa' tyã'wẽ ew fi'nzeya' ãjaya', Cristo yuurrá's iiméj ew ũusuj jyuca yajcyna tyajy yuwe ewsa nwe'wewa'jsa pta'shni's jii i'cue tyajũ tyutenuwe. Tyãa Dyus yuwe ewsa nwe'wewa'jsa's tyã'wẽ mtee mteeva jyuca pta'shni yuutsa', atsa' tyã'sna pta'shcajncu Dyusa' nvijt andya's. 24 Tyãa pa'ga Dyus yuwe's i'cue'shtyi pta'shpa'ga pytjaa yuuna ũsrrava, wala wecha'tj. Nava andy pytjaa yuuwa'j yuutyi's wa'lu'tsmeetj. Cristova ma'wẽga tyajy nasaa pa'gate pytjaa yuurra uu tyãa pa'ga andyva pytjaa yuuwa'jsatj. 25 Dyus luuchtyi selpiwa'jsac Dyusa' andya's neewe'werra nvijt, Dyus yuwe's i'cue'shtyiva pta'shcajn quĩjte yujva peejymée jyuca. 26 Tyãniitey bagachte yujva caajiyu'jnimeesa ũsu'ne' tyã'snac Dyusa' ãchja' caajiyu'j tyajy nasaty, atsa' tyã'sna pta'shwa'jsatj. 27 Dyusa' tyajy yuwe caajiyu'jnimeesa iiméj wala selpiwa'jsa yu'c judiu ji'jmée vite nasatyva tyã'snac caajiyu'j tyajy nasaty. Tyã' naac yu': Cristo' i'cue'sh ũuste u'cac, tyãa pa'ga i'cue'sha' Dyus tashte pa'jwa'ja's ji'pji'cue jĩna pta'shni's i'cue jiimée yu'. 28 Atsa' Cristo i'cue'sh ũuste cjẽeni'stja'w cue'sha' pta'shi', yu'cypejna, caapiya'jna, jyucaysa wala ew jiyurra teechsa na'wẽrraj Cristo yacj yuurráa jypumbamée fi'nzewa'ja's ew piyacajn. 29 Tyã'wẽ yũuwa'ja's caapiya'jnatj tyacue wala chjãchja mjĩ', Cristo quĩjteva jyuca pu'chte.

Colosenses 2

1 I'cue'sha' mjiyuwe: Andya' i'cue'sh pa'gate vite' Laodiceatewe'sh vite' andyna jiimeesa ũstyna tyãawe'sh jyucaysa pa'gate iiméj wala pa'pchuna Dyus yacj puuty we'wena ũstju. 2 I'cue'sh jyucaysa Cristo ma'wẽsateva quĩjte yujva peejymée jyuca ew jiyucajn tyã'wẽ pa'pchuna ũstju. Tyãa Cristoc i'cue'sh ũuste cjẽewa'jsa yu' tyã'snac tyãniitey quim yujtyva caajiyu'jnimée ũsu'. Atsa' tyã'sna ew jiyurra' jypumbamée i'cue'sh pwe'sh puuty ya'peeygãjna fi'nzene'cue. 3 Tyãa pa'gatey ma'wẽrraj jiyuwa'j peejyteva, Cristo yuurráac ũsu'. 4 I'cue'shtyi' tyã'wẽtj ew ãate pta'shi', vitesa ĩshiina zhichcue we'wena caypumba'jwe'shte. 5 Andya' i'cue'sh yacj ij ũsmeetj, nava i'cue'sh yacj ij ũs na'wẽ yajcyna ũstju ũuste yu', tyãasatj wala wechá', Cristo yacj yuurráa jypumbamée fi'nzepa'ga. 6 Tyãasa Jesucristo's ma'wẽcue nyafíi wechana jypa'ga tyã'wẽesa mfi'nzewe tyãa yacj tyutemée. 7 Bagachteva Cristorrá's yajcyna tyãa yuurrá's nwẽese'jna Dyusa's wechana fi'nzewa'ja's i'cue caapiya'jni yuu, tyajũ tyutenuwe. 8 Tyãasa i'cue'sha' wala mpa'yajcywe, naa quiwete nasaa pwe'sh yajcyrra caapiya'jnirrá's pta'shna caypumba'jwe'shte. Tyãawe'sha' Cristo caapiya'jni's caapiya'jsamée, ewmeesa jycaajnirrá's cytey yuusata'. 9 I'cue'sha' tyã'wẽ caapiya'jni's nwẽese'jwa'jsa meei'cue, tyãa pa'gatey Cristo' Dyus ma'wẽsateva tyãava tyã'wẽysaíirrá'. 10 Atsa' i'cue'sha' tyã'sna ũuste jypa'ganijũ' Cristo yacj teechrráa i'cue yuuna pa'ja'. Tyãa pa'ga jwee yu' vite yu' quĩjva peejymée yã'ji'cue, tyãa pa'gatey Cristorrarráa jyuca jycaajsa' naa quiwetewe'sh vite' ẽe walasu ewmeesa ũstyna tyãa yã'jrra. 11 Cristo's ũuste jypa'ganijũyã'ja', circuncidãyni na'wẽ yã'ji'cue neeyũ'. Nava peecy cacuetewe'shna circuncidaĩ'ty tyãamée, i'cue'sh ewmée yũuna fi'nzenijũ Cristo nwe'wenisa circuncidãyni yaase'. Cristo' tyã'wẽrráac yu'. 12 Tyã'wẽ yũunijũ' i'cue'sha' yu'te ya'bautisãyrra' Cristo yacj ja'nda pendani na'wẽsa i'cue yuu, sa' Cristo yacj ja'nda qui' ĩtyi yuusáa na'wẽ i'cue yuu, tyã'wẽ Cristo uuteva Dyusa' qui' ĩtyi vitcu sũjwa'ja's ji'pjui'cue naa pa'ga. 13 Nava nyafíi yu' i'cue'sha' pcalpa'ga Dyus dyi'pte uuníi na'wẽi'cue ũsu', pcaluj tyundenimée. Tyã'wẽteva ãchja' Dyusa' pcaltyi jyuca peltunãypa'ga i'cue'sha' Cristo na'wẽy ĩtyi yuusáa na'wẽ i'cue yuu. 14 Cue'sha' Dyus jycaajni's nwẽese'pja'gamée yuuwesane'tca'w yu'. Nava Cristo cluuste uupa'ga Dyusa' jyuca peltunãycu. 15 Sa' tyã'wẽrráa yuumée, echtjẽ'j tyãa yacj ũssa yã'jrra jyuca cnayrra Cristorrarrá's bagachteva nwẽese'jwa'ja's vitrrac nvijt Dyusa'. 16 Tyã'wẽ Cristo nwe'wenisa yã'ja' ãchja' quim yujva leya's nwẽese'jwa'ja's jycaajwa'j ji'pjmeeta', i'cue'sh ũ'ni's we'wena meerra' qui'swa'j en tyã'wẽsaty. 17 Tyã'wẽ yũunisa' naasáa teech pa'jwa'jsa ũsu'c tyã'sna jypa'gawa'ja's caapiya'jsarráaty yu'. Atsa' ew jiyute yu', tyãa pa'jwa'jsa' Cristoc yu'. 18 I'cue'sha' ĩshiisawe'shtyi mpa'yajcywe. Tyã'wẽme', tyãawe'sha' wala ewsatja'w jĩna angeleswe'shtyi neewe'wena, quĩjva uysameerrava tyã'wẽ ewsarrá's ĩ'cjsatja'w jĩna iiwejch we'wena i'cue'shtyi caypumba'jatyna. 19 Tyãawe'sha' Cristo yacj fi'nzesameeta'. Cristo yacj fi'nzevats yu', wala yuj ewna, tyãa pa'gatey Cristo quĩjteva jyuca cchjãachja'jna tyajy nasa yuutyi' jype'jsa', Dyus jycaajni's cytey yuuna. 20 I'cue'sha' naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh we'weni's nwẽese'jya'mée, Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽ yuusáa i'cue. Sa' ¿quĩjya'rráa pitstjẽ'jwe'sh we'weni's nwẽese'jwa'jsamée yã'jrra', tyãawe'sh tyã'jĩna jycaajnityi' nwẽese'jna ũsuqui'cue? 21 Tyãawe'sha' na'wẽty jycaaja': Tyã'sa' jya'ndynu, tyã'sa' ũ'nu, tyã'sa' jypa'ganu jĩna quĩjquĩjva wala jycaaja'ty. 22 Tyã'wẽ jycaajnisa' naa quiwete pitstjẽ'jwe'sh caapiya'jnisarráata', jyuca scjẽwwa'jsa. 23 Tyãaty jypa'yacymeete', ewsa na'wẽ yuj tjenguna, tyãa pa'gatey iiwejch yajcymée peecy cacue's ew caafi'nze'jwa'ja'scu jycaaja'. Nava naa quiwete ewmée yajcyna fi'nzeni's yu' neeweya' ãja'tsme'.

Colosenses 3

1 I'cue'sha' Cristo yacj ja'nda ĩtyi yuusáa na'wẽ yuusáa yã'jrra', cielute iiméj zhichcuesa bagachteva wẽt fi'nzewa'ja'srráa mpaacuewe, Dyus pucate Cristo ũsnitewe'shna. 2 Naa quiwetewe'sha's yajcymée, cielutewe'shrrá's myajcywe, 3 tyãa pa'gatey i'cue'sha' Cristo yacj ja'nda uusáa na'wẽ yuupa'ga, Cristo yacj fi'nzetsi'cue Dyus tashte. 4 Sa' i'cue'shtyi ĩtyi caafi'nze'jsa Cristo vyaate', i'cue'shva tyãa ma'wẽsate' tyã'wẽysa yuurra tyãa yacj ij ũsya' u'juene'cue. 5 Tyãa pa'ga i'cue'sh ũus yaacyni ewmeesa naata' tyãatyi' jyuca manvijtwe: ptamumey pcalte fi'nzeni, ptamsarrava vitesa yacj pcal yũuna fi'nzeni, quĩjva ewmée yũuwa'jrrá's yaacyni, Dyus yu's yajcymée jweeíirráa ji'pju wẽena fi'nzeni, (tyã'wẽ ji'pju wẽenirrá's yajcyte', tyã'srráanac Dyus na'wẽ yaacywa'j caseje'.) 6 Tyã'wẽ ewmée yũupa'ga íirráa Dyus castigo seena'sa yuja' Dyusa's nwẽese'jsameewe'shtyi. 7 I'cue'shva tyã'wẽ yũuna fi'nzesai'cue yu'. 8 Nava ãchja' na'wẽsaty jyuca manvijtwe: pyũuscue yaacyni, ũuschani, vitety ewmée nuywe'weni, wẽeshuni, canzh we'weni tyã'wẽsaty. 9 Tyãa pa'gatey jyuca nvijt yã'ji'cue na' puuty ya'ĩshiina fi'nzemée, 10 ewrráa yũuna fi'nzewa'ja's jypa'garra ũsi'cue. Tyã'wẽ yũurra' i'cue'sha' jweeíirráa ya'yu'ptjejna u'juene'cue, Dyusa's ew jiyuna pa'jrra tyãa na'wẽy yuuna pa'jya'. 11 Atsa' tyã'wẽ ya'yu'ptjejnisa' maava jyuca cyteerraj teechrráa yuuna pa'jsata'. Judiuwe'sh ma'ty yuu, judiuwe'shmée ma'ty yuu, circuncidãynisawe'sh ma'ty yuu, circuncidãynimeesawe'sh ma'ty yuu, wala jiisa ma'ty yuu, jiimeesa ma'ty yuu, patron ji'pjsa ma'ty yuu, patron ji'pjmeesa ma'ty yuu nava maava jyuca cyteerraj teechrráa yuuna pa'jsata'. Tyãa pa'gatey Cristo's jypa'ganirráa tyã'wẽ', Cristo jyucaysawe'sh jĩ'. 12 I'cue'sha' Dyus peeygãjrra tyjitynisai'cue, tyãa pa'ga i'cue'sh ũuste na'wẽsaty jypa'garra mfi'nzewe: vitety peeygãawa'ja's, pu'chna fi'nzewa'ja's, iiwejch yajcymée maa yacjva jyuca ewrráa fi'nzewa'ja's, puuty ũuscha yajcymée fi'nzewa'ja's. 13 Macue ewmée nuywe'weteva puuty ya'peltunãyna mfi'nzewe. Cristova ma'wẽga i'cue'shtyi peltunãy tyã'wẽy myũuwe i'cue'sh pwe'sh. 14 Sa' peeygãjna fi'nzewa'j yuurrá's quĩjteva tjaacue wala mji'pjuwe. Tyãa maateva tjaacue peejysa'. 15 Tyã'wẽ yũunijũ' Dyusa' ũsuna jyucaysa cyteerraj ũuste wẽt wechana fi'nzewa'ja's. Tyã'wẽ jyucaysaty cyteerraj teechrráa vit-ya'íirráac Dyusa' i'cue'shtyi tyjityj, tyãa pa'ga mweechawe. 16 Ãchja' Cristo caapiya'jni's i'cue'sh ũuste jyuca mpiyawe. Tyã'wẽ yũurra puuty caapiya'jna, wala jypa'yacy puuty yu'cypejna, Dyusa's ũuste wechana memna mfi'nzewe. 17 I'cue'sha' quĩj yũuna ũsrrava, Cristo Jesusa's tuutje'jwa'ja's yuurráa myajcywe, Dyusa's yuurráa wechana. 18 Nyuuwe'sha' i'cue'sh nmi'ty nwẽese'jwa'j ji'pji'cue. Cristo's jiiyã'jrra', zhichcue fi'nzewa'ja'. 19 Atsa' nmi'we'shva peecy nyuu yacj puiina yajtsemée peeygãjna mfi'nzewe. 20 Tyã'wẽy luuchwe'shva i'cue'sh neywe'shtyi quĩjteva jyuca mwẽese'jwe. Tyã'wẽ yũuni's Dyusa' wecha'c. 21 Neywe'sha' peecy luuchtyi zhichcue yu'cypejna miipe'jwe pcyuumée, i'cue'sh yacj cuchcajmen. 22 Selpisaawe'sha' naa quiwete i'cue'sh patronwe'sh jycaajnity wa'lmée mwẽese'jwe quĩjteva jyuca. Patronwe'sh tjengna ũste ãajurráa nwẽese'jmée, ũusuj jyuca wa'lmée mwẽese'jwe, Dyusa' jiina sũjna. 23 Quĩj mjĩitsrrava wa'lmée Cristo's selpiitstju sũjnarráa cytey myuuwe, nasaty selpiitstju sũjmée. 24 Tyã'wẽ yajcyna selpiipa'ga, Cristo' i'cue'shtyi' cielute deweena, tyãa pa'gatey Cristo jĩi sũjrrane'cue mjĩi naa pa'ga. 25 Nava maava wa'l yajcyna mjĩisa' achamée ewsarrá's jypa'gatyna, tyãa pa'gatey Dyusa' jyuca jiia' ma'wẽ yũuna fi'nzesateva.

Colosenses 4

1 Patronwe'sha' i'cue'shtyi selpisaaty ewrráa jype'jna meswe. Tyã'wẽme', i'cue'shva selpisáa íirráa i'cue, i'cue'shtyi jycaajsa' Cristo cielute ũsa'. 2 Ãchja' wala jypa'yacy Dyus yacj yuurráa puuty we'wena meswe, pechcanamée Dyusa's wechana. 3 Sa' cue'sh pa'gateva tyã'wẽy Dyus yacj puuty we'wena meswe, Dyus yuwe pta'shwa'j en vyaacajn, cyaj Cristo's ma'wẽ ũuste jypa'gawa'ja'sva jiyunimeesa's pta'shi'nja. Tyã'wẽ pta'shpa'gaíirráa andya' preesu ũstju. 4 Nava Dyus pu'chte', shiingmée ew ãate caajiyu'ju'nja. 5 Dyusna jiimeesawe'sh yacj wala jypa'yacy ewrráa mfi'nzewe, ewmée we'wecajmen. Sa' Dyus yuwe pta'shwa'j ena's iviitnuwe. 6 I'cue'sha' zhichcue ewrráa jypa'yacy mwe'wewe. Tyã'wẽ yũurra', ma'wẽsa yacjva tjẽymée pasya' ãjane'cue. 7 Cue'sh yacjtjẽ'j Tíquico Cristo's selpiic andy yacj ja'nda quĩjteva pu'vitumée pu'chna tyã' i'cue'shtyi pta'shina andy fi'nzeni's. 8 Tyã'wẽ pta'shna i'cue'shtyi cchjãachja'cjan cajatstju. 9 Tyãa yacj teech pi'cyna yuja', Cristo's jypa'gasa cue'sh yacjtjẽ'j Onésimo. Tyã' i'cue'sh chjambteywe'sha'. Tyãawe'sh pa'jrra jyuca pta'shityna aysũ quĩjrraj yũutsteva. 10 Carcelte andyna pi'cyna ũssa Aristarcova yuwe wecha caja'c, vite' Bernabé pucacjẽ nyacj Marcosva. I'cue'sha' jiiyã'ji'cue Marcos ma'wẽsateva, tyãa pa'ga wa'lmée mpa'gawe. 11 Jesus Justo jĩ'ty tyãava yuwe wechaa caja'c. Judiuwe'sh Cristo's jypa'gasa andya's pu'chsa yu' tyãawe'sh yuurráaty yu', Dyus jycaajwa'ja's pta'shsa. Tyãa pa'ga andy yacja' wala wecha yuja'. 12 Cristo's selpisáa Epafrasva yuwe wechaa caja'c. Tyã' i'cue'sh yacj ũssac yu'. Tyã' i'cue'sh pa'gate bagachteva Dyusa's neewe'wena nescu yu', quĩjteva jypumbamée Dyus jytjãasnirrá's cytey yuuna fi'nzecajn. 13 Andya' jiitj Epafrasa' i'cue'shtyi yajcyna wala pa'pchu'c, Dyusa's neewe'wena. Sa' Laodicea chjambtewe'sh vite' Hierapolis chjambtewe'shtyiva tyã'wẽycu Dyusna neewe'we'. 14 Médico Lucas vite' Demas tyãawe'shva yuwe wechaa caja'ty. 15 Yuwe mweechawe yacjtjẽ'jwe'sh Laodiceatewe'shtyi vite' Ninfasna, sa' tyajy yatte pcjaacjesawe'shtyiva tyã'wẽy. 16 Naa carta's i'cue'sh pwe'sh lẽeyna jyã'jrra', mcaajwe Laodicea chjambte pcjaacjesawe'sh lẽeycajn, sa' Laodicea chjambtewe'shtyi carta caatj tyãa carta i'cue'sh tashte pa'tje', tyã'snava mlẽeywe. 17 Arquiposa's na'jĩna myu'cypejwe: Cristo mjĩia's cytey myuu jĩna. 18 Andy cuseju yuu naa carta's fi'jrra cajatstju i'cue'shtyi wechana. Nava andya's pechcanamée yajcyna mfi'nzewe, preesu ũstju naa pa'ga. I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina.

1 Tesalonicenses 1

1 Pablo yaasesa naa carta's fi'jatstju Silvano vite' Timoteo tyãawe'sh yacj, yacjtjẽ'jwe'sh Tesalónica chjambte pcjaacjena ũssawe'shtyi wechana. I'cue'sha' Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sh yacj tyutemée wala ew fi'nzena ũsi'cue. I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 2 I'cue'sh jyucaysa tyã'wẽ ew fi'nzepa'ga Dyusa'stja'w wechana puuty we'we' i'cue'shtyi pechcanamée neewe'wena. 3 Tyã'wẽ i'cue'sh pa'gate Dyus cue'sh Tata yacj puuty we'wetsrra', na'wẽ i'cue'sha' Dyus yuurráana yajcyna i'cue tyajy jycaajni's mjĩ', sa' tyã'wẽy wala peeygãjna selpíi i'cue cue'shtyi jype'jsa Jesucristorrá's ũytjasna tyãa yacj tyutemée. Tyãatytja'w bagachteva pechcanamée Dyus dyi'pte neewe'we'. 4 Cue'sha' jiitja'w Dyusa' yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãjrra tyjityjcu nwe'weya'. 5 Atsa' cue'sha' Dyus yuwe nwe'wewa'jsa's pta'shitsrra' yuwejurráa we'wemeetja'w, wejyva pta'shwa'ja's Dyus Espiritu pu'chte', tyã' ĩshiinimeena sũjnatja'w pta'sh. I'cue'sha' peecy jii i'cue ma'wẽ pta'shrra', cue'shíi yuuva tyã'wẽytja'w yũuna fi'nze i'cue'sh yacj ũsrra'. 6 I'cue'sha' cue'sh fi'nzeni vite' Jesucristo fi'nzenity tjengrra tyãa na'wẽyi'cue fi'nze macue wala atsetsteva, Dyus yuwe's Dyus Espiritu ũste' wala wechana jypa'garra. 7 I'cue'sh tyã'wẽ yũupa'gaty vite quiwe Macedonia Acayasuwe'sh Dyus luuch jyucaysa cue'shva tyã'wẽy fi'nzega sũjwa'ja's ji'pju. 8 I'cue'sh tyã'wẽ yũuni yacji'cue Jesucristo caapiya'jni's Macedonia Acaya quiwesurráamée, msuu msuuva jyuca caajiyu'j, tyãa pa'gac i'cue'sha' Dyusa's yaacysateva ya'jiyu', atsa' ãchja' cue'sha' i'cue'sh ew fi'nzeni's tuutje'jwa'j ji'pjmeeyã'tja'w. 9 I'cue'sh ew fi'nzeni's cue'sh pta'shipcachte, wejyva tyãawe'sh cjuẽ'ytyi pta'shi' ma'wẽne'cue cue'shtyi ew jypa'ga tyã'sna, sa' ma'wẽne'cue Dyus ĩtyimeesaty nvijtrra Dyus ĩtyisa's selpiiya' yaaqui'. 10 Sa' ãchja' ma'wẽ ũytjasna ũscue Jesus Dyus Nchi'c uuniijũva ĩtyi yuurra cieluju qui' shawendwa'ja's tyã'snaty pta'shi'. Tyãa Jesusa' Dyus castigo seena'ju nwe'wewa'jsa'.

1 Tesalonicenses 2

1 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'shíiva jii i'cue cue'sh i'cue'sh tashte pa'jni' cyul yuume'. 2 Nyafíi yu' tyacue wala wẽeshuna pcyuunitja'w yuu Filipos chjambte tyã'sa' jii i'cue. Nava Dyusa' pu'chcu tyajy yuwe ewte nviitwa'jsa's atsesa cshavyte ũucjmée pta'shcajn. 3 Tyãa pa'gatey cue'sha' jypumbarra pta'shna ũsu'tsmeetja'w, sa' ewmée yajcyrra ĩshiina ũsu'tsmeetja'w. 4 Tyã'wẽmeeteíic Dyusa' tyajy yuwe ewte nviitwa'jsa's cue'shtyi neewe'werra nvijt, cyajtja'w tyã'wẽ pta'sh. Naa quiwete nasaty wechaa jytjãasrra tyã'wẽ yu'tsmeetja'w, wejyva Dyus cue'sh ũustyi jiisa wechacajntja'w tyã'wẽ yũ'. 5 I'cue'sha' jii i'cue cue'sha' bagachte yujva tyã'wẽ nasaty yu'cywe'wena ũsu'tsmeetja'w, sa' vyuu cnayya' sũjrrava tyã'wẽ ũsu'tsmeetja'w. Dyusa' jiia'. 6 Bagachte yujva nasa tyã'wẽ cue'shtyi ew we'wena tuutje'j jytjãasnava u'ju'tsmeetja'w. I'cue'shtyi vitesaty maa yujtyva tyã'wẽ jytjãasmeetja'w. Sa' tyã'wẽ i'cue'shtyi juuna' we'werra quĩjrráava tjãas wẽevatsa', ãjawa'jne'tca'w yu', Jesucristo jycaajnisatja'w yu' naa pa'ga. 7 Tyã'wẽ yũupcachte, i'cue'shtyi ewcuẽrráatja'w we'we, luuch njĩ'jva ma'wẽga ewcuẽ jype'jna nuywalá' tyã'wẽ. 8 I'cue'sha' iiméj wala wendynisai'cue tyãa pa'ga Dyus yuwerrá's ũsmée, cue'sh ĩtyi fi'nzeni yuunava iviituvatsa' sũjtja'w i'cue'sh pa'gate, i'cue'sh ew fi'nzeni's jytjãasrra. 9 Yacjtjẽ'jwe'sh, yaaqui'ne'cue, cue'sha' Dyus yuwe's pta'shna u'jurra' ma'wẽtca'w chjãchja mjĩ' cue'sh peejini's uyya', en ma'c yuu meerra' cus ma'c yuu nava mjĩ'tja'w vitesaty tjãasya'mée. 10 I'cue'sha' jii i'cue, atsa' Dyusva jiia', cue'sh tyã'wẽ ew zhichcue i'cue'sh yacj fi'nzeni's, atsa' quim yujva cue'shtyi ewmée nuywe'weya' ãjameetyna. 11 Jii i'cue cue'sha' ma'wẽtca'w i'cue'shtyi teechsa na'wẽrraj cviisha'jn cchjãachja'jna yuu, neyva ma'wẽga luuchtyi jype'je' tyã'wẽtja'w yuu. 12 Cue'sha' wala ew yu'cypejna neewe'wetja'w Dyus dyi'pte ma'wẽ fi'nzerra tyajy jycaajna ũsnite u'caya' ãjawa'ja's. 13 Dyus yuwe's cue'sh pta'shte', nasaa pta'shnirráamée, Dyus pta'shni yujna sũjnai'cue jypa'ga, tyãa pa'gatja'w cue'sha' Dyusa's wechá' bagachteva. Isa tyã' Dyus yuwe yuja', tyãasaíic i'cue'sh ũustyi yu'ptjeje'. 14 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sha' Judea quiwete Dyus luuch Cristo Jesus yacj fi'nzesa ũsta' tyãawe'sh na'wẽyi'cue yuu. Tyãawe'shtyi' peecy nwe'shíirráa wala ajtsety tyã'wẽy i'cue'shva wala yaatseni fi'nzei'cue i'cue'sh nwe'shíirráa. 15 Tyãa judiuwe'sha' cue'shtyi jype'jsa Jesusa's icjtyi nyafíiva ma'wẽne'ta icj Dyus yuwe pta'shsaty tyã'wẽy. Tyãasaty cue'shtyiva chjambu cutyi'jna ũsu'. Tyãawe'sha' Dyus dyi'pte ew yũuna ũsmeeta', sa' nasa jyucaysaty atse'ty. 16 Judiu ji'jmée vite nasava ewte neeyũucajn Dyus yuwe's pta'sh wẽje'tsteva, ũsu'tsmeeta' cue'shtyi. Tyã'wẽ yũurra tyãawe'sh pcaltyi jweeíirráa nuywalana ũsta', nava ãchja' Dyus castigo seena'sa yuja' tyã'wẽ yũupa'ga. 17 Yacjtjẽ'jwe'sh tashu cue'sha' tyuteerra', yafy yacj yu' puuty uymeerrava ũuste yu' pechcanameetja'w i'cue'shtyi yajcyna fi'nze', ¿ma'wẽn qui' puuty uyya' u'juecytja'w? sũjna. 18 I'cue'sh tashna yujya' yajcytja'w, sa' andya' manz usva tyã'wẽ yuu wẽetj. Nava echtjẽ'ja' cue'shtyi yupcu. 19 Tyã'wẽteva cue'shtyi jype'jsa Jesucristo quĩi ente' i'cue'sh tyã'wẽ cue'shtyi wẽtwẽt ¿caaũusutje'jwa'jsa meema'cue? 20 Isa i'cue'sh yuj tyã'wẽ wẽtwẽt caaũusutje'jwa'jsai'cue.

1 Tesalonicenses 3

1 Tyã'wẽ i'cue'shtyi puuty uy wẽerra wantaĩmeerra, yacjtjẽ'j Timoteorrá'sva caatj i'cue'shtyi tjengya', andy yu' Atenaste neeyũurra. 2 Tyã' Dyusna selpisáa, cue'sh yacj mjĩisa' Cristo yuwe ewsa's pta'shna, sa' ñuste fi'nzesaty cchjãachja'jna cviisha'jwa'jsac yu', 3 tyã'wẽ quim yujva naa ñussa's ũucjna cuj yaacycajmén. Tyã'wẽme', i'cue'sha' peecy jii i'cue naa tjẽyte ñuste fi'nzewa'ja's jypa'gawa'jsatja'w. 4 Tyajíitja'w cytee i'cue'sh yacj nee ũsíi pta'sh tjẽyte ñuste fi'nzewa'j en pa'jana jĩna tyã' cytey yuuc tyã'sa' jypa'gai'cue. 5 Tyãa pa'gatj andya' i'cue'sh pytjaa ñusni's peeygãaweete wantaĩmeerra pẽjyya' caaj Jesucristo yacj ma'wẽ fi'nzetsteva jiyuya', tyã'wẽme' echtjẽ'ja' pejca ewmeete cweete'jeváana atsa' cue'sh mjĩini' cyul yuuna sũjrra. 6 Atsa' Timoteo' shawendna pa'cj, sa' Dyus yacj jypumbamée peeygãjna ũsta' jĩnac yuwe ewsa jyũna pa'j. Tyã'wẽrráamée, cue'shtyiva yaaqui'ty wala wendyna ¿bagach puuty uyuucytja'w? jĩna, cue'shva ma'wẽtca'w tyãawe'shtyi puuty uy wẽje' tyã'wẽytyi yaaqui' jĩnac pta'shi'. 7 Tyãa pa'gatja'w tyacue wala ñuste tjẽyte fi'nzena ũsrrava wala wechá', yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sh tyã'wẽ Jesucristo yacj tyutemée chjãchja fi'nzeni's jiyurra. 8 I'cue'sha' Jesucristo yacj tyutemée fi'nzeni's jiyute', cue'sh yacja' ũuste iiméj wala wẽtwẽt ũusutjec. 9 Atsa' ¿ma'wẽ yũurra Dyusa's iiméj wala wechaya' ãjacytja'w? i'cue'sh pa'gate tyacue wala wẽtwẽt-sa's ũuste jypa'garra'. 10 En ma'c yuu cus ma'c yuu nava Dyusa's pẽjyna nestja'w yu', i'cue'sh yacj puuty uyya' yuuwa'ja's ũste', i'cue'sh nee pejiine'cue Dyusna jiyuwa'ja's tyã'sna caapiya'ja'nja'w sũjrra. 11 Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sha' pejca pu'chjityna sũju'tja'w cue'sh yujya' ãjawa'ja's. 12 I'cue'shtyi' Jesucristo' jweeíirráa wala cchjãachja'jana, sa' maatyva jyucaysaty puuty ya'peeygãawa'ja's ũsuna cue'shva ma'wẽtca'w i'cue'shtyi peeygãja' tyã'wẽy. 13 I'cue'sh ũuste jypumbamée fi'nzewa'ja's ũsuna, cyaj cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyajy nwe'wenisa yacj shawendna quĩjte', i'cue'sha' Dyus dyi'pte yuuwemeesa yuune'cue.

1 Tesalonicenses 4

1 Ãchja' yacjtjẽ'jwe'shtyi wala yu'cypejna neewe'wetstja'w Jesucristo jycaajni's: na'wẽ Dyus dyi'pte ew fi'nzewa'ja's ma'wẽtca'w caapiya'j tyã'sa' nvijtmée, jweeíirráa ew fi'nzena 2 Jesus jycaatje' cue'sha' caapiya'tja'w tyã'sa' i'cue'sha' jii i'cue. 3 Dyusa' quĩj pcal yujva ji'pjméec fi'nze jytjãasu', ptamumée pcal yũuna fi'nzenijũ jyuca tyuteerra. 4 Teechsa na'wẽrraj peecy nyuuty pcalsu caafi'nze'jmée ew zhichcue miipe'jwe. 5 Dyusna jiimeesa na'wẽ canzh ewmée yajcyna yu' fi'nzenuwe. 6 Quim yujva vitee nyuuty pcal yuuwa'j ji'pjmeeta' nmi'a's pesweena. Tyã'wẽme', Dyusa' seena' yuj wala castigaĩna ma'wẽtca'w pta'shi' tyã'sa' cytey yuuna. 7 Tyãa pa'gatey Dyusa' pa'yac nava tyajy dyi'pte quĩj pcal yujva ji'pjmée fi'nzecajncu tyã'wẽ yũu. 8 Tyã'wẽ maava na'wẽ ew caapiya'jni's nwẽese'jsame' caapiya'jsa's nwẽese'jsamée yu'tsme'; Dyus tyajy Espiritu's ũssa'scu nwẽese'jsamée yu'. 9 Yacjtjẽ'j pwe'sh puuty ya'peeygãawa'ja's pta'shna fi'jwa'j ji'pjmeetj, tyãa pa'gatey Dyusa' caapiya'jyã'cj teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãawa'ja's. 10 Tyãa pa'gai'cue Macedoniate ũssa yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysaty peeygãjna fi'nze'. Nava yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tja'w, i'cue'sh peeygãani' jweeíirráa ũuste penacajn. 11 Cuch ñus yajcymée wẽtrráa mfi'nzewe i'cue'sh mjĩisurráa pa'pchuna, ma'wẽtca'w neewe'we tyã'wẽ yũuna, 12 cyaj Dyusa's jiimeesava atsewe'wemeetyna, atsa' i'cue'shtyiva quĩjva peejiimeena. 13 Yacjtjẽ'jwe'shtyi caajiyu'jmée yu' nviit wẽemeetja'w uusaawe'sh ma'wẽ yuuwa'jsateva, cyaj i'cue'shva Dyusna jiimeesa na'wẽ ñusmeene'cue. 14 Jesusa' uurrava qui' ĩtyi yuuni's jiitja'w, tyã'wẽyrráa Jesusna jypa'garra uusaatyi' Dyusa' qui' ĩtyi vitrra Jesus yacj nuyquĩjana sũju'tja'w. 15 Cyajtja'w i'cue'shtyi pta'shi' Cristo caapiya'jni's, tyã'wẽ Cristo quĩi ente' cue'sh nee ĩtyi ũssa' uusaawe'sh yatste pe'jna u'jni yuume'nja'w. 16 Tyãa pa'gatey Cristoíirráa cieluju quĩiwa'jsa' seena' jycaajwa'ja's we'wena, Dyus angeleswe'sh npiitstjẽ'jva we'wena, naapcachja' Dyus tucani zhichcuesava susuna. Naapcachja' Cristona jypa'garra uusaawe'sh cjuẽ'y ĩtyi yuutyna. 17 Tyajũ' nee ĩtyi ũssa' tyãawe'sh yacj ja'ndarraj pe'jna u'jni yu'nja'w tãapj pyãjte cielute Cristo's puuty uyya'. Tyajũ' Cristo yacj nes yu'nja'w bagachteva. 18 Cyaj na'wẽ pta'shni's jiyurra', puuty cviisha'jna mfi'nzewe ñusmée.

1 Tesalonicenses 5

1 Nava bagach quĩi ente quĩiwa'tjeva tyãa yu'sa' pta'shna fi'jwa'j peejyme' yacjtjẽ'jwe'shtyi. 2 I'cue'sha' ew jii i'cue Cristo' quĩj enteva quĩjrráa yũuna yajcymée ũsiyna, pesweeva ma'wẽga cus pyãj yaacynimeete pa'ja' tyã'wẽy. 3 Nasa we'werra': Quĩjva yuumeena, jyuca ewrráa ũstja'w jĩna ũsiyna, tyãa dundte Dyus castigãywa'j ena' pa'jana, u'y nasate ãtsa'atste ma'wẽ acasa pa'jacy tyã'wẽy, atsa' íyuya' ãjameetyna. 4 Nava Cristo quĩiwa'ja's jiimée chji'ndyte yu' ũsmeei'cue, tyãa pa'ga i'cue'sh jypa'yacymée ũsiyna Cristo' cpajcymeena peswée na'wẽ. 5 Tyãa pa'gatey i'cue'sh jyucaysa jiisa eena'tewe'shi'cue, cue'sha' jiimeesa chji'ndyte fi'nzesa na'wẽsameetja'w. 6 Tyãa pa'ga vite nasa deesa na'wẽ fi'nzewa'jsameetja'w, wejyva ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva jypa'yacy ũsuga. 7 Cusrráa deenisa' atsa' tũusa' custewe'shrrac tũ'. 8 Nava cue'sha' eena'tewe'shtja'w na' jypa'yacy fi'nzega, tyãa pa'gatey Dyusa's ũuste pechcanamée yaacywa'ja's jypa'garra peeygãawa'ja'sva ji'ptja'w, sa' ewte neeyũuwa'ja's ũuste ew jiitja'w naa pa'ga. 9 Dyusa' cue'shtyi' castigãyya' sũjrra nvijtme', wejyva Jesucristo nwe'wete ewte neeyũuwa'ja's ji'pjucajncu tyã'wẽ nvijt. 10 Tyãa pa'gac Jesucristo' cue'sh pa'gate paa ya'ducjrra uu, atsa' ãchja' ĩtyi mtja'w yuu meerra' uuníi mtja'w yuu nava bagachte yujva tyãa yacj tyuteme'nja'w. 11 Tyãa pa'ga ñusmée mfi'nzewe. Puuty teechsa na'wẽrraj cchjãachja'jna na'wẽ yũuna ũsi'cue tyã'wẽrráa meswe. 12 Yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'wetstja'w i'cue'shtyi yu'cypejna: Dyus yacj fi'nzewa'ja's pu'chsatyi' ew miipe'jwe. 13 Tyã'wẽ pu'chna ũspa'ga tyãawe'shtyi' wala wechana mpeeygãjwe. Tyã'wẽy vitesa yacjva puuty ewrráa mfi'nzewe. 14 Na'wẽ yũuwa'ja'sva neewe'wetstja'w yacjtjẽ'jwe'shtyi: Mjĩiya' wa'lsaty myu'cypejwe. Dyusna achamée chjãchja yaacysatyi' mecchjãachja'jwe. Dyusna ew jiimeesatyva mpu'chwe. Jyucaysaty peeygãawa'ja's mji'pjuwe. 15 Mpa'yajcywe puuty ewmeerráa yũuna fi'nzemée, wejyva i'cue'sha' puuty teechsa na'wẽrraj ew myũuwe naa quiwete jyucaysa yacj. 16 Bagachteva wechana wẽtrráa mfi'nzewe. 17 Een isa Dyus yacj puuty we'wena mfi'nzewe. 18 Quĩj ñus en pa'tjeva, Dyusa'srráa wechana meswe, tyãa pa'gatey Dyusa' tyã'wẽc fi'nze jytjãasu' i'cue'sh Cristo Jesusa's jypa'gasaty. 19 Dyus Espiritu's iviitunuwe. 20 Dyus caaũusutje'jni's pta'shni's weechnuwe. 21 Wala jypa'yacy pacuena atyajrra ewsarrá's mpa'gawe. 22 Quĩjva ewmeesajũ yu' jyuca mtyuteewe. 23 Dyus ewte caafi'nze'jsa quĩj pcal yujva ji'pjmée vitna pa'jana i'cue'sh cacue ma'c yuu, i'cue'sh ũus ma'c yuu, i'cue'sh yaacyni ma'c yuu nava jyuca, cyaj Jesucristo quĩi ente yuuwemeesa yuune'cue. 24 I'cue'shtyi pa'yasa' ĩshiiwa'jsame' na' tyã' cytey yuuna. 25 I'cue'sha' Dyus yacj meen puuty we'wewe cue'sh pa'gate. 26 Yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysaty meen wechawe Dyusrráana yajcyna. 27 Jesucristo jycaatje', tyã'wẽ i'cue'shtyi neewe'wetstju naa carta's lẽeycajn jyucaysa yacjtjẽ'jwe'sh cshavyte. 28 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'shtyi pu'chjina.

2 Tesalonicenses 1

1 Pablo yaasesa naa carta's fi'jatstju Silvano vite' Timoteo tyãawe'sh yacj, yacjtjẽ'jwe'sh Tesalónica chjambte pcjaacjena ũssawe'shtyi wechana. I'cue'sha' Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sh yacj tyutemée wala ew fi'nzena ũsi'cue. 2 I'cue'shtyi' Dyusa' pu'chjina vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo, tyãa pa'ga Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 3 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sh pa'gate pejca Dyusa's wechawa'j ji'pj yujtja'w, tyã'wẽ yũuni' cyulsame' naa pa'ga. Tyãa pa'gatey i'cue'sh ũusuj Dyusa's yaacynisa' een isa jwee íirráa walaana u'juetsa', naapcachja' teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'jva jwee íirráa pejnana u'juetsa'. 4 Tyãa pa'gatja'w cue'sha' msuuva Dyus luuch pcjaacjena ũsnisu wẽt wechana pta'shi' i'cue'sh ew fi'nzeni's. Tyã'wẽ yuucajníi i'cue'sha' tyacue wala pcyuuni yajtsena ũsrrava, Dyus yacj jypumbamée fi'nzewa'j yu'sa' wa'lmeei'cue ãate caavya'ja'ja'. 5 Dyusa' iiméj wala ewsa' na' tyãasa ne' tyã'wẽ ew fi'nzewa'ja's i'cue'shtyi caavya'ja'ja', tyãa pa'ga i'cue'sha' pcyuuni yajtsena ũsrrava tyajy jycaajna ũsnite pa'jwa'jsai'cue. 6 Nava i'cue'shtyi pcyuusáa yuutyi' ca'tuva Dyus castigãyni yuj yuutyna, 7 sa' i'cue'sh ñuste fi'nzesa yuutyi' jycaasewa'ja's ũsuna cue'sh yã'jrra, tyã'wẽ Jesucristo' tyajy angeleswe'sh yã'jrra cielujũ quĩjrra, 8 Dyusna nwẽese'jmeerra cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's pta'shni'sva nwẽese'jsameety castigãyya' seena' ipy wala yacj quĩjrra tyã'wẽ cue'shtyi jycaasewa'ja's ũsuna. 9 Tyãawe'shtyi' Dyus jycaajna ũsni tashu tyujnderra bagachte yujva peena yu' Dyus yacj puuty uywa'jmeete ñuste castigãyni yuutyna. 10 Naapcachja' na'wẽ cue'sh pta'shni's i'cue'sh jyucaysa jypa'gai'cue tyãa yã'jrra vite' Dyus luuch jyucaysa yacj wala wechana Jesucristo's jypa'gasa yuune'cue tyajy shawendna quĩi ente'. 11 Tyãa sũjrratja'w i'cue'sh pa'gate Dyus yacj puuty we'wena nes yu', Dyusa' i'cue'shtyi pa'yayã'jrra' tyajy cusete jype'jna nes yuucajn. Sa' tyã'wẽy Dyus yacj puuty we'we'tja'w, Dyusa' i'cue'shtyi peeygãawa'ja's pu'vitumée cytey yuurra tyãa yacj jypumbamée fi'nzewa'ja'sva jyuca pu'chcajn, 12 cyaj cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's tuutje'jsa yuune'cue, naapcachja' i'cue'sha' Jesucristo tuutje'jni yuune'cue naasáa cue'sh Dyus vite' Jesucristo peeygãapa'ga yuurráa.

2 Tesalonicenses 2

1 Nava ãchja' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo cue'shtyi pcjacjya' quĩiwa'ja's pta'shitstju, yacjtjẽ'jwe'shtyi wala neewe'wena. 2 I'cue'sha' tjẽymée yu'ptjejna ũsnuwe, isa yujváana sũjna ũucjna, tyã'wẽ Jesucristo quĩiwa'j ena' ãjyã'cj jĩni's, meerrava Dyuscu vyaarra tyã'jĩcaja' jĩváatyna, meerra' Pabloc tyã'wẽ pta'shcaja' jĩváatyna, nmejte' cartava cue'sh fi'jni na'wẽysarrava ĩshiinisa pa'javáana. 3 Nava wej yujva jypumbanuwe ĩshiini's. Tyã'wẽ jypumbacajmén Cristo quĩiwa'j en ãjmeyna nyafyte' Dyusa's uy wẽemée ajtserra tyãa yacj puiiwa'j en cjuẽ'y u'puna, naapcachja' teech pitstjẽ'j echtjẽ'j na'wẽy iiméj seena' canzh pcalsa infiernote acjni yuuwa'jsava vyaana. 4 Tyã' quĩjnava jyuca atsesa yuuna Dyus yase's cysuusni yu'sa', sa' dyuus yatte u'carra cachjiina, andya' Dyustju jĩna jycaajya'. 5 Andya' cytee i'cue'sh yacj nee ũsiy pta'shtju tyã'wẽ Dyusa's atsesa pa'jwa'ja's, atsa' ¿yaaqui'tsmeecue'? 6 Tyã'wẽ yũuwa'j en ãjmeyna, tyãa ewmeesa casejwe'shte quĩj tyã'wẽ yupna ũsteva tyã'sa' jii i'cue i'cue'sha'. 7 Tyãa ewmeesa' paatste mjĩina yã'j ũsa', atsa' naasáa tyãa ewmeesa's yupna neewesa's cutyi'jwa'jrráa yã'j peejya'. 8 Tyajũ isa tyãa ewmeesa' ãate vyaana, nava Jesucristo' tyajy we'wenijurráa naa dundte icjena, sa' peena yu' caavya'ja'jmeena eena' cweetjna quĩini yacj. 9 Tyãa canzh ewmeesa' echtjẽ'j caajni tyã'wẽ pa'jana, tyãasa quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'jana ĩshiina caypumba'jna. 10 Sa' Dyus yuwe isasa's pta'shni's jypa'gasameetyi' tjẽymée caypumba'jana ewmeesarrá's caavya'ja'jrra. 11 Tyã'wẽ Dyus yuwe isasa's pta'shteva jypa'gamée ĩshiina pta'shnirrá's nwẽese'pja'ga, Dyusa' tyãawe'shtyi' jypumbacajn nviituna vituwa'jsa yuucajn. 13 Nava cue'sha' bagachteva Dyusa's wechawa'j ji'ptja'w i'cue'sh ew fi'nzepa'ga. I'cue'sha' Jesucristo peeygãanisai'cue, tyãa pa'gatey Dyusa' nyafiitey tyjityjcu i'cue'sh ewte neeyũuwa'jsaty, atsa' Dyus Espiritu' pcal ji'pjmeesac vitna pa'j yuwe ewsa's jypa'gapa'ga. 14 Tyã'wẽ yuuya'c Dyusa' pa'ya yuwe ewsa cue'sh pta'shpa'ga, cyaj cue'shtyi jype'jsa Jesucristo ũsnite pa'jya' ãjacajn. 15 Tyãa pa'ga, yacjtjẽ'jwe'sh, wej yujva jypumbamée meswe, na'wẽ i'cue'sh yacj ũsrra caapiya'tja'w sa' cartateva fi'jna pta'shtja'w tyãaty pechcanamée. 16 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo vite' Dyus cue'sh Tata peeygãjrra bagachte yujva ptsuwa'jmée wechana ũswa'ja's ũscu 17 tyãa i'cue'sh ũustyi cchjãachja'jana, atsa' quĩjva ewrráa yũuna fi'nzene'cue, we'wewa'j ma'c yuu nava ewsarrá's puuty we'wena.

2 Tesalonicenses 3

1 Nmejte', yacjtjẽ'jwe'shtyi na'wẽtj neewe'we': I'cue'shva ma'wẽcue Jesucristo pta'shni's wechana jypa'ga tyã'wẽy msuuwe'shva jypa'gacajn Dyus yacj mpuutywe'wewe cue'sh pa'gate, 2 cyaj nasa ewmeesa cuseju iyu'nja'w. Tyã'wẽme' jyucaysa yu' Dyusa's yaacysameeta'. 3 Tyã'wẽteva Jesucristo' bagachte yujva i'cue'shtyi' nvijtmée ewmeejũ nwe'wena cchjãachja'jana. 4 Cue'sh pta'shni's na'wẽ yũuna ũsi'cue tyã'wẽrráa nes yuucajn Jesucristo' pu'chjina sũju'tja'w. 5 Sa' Dyus peeygãani's pechcanamée yaacycajn, Jesucristo' caayaqui'jna nes yuuna tyãa na'wẽy chjãchja fi'nzecajn. 6 Yacjtjẽ'jwe'shtyi Jesucristo jycaajni's neewe'wetstja'w: maa yacjtjẽ'jva mjĩimeena sa' cue'sh caapiya'jni'sva cytey yuumeena atsa' tyã'wẽsa yacja' pcjaacjenuwe. 7 I'cue'sha' jii i'cue cue'sha' ma'wẽ yũuna fi'nzesateva. Cue'sha' i'cue'sh yacj ũsrra', mjĩimée yu' fi'nzemeetja'w. 8 Sa' ũ'a's ducjmée yu' fi'nzemeetja'w, wejyva en ma'c yuu cus ma'c yuu nava wala chjãchja mjĩitja'w i'cue'sh maa yujtyva tjãasya'mée. 9 Tyã'wẽ yũu wẽemeevatsa', cue'sha' i'cue'shtyi pu'ch tjãasya' ãjawa'jsatja'w yu'. Nava tyã'wẽ pu'ch tjãasmée mjĩitja'w, i'cue'shva cue'sh na'wẽy yũuna fi'nzecajn. 10 Tyã'wẽ yũucajmeníi cue'sha' cytee ũsrra' na'wẽ yũuwa'ja'stja'w nvijt: Mjĩiya' wa'lsa', ũ'wa'jme' jĩna. 11 I'cue'sh yacj ũssa maaíi yu' quĩj yujva mjĩimée ewmeerráa fi'nzena yuwe csuusu'jna fi'nzewa'ja'srráaty yaaqui' jĩnaty pta'shi'. 12 Jesucristo jycaajni'stja'w juuna' we'wena jycaaja' tyã'wẽ yũusatyi', cyaj tyãawe'sha' chjãchja mjĩirra peecy ũ'wa'ja's uyuutyna. 13 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sha' ew yũuwa'j yu'sa' wa'lnuwe. 14 Meerra' maaíi yu' cytey yuumeeváatyna na'jĩna fi'jatstja'w tyã'sna atsa' maa tyã'wẽ yũusateva ew jiyurra, tyãa yacj pcjaacjenuwe, cyaj tjaameetyna. 15 Nava puiisáa na'wẽ yu' yuunuwe, wejyva zhichcue myu'cypejwe, ma'wẽrrava yacjtjẽ'ja' naa pa'ga. 16 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'sh wẽt fi'nzewa'ja's ũsuna bagachteva, ewrráa caafi'nze'jna. Dyus yacjrráa mfi'nzewe. 17 Pablotj tyã'wẽ wechana fi'ja' andy cuseju. Andy cartatyi' tyã'wẽrrarráatj andy yase's qui'pna fi'ja', tyãasatj na'snava tyã'wẽy fi'ja'. 18 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' pu'chjina i'cue'sh jyucaysaty.

1 Timoteo 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj, tyãasa cue'shtyi nwe'wesa Dyus vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sh caajnisatj, Jesucristo yuurráa nwe'wewa'ja's pta'shsa. 2 Dyus yacj jypumbamée fi'nzesa isa andy nchi'c na'wẽsa Timoteo's fi'jatstju naa carta's. Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Cristo Jesus tyãawe'sh peeygãjrra pu'chte', indya' ewrráa wẽt fi'nzene'nga. 3 Macedonia quiwen u'juetsrra', indya's Efeso chjambtee nvijttju Dyus yuwemée tyãawe'sh ũus yajcyrra fiy caapiya'jsaty yupcajn. 4 Tyã'wẽme', tyãawe'sha' Dyus librute yu' fi'jnimeeteva nyafiitey yatsgawe'sha' tyã'wẽty yũu jĩna yajcyrraty cuentu'ju', atsa' tyã'wẽsaty wẽse'cjamén indya' we'wewa'jsang neeyũu. Atsa' tyã'wẽsarrá's cuentu'jni' Dyus neewe'werra nvijtcu tyãate yu' le'chcuerráa yujva selpi'tsme'. 5 Tyãa pa'gatj na'wẽ yũuwa'jrrá's jycaaja': puuty ya'peeygãawa'ja's isa ĩshiimée ũusuj jyuca yajcyna Dyus yacj yuurráa fi'nzewa'ja'stju neewe'we'. 6 Maaíi yu' tyã'wẽ peeygãawa'ju tyuteerra cuentu selpiwa'jmeesurráaty puuty we'wena fi'nze'. 7 Tyãawe'sha' Dyus libru's jiyuwa'ja's caapiya'jsaty yuu wẽje', nava tyãawe'shíirráa yujva jiyu'tsmeeta' peecy caapiya'jni's tyacue wala chjãchja we'wetsrrava. 8 Jiitja'w Dyus jycaajni leya' ew yuja', ma'wẽ jycaatje' cytey yuusáa yacj yu'. 9 Ew yũuna fi'nzesatyi' Dyus jycaajni leya' tjengwa'j ji'pjme'. Dyus jycaajni leya' na'wẽsarráaty tjengwa'j ji'pja': Dyusna atsesa, Dyusna nwẽese'jsamée, ewmeesa, pcalsawe'sh, Dyusna ũucjsamée, Dyus yuwe'sva weechsa, neywe'shtyi icjsa meerrava nasa ma'wẽsatyva icjsa, 10 ptamumey pcal yũuna fi'nzesa meerrava pitstjẽ'j pwe'sh tyã'wẽ yũusáa, nasaty sũtjrra icjsa, ĩshiisa, Dyus uyte isatj we'we' jĩna ĩshiisa. Sa' Dyus yuwemeesurráa tyã'wẽ puuty we'wena fi'nzeni yu'sa' Dyus leya' yup yuju'c. 11 Atsa' andy caapiya'ja'tj tyã' ĩshiinisame', tyãasaíi Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa's Dyusíi andyna neewe'werra nvijtcu tyãaíirrá'. 12 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's wecha'tj, andya's tyjityrra na'wẽ selpiwa'jsac nvijt tyajy tashte selpiwa'jsane'tca yu' naa pa'ga. 13 Andya' nyafíi yu' ajtserra wẽeshuuna pcyuuya' pacuesaatj yu'. Nava Dyusa' andya's peeygãjrra jypa'gac, jiimeerrane'tca tyã'wẽ yũuna ũsu' naa pa'ga. 14 Tyãasa cue'shtyi jype'jsa pu'chni' andy yacja' iiméj walasa yu'c vite' Cristo Jesus yacj utyaapa'ga tyajy peeygãanisava tyã'wẽycu walasa yu'. 15 Cristo Jesus naa quiwete quĩjc pcalsaty nwe'weya' jĩna pta'shni' ĩshiinisame', atsa' tyã'wẽ pta'shni's nasa jyucaysa isa yujna sũjwa'j ji'pjta'. Nava maateva jytjaacue pcalsa' andytju yu'. 16 Macue tyã'wẽteva, Dyusa' andya's peeygãjc, andy tyacue ewmeesateva Jesucristo' tyã'wẽsa's cjuẽ'ycu wejy peeygãjna jypa'ga sũjcajncu tyã'wẽ yũu. Atsa' maava andy na'wẽy ewmeesa ũsrrava cue'shva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's pejca jypa'gayuju'nja'w sũjcajncu tyã'wẽ yũu. 17 Tyãa pa'ga bagachteva wechana nes yuuwa'j ji'ptja'w jycaajsa ptsuwa'jsame's. Tyã' cue'sh yafyte vyaasame', nava bagachte yujva ptsuwa'jsavame'. Dyus tyãa yuurráa quĩjte yujva shiingwa'jsame'. 18 Andy nchi'c na'wẽsa Timoteo indya's neewe'wetstju, iindy ũuste ma'wẽ ew fi'nzewa'ja's ũusutjena tyã'srráa cytey yuuna, ew yũuwa'jrrá's pa'pchuna Dyusa' pu'chjina sũjna fi'nzecajn. Indy tyã'wẽ ew fi'nzecajníirráaty yacjtjẽ'jwe'shva dyiicjẽy pta'sh Dyus yacj jypumbamée selpiwa'jsa' jĩna atsa' tyã'sa' cytey myuu. 19 Maaíi yu' quĩj tyã'wẽ ewsateva jiirra, qui' quĩj ewmeesateva jiirrava nwẽese'jmeerra, Dyus yacj fi'nzenijũ jypumbaty. 20 Tyã'wẽ yũusa' Himeneo, Alejandro tyãawe'shta'. Atsa' andya' tyãawe'shtyi' echtjẽ'j cusete nvijttju, cyaj Dyusa's atsewe'weya'mée piyaatyna.

1 Timoteo 2

1 Nyafyte' Dyus yacj puuty we'wewa'ja's cjuẽ'ytju neewe'we'. I'cue'sha' nasa jyucaysa pa'gate Dyusa's wechana mneewe'wewe tyãa yacj puuty we'wena, sa' quĩj pẽjyrrava pẽywa'ja'. 2 Tyã'wẽy naa quiwete jycaajna ũssawe'sh jyucaysa pa'gateva Dyus yacj puuty we'wewa'ja', cyaj Dyus pu'chte' tyãawe'sh ew jycaatje', wẽt fi'nzeya' ãja'nja'w quĩjva cuch yuunimée Dyus yacj yuurráa. 3 Cue'shtyi nwe'wesa Dyusa' tyã'wẽ yũuni'scu jytjãasu'. 4 Tyãa pa'gatey Dyusa' quim yujtyva vitu jytjãasu'tsme', jyucaysa ewsa's jiyurra ewte neeyũuni'scu jytjãasu'. 5 Tyã'wẽme', ewte nviitwa'jsa' teech Dyus yuurráa ũsa', atsa' tyã'wẽy Dyus dyi'pte nasaa ju'ngu yuurra we'we pu'chsava teech íirráa ũsa', tyã' Jesucristo' cue'sh cacue's íirráa ji'pjsa. 6 Tyãa Jesucristoc jyucaysa ewte neeyũuwa'ja's vitna pcalsa pa'gate uu tyã'wẽ yũuwa'j en ãjte'. 7 Atsa' tyã'wẽ yũuni's pta'shwa'jsa tyjityrra nviitnisatj, Jesucristo jycaajnisa. Tyãasa andya' ĩshiinimeesa isasa's caapiya'jwa'jsatj, judiu ji'jmée vite nasava Dyus yacj jypumbamée fi'nzecajn. Tyã'wẽ caajnisatj jĩrra' ĩshiija'tsmeetj tyã'sa' Cristo' jiia'. 8 Tyãasatj neewe'we': Nasa msuuwe'shva Dyus yacj puuty we'wewa'j ji'pjta' puiina fi'nzemée Dyus yuurráana ũusuj jyuca yajcyna. 9 Tyã'wẽy u'ywe'shva ropa iijyũni's jypa'yacywa'ja' nasa we'wecajmen. Sa' dycjasa's quindutsrra' tyacue wala vyuu bej qui'pna ew pjeu'jmeeteva ewna. 10 Atjnisava jwee pa'gasa iijyũmeerrava, Dyus yacj ew fi'nzenirráa wejy ewsa', tyãa yacjrráa fi'nzesayã'ja'. 11 U'ywe'sha' wala jypa'yacy wẽse'jna u'pwa'jsata' caapiya'jni's. 12 Nasaa cshavyte u'y we'wewa'ja's ũsme'nja, sa' pitstjẽ'ja's jycaajwa'ja'sva ũsme'nja, wejyva shuuna'rráa u'pwa'jsa'. 13 Tyã'wẽ pitstjẽ'ja's jycaacjameníi, Dyusa' Adana's cjuẽ'ycu pjeu'j, e'suc Eva's pjeu'j. 14 Atsa' Adan ya'ĩshiini yuume', u'ycu ya'ĩshii. Tyã'wẽ ya'ĩshiirrac pcalte wete. 15 Nava u'ya' peecy luuchtyi ew jype'jna Dyus yacjva jypumbamée ew fi'nzerra', ewte neeyũuna.

1 Timoteo 3

1 Isatj we'we': Maava dyuus yatte jycaajwa'ja's jypa'gasa anciano' mjĩi ewsa's jypa'gasa yuuna. 2 Nava cytee jycaajwa'ja's jypa'gasa' quĩjte yujva jypumbamée wala ew fi'nzesa yuuwa'ja', ãjmée yũute yu'cypejni fi'nzewa'jsame'. Sa' peecy nyuu yacjrráa fi'nzesa yuuwa'ja'; quĩjteva jyuca jypa'yacy fi'nzesa yuuwa'ja', sa' zhichcue juuna' yuumée fi'nzesa yuuwa'ja'; paandeesaty yat pqui'jna fi'nzesa yuuwa'ja', sa' ewsa's ma'wẽ caapiya'jwa'ja'sva jyuca jiisa yuuwa'ja'. 3 Tũuna fi'nzesa yuuwa'jme' puii jypacuena, vyu cnaywa'jrrá's yajcyna fi'nzesa yuuwa'jme', wejyva vyu's yajcymée peeygãjna pu'chna ewrráa yũuna fi'nzesa yuuwa'ja'. 4 Peecy yattewe'shtyi ew zhichcue jype'jsa yuuwa'ja', sa' peecy luuchva nwẽese'jna ew fi'nzecajn caapiya'jsa yuuwa'ja'. 5 Tyã'wẽ peecy yattewe'sh yujtyva ew jype'jya' ãjameerra', ¿ma'wẽ Dyus luuch yuutyi' jype'jya' ãjacy? 6 Dyuus yatte jycaajsa' Cristo's u'se jypa'gasa yuuwa'jme'. Tyã'wẽme', wala iiwejch yajcyrra ewmeete weteena echtjẽ'j weteniitey. 7 Nasa Dyusa's jiimeesa cshavysuva wala ew fi'nzesa yuuwa'ja', tyã'wẽ echtjẽ'j cusete weteya'mée, nasa ewmée we'wewe'shte. 8 Tyã'wẽy dyuus yatte pcjaacjesaty tjeng pu'chsa diaconova Dyus dyi'pte wala ew fi'nzesa yuuwa'ja'. Quĩj yũuya' puuty we'werrava ĩshiimée cytey yuusáa yuuwa'ja'. Tũumée fi'nzesa yuuwa'ja', vyuu cnaywa'jrrá's wejy pa'pchuna fi'nzesa yuuwa'jme'. 9 Dyus yacj fi'nzewa'ja's ew jiisa yuuna sa' ũusteva jypumbamée ũstju sũjwa'ja's ji'pjusa yuuwa'ja'. 10 Ma'wẽsateva jiyuya' nyafyte manz en nvijtrra, quĩjteva ewrráa fi'nzeni's uyrra tyã'wẽ dyuus yatte pcjaacjesaty tjeng pu'chwa'jsa nviitwa'ja'. 11 Tyã'wẽy u'yva dyuus yatte selpiina fi'nzesa' Dyus dyi'pte wala ew fi'nzesa yuuwa'ja', vitesaty nuywe'wemée, quĩjteva jyuca jypa'yacy ewrráa fi'nzesa yuuwa'ja'. 12 Dyuus yatte pcjaacjesaty tjeng pu'chsa diacono' peecy nyuu yacjrráa fi'nzesa yuuwa'ja', sa' peecy yattewe'shtyi ew jype'jsa yuuwa'ja'. 13 Tyã'wẽ diaconowe'sha' tyãawe'sh mjĩ's ew mjĩirra', tujtjety fi'nze', sa' Cristo Jesus yacj fi'nzewa'ja's tjaamemée pta'shwa'ja's uyu'ty. 14 Indy yacj puuty uyya' dund yuwe'nja sũju'tj, nava meerra' jytjẽeyuuvá'nja sũjrra naa carta's fi'jatstju, 15 cyaj Dyus yacj fi'nzesa yacj ew fi'nzeya' ma'wẽ yũuwa'ja'sva jiyune'nga. Tyãawe'sha' Dyus ĩtyisa luuchta', tyãasaty isa ewsa's nvijtmée tyãate yuurráa fi'nze'. 16 Cue'sh ewte neeyũuwa'ja's quim yujva jiyunimeec ũsu' tyã'sa' Dyusa' caavya'ja'cj tyã' na'wẽ seena' walasa': Dyusa' nasaa cacue yacjcu vyaa, Sa' Dyus Espiritu we'werra': Tyã' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa' jĩnic yuu. Atsa' Dyus angeleswe'shva uyniisac yuu. Sa' mtee mteeva jyuca pta'shni yuute', Naa quiwete msuuwe'shva maaíi yu' tyãawe'sh ũuste jypa'gaty. Tyajũ' cielute qui' jypa'ganic yuu.

1 Timoteo 4

1 Tyã'wẽ ew ãate caavya'ja'jni yuuteva, maaíi yu' nmej en yuutste' Dyus tashu tyuteetyna echtjẽ'j ĩshiina caapiya'jnite fi'nzeya'. Tyã'jĩnac Dyus Espiritu' ãate pta'shi'. 2 Tyãa nasa ĩshiina caapiya'jsa' yuwejurráa ew we'werra', ũuste yu' ech jycaajnirrá's nwẽese'jna ewsa yu's nwẽese'jsame' 3 na'wẽ jycaajatyna: Cambawa'jme' sa' ũ'tasha's Dyus nvijtcu Dyus nwe'wenisa ewsarrá's nwẽese'jsawe'sh Dyusa's wechana ũ'cajn tyãa ũ'a's tyjityrrarráa ũ'wa'ja' jĩtyna. 4 Tyã'wẽ yuucajmeníi Dyus nviitnisa yu' quĩj ũ'va jyuca ewsa', atsa' ewmeesa' jĩmée ũ'wa'ja', 5 tyãa pa'gatey Dyus yuwete we'werra': Ũ'a' jyuca ewsa' jĩ'c atsa' ũ'a's jypa'garra' Dyusa's wecharra ũ'te', ewmeesa yu'tsme'. 6 Tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzewa'ja's ũuste yu'acjrra isasarrá's caapiya'jni's ew piyarra yacjtjẽ'jwe'shtyi caypumba'jmée jype'jrra', Jesucristo's wala ew selpisaarra tyã'wẽ yuune'nga. 7 Dyus yacj fi'nzewa'jmeerrá's we'weni seelpimeesatyi' nwẽese'jmée, Dyus yacj fi'nzewa'jrrá's chjãchja mpa'pchu. 8 Tyã'wẽme' cacue chjãchjawa'jrrá's pa'pchute', jwee yu' selpi'tsme'. Nava Dyus yacj fi'nzewa'ja's chjãchja pa'pchunisac wejy jytjaacue selpi'. Tyã'wẽsa' naa quiwete ew fi'nzewa'tjec selpi', sa' cieluteva selpiwa'jsaíirrá'. 9 Na'wẽ pta'shni' ĩshiinisame', atsa' jyucaysa nwẽese'jwa'j ji'pjta'. 10 Tyãa pa'gaíirráatja'w pytjaa ya'iiwẽeshuunava chjãchja mjĩ', tyãa pa'gatey Dyus ĩtyisa ũsa' tyã' pu'ch yujuna sũju'tja'w, tyã' naa quiwete nasa jyucaysaty nwe'wesa' tyã'sna ũuste jypa'gasa yuutyi' jyuca. 11 Tyã'wẽ yũuwa'ja's ew caapiya'jwa'j ji'pjngu. 12 Sa' pitstacya' jĩna weechwe'shte wala ew mfi'nze, cyaj Dyusa's jiisawe'sh iindy fi'nzeni's uyrra', tyã'wẽy ew fi'nzecajn quĩjteva ũus yajcyrra mwe'we. Sa' tyãawe'shtyi peeygãjna mfi'nze, Dyus yacj jypumbamée, quĩjte yujva pcalte wetemée. 13 Andy pa'pjcach indya' Dyus yuwe's nasaa cshavyte lẽeyna, yu'cypejna caapiya'jna yuuwa'jrrá's pa'pchuna mes. 14 Indy quĩjteva shiingmée ãjawa'ja's Dyusa' ũscu ancianowe'sh indya's peequinzerra Dyus yacj puuty we'wete tyãatyi' iviituya'mée wala mpa'yajcy. 15 Tyã'wẽ ew fi'nzewa'ja's yuurráa pechcanamée mfi'nze, cyaj indya' Dyus yacj jweeíirráa chjãchjana u'jni's jyucaysa uyuutyna. 16 Peequíi wala mpa'yajcy sa' caapiya'jni'sva tyã'wẽy mpa'yajcy quĩjte yujva shiingmée. Tyã'wẽ yũurra', indyíiva ewte neeyũune'nga, sa' iindy pta'shni's wẽse'jsatyva ewte nviitune'nga.

1 Timoteo 5

1 Indya' tjẽ'jsatyi's juuna' we'wena yu'cypejmée, wejyva peeygãjna ewrráa myu'cypej, iindy tata na'wẽ yajcyna. Sa' pitstacytyiva iindy nyacjwe'sh na'wẽ yajcyna myu'cypej. 2 U'y tjẽ'jsatyva iindy mama na'wẽ yajcyna ewcuẽrráa myu'cypej. Sa' cna'sawe'shtyiva iindy npe'sh na'wẽ yajcyna myu'cypej wala jypa'yacy fi'nzena. 3 Nmi' uute u'yrráa neeyũusaawe'sh quĩjva ji'pjmée pejiina ũssatyi' mpu'ch. 4 Nava tyãawe'sha' nchi'c meerra' ntsun ji'pjuváatyna atsa' tyãa ntsun meerrava nchi'c tyã'wẽ njĩ'ja's jype'jwa'j ji'pjta', neywe'sh ma'wẽne'ta peeygãjna jype'j tyã'wẽy yũuwa'j ji'pjta'. Tyã'wẽc Dyusa' jytjãasu'. 5 Nava nmi' uute' luuch ji'pjmée tyãarráa neeyũusa', Dyus yuurráanaty een isa neewe'wena fi'nze', Dyusa' pu'chjina sũjna. 6 Nava vite' tyã'wẽ yũumée nmi' uuyã'tje' naa quiwetewe'shrrá's yajcyna fi'nzesa' uuníi na'wẽsayã'tja'. 7 Ãchja' nasa ecajuwe'sh ewmée nuywe'wecajmén, na'wẽ yũuwa'ja'sva mcaapiya'j u'yrráa neeyũusáa ji'jty: 8 Tyã'wẽ peecy nwe'shtyi jype'jwa'j ji'pja', sa' peecy yattewe'sh yuutyi' wejy tjaacue tjengwa'j ji'pja', naa cyaj cytey yuumeerra' Dyus luuchtju sũjwa'j ji'pjme' sa' Dyusa's jiimeesate jytjaacuec yuuwesa yuuna. 9 Nmi' uute' u'yrráa neeyũusaatyi' pu'chwa'ja', nava sesenta añu ji'pjsa teech nmi' yacjrráa fi'nzesaty tyã'wẽ pu'chwa'ja'. 10 Tyãawe'sha' bagachteva ew fi'nzesa yuutyna na'wẽ yũuna: luuch ji'pjsarra' tyãaty ew jype'jsa yuutyna, yatte pa'jsaty jypa'gasa yuutyna, yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãjna pu'chsa yuutyna, ñuste pytjaa yuusaty pu'chsa yuutyna, quĩjteva jyuca ewrráa yũuna fi'nzesarráaty pu'chwa'ja'. 11 Nava sesenta añu ãjmée ji'pjsatyi' jypa'gawa'jme'. Tyã'wẽme', qui' imi'wa'jrrá's yaacynite Cristo tashu tyuteetyna, 12 atsa' tyã'wẽ yũurra' yuuwesa yuutyna, tyã'wẽ Cristo yacj fi'nzeya' puuty we'weni's e'scjẽ nviitpa'ga. 13 Sa' tyã'wẽsa' yat iisa pa'jna u'jya' piyaatyna, mjĩiwa'j yu'sa' yaacysamée yuuna. Sa' tyã'wẽrráamée, tyã'wẽ tyãawe'sh we'wewa'jmeesu jyuca we'we pu'chya' piyarra', yuwee csuusu'jsa yuutyna. 14 Tyãa pa'ga nee cna'satey tyãawe'sh nmi' uute', tyãawe'sha' qui' iimi'rra luuch uyrra yatte fi'nzetyna, tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzesaty atsesa nuywe'wecajméntju tyã'wẽ jycaaja'. 15 Tyã'wẽ yũumeerra maaíi yu' Dyusa's pechcanarra echtjẽ'j yacj fi'nzena ũsta'. 16 Dyusna jiisa' nchi'c ma'c yuu meerra' niisa ma'c yuu nava maava i'cue'sh nwe'sh tyã'wẽ u'yrráa neeyũusa's sã'jĩna jype'jwa'j ji'pji'cue, cyaj dyuus yatte pcjaacjesawe'sha' tyacue tjẽysa's uymeetyna tyãa u'ytyi pu'chna, naasáa quĩj nwe'sh yujva ji'pjmeesarrá's pu'chwa'jsata'. 17 Dyus yuwe's pta'shna caapiya'jna nasaty ew jype'jsa' wala ew pu'chni fi'nzewa'j ji'pjta'. 18 Tyãa pa'gatey Dyus libru' na'wẽc pta'shi': Mjĩisa buey yuwe's tundnu iiũ' mjĩicajn jĩ'c, sa' vite ajcjẽva we'werra': Mjĩisa' jypa'gawa'j ji'pja' jĩ'c. 19 Dyus yuwe's pta'shsaty yuuwesa' jĩna nuywe'weni's e'nz meerrava tecj ew jiisa casejmey yu' nwẽese'jnu. 20 Nava isa pcalte dyij fi'nzena ũste jiyurra', juuna' mwe'we jyucaysa cshavyte, cyaj vite wẽse'jna ũssa' ũucjrra pcalte fi'nzemeetyna. 21 Dyus vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo vite' Dyus angel tyjitynisa tyãawe'sh dyi'pte tyã'wẽ yũuwa'ja's cajatstju, ãjmée yũusatyi' jyucaytyi tyãa na'wẽrrarráa we'wena yu'cypejcajn. 22 Jiyumey yu' quim yujnava dyuus yatte jycaajwa'jsa qui'pnu. Tyã'wẽ jiyumey jycaajwa'jsa qui'prra', tyajy pcala's sũtj pu'chsa yuune'nga. Quĩjva ewmeesa yu's jyuca mpa'yajcy. 23 Nava tutyj wala ãtsa'ng tyãa pa'ga yuurráa yu'rrá's yu' tundymée, uva yu' pusmeesa yu's le'chcue mtundy. 24 Maaíi yu' tyãawe'sh pcala' wala ãate ya'jiyu'ty paapẽjymeeteva. Nava vite' ya'jiyu'tsmeeta', tyã'wẽsa' nmej ente yã'jrráa ya'jiyuna. 25 Tyã'wẽytyi ew yũuna fi'nzenisava ãate ya'jiyu', sa' ew yũuna fi'nzenisa dund yu' ãate ya'jiyumeerrava, bagachteva vyaamée yu' neeyũumeetyna.

1 Timoteo 6

1 Selpiisá' i'cue'sh patron yacj wala jypa'yacy nwẽese'jna mfi'nzewe, Dyusa's atsewe'weni yuucajmén vite' cue'sh caapiya'jni'sva tyã'wẽy ewmée we'wecajmén. 2 Sa' selpisaawe'sh i'cue'sh patron maaíia' Dyusa's jiisa váa yuuna atsa' tyã'wẽ cue'sh yacjtjẽ'j íirrá' sũjrrarráa le'chcue nwẽese'jmée fi'nzewa'j ji'pjmeeta', wejyva jweeíirráa ew selpiwa'j ji'pjta', tyãa pa'gatey Dyusna jiisatyíirráa wejy ew pu'chna selpiwa'ja' peeygãjna. Tyã'wẽ yũuwa'ja's pta'shna mcaapiya'j. 3 Maaíi yu' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo caapiya'jni'smée, fiy váa pta'shina cue'sh caapiya'jni'svamée, 4 sa' tyã' ũuste iiwejch yaacysa quĩjva jiimeesarra tyã'wẽ yuuna. Naasáa tyã' luucu na'wẽ quĩjva seelpimeesurráa we'wena fi'nzesa yuuna atsa' tyã'wẽ yũupa'gac vitety ewmée yũuwa'j caseje': atseyaacyni, puiini, wẽeshuni, nasa ewsaty ewmeesata' sũjna fi'nzeni, 5 puiiwa'j ptsuwa'jmeec caseje', tyã'wẽ nasa Dyusa's jiimeesawe'sh yacj. Sa' ewmée caapiya'jsawe'sha' Dyus yacj fi'nzeni jĩnisa' vyuu cnaynisana sũju'ty. Tyã'wẽsa yacja' pcjaacjenu. 6 Tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzenisa' naa quiwete iiméj wala ji'pjunisate jytjaacue walasa' quĩjva ji'pjmeerrava wẽt fi'nzesa yacj yu'. 7 Tyãa pa'gatey cue'sha' naa quiwete quĩjva ji'pjmeetja'w pa'j na' quĩjva ji'pjmée caseje'nja'w. 8 Tyã'wẽ quĩjva ji'pjmeerrava ũ'wa'j vite' atjwa'j ropa tyã'wẽsaty ji'pjrrarráa wechana fi'nzewa'j ji'ptja'w. 9 Nava tyã'wẽ yaacysame' maaíi yu' wala ji'pju wẽenirrá's yaacysa' ewmeetety wete', ewmée yũuwa'jrrá's yaacypa'ga. Sa' tyã'wẽ yaacynisa' nasaty ewmeete caaivitu'jsarrá'. 10 Tyã'wẽ vyurrá's wejy tjaacue yaacypa'gaíirráac quĩjteva jyuca ewmée yũuwa'jrrarráa caseje'. Tyãa pa'ga maaíi yu' vyuu ji'pju wẽenirrá's yaacysa' Dyus yacj fi'nzenijũ tyuteerra wala ñusterráa fi'nzena ũsta' peequíi. 11 Nava indya' Dyusna nwẽese'jsang naa pa'ga tyãa ewmeejũ jyuca tyuteerra quĩjte yujva jypumbamée Dyusrráana yajcyna vitety peeygãjna tjẽysa pa'tjeva tyãatyi' yajcymée ũusuj jyuca manvijt ewmeesa's. 12 Dyus yacj tyutemée fi'nzewa'ja'srráa chjãchja mpa'pchu, bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja'srráa yajcyna. Tyã'wẽ yuucajníirráac Dyusa' pa'ya, atsa' indya' jyucaysa dyi'pte Dyus yacjrráa fi'nze'nja jĩnang we'we. 13 Dyusa' na'wẽ ĩtyi fi'nzewa'ja's peesu'c quĩjquĩjrraj ũsna tyãaty jyuca vite' Jesucristova Dyus Nchi'ctju jĩna ãate pta'shcu Poncio Pilato tashte tyã'wẽ yuusaawe'sh dyi'pte ãchja' indya's jycaajatstju: 14 Andy ma'wẽ jycaajni's cytey nwẽese'jene'nga quĩjte yujva jypumbana yu'ptjejmée cue'shtyi jype'jsa Jesucristo quĩjpcach. 15 Jesucristo quĩiwa'j en ãjte', Dyusa' Jesucristo's caavya'ja'jana, tyãa pa'gatey Dyus yuurráa quĩjteva jyuca ãjawa'jsa tyãa yuurrá', sa' Maa jycaajsateva jytjaacue jytujtjesa', Maateva jytjaacue chjãchjasa. 16 Tyãa yuurráa uuwa'jsame', eena' cweetjnite quim yujva utyaaya' ãjanimeete ũssa. Tyã'sa' maa pitstjẽ'j yujva iiuymeetyna sa' ãchpcach iiuymeeta'. Tyacue seena' walasa tyãa yuurrá's tuutje'jni yuuwa'ja', bagachte yujva ptsuwa'jmeesa's. 17 Naa quiwete ji'pjsatyi' mwe'we, ji'pjuwa'jrrá's pa'pchuna iiwejch yajcyna fi'nzecajmén. Tyã'wẽme' ji'pjunirrá's yaacyni' wala cyulsata', wejyva Dyusa'srráa yaaquityna, tyãa pa'gatey tyã' ĩtyisa', cue'sh quĩjrraj peejini'sva peejymée jyuca ũssa. 18 Ew yũuwa'jrrá's mcaaj, cyaj tyãawe'sh ew yũunirrá's ji'pjsa yuutyna, sa' tyãawe'sh ji'pjuni's vitety jytyujndeya'va piyaatyna. 19 Tyã'wẽ yũurra' cielute jypa'gawa'ja's jyaawsa yuurra, bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's jypa'gasa yuutyna. 20 Timoteo, indyna neewe'weni's mpa'yajcy. We'weni quĩjva seelpimeesatyi' wẽse'jnu, sa' Dyus yuwete jytjaacue jiisatja'w jĩna weechsatyva nwẽese'jnu. 21 Tyã'wẽ yũumeerraíi maaíi yu' tyã'jĩna we'wesa yacj u'jsa' jypumbana ũsta' Dyus yacj fi'nzenijũ. Tyã'wẽ yũucajmén, Dyusa' indya's pu'chjina.

2 Timoteo 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pablo yaasetj. Tyãasa Dyus caajnisatj, tyã'wẽ Cristo Jesusa's jypa'gate', tyã' ĩtyi fi'nzewa'ja's ũswa'jsa' jĩna pta'shcajn. 2 Andy nchi'c na'wẽsa Timoteo indya's fi'jatstju, Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sh peeygãjrra pu'chte', indya' ewrráa wẽt fi'nzene'nga. 3 Cus ma'c yuu en ma'c yuu nava bagachteva Dyus yacj puuty we'we iisatj indya's yajcyna Dyusa's wechá', andy ũuste quĩj pcal yujva ji'pjmée tyã'srráanatj selpi' andy yatsgawe'sh ma'wẽne'ta selpi' tyã'wẽy. 4 Indy pytjaa ũ'nena neeyũuni's wala yaaqui'tj, tyãasatj indy yacj puuty uyvatsa' iiméj wala wechawa'ja's ji'pju'nja'w sũju'. 5 Indya' Dyusa's ũusuj jyucang yaaqui' tyã'sa' jiitj, nyafiia' iindy neepenzh Loida vite' iindy mama Eunice tyãawe'shtyi tyã'wẽ yaacywa'ja's ji'pju', nava ãchja' tyã'wẽ yaacywa'ja's indyva ji'pjne'nga sũju'tj. 6 Tyãa pa'gatj indya's yu'cypeje' na'wẽ andy indya's peequinzerra Dyus yacj puuty we'wete', Dyusa' ũscu indy quĩjteva shiingmée fi'nzewa'ja's, atsa' tyãatyi' jweeíirráa pechcanamée pa'pchuna mfi'nze. 7 Dyusa' cue'sh ũucjna fi'nzewa'ja's ũsme', wejyva ũucjmée chjãchja yajcyna peeygãjna peequíi ew fi'nzewa'j tyã'wẽsatycu ũs. 8 Tyãa pa'ga tjaamena ũucjnu cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' nwe'wesa yuja' jĩna pta'shwa'ja's, sa' Jesucristo's selpiipa'ga andy preesu ũstju tyãa pa'gava tjaamenu. Dyus yuwe ewte nviitwa'jsa's pta'shpa'ga ñuswa'j en pa'tjeva tyã'sa' yajcymée, Dyusa' andya's cchjãachja'jana sũjnarráa mes. 9 Dyusa' cue'shtyi nwe'werra tyjitycu, tyajy dyi'pte quĩj pcal yujva ji'pjmée fi'nzecajn. Nava tyajy dyi'pte cue'sh ew yũupa'ga tyã'wẽ tyjityme', naasáa tyajy jytjãasni' tyã'wẽc yu' naa pa'garráac cue'shtyi' peeygãjrra tyjityj, tyã'wẽ Cristo Jesus yacj utyaapa'ga. Naa quiwe meetey Dyusa' cue'shtyi peeygãjc. 10 Nava tyajy peeygãani' cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo quĩinijũc isa ãate vyaa. Tyajuc Jesucristo' uuwa'ja's cnayrra qui' ĩtyi yuuwa'ja's vit, sa' ãate caajiyu'cj bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's. Tyã'wẽ yũuni'scu Cristo yuwe ewte nviitwa'jsa' pta'shi'. 11 Atsa' tyãa Cristo yuwe's pta'shcajncu andya's Dyusa' nvijt, judiu ji'jmée vite nasatyva caapiya'cjan. 12 Tyãa pa'gatj tyacue wala tjẽyte fi'nze'. Nava tjaame'tsmeetj, tyãa pa'gatey jiitj quim tyã'wẽ andy yacj pu'chna ũsteva, sa' ew jiitj Cristo tashte ũswa'j en ãjpcach tyã' andy neewe'weni's cytey yuuna nes yuuna. 13 Atsa' indya' andy ma'wẽtca ew caapiya'j tyã'wẽrráa mfi'nze, sa' Dyusa's ũusuj jyuca yajcyna peeygãawa'ja'sva ũuste ji'pjngu Cristo Jesus yacj fi'nzepa'ga tyãatyi's pechcanamée mfi'nze. 14 Indyna Dyus neewe'werra nviitni's wala ew mpa'yajcy pechcanamée, atsa' Dyus Espiritu cue'sh ũuste ũssa' pu'chjina. 15 Indya' jiiyã'jne'nga, Asia quiwesuwe'sh jyucaysa andya's tjengmée nvijttyi, vite' Figelo Hermógenes tyãawe'shva tyuteety. 16 Tyã'wẽteva Onesíforo yu' manz usva andya's cviisha'cj andy preesu ũsteva tjaamemée. Tyãa pa'ga Cristo' Onesíforowe'shtyi' nwe'wena. 17 Tyãasaíic tyã' Romate ũsrra', andya's uypcach pacuena pa'j. 18 Tyã'wẽ ew yũupa'ga Cristo tashna u'jwa'j en ãjte', Dyusa' deweena. Indya' ew jiing tyã' cue'shtyi wala pu'chsa' Efesote.

2 Timoteo 2

1 Andy nchi'c na'wẽsa indya' Cristo Jesus pu'chni's jypa'garra Dyus yacj chjãchja mfi'nze. 2 Nasa maanzcuẽesa cshavyte andy ma'wẽne'tca pta'sh tyãa pta'shni'síirráa mcaapiya'j Dyus yacj ew fi'nzesaty, cyaj tyãawe'shva vitety tyã'wẽyrráa caapiya'jatyna. 3 Indya' Jesucristorrá's nwẽese'jsa yã'jrra', ñuswa'j en tjẽysa pa'tjeva tyãatyi' ũucjmée chjãchja myajcy. 4 Soldauva ma'wẽga vitesu yu' nwẽese'jmée soldau npiitstjẽ'j jycaajnirrá's nwẽese'je' tyã'wẽy myũu. 5 Tyã'wẽy cnayya' pweesa'sava ma'wẽ jycaatje' cytey nwẽese'jna pa'pchumeerra yu', quĩj yujva cnaymeena. 6 Mjĩisava nyafyte' mjĩiwa'ja's cjuẽ'y chjãchja mjĩiwa'j ji'pja' uutjash tjẽ'tje' ũ'wa'j uyya'. 7 Andy we'wenityi's jiyuya' ũus myajcy, atsa' Jesucristo' caajiyu'juna jyuca. 8 Ãchja' Jesucristo' jycaajsa David ji'j uurrava qui' ĩtyi yuuc tyã'sna myajcy. Andya' tyã'snatj pta'shi' ewte nviitwa'jsa' jĩna. 9 Tyã'wẽ Cristo yuwe ewsa's pta'shpa'ga yuurráa preesu ũstju yuuwesa na'wẽ tundni pytjaa yuuna. Nava Dyus yuwe yu's tund-ya' ãjameetyna. 10 Tyã'wẽ Dyus yuwe's yup-ya' ãjawa'jme' atsíirráatj andy ñuswa'ja's ũucjmée Dyus yuwe's pta'shi' Dyus tyjitynisa nwe'wewa'j ũstyna tyãawe'shtyi peeygãjrra, cyaj Cristo Jesus yacj utyaapa'ga tyãawe'shva ji'pjutyna ptsuwa'jmée wechana ewte ũswa'ja's. 11 Na'wẽ yũuwa'ja's pta'shnisa' ĩshiinisame': Cristo's ũuste jypa'garra uurra', tyãa na'wẽy ĩtyi fi'nze'nja'w. 12 Macue ñuste fi'nzewa'ja's ji'pjurrava, cielute tyãa yacj jycaajwa'j yu'sa' iviitume'nja'w. Tyã'wẽ yũumée wa'luvá'nja'w atsa' tyãava cue'shtyi' jypa'gameena. 13 Meerra' cue'sha' tyãa yacj cytey yuumeevá'nja'w, nava tyã' tyajy puuty we'weni's cytey yuuna nes yuuna. Tyãa pa'gatey Dyusa' tyajy puuty we'weni's ĩshiiwa'jsame'. 14 Yacjtjẽ'jwe'shtyi yu'cypejni's mcaayaqui'j Dyus dyi'pte, cyaj selpiwa'jmeesu we'wenirrá's ũuscha pasna fi'nzemeetyna. Tyã'wẽsa' selpi'tsme', naasáa wẽse'jsaty caypumba'jsarrá'. 15 Dyus dyi'pte quĩjte yujva shiingmée wala ew fi'nzewa'jrrá's mpa'pchu, Dyus yuwe's jypumbamée pta'shna, mjĩisava ma'wẽga ew mjĩirra' tjaame'tsmée tyã'wẽy myũu. 16 Selpiwa'jmeesurráa we'wena caapiya'jnity mpa'yajcy. Tyã'wẽme' tyã'wẽ caapiya'jsa' jweeíirráaty een isa jypumbana ewmeete wetena u'jue'. 17 Naapcachja' tyãawe'sh caapiya'jni yu' jweeíirráa mteeva jyuca suwna u'juena. Himeneo vite' Filetowe'sha' tyã'wẽ yũusaty yu'. 18 Tyãasaty isa pta'shnijũ yu' jypumbarra uusaawe'sh ĩtyi yuuwa'j ena' scjẽwyã'cj jĩna caypumba'jna ũsta' Dyus yacj fi'nzesaty maaíityi's. 19 Nava maarraj tyãa jĩiteva ew jiyucajn Dyusíi na'jĩna we'werrac nvijt: Dyusa' jiia' maarraj tyãa jĩiteva jĩ'c. Sa': Jyucaysa Dyus yacj fi'nzesa' ewmeejũ jyuca tyutewa'jsata' jĩ'c. 20 Miiyajcy: Teech yatte' iijyũnisa vyuu bej vyuu chijme tyã'wẽ ewsarráa ũsmeeta'. Cyteea' achamée selpisáa fytũu, quiwe mityjva ũsta'. Nava iijyũni ewsa' ewsarrá's selpiwa'jsa', atsa' achamée ewsa' ewmeesurráa selpiwa'jsata'. 21 Tyã'wẽ Dyus cusete ew selpi wẽerra', ewmeejũ jyuca tyuteerra bagachte yujva pcalte wetemée Dyus yacj yuurráa fi'nzewa'ja'. Tyã'wẽ yuurráa selpiiya' ya'ãjana quĩjteva ew yũuwa'ja's. 22 Indya' pitstacywe'sh ewmée yajcyna fi'nzenijũ tyuteerra quĩjte yujva jypumbamée ewrráa mfi'nze, Dyusrráana yajcyna, maa yacjva ewrráa fi'nzena peeygãjna Dyusa's ũusuj jyuca neewe'wesawe'sh yacj utyaarra. 23 Yuwe quĩjteva selpiwa'jmeesatyi' nwẽese'jnu, yuwe tyã'wẽsatyi' jiiyã'jng puiiwa'jrráac caseje'. 24 Tyãa pa'gatey Dyusa's selpisá' puiisu fi'nzewa'jme', wejyva jyucaysa yacj ewrráa yũuna fi'nzewa'ja'. Sa' ew caapiya'jsa yuuwa'ja', ewmée nuywe'wenity yajcymée. 25 Tyã'wẽ ũusuj jyuca peeygãjna atsesaty yu'cypejwa'ja', Dyusa' tyãawe'sh ewmée yaacynity yu'ptjejrra ewsa's caajiyu'jvatsa' sũjna. 26 Cyaj echtjẽ'j cusete fi'nzeni's jiyurra', tyãajũ iyuya' ãjatyna. Tyã'wẽme' echtjẽ'ja' ma'wẽva suwya' ũsa'.

2 Timoteo 3

1 Nmej en yuutste', en ewmeesa ũucjũucjsa pa'jana atsa' tyã'wẽ yũuwa'ja's jii mfi'nze. 2 Nasa' peecy wẽt fi'nzewa'jrrá's pa'pchurra', vite yuutyi' atsesa, vyuurrá's wejy yaacysa, iiwejch we'wena fi'nzesa, Dyusa's atsewe'wesa, neywe'shtyi nwẽese'jmée, ew yũuteva ca'tu yu' wechasamée, Dyusa's yujva nwẽese'jya' yaacysamée, 3 vitety peeygãawa'j yu'sa' ji'pjmeesa, ewmée nuywe'wesa, peecy cacueju ewmée yũu wẽenirrá's tjaacue yaacysa, quĩjva ewsa yu'sa' jyuca ajtserra seena' pcyuusáa, 4 ãate yu' ew we'werrava e'sga yu' quiicje'jna fi'nzesa, yuwe ewmée casejwa'jsurráa we'wena fi'nzesa, ew ũus yajcymey quĩjva yũusáa, iiwejch yaacywa'jrrá's ji'pjsa, Dyusna pacuepcachte naa quiwete wẽt fi'nzenirrá's pacuesáa, 5 Dyusa's yaacysa na'wẽ yuj yuuna fi'nzetyna, nava isa ũuste yu' Dyusa's ji'pjmée yuutyna. Nasa tyã'wẽsaty mpa'yajcy. 6 Tyã'wẽme' tyãawe'sha' maaíi yu' yat-su pa'jrra ĩshiijatyna u'y ew fi'nzewa'j yu'sa' ji'pjmeesa pcalterráa fi'nzesaty. Tyãa u'ya' quĩj yũu wẽeni'sva jyuca jiyu wẽenite 7 caapiya'jni's jypa'garrava, isa ewsa yu'sa' jiyuya' ãja'tsmeeta', pcalterráa fi'nzepa'ga. 8 Ma'wẽta dyijyuusáa e'nzsa Janes Jambres tyãawe'shva Moisesa's ajtse, tyã'wẽy tyãa pitstjẽ'jwe'sha' isasa yu'sa' atsetyna. Tyãa pa'gatey tyãawe'sh ũus yaacyni' jyuca suwenia', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' ji'pjmeeta' naa pa'ga. 9 Nava tyãa pitstjẽ'jwe'sha' jwee yu' quĩjva yũuya' ãjameetyna, tyãawe'sha' quĩjva jiimeesate jiyuyã'jrra', nasa' jyucaysa jwee yu' nwẽese'jmeetyna naa pa'ga, ma'wẽta e'nzsa Moisesa's atsesava quĩjva yũuya' ãjamée tyã'wẽy. 10 Nava indy yu' andy caapiya'jnity jypumbamée ũsngu. Indya' jiing andy ew fi'nzeni, Dyusrrá's selpiiya' yaacyni, Dyusa's pechcanamée yaacyni, macue tjẽysa vyaateva tyãatyi' yajcymée fi'nzeni, peeygãjnarráa fi'nzeni, ma'wẽtca maa sũjmée wantãyi' tyacue ajtserra pcyuuni yuurrava. 11 Indya' peecy jiing Antioquía, Iconio, Listra chjambsu andyna pcyuuna atsenityi'. Nava Dyusa' tyãasu jyuca nwe'wec. 12 Atsa' maava Cristo Jesusa's selpiiya' utyasa' pcyuuni yuutyna. 13 Naapcachja' ewmeesa ĩshiisa' jweeíirráa ewmée yũuna u'juetyna, atsa' ya'ĩshiisa' jweeju vitetyva ĩshiina u'juetyna. 14 Nava indy yu' iindy piyanijũ wej yujva tyutemée mfi'nze, tyãa pa'gatey wala ew jiing indya's quim caapiya'tjeva. 15 Le'chcuẽjũjy Dyus yuwe's jiyung tyã' Cristo Jesus yacj fi'nzerra ewte pa'jwa'ja's caajiyu'juna. 16 Tyãa pa'gatey Dyus libru' jyuca Dyus caaũusutje'jnisarrarráata', tyãasa seelpisata' ewmée yũucajmén yu'cypejya', jypumbamée ewrráa caafi'nze'jya'. 17 Cyaj Dyus yacj fi'nzesa' quĩjteva shiingmée piyarra ewrráa yũuna fi'nzetyna.

2 Timoteo 4

1 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo jycaajsa yuurra yujna ĩtyisaty vite' uusaaty pcjacjrra quĩj yũusateva we'weya' tyajy dyi'pte vite' Dyus dyi'pte wala ew neewe'wetstju 2 Dyus yuwe's pta'shwa'ja's. Bagachteva pta'shna nes myuu. Pta'shwa'j en yu'sa' iviitunu, caajiyu'jna, ewmée yũucajmén we'wena, yu'cypejna. Bagachteva wa'lmée mcaapiya'j. 3 Tyã'wẽme', en ãjana, atsa' tyãjũyã'ja' nasa' jypa'gaya' wa'lutyna Dyus yuwe ewsa's macue pta'shteva. Naasáa tyãawe'sh ũus pẽyni's caapiya'jwa'jsarráa maanzcuẽeva pacueetyna. 4 Isa caapiya'jni yu'sa' e'scjẽ nvijtrra, quĩjva naa quiwete cuentu'jnirrá's nwẽese'jetyna. 5 Nava indya' jypumbamée fi'nzewa'ja's mpa'yajcy, ñussa pa'tjeva chjãchja mfi'nze. Sa' Dyus yuwe's pta'shwa'tje yuurráa mfi'nze, iindy mjĩia's wej yujva nviitnu. 6 Tyã'wẽme', andya' ãchja' icjwa'jrráa yã'j ũstju, andy uu ena' utya ũsa'. 7 Nava andya' ewmeesa yacj puiiwa'ja's andy yuj cnaytju, Dyus neewe'weni andy pta'shwa'ja's jyuca cytey yuutj, sa' Dyusa's yaacywa'ja's le'chcue yujva iviitumeetj. 8 Tyã'wẽ Dyus dyi'pte ew selpiina fi'nzepa'ga peeswa'j cielute jyaawni ũsa' tyã' andya's ũytjasna ũsa'. Tyã'sa' cue'shtyi jype'jsa cjuẽs ewsa tyajy quĩiwa'j en ãjte, andya's ũsuna. Sa' andyrráana ũsmeena; tyajy quĩiwa'j ena's wechana ũytjasna ũssa yuutyi' jyucaysaty ũsuna. 9 Ma'wẽteva en cutyi'jrra dund myuj andya's tjengya'. 10 Tyã'wẽme', Demasa' andya's tjengmée u'cj Tesalónican, tyã' naa quiwetewe'shrrá'scu wejy wendyi' tyãasac tyã'wẽ yũu. Crescente' Galacia quiwencu u'j, naapcachja' Tito' Dalmacia quiwencu u'j. 11 Atsa' Lucas yuurráa andy yacj ũsa'. Marcosa's pacuerra pe'jrra myuj, ayte andya's mjĩi pu'chcajn. 12 Tíquico's Efeso chjambnatj caaj. 13 Indya' yujrra', andy atyj Troas chjambte Carpo yatte nvijttju tyã'sa' jyũrra yuweene'nga. Sa' libruty vite' fi'jni etstyi wejy pechcanamée jyũne'nga. 14 Tsam tutsa Alejandro' andya's wala ewmée yũuc. Nava tyã'wẽ yũupa'ga tyã'sa' Dyus jiina. 15 Indya' mpa'yajcy tyãa pitstjẽ'ja's. Tyã'wẽme', tyã' wala atsesa yuuc cue'sh pta'shni's. 16 Andya' nyafyrraj andy ma'wẽsarrava cjuẽswe'sh tashna pasya' u'tje', quim yujva andy ju'ngu yuumeeta', andyrráanaty nvijt. Tyã'wẽ yũuteva, tyãawe'shtyi' Dyusa' peltunãyvatsa' sũju'tj. 17 Macue tyã'wẽ yũuteva, Dyusa' andya's pu'chcu ñuscajmén, cyajtj Cristo yuwe ewte nviit-sa's pta'shya' ãjarra judiu ji'jmée vite nasa maanzcuẽesatyva cwẽese'jya' ãja. Dyusa' tyã'wẽc andya's nwe'we león yuweju. 18 Sa' tyã'wẽrrarráa ewmeejũ jyuca nwe'werra jyaawuuna cielute tyajy jycaajna ũsnitewe'sh. Wala yuj wecha yuja' tyã'wẽ ew yũupa'ga. 19 Ãchja' yuwe meen wecha Prisca vite' Aquila vite' Onesíforowe'shtyi. 20 Erasto' Corintote neeyũuc, atsa' Trofimo's Miletotetj nvijt ãtsa'c tyãa pa'ga. 21 Nus pa'jwa'j en ãjmeyna yujya' mpa'pchu. Indya's yuwe wechaa caja'ty Eubulo vite' Pudente vite' Lino vite' Claudia vite' yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysa. 22 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' indy yacj nes yuuna, atsa' Dyusa' i'cue'sh jyucaysaty pu'chjina.

Tito 1

1 Andya' Dyusna selpisáa Pablo yaasetj, Jesucristo jycaajnisa. Tyãasa Jesucristo tashte nuypa'jwa'jsatj Dyus tyjitynisa ũstyna tyãawe'shtyi, cyaj tyãawe'shva Dyus yuwe isasa's jiyutyna, 2 bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjuya' sũjna. Tyãa ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's Dyusa' peesya' neeyũuc Dyus ĩshiisamée naa quiwe meetey. 3 Tyãasac tyãa ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's en ãjte', caajiyu'j cue'shtyi nwe'wesa Dyusa' andyna pta'shwa'jsa nvijtrra. 4 Naa carta's fi'jatstju Tito andy nchi'c na'wẽsang naa pa'ga. Tyãasa e'nzsay tyãa na'wẽrrarráa Dyusa's jiisatja'w. Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo tyãawe'sh peeygãjrra pu'chte', indya' ewrráa wẽt fi'nzene'nga. 5 Mar pyãjte Creta quiwete indya's nvijttju andy ma'wẽ neewe'weni's cytey yuucajn. Tyãa pa'gang indya' cytee yuwe puuty we'wena jyã'jnimée neeyũuc tyãaty pjeu'jna jyã'jrra chjamb iisa dyuus yatte jycaajwa'jsa ancianowe'sh pacuerra qui'pna yuuwa'jsa neeyũu. 6 Anciano neeyũuwa'jsa' wala ew fi'nzesa yuutyna jypumbate yu'cypejni yuuya'mée. Sa' peecy nyuu yacjrráa fi'nzesa yuuwa'ja'. Atsa' tyãawe'sh luucha' Dyusa's nwẽese'jsa yuuwa'ja', tyã'wẽ Dyusa's nwẽese'jmée ewmeety yũuna fi'nze' jĩni yuuya'mée. 7 Dyuus yatte jycaajwa'ja's jypa'gasa' Dyus mjĩia's tjengwa'jsata', tyãa pa'ga wala ew fi'nzewa'j ji'pjta'. Vitety ũuscha we'wena juuna' tjengna fi'nzewa'jme'. Tũuna, puii jypacuena, vyuurrá's yajcyrra mjĩiwa'jme'. 8 Tyã'wẽ yũumée, ew yũuwa'jrrá's yajcyna fi'nzewa'ja', pa'jsaty yat pqui'jna, ew ũus yajcyrra we'wesa, Dyus dyi'pte ew fi'nzesa, Dyus yuurrá's selpisáa, ma'wẽ fi'nzewa'ja'sva peequíi wala jypa'yacywa'ja'. 9 Dyus yuwe isasa pta'shni yuuc tyãate yuurráa tyutemée fi'nzewa'ja', vite jypumbasaty ewsa's caapiya'jna cchjãachja'jya', sa' Dyus yuwe isasa's atsewe'wesatyva ew caajiyu'jya'. 10 Tyã'wẽme', Dyusa's atsesa seena' wala ũsta', selpimeesarrá's we'wena nasaty caypumba'jna. Nava judiuwe'sh wejy tjaacue tyã'wẽ yũuna ũsta'. 11 Tyãawe'sh ĩshiini yuwe's jyucate cwe'we'jmée yuumeete', yat iisa jyuca caypumba'jna ũsta' ewmeesarrá's caapiya'jna vyuu cnaywa'jrrá's yajcyrra. 12 Tyajíic teech wala jytujtjesa cyteewe'sh tyajy nwe'shíirráaty na'jĩna we'we: Cretawe'sha' wala ĩishijta', weesweesata', watycuẽ nũ'sarráata' jĩnac fi'j. 13 Tyã' isa yuj we'wec. Tyãa pa'ga tyãawe'shtyi' juuna' mwe'we, cyaj Dyus yacj jypumbamée jweeíirráa chjãchjana u'jrra, 14 judiuwe'sh ĩshiina cuentu'jni's nwẽese'jmeetyna, sa' Dyus tashuj tyuteerra fi'nzesa jycaajnityva nwẽese'jmeetyna. 15 Maava ũuste ewsa's ji'pjsa', ew yaacywa'j yuurrá'scu ji'pju'. Nava maava ũuste ewsa's ji'pjmeesa', ewmeesa yuurrá'scu yajcyna fi'nze', tyãa pa'gatey tyãawe'sh ũus yuu jyuca ewmeena naa pa'ga. 16 Dyusa's jiitja'w jĩ'ty, nava Dyusa's jiisa na'wẽ yu' fi'nze'tsmeeta', naasáa seena' canzhsarráata', Dyusna ajtsena quĩjva ewsa yu'sa' caavya'ja'jya' ãjasameeta'.

Tito 2

1 Nava indya' Dyus yuwe ma'wẽ jycaatje', tyã'wẽyrráa caapiya'jna mes. 2 Tyã'wẽme' pitstjẽ'j tjẽ'jsawe'sha' quĩjteva jyuca jypa'yacy fi'nzewa'ja's piyawa'j ji'pjta', quĩjsuva cytey yuuna, ũus yajcyrra jypa'yacy we'wena, Dyus yuurrá's ũusuj jyuca yajcyna, peeygãawa'ja's pechcanamée, macue tjẽysa pa'tjeva tyãatyi' ñusmée fi'nzena tyã'wẽ piyawa'j ji'pjta'. 3 Tyã'wẽy u'y tjẽ'jsawe'shva peequíi wala jypa'yacy zhichcue fi'nzewa'j ji'pjta'. Isameesarrá's wẽse'jrra nuywe'wena fi'nzemée, tũunava fi'nzewa'jsameeta', ewsarrá's caapiya'jna fi'nzewa'jsata'. 4 Cyaj cna'sa u'se iimi'sava tyãawe'sh nmi'ty peeygãjna fi'nzeya' piyaatyna, tyã'wẽy peecy luuchtyi peeygãjna, 5 peequíi wala jypa'yacy quĩjteva jyuca ewrráa fi'nzena, tyã'wẽy yatteva jypa'yacy fi'nzena peecy nmi'ty nwẽese'jna, cyaj quim yujva Dyus yuwe's atsewe'wemeetyna. 6 Tyã'wẽy pitstacywe'shtyiva myu'cypej ew zhichcue fi'nzecajn. 7 Sa' quĩjteva jyuca indya' ew mfi'nze, cyaj tyãawe'shva iindy fi'nzeni's uyrra', tyã'wẽy yũucajn. Caapiya'jni'sva le'chcue yujva fiymée jyuca isasa yuurrá's mpeeta'sh. 8 Ew yuurráa yu'cypejna mfi'nze, cyaj quim yujva i'cue'shtyi atsesa ewmée nuywe'wewa'ja's uymeerra', tjaameetyna. 9 Selpisaatyva myu'cypej, tyãawe'sh patron jycaajnity quĩjteva jyuca nwẽese'jna wa'lna ũuscha pasmée ewrráa yuucajn, 10 quĩj yujnava pesweemée ew yuurráa fi'nzecajn, cyaj tyãawe'sh ew fi'nzeni's uyrra', nwe'wesa Dyus yuwe' wala zhichcuesa yu'ga jĩnarráa we'wetyna. 11 Dyusa' tyajy peeygãani's caavya'ja'cj tyã' maatyva jyuca ewte nviitwa'jsa'. 12 Dyus peeygãani' ewmeesa's nvijtna naa quiwete pcalte fi'nzewa'jrrá's yaacyni'sva nvijtrra, peequíi wala jypa'yacy fi'nzena Dyus yacj tyutemée tyã's yuurráa selpiina fi'nzewa'ja'scu jycaaja'. 13 Tyã'wẽy Dyus peeygãani' cue'shtyi nwe'wesa Dyus Jesucristo jytujtjesa quĩjya' neeyũuc tyãa en ãjpcach wechana ũytjasna ũswa'ja'scu jycaaja'. 14 Tyãa Jesucristo' quĩj ewmeejũva cue'shtyi nwe'werra jyuca pcaltyi yaaterra jyucate tyãa jĩi vit-ya' cue'sh pa'gate uuc. Ewsa yuurrá's jyuca cytey yuu jytjãasrrac tyã'wẽ yũu. 15 Tyã'wẽ yũuwa'ja's caapiya'jwa'j ji'pjngu, quĩj yũuwa'ja'sva ũucjmée cchjãachja'jna, ewmée yũucajmén yu'cypejna. Indya's quim yujva ajtsena weechwa'j ji'pjmeeta'.

Tito 3

1 Yacjtjẽ'jwe'shtyi qui' mcaayaqui'j maava jycaajsawe'shtyi nwẽese'jna, cjuẽswe'shtyiva jyuca nwẽese'jna quĩjva ew yũuwa'j yu'sa' jyuca cytey yuucajn. 2 Quim yujtyva atsewe'wewa'j ji'pjmeeta', puii jypacuena fi'nzewa'jsameeta' wejyva ũusuj jyuca ewrráa yaacywa'ja's ji'pjuwa'jsata' nasa jyucaysaty peeygãjna. 3 Nyafiia' cue'shva Dyusa's jiimeerra' nwẽese'jsamée jypumbana naa quiwete ewmeesarrá's pa'pchuna puuty ewmeerráa yajcyna puuty yajtsenarráa fi'nzesatja'w yu', seena' canzhsa. 4 Nava cue'shtyi nwe'wesa Dyus peeygãani nasa jyucaysa jĩi vyaarra', cue'shtyi nwe'wec. 5 Nava cue'sh cacueju ew yũuna fi'nzepa'ga tyã'wẽ yũume', naasáa peeygãjrra yuurráac tyã'wẽ nwe'we cue'sh ũuste pcaltyi yaatena. Tyãa pa'gac Dyus Espiritu' cue'shtyi yu'ptjejrra quĩj pcal yujva ji'pjmée caafi'nze'je'. 6 Nava tyã'wẽ nwe'wesa Jesucristopa'ga yuurráac Dyusa' tyajy Espiritu's jyuca ũs cue'shtyi, 7 cyaj Dyus dyi'pte yuuwemeesa yuuna pa'jrra ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's jypa'gacajncu tyã'wẽ peeygãjrra nwe'we. 8 Na'wẽ pta'shtju tyã' isa yuja', tyãa pa'ga indya' tyãatyi' caayaqui'jna nes myuu, cyaj Dyusa's ũuste jypa'gasa' ewrráa yũuna fi'nzetyna. Tyã'wẽ ew yũuna fi'nzenisa' wala seelpisa' jyucaysaty. 9 Nava puuty we'weni seelpimeesatyi's mpa'yajcy, tyãniiteywe'sh quimrraj ne'ta yu' sa' quĩjrraj ne'ta yuusáa yu' tyãarráaty jiyu wẽena fi'nzenity, vite' Moises leysu we'werra puuty puii wẽenity, vite' puii jypacuena fi'nzenity. Tyã'wẽsa' quĩjte yujva seelpimeesata'. 10 I'cue'sh pcjaacjenitewe'sh maaíia' isameesarrá's caapiya'jna caypumba'jwa'jsa casejeváana atsa' tyã'sa' pa'yarra myu'cypej e'nz uspcach. Nava e'nz us we'weteva nwẽese'jmeete', pcjaacjenijũ cutyi'jrra peena yu' caapa'ja'jnu. 11 Tyã'wẽme' nasa tyã'wẽ yũusa' bagachteva pcalte yuurráa fi'nzewa'jsarra tyã'wẽ yuuna. 12 Artemas meerra' Tíquico tyãawe'shtyi iindy tashna andy cajatspcachja', indya' dund yuweene'nga Nicopoliste andy yacj puuty uyya', nus en scjẽwpcach cytee ũsu'nja sũju'tj. 13 Iindy ãjani yu'sa' quĩjteva jyuca mpu'ch yuwee pu'chsa Zenas vite' Apolos tyãawe'sh dyi'tje peejini's, cyaj quĩjva peejimée dyi'tje u'juetyna. 14 Atsa' iindy tyã'wẽ yũuni's uyrra', cue'sh yacjtjẽ'jwe'shva selpiiya' piyaatyna ew yũuna peejinisu pu'chya'. 15 Andy yacj ũssa jyucaysa yuwe wechaa caja'ty. Atsa' indyva yuwe meen wecha cue'sh namicuwe'sh Dyus yacj jypumbamée fi'nzesaty. Dyusa' i'cue'sh jyucaysaty pu'chjina.

Filemón 1

1 Andya' Jesucristo jycaajni yuwe ewsa's pta'shpa'garráa preesu ũstju, nava naa carta's fi'jatstju yacjtjẽ'j Timoteo yacj, cue'sh yacj mjĩisa Filemon indya's wechana. 2 Vite' cue'sh npe'sh Apia vite' yacjtjẽ'j Arquipo cue'sh yacj mjĩisa vite' iindy yatte pcjaacjesawe'sh tyãawe'shtyi wechanatj fi'ja'. 3 Dyus cue'sh Tata vite' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo tyãawe'sh pu'chni wẽt mfi'nze. 4 Bagachteva Dyus yacj puuty we'we iisatj indya's yajcyna Dyusa's wechá'. 5 Tyã'wẽ Jesucristo's yuurráa yajcyna yacjtjẽ'jwe'sh jyucaysatycu peeygãjna fi'nze' jĩni's jiyurratj tyã'wẽ wechá'. 6 Indy tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzepa'ga viteva Dyusa's jypa'gasa ũsta' tyãawe'shva Cristo Jesus quĩjteva jyuca pu'chni's ew jiyucajntju Dyusa's neewe'we'. 7 Andya's iiméj wala wech wecha ũusutjec yacjtjẽ'j iindy peeygãani's jiyute', tyãa pa'gatey tyã'wẽ iindy pa'garráa viteva tyãawe'sh ũuste wẽt-sa's jypa'gaty naa pa'ga. 8 Andya' Cristo caajnisatj na' indya's juuna' jycaajya' ãjawa'jsatj. 9 Nava indy tyã'wẽ ewsate jiirra', juuna' we'wemée peeygãjnarráatj we'we', andya' Cristo Jesusna selpiipa'ga preesu ũstju tjẽ'cjue yã'jsa. 10 Tyãasatj indya's pu'ch jytjãasu' Onesimo's ewrráa yũuna. Tyã'sa' andy nchi'c na'wẽsatj Dyus jĩi cnay ay carcelte ũsrrava. 11 Nyafíi yu' indyna selpisáa Onesimo' seelpimeesac yuu. Nava ãchja' wala seelpisa' andy yacj vite' indy yacjva. 12 Tyã'sna iindy tashte qui' cajatstju atsa' miipa'ga andy yuu cytee pa'jats na'wẽ. 13 Andya' Dyus yuwe's pta'shpa'ga ay carcelte ũstju atsa' andyna pi'cyna ũswa'jsa Onesimo's caajmeevats wejy ewna, indya' andy yacj pi'cyna ũsya' ãja'tsmeeng atsa' Onesimo ũscajn. 14 Nava tyã'wẽ yũu wẽemeetj, indyna caajiyu'jmey yu', cyaj indy andyna pu'ch wẽerra' pu'chjine'nga Onesimo's caapi'qui'jna. Nava indya's tyã'wẽ myũu jĩna yu' jytjãasutsmeetj. 15 Onesimo' iindy tashu manz en yu' tyuteene', naajũyã'ja' peena yu' bagachte yujva tyuteeya'mée. 16 Nava ãchja' selpiisáa na'wẽmée, wejyva selpiisaate jytjaacue yacjtjẽ'j peeygãanisa na'wẽ ew indy jype'cjan ne' tyã'wẽ yũu. Andya' Onesimo's wala peeygãja'tj, atsa' indya' wejy jytjaacue peeygãawa'j ji'pjngu, Onesimo' iindy jype'jnisac yu' nava ãchja' tyã'wẽrráamée, iindy yacjtjẽ'ja' Cristo's jiisapa'ga. 17 Indya' andya's namicu na'wẽ dyij yaaquitsrra', Onesimo's miipa'ga, andy pa'jvats ma'wẽ wechana jypa'gaqui'ng tyã'wẽ yajcyna miipa'ga. 18 Indya's ãjmée vá' yuu, meerra' yuulváana atsa' andyna yuula's pẽyine'nga. 19 Yuula's ducje'nja jĩna Pablo andy cuseju fi'jni's uyrra', wejy yuuva andy tyã'wẽ Pablo's yuultju ew yũupa'ga sũjune'nga. 20 Yacjtjẽ'j, tyã'wẽ andy neewe'weni's cytey meen yuu, Onesimo's jypa'gana Dyusa's jiisa na'wẽ. Tyã'wẽ yũurra', andy ũuste wẽtwẽt caayaqui'jine'nga. 21 Tyã'jĩnatj fi'ja'. Indya' cytey yuune'nga sa' andy jytjãasnite jytjaacue ew yũuwa'ja's jiirratj tyã'jĩ'. 22 Tyã'wẽrráa yũumée, andy pa'jwa'ja'sva ũytjasna mes. I'cue'sh tyã'wẽ Dyus yacj puuty we'wena ũste', Dyusa' cajaváana atsa' maa enteya' shawendu'nja i'cue'shtyi tjengya'. 23 Cristo Jesusna selpiipa'ga carcelte andy yacj pi'cyna ũssa Epafrasva yuwe wechaa caja'c, 24 vite' Marcos, Aristarco, Demas, Lucas tyãawe'shva mjĩi pu'chsata' sa' wechaa caja'ty. 25 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'shtyi pu'chjina.

Hebreos 1

1 Dyusa' tyãniitey cue'sh yatsgawe'shtyi maanzcuẽe usva we'wec fiyfiyrraj tyajy yuwee pta'shsawe'shtyi jycaajrra. 2 Sa' ãchj naa nmej ensu' Dyusa' cue'shtyic we'we tyajy Nchi'ca's caajrra. Dyusa' tyajy Nchi'ca's jycaajrrac naa quiwe quĩjquĩjnava jyuca vit. Tyã'wẽ yũurrac Dyusa' tyãatyi's jyuca Nchi'c cuseterrarráa nvijt. 3 Tyãa Nchi'c íic Ney zhichcue zmeena' cweetjnisa yu', sa' Dyus ma'wẽsate' le'chcuerráa yujva fiysamée tyãa íirráac yu'. Sa' tyãa íirráa naa quiwe ma'c yuu nava quĩjquĩjnava jyuca ewrráa caafi'nze'jna ũsa' tyajy we'weni yacjrráa. Sa' tyãa íirráa cue'sh pcaltyi yaaterra Dyus pucate cachcu cielute. 4 Dyus Nchi'ca' angeleswe'shte tjaacuec walasa yu', tyãasac Ney ũsni yase jypa'ga maa angeleswe'shteva tjaacue walasa. 5 Tyã'wẽte íirráac Dyusa' bagachte yujva angeleswe'shtyi' maa yujtyva na'jĩna we'wemée: Indya' andy Nchi'cngu, Tyãa pa'gatj ĩtyi yuuwa'ja's ãchja' vit jĩme'. Sa' tyã'wẽy maa angel yujnava na'wẽ we'weme': Andya' tyajy Ney yu'nja, Atsa' tyã' andy Nchi'c yuuna jĩme'. 6 Nava Dyusa' tyajy Nchi'ca's nyafyrraj naa quiwete nuyquĩjrra', na'wẽc we'we: Dyus angeleswe'sh jyucaysa tyã'srráana nwẽese'jwa'j ji'pjta' jĩnac jycaaj. 7 Sa' angeleswe'sh fi'nzewa'ja's yu' na'wẽrráac we'we: Angeleswe'sha' wejya na'wẽ vyaawa'jsa vitnisata', Sa' Dyus jycaajnity selpiina ipy beesa na'wẽ vyaana yuuwa'jsa vitnisata' jĩ'c. 8 Nava Nchi'c fi'nzewa'ja's we'werra yu' na'jĩ'c: Dyus, iindy jycaajna ũswa'ja' bagachteva nes yuuna, Indya' ew yuurráa jycaajna ũswa'jsang. 9 Sa' ewmeesa yu'sa' jypa'gamée, ewsa yuurrá'sngu pacue. Tyãa pa'gac iindy Dyusa' iindy wẽt fi'nzewa'ja's iiméj wala pees, Naa quiwete iindy nwe'shte jytjaacue jĩ'c. 10 Vite ajcjẽ' na'jĩ'c Dyus Nchi'ca's we'werra': Indyngu quiwe's pjeu'j nyafyte, Sa' cieluva iindy cuseju vitnisata'. 11 Nava tyã'wẽsa' ptsuutyna, naapcachja' indya' bagachteva nes yuune'nga. Quĩjquĩjva jyuca ropa na'wẽrráa ĩishityna. 12 Atsa' jyuca yu'ptjejni yuutyna. Nava indy yu' bagachteva tyã'wẽesa nes yuune'nga. Iindy ĩtyi fi'nzeni' bagachte yujva ptsumeena jĩ'c. 13 Nava Dyusa' maa angeleswe'sh yujtyva tyã'wẽ yu' na'jĩna we'weme' bagachterráa yujva: Andy pucate patsu ju'ngte mcaach, Indyna atsesa maatyva jyuca indyrrarráana nwẽese'jwa'ja's vitna jyã'pjcach jĩme'. 14 Jyucay angeleswe'sha' cue'sh na'wẽ cacue ji'pjmeesa naa quiwete maarraj ewte neeyũuwa'jsa ũstyna tyãawe'shtyi pu'chya' caajnisarráata'.

Hebreos 2

1 Tyãa pa'ga wala jypa'yacywa'j ji'ptja'w, na'wẽ Dyus Nchi'c yuu cue'shtyi we'wete yuwe ewsa's wẽse'tja'w tyãajũ tyuteeya'mée. 2 Dyus yuwe's angeleswe'shrráa pta'shni yujva ĩshiini yuumée cyteycu yuu. Tyãa pa'gaíirráaty nwẽese'jmée pcalte wetesawe'sha' castigãyni yuu tyãawe'sh ãjmée yũupa'ga. 3 Tyãarráa yujva cyteycu yuu, atsa' cue'sh ewte neeyũuwa'j tyacue walasa's Dyus Nchi'c Cristo tyajy yuweju yuuc pta'sh tyã'sa' jypa'yacymeerra', ¿ma'wẽ Dyus castigo seena'sajũ iyucytja'w? Atsa' Cristo pta'shni's nyafyte wẽse'jsawe'sha' cue'shtyity pta'sh, isasa yuja' jĩna. 4 Tyãawe'shrráa isasa yuja' jĩmeeta', Dyus yuuc isasa yujna sũjna jiyucajn quim yujva ãjanimeesa's caavya'ja'j. Sa' Dyus Espiritu pu'chte quĩjte yujva shiingmée selpiina fi'nzewa'jty ũscu teechsa na'wẽrraj, tyajy ũs wẽeni yu's jyuca. 5 Na'wẽ Cristorrarrá's nwẽese'jwa'j en pa'jana jĩ'tja'w tyãa ente jycaajwa'ja's angeleswe'shtyi nvijtme' Dyusa'. 6 Tyã'wẽ meec yu' tyajíirráac na'jĩna teech ajcjẽ pta'shi' Dyus librute: Nasa' ¿ma'wẽsana atsnga tyã'sa' peeygãja'? Nasa ptsuwa'jsarrá's ¿quĩjya'nga tyacue wala pa'pchuna yaaqui'? 7 Nasa's manz en yu' angeleswe'shte ãjmeecuesa na'wẽng nvijt, Nava jytjaacue walasa yuuwa'j vitrrang nvijt, Tyã'wẽ yũurra iindy vitnityi' tyãarrarráa jycaajya' ãjawa'ja's ũsngu. 8 Quĩjva jyuca tyãarrarrá's nwẽese'jwa'ja's vitngu jĩ'c. Dyusa' tyã'wẽ jyuca tyãarrarrá's nwẽese'jwa'ja's vit yã'jrra', quĩj yujva nwẽese'jwa'jsamée yu' nvijtme'. Tyã'wẽteva ãchpcach tyãarrarrá's quĩjva jyuca nwẽese'jni yu's iiuymeetja'w. 9 Na'wẽ manz en yu' angeleswe'shte ãjmeecuesa vitcu tyã' Jesusa' tyã'snac Dyusa' cue'sh jyucaysa pa'gate uuwa'jsa vit. Nava ãchja' Dyus pucate u'pa', tyãarrarráa jycaajwa'jsa yuurra tyã'wẽ pytjaa yuurra uupa'ga. 10 Quĩjquĩjnava jyuca vit-sa Dyuscu tyajy luuch yuuwa'jsa yuutyi' jyuca nwe'werra tyajy tashte nuypa'jya' Jesucristo's pytjaa yuurra uuwa'j vit, quĩjte yujva shiingmée nwe'wesa yuucajn. 11 Tyã'wẽ pcaltyi peltunãynisa vite' pcaltyi peltunãysa tyãa yacj e'nzsa' teech Neytewe'shrrarráata' tyãa Neya' Dyusa'. Tyã'wẽ teech Neytewe'shrráa ne'tca'w, tyãa pa'gac Dyus Nchi'ca' cue'shtyi's tjaamemée Andy nyacj jĩna we'we'. 12 Tyã'snac Dyus librute na'jĩ': Indy ma'wẽsateva andy nyacjwe'shtyi pta'shi'nja, Sa' andy nyacjwe'sh cshavyte indya's wechana tuutje'je'nja jĩ'c. 13 Sa' vite ajcjẽva na'wẽc we'we': Andya' Dyusrráana yajcyna fi'nze'nja. Sa' qui'quin we'werra': Dyus ũsni luuch ayte ũsta' tyãa yacj ayte ũstju jĩ'c. 14 Nasava pyacjsa jĩnisa' maanzcuẽerrava cyanzíi teech ney cacue pety ee jypa'garra yuurráaty pyacjsa yu', tyãa pa'gac Jesusva pyacjsa yuuya' nasaa cacue's jypa'ga uuya' ãjaya'. Tyã'wẽ yũurrac cluuste uurra uuwa'j vit-sa's cnay. Tyã'wẽ nasaty uuwa'j vit-sa' echtjẽ'cj yu'. 15 Tyã'wẽ yũurrac Jesusa' jyucaysaty nwe'we bagachteva uuwa'ja's ũucjna yuurráa fi'nzenijũ. 16 Tyã' angeleswe'shtyi pu'chya' quĩjme', wejyva nasa Abrahan ji'jtycu pu'chya' quĩj. 17 Tyã'wẽ nasaty pu'chya' ãjaya'c cue'sh na'wẽsa yuu quĩjteva jyuca. Tyãasac nyacj na'wẽ yuuna pa'jrra cue'shtyi peeygãawa'ja's ji'pjurra pcalsawe'sh pa'gate Dyus tashte we'wewa'jsa yuu. Sa' nasaa pcaltyi jyuca peltunãyya'c pytjaa yuurra uuwa'j ji'pjuna ũsu'. 18 Tyã'wẽ nasaa cacue's jypa'garrac pcalte cue'sh chjãchjamée fi'nzeni's jyuca jiyu. Tyãasa ãchja' pcalte chjãchjamée fi'nzesatyi's quĩjte yujva shiingmée nwe'weya' ãjawa'jsa'.

Hebreos 3

1 Yacjtjẽ'jwe'sh i'cue'sha' Dyus pa'yanisa i'cue yuu tyãa jĩi yuuwa'jsa, tyãa pa'ga wala ew mjiyuwe Cristo Jesusa's. Tyã' Dyus caajnisa', pcalsawe'sh pa'gate Dyus tashte we'wewa'jsa, sa' Dyus yacj cue'sh fi'nzewa'ja's pta'shsa'. 2 Jesusa' quĩjteva jyuca cytey yuuc ma'wẽ yũuwa'ja's ne' Dyus jycaaj tyã'sa' jyuca. Moisesva ma'wẽga Dyus luuchtyi jype'jwa'ja's jyuca cytey yuu, tyã'wẽycu Jesusva cytey yuu. 3 Nava Jesusrráa Moiseste tjaacue jytujtjesa', ma'wẽga yat namurráa jytujtje yu' atsa' yatte selpiisáa yu' jytujtje meec yu', tyã'wẽy Jesusrráa jytujtjesa'. 4 Yata's quimrráava tyajte yujc yat yuuna pa'ja', nava namu yu' Dyusa'. 5 Moisesa' selpiisaarráarrava tyã'wẽc quĩjte yujva peejymée jyuca cytey yuu Dyus luuchtyi jype'jna, nava tyajy selpiini yu' e'su Dyus quĩj yũuya'vateva tyãaty caajiyu'jsarráac yu'. 6 Naapcachja' Cristo' selpiisamée Dyus Nchi'c yuuc yu', tyãasa Dyus luucha' cue'shtja'w tyãaty quĩjte yujva peejymée jype'jwa'jsa', cue'sh yuu uu entepcach tyutemée tyã's yuurráa wechana fi'nzete yu'. 7 Tyãa pa'ga tyãa yacjrráa fi'nzewa'ja's na'wẽc pta'shi' Dyus Espiritu': Ãchj Dyus we'weni's wẽse'jyã'jrra', 8 I'cue'sh ũuste wa'l yaacynuwe. I'cue'sh yatsgawe'shva na'wẽty wa'lna ũsu' tyã'wẽ yũunuwe. Tyã'wẽ wa'lrra tyãawe'sha' Dyusa's cvissaty na'wẽ yuu nasa u'pnimée quiwete. 9 I'cue'sh yatsgawe'sha' cytee ũsrra', Tyacue cuarenta añupcach tyãawe'shtyi andy quĩjquĩjteva ew yũuna pu'chni's uyrrava, Andya's wa'ltyi. 10 Tyãa pa'gatj tyãa nasa yacj wẽt fi'nzeya' ãjameerra na'jĩna we'we: Andy caapiya'jni's wa'lrra, tyãawe'sh ũuste jypumbanarráaty fi'nze'. 11 Atsa' tyã'wẽ yũupa'ga, tyãawe'sha' andy yacj jycaasena ũswa'tje u'cameetyna jĩnatj jurãy jĩ'c. 12 Tyãa pa'ga, yacjtjẽ'jwe'sh, wala mpa'yajcywe, tyã'wẽ Dyus we'weni' wej yujva isameesana sũjna ewmée yajcyrra Dyus ĩtyisa tashu tyuteeya'mée. 13 Tyã'wẽ yũumée, jweeíirráa chjãchja yaacywa'ja's een isa puuty pu'chna mfi'nzewe, cyaj i'cue'shtyi' maa yujtyva pcala' caypumba'jmeena, atsa' i'cue'sh ũuste ewmée yaacywa'ja's ji'pjumeene'cue. 14 Nyafíiva ma'wẽtca'w Cristo yacj jypumbamée fi'nze tyã'wẽesa nmej entepcach fi'nzerra', tyãa yacj ũswa'ja's ji'pju'nja'w. 15 Tyã'wẽ wa'lcajmen na'wẽc we'we': Ãchj Dyus we'weni's wẽse'jyã'jrra', I'cue'sh ũuste wa'l yaacynuwe. I'cue'sh yatsgawe'shva na'wẽty wa'lna ũsu' tyã'wẽ yũunuwe jĩ'c. 16 ¿Quimta tyã'wẽ Dyus yuwe's wẽse'jrrava e'su yã'ja' wa'lna ũsu'? Egipto quiwejũ Moises cutyi'cj tyãawe'sh jyucaysaty tyã'wẽ yũu. 17 Dyusa' ¿quim yacjga cuarenta añupcach pyũuscuete fi'nzena ũsu'? Pcalte wetepa'ga nasa u'pnimée quiwete uuty tyãawe'sh yacjcu tyã'wẽ pyũuscuete fi'nzena ũsu'. 18 Dyusa' ¿quimtyiga tyã'wẽ andy yacj jycaasena ũsya' u'cameetyna jĩna we'we? Nwẽese'jsameetycu tyã'jĩna we'we. 19 Dyus we'weni's nwẽese'jmeerra', u'caya' ãjameeta' tyã'sa' ãchja' jiyutja'w.

Hebreos 4

1 Tyãa pa'ga wala jypa'yaquiga. Tyã'wẽme', i'cue'shva maaíi yu' iviituvá'cue Dyus yacj jycaasena ũswa'tje pa'jwa'ja's ji'pjrrava. 2 Tyãawe'shtyiva ma'wẽga jycaasena ũswa'tje pa'jwa'ja's pta'shni yuu, tyã'wẽy cue'shtyiva pta'shnic yuu Dyus yuwe ewte nviitwa'ja's. Nava tyãawe'shtyi' tyãa pta'shni' selpiime', Dyus yuwe' isa cytey yuuwa'jsana sũjna ũusuj jyuca nwẽese'jmeeta' naa pa'ga. 3 Dyus we'werra: Andy yacj jycaasena ũswa'tje u'cameetyna jĩna jurãycu. Nava cue'sh yu' pejca u'cawa'jsatja'w, Dyus yuwe' isa yujna sũjnatja'w jypa'garra nwẽese'j naa pa'ga. Na'wẽ andy yacj jycaasena ũswa'j jĩna we'wec tyãa yu' nyafiitey naa quiwe's vitna jyã'jrra jycaasec, sa' ãchpa'jva jycaasena ũsa' cyte u'cawa'ja's we'werrac tyã'jĩ'. 4 Tyajy mjĩia's vitna jyã'jrra jycaaseni's Dyus librute na'jĩnac we'we': Dyusa' tyajy mjĩia's jyuca jyã'jrra', siete ensa's jycaasec jĩ'c. 5 Sa' cyte tyajy jycaaseni's we'werrac: Andy yacj jycaaseya' u'caya' ãjameetyna jĩ'. 6 Macue tyã'wẽteva, maaíi yu' cytee jycaasena ũswa'tje u'catyna. Nyafiiwe'sha' ewte neeyũuwa'ja's pta'shte wẽse'jrrava, Dyusa's nwẽese'jmeerra jycaasena ũswa'tje u'cameeta'. 7 Tyã'wẽ yũuni en scjẽwniijũ wala tyachtec Dyusa' Davida's na'jĩna cwe'we'j: Ãchj Dyus we'weni's wẽse'jyã'jrra', Wa'lna nwẽese'jmée yu' yuunuwe jĩ'c. Tyãa yu' ãchj naa ensuwe'shva tyã'wẽy yũuwe'shtec tyã'jĩ. 8 Jycaasewa'j jĩna we'we'c tyãa jycaasewa'ja' Josué entewe'shvatsa', Dyusa' e'su tyachte qui' we'wewa'jmeene' yu' ãchj jĩna. 9 Tyãa pa'ga jycaasewa'j tjaacue ewsa nee ũsíirrá' Dyusa's nwẽese'jsawe'sh jĩi. 10 Tyãa pa'gatey Dyus yacj jycaasewa'tje u'casa' tyãawe'sh mjĩinijũ jyucatec jycaase', Dyusva ma'wẽga tyajy mjĩini's jyã'jrra jyucate jycaase tyã'wẽy. 11 Tyãasa Dyus yacj jycaasewa'tje u'caya' pa'pchuwa'j ji'ptja'w, Dyus we'weni's nwẽese'jmeeta' tyãawe'sh na'wẽ yũumée. 12 Tyã'wẽme', Dyus we'weni' ĩtyisa', quĩjteva jyuca seelpisa. Dyus we'weni' cchill pdyi'p seena' zecsate jytjaacue zecsa', tyãasac ũus dyiite quĩj pcal ji'pjteva jyuca ãate cpajcywe'we'. Sa' ũusterráa yaacyni quĩj yujnava paatste nviitu'tsme'. 13 Dyus vitnisa' quĩj yujva tyajy dyi'pte paatste uynimeete yu' neeyũumeetyna. Quĩjquĩjva jyuca ãaterrarráa ũsta' cue'shtyi castigãywa'jsa ũsa' tyajy dyi'pte. 14 Dyus Nchi'c Jesus tyã'wẽ Dyus tashte cue'sh pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa cielute u'cac, tyãa pa'ga tyajy tashuj tyutemée fi'nzega. 15 Tyãa pa'gatey cielute cue'sh ju'ngu yuusa' tyãa yu' pcalte yu' wetemeerrava, pcalte cue'sh chjãchjamée fi'nzeni yu'sa' jyuca jiyuc, tyãasa cue'sh ãjmeecuesaty jyuca peeygãjna pu'chwa'jsa'. 16 Tyãa pa'ga Dyus tashte ũucjmée utyaaga, Dyus peeygãani's ji'pjurra cue'sh tjẽyte fi'nzenijũ nwe'weni yuuya' quĩj enteva.

Hebreos 5

1 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa tyjityjrra naa quiwete nviitnisa' tyãa íirráa pcalpa'ga tajcy icjrra Dyus altalte cambwa'jsa'. 2 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa' tyãa íiva pcalte ñuste fi'nzesarra', ñuste fi'nzeni ma'wẽteva jyuca jiia'. Tyãasa jiimeecuesa vituna fi'nzesaty wala peeygãjna ju'ngu yuuwa'jsa'. 3 Sa' tyãa íiva ãjmeecue pcalsarra', peecy pcalpa'gava tajcy icjrra Dyus altalte cambwa'j ji'pju'c, vitesa pa'gateva tyã'wẽy. 4 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa' nasaa pwe'shrráa yajcyrra qui'pnisa yu'tsmeeta'. Tyãawe'shtyi' Dyuscu tyjityjrra nviitu', Aaronva ma'wẽga Dyus tyjityjnisa yuu tyã'wẽy. 5 Atsa' Cristova tyã'wẽy yũunisaíirráac yuu. Tyã' peecyrráa yu' pcalsawe'sh ju'ngu Dyus tashte we'wesa yuume'. Tyã'sa' Dyuscu tyjityjrra nvijt. Tyajíic Dyus libruteva na'jĩ': Dyus we'werra': Indya' andy Nchi'cngu, Tyãa pa'gatj ĩtyi yuuwa'ja's ãchja' ũs jĩnac we'we'. 6 Sa' vite ajcjẽva Dyus librute na'jĩnac we'weni yuu: Indya' pcalsawe'sh ju'ngu Dyus tashte we'we pu'chwa'jsang bagachteva, Melquisedecva ma'wẽga yuu tyã'wẽysa jĩ'c. 7 Cristo' naa quiwete ũsrra', tyajy uuwa'j en jyuca utyaatste', Dyus nwe'weya' ãjawa'jsa dyi'pte wala pytjaa sus neewe'wec ũ'nena, atsa' Dyusa' wẽse'cj tyajy pytjaa we'weni's. 8 Cristo' macue Dyus Nchi'crrava, iiméj wala pytjaa yuuwa'ja's jiyurra, nwẽese'jwa'ja'sva piyac. 9 Tyã'wẽ quĩj pytjaa yuunisateva jyuca jiyuna jyã'jrrac, bagachteva nwe'wena nes yuuwa'jsa yuuna pa'j jyucaysa nwẽese'jsa yuutyi's. 10 Tyã'wẽ yũunijũc Dyusa' pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa vit, Melquisedec na'wẽysa. 11 Na'wẽ pta'shi'tj tyã'sa' wala we'wewa'j ji'pjíirráatj, nava i'cue'sha' jiyuya' ãja'tsmeei'cue, atsa' wala tjẽya' ew pta'sh wẽete yu'. 12 Dyusa's jiyuni tyacue tyachte', i'cue'sh yuu caapiya'jsa yuupcachte, nee peejíirráa i'cue Dyus caapiya'jni tjẽymeecuesa's qui' peena ew pta'shwa'j. I'cue'sha' luuch na'wẽysarráa i'cue, quĩj ũ'a'sva ũ'wepcachte, luuch ũ'ni lechi'srráa i'cue ũ'we'. 13 Tyã'wẽ lechirrá's ũ'sa' luuch le'chcue cchu'chu'jnisa na'wẽsarráata', tyãasaty Dyus yacj ew fi'nzewa'j yu'sa' jiyu'tsmée. 14 Nava tjẽ'jsa yã'ja' tjẽ'jsa ũ'nisaty jypa'gawa'ja', quĩj ewsatyna vite' quĩj ewmeesatyna nava tyãaty jyuca jiyuya'.

Hebreos 6

1 Tyãa pa'ga Cristo caapiya'jni nyafyte tjẽymeecuesaty pta'shtja'w tyãa yacjrráa fi'nzemée, jweeíirráa wala piyana u'jwa'j ji'ptja'w, shiingna fi'nzeya'mée. Nyafyte caapiya'jnisa yacjrráa yu' fi'nzemeeyuuga. Tyã' naata': pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendni, Dyusa' ũsyujna sũjna ũusuj jyuca yaacyni, 2 yu'te ya'bautisãyni, Dyusna selpiwa'jsaty tyjityjrra Dyus cusete neewe'weni, qui' ĩtyi yuuwa'ja's caapiya'jni, Dyus castigo iiméj seena'te pa'jwa'ja's pta'shni, tyãa nyafyte caapiya'jnisata'. 3 Dyus pu'chte' jweeíirráa piyana u'jue'nja'w. 4 Tyã'wẽme', maava Dyus yacj fi'nzewa'ja's ew jiisa, Dyus peescu ewte neeyũuwa'ja's tyã'snava ew jiisa, Dyus Espiritu'sva ũuste jypa'gasa, 5 tyã'wẽy Dyus yuwe ewsateva jiisa, nmej ente' Cristorrarráa jycaajwa'ja'sva jiisa, 6 tyã'wẽ quĩjteva ew jiisa Dyus tashuj tyutesaatyi' peena caashwendu'j wẽete ya'ãja'tsme'. Tyãa pa'gatey tyãawe'sha' Dyus Nchi'ca's ew jiirrava ajtsena weechrra cluuscjẽ qui' qui'psa na'wẽ yuusaata' naa pa'gac ya'ãja'tsmée. 7 Tyãawe'shtyi' na'wẽtja'w caaja'nda'ja': Quiwe mjĩinisa' nus pa'jni yu'a's jyuca chanzhate', uutjash ewsac caseje', Dyus pu'chte mjĩisawe'sh jĩi. 8 Nava ewsa casejmée jyũtj quĩjte yujva seelpimeesarráa buchate', quiwe tyã'wẽsa's nmejte' tjengnimée yuuna. Tyã'wẽy maava Dyusa's jiirra qui' tyutesá' quĩjte yujva seelpimée, iviituni yuutyna. 9 Nava i'cue'sh yu' tyã'wẽ yuumée, Dyus nwe'wenijũyã'ja' jweeíirráa wala ew yũuna fi'nzene'cue sũju'tj. 10 I'cue'sh tyã'wẽ ew yũuna yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãjna pu'chna ãate caavya'ja'jna ãchpcach tyã'wẽ ew yũuna nes tyã'wẽ i'cue, naa pa'ga Dyusa' i'cue'sh ew yũuni's pechcanameena. 11 Nava andya' nmej entepcach tyã'wẽ caavya'ja'jna pa'pchuna nestju yũu jytjãasu' teechsa na'wẽrraj. Tyã'wẽ yũurra', cyulmée pa'pchusa yuune'cue. 12 Wa'lwa'j yu'sa' le'chcue yujva ji'pjunuwe, yatsgaywe'shva ma'wẽta Dyusa' cytey yuuna sũjna ũusuj jyuca yajcyrra Dyus peesni's jypa'ga tyã'wẽy myũuwe. 13 Miiyajcywe, Dyusa' Abrahana's pu'chwa'ja's puuty we'werra' peecy yase'síirráa cysusna jurãycu, vite tyãate jytjaacuesa yu' meec yu' naa pa'ga. 14 Sa' na'jĩc: Isa, iindy ji'jty wala nuypejnana indya's pu'chwa'jsatj jĩnac jurãy. 15 Atsa' Abrahana' wa'lmée ũytjasrra', jypa'gac Dyus ma'wẽne' yũuya' neeyũu tyã'sa' jyuca. 16 Atsa' nasava juraĩtsrra', tyãawe'shte jytjaacue walasa's cysusnaty juraĩ', cytey yu'nja jĩna. Tyã'wẽ yũute', ĩshiimée cytey yuuna sũjwa'jrráac ya'ji'pju'. 17 Tyãa pa'gac Dyusva tyã'wẽy jurãy: Andy puuty we'weni's cytey yu'nja jĩna. Dyusa' tyajy puuty we'weni's le'chcuerráa yujva yu'ptjejmée cytey yuuya'c ũsu', atsa' tyã'sna jypa'gawa'jsa' cytey yuuyujuna sũjnarráa ũscajncu tyã'wẽ yũu. 18 Dyus jurãyni' e'nz jwendtyi yu': Cytey yu'nja jĩna we'weni vite' tyajy yase's cysusni. Tyãa pa'ga tyajy puuty we'weni' yu'ptjejmeetyna. Cyajtja'w Dyusa' tyajy puuty we'weni's cytey yuuyujuna Dyusna pacuesaatyi's sũjna chjãchja yaacywa'ja's ji'pju'. 19 Dyusa' tyajy puuty we'weni's cytey yuuna sũjnisac cue'shtyi's jypumbamée chjãchja caafi'nze'je', tyãa pa'gatey cue'sha' cielute ũssa Dyus puuty we'weni cytey yuuwa'ja's jiirratja'w ũytjasu' naa pa'ga. 20 Jesusa' cielute Dyus ũsnitec u'ca, Dyus tashte pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chrra cue'shtyi cytee ca'ga'jya'. Tyã' Melquisedec na'wẽsac yu'.

Hebreos 7

1 Naa Melquisedecja' Salem chjambte jycaajsac yu', nava tyãaíirráa pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsac yu'. Atsa' teech ente' Abrahana' guerrate puiina ũsrra', naa quiwete jycaajsa ewmeesaty cnayrra shawendna pa'jatste', Melquisedecja' pu'tjengya' casejrra bendicion acjte', 2 Abrahana' diesmo ducjcu macuene' ducjwa'j ji'pju' tyãa yu's jyuca. (Hebreo yuwete' Melquisedec jĩnisa' Ew Jycaajsa jĩnisa', atsa' Salem jĩnisa' wẽt fi'nzeni jĩnisac yu'. Tyãasa Melquisedecja' wẽt fi'nzenite ew jycaajsa' jĩnisa'.) 3 Sa' tyajy ney tyajy njĩ'j tyajy yatsgawe'sh tyãatyi's ya'jiyu'tsme', tyajy upyjni en tyajy uuni tyã'wẽsarra yujtyva. Tyãasa Dyus Nchi'c pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna nes yuusa na'wẽysac yu' Melquisedecja'. 4 Ãchja' ew mjiyuwe: Melquisedecja' iiméj wala jytujtjesa yu'c. Tyajíic cue'sh yatsgawe'sh Abrahan yujva diesmo's tyã'sna ducj guerrate puiirra tyajy jĩityi's qui' cusa'jni's. 5 Moises leya' naasáa Levi ji'j yuurráatycu jycaaja' tyãawe'sh nwe'sh diesmoty jypa'gawa'jsa. 6 Tyã'wẽteva, Melquisedecja' Levi ji'jmeerrava Abrahan ducjni diesmo's jypa'gac, sa' Abrahana' macue Dyus tyjityjnisateva Melquisedecja' bendecĩycu. 7 Bendecĩysa' bendecĩynisate jytjaacue walasa' tyã'sa' tyã'wẽme' jĩya' ãjameetyna quim yujva. 8 Ãchj naa ensu cue'sh pwe'sh ducjni diesmo's jypa'gasa' nasa uuwa'jsarráata'. Nava Dyus librute Melquisedecja's we'werra': Bagachte yujva uumée ĩtyi ũssa jĩna we'wets na'wẽc pta'shi': 9 Levi ji'jwe'sh jyucaysa na'wẽ diesmo's jypa'ga'ty tyãawe'shva diesmo's ducjsaty yuu Melquisedecna. Ew jiyute yu', tyãawe'sh jyucaysa pa'gate Abrahancu ducj. 10 Tyã'wẽc yuu jĩcajníi Abrahana' Melquisedec yacj puuty uyrra diesmo's ducjetste', Levi ji'j yuuwa'jsa' Abrahan cacueju casejmeytyi yu'. 11 Ley nviitnisa Aaron ji'j leviwe'shrráa tyã'wẽ nasa pcalsaty Dyus tashte cuutya'jya' ãjavatsa', vite caajwa'j peejymeene' yu', Melquisedecva ma'wẽga Aaron ji'tjewe'shmée yu' tyã'wẽysa. 12 Tyã'wẽ pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa leviwe'shtyi cutyi'jrra', leynava pju'se'jwa'ja'. 13 Na'wẽ vite caajwa'ja's we'we'c tyã' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's we'werrac tyã'jĩ'. Jesucristo' Israel nwe'shrrava, Aaron ji'tjewe'sh meec yu'. 14 Judá ji'tjewe'shcu yu' tyã'sa' ew jiitja'w. Atsa' Judá ji'tjewe'sha' quim yujva pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'ja's ji'pjmeeta'. Tyajíic Moisesa' tyã'wẽ yũuwa'ja's Judá ji'tjewe'shtyi' maa yujtyva cysusmée. 15 Aytec isa ew ya'jiyu' leya'sva pju'se'jwa'ja's. Tyã'wẽ pju'se'cjaníi pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa' ley nviitnisamée, Melquisedec na'wẽsac yu'. 16 Tyã' ley tyjityjrra nviitnisamée, bagachterráa yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'jsac yu'. 17 Tyajíic Jesusa's we'werra na'jĩ Dyusa': Indya' bagachteva pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna nes yuune'nga, Melquisedec na'wẽsa jĩ'c. 18 Tyajíic Moises leya' nasa pcalsaty Dyus tashte cuutya'jya' ãjamée ma'wẽrráa yujva, tyãa pa'gac tyãa leya's pju'se'jni yuu. Atsa' ãchja' tyãa leyte jytjaacue ewsa ji'ptja'w tyãa yacja' Dyus tashte utyaaya' ãja'tja'w. 20 Dyus tashte cuutya'jya' ãjawa'ja's Dyusa' nviitutsrra' juraĩmée yu' nvijtme'. 21 Dyus tashte cuutya'jya' ãjawa'jsa jĩnisa nyafiiwe'shtyi' Dyusa' juraĩmeec nvijt. Nava Jesusa's tyã'wẽ yuuwa'jsa nviitutsrra', jurãyrrac nvijt. Tyajíic Dyus librute na'jĩna we'we': Indya' bagachteva pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna nes yuune'nga jĩnac Dyusa' tyajy we'weni's jurãy na' yu'ptjejmeena. 22 Tyãa pa'ga Jesusa' jytjaacue ew puuty we'werra nviitnisa'. 23 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa nyafiiwe'sha' wala cuj yu'ty, tyãa pa'gatey uunaty u'jue'. Tyãasaty teechrráa yu' u'pya' ãja'tsmée. 24 Nava Jesusa' uuwa'jsame', tyãasa pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna ũswa'ja's vitety nvijtmeena. 25 Sa' tyã'sna pi'cyrra Dyus tashte utyaawa'ja's pacuesáa yuutyi's nwe'werra, bagachte yujva vituwa'jmeete nvijt-ya' ãjana, tyãa pa'gatey tyã' bagachte yujva uumée ĩtyi nes yuuwa'jsa', pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna. 26 Pcalsawe'sh ju'ngu Dyus tashte we'we pu'chsa' Jesus na'wẽsa ewsatja'w peejy yu'. Tyã' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa, bagachte yujva ewmée yũuna fi'nzesamée, naa quiwetewe'sh na'wẽsa meec yu'. Tyãasac Dyus pucate cãjpcach jyũna u'jnisa yuu. 27 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsa nyafiiwe'sha' na'wẽty een isa tajcy icjrra Dyus altalte cambu' tyã'wẽ yũuwa'jsa meec yu'. Tyãawe'sha' nyafyte' peecy pcalpa'ga cjuẽ'y tyã'wẽ tajcy cambrraty nasaa pcalpa'gava tyã'wẽy yũ'. Nava Jesusa' een isa tyã'wẽ tajcy icjme', tyãa yuuc uu tee dyi'jrráa jyucaysa pa'gate. 28 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chwa'jsaty Moises ley nviitutsrra', naa quiwete nasa ãjmeecuesarráatycu nviitu'. Nava ley scjẽwnite Dyus jurãyrra tyã'wẽ yũuwa'jsa nviitutsrra', tyajy Nchi'c iiméj tjaacue ewsa'scu nvijt bagachteva nes yuuwa'jsa.

Hebreos 8

1 Na'wẽ pcalsawe'sh ju'ngu Dyus tashte we'we pu'chsa jĩ'tja'w tyã' maateva jytjaacue ewsa cielute Dyus pucate cachrra 2 pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna ũsa' Dyus ũsnite yuu u'carra. Tyãa Dyus ũsni' nasaa tyaajnisame', tyã'sa' Dyus yuuc tyaj. 3 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna ũssa nyafiiwe'sha' pcalpa'ga tajcy icjrra Dyus altalte cambna nes yuuwa'jsa jĩrra nviitnisaty yu'. Tyãa pa'gac Jesucristova quĩjrráava nuycũuwa'j ji'pju. 4 Jesucristo' naa quiwetee tyã'wẽ pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chna ũswa'ja's vit wẽevatsa', ãjawa'jmeene' yu', tyã'wẽ ãjacajmeníi Moises ley nviitnisaty ũs yu' pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa. 5 Nava naa quiwete tyã'wẽ pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa' naasáa cielute ma'wẽrraj yũuwa'jna tyã'sna caajiyu'jnirrá'styi selpi'. Tyã'wẽ cielutewe'sha's caajiyu'jnisate íirráac Dyusna neewe'wena ũswa'j yat Moises tyajatste', Dyusa' na'jĩna we'we: Ew mtjeng, sa' tjã'j vitste andy ma'wẽ caavya'ja'tje', tyã'wẽy yũune'nga jĩc. 6 Nava Dyus tashte cue'sh ju'ngu we'we pu'chsa Jesucristo selpiini' tjaacue ewa', tyãa pa'gatey Dyus tjaacue ew pu'chwa'ja's iiméj ew puuty we'wec tyã'sna selpiina ũsa'. 7 Nyafíi puuty we'weni' ew casejvatsa', e'su qui' puuty we'wewa'j peejymeene' yu'. 8 Nava tyã'wẽ ew casejpa'gamée, nasa' ewmée fi'nzepa'ga, Dyusa' na'jĩc: Israel vite' Judá yacj andya' qui' u'se puuty we'wewa'j en pa'jana, 9 Egipto quiwejũ peeygãjna cutyi'jrra i'cue'sh yatsgawe'sh yacj puuty we'wetj tyã'wẽmée yuuna. Tyãa ente' andy puuty we'weni's cytey yuumeeta', Tyãa pa'gatj tjengmée nvijt. 10 Nava tyãa e'su' Israelwe'sh yacj na'wẽ puuty we'we'nja jĩ'c Dyusa': Andy jycaajnityi's tyãawe'shtyi caajiyu'jrra, ũuste fi'jrra nviitu'nja. Sa' andya' tyãawe'sh Dyus yu'nja, Atsa' tyãawe'sha' andy jĩi yuutyna. 11 Dyusa's jiyucajn teechsa na'wẽrraj caapiya'jwa'j ji'pjumeetyna, tyãawe'sh nwe'sh vite' tyãawe'sh nyacjrráa yujtyva, Tyãa pa'gatey le'chcuesa ma'ty yuu meerra' tjẽ'jsa ma'ty yuu nava tjẽymée jiyuya' ãjatyna andya's. 12 Sa' tyãawe'sh pcaltyi peltunãyrra, peena yu' bagachterráa yujva yajcyme'nja tyãawe'sh pcaltyi's jĩ'c. 13 Dyusa' qui' vite u'se puuty we'wewa'j ji'ptju jĩrra', yatsíiwe'sha' selpiime' jĩrrane' tyã'jĩ'. Atsa' selpimée yuuna pa'jsa' scjẽwwa'jsana.

Hebreos 9

1 Dyus puuty we'wenisa nyafiiwe'sha' jycaajni ji'pjuc Dyusna neewe'wena cytey nwẽese'cjan dyuus yat naa quiwetewe'shrráarrava. 2 Tyãa yata' e'nz jwendcu tyundeni yu': nyafyte u'cana cũunisate Dyusna neewe'wena ũsni jĩnisatety bela tyaajnisa vite' pan ãshni mesa vyuu bee altal incienso cambnisa tyã'wẽsa ũsu'. Atsa' e'ste tyundenisate' quim yujva u'canimeesa naasáa Dyus yuurráa ũsni jĩnisac yu'. Cyteea' caja vyuu bejrrarrá's jyuca scandnisac ũsu'. Tyãa caja dyiite yu' teech vyuu bee jarru maná ji'pjsa, vite' Aaron cjaambu ye'chcu tyãa, vite' Dyus jycaajni cuet taplate fi'jni yuuc tyãaty jyaawni ũsu' caja dyiite. 5 Tyãa vyuu bee caja cajcuete yu' Dyus angel na'wẽysaty piisarra tyaajni ũsu', Dyusa' ayte nescu yu' jĩna caajiyu'jsata'. Sa' tyãawe'sh fyuu cu'taju jyucaty apjna ũsu', na'wẽ pcalpa'ga tajcy icjrra tyãa eea's jyũna cũjrra tyaja'ty tyã'sna. Nava tyã'wẽsaty ew ãate pta'shwa'j en ji'pjmeetj ãchjíi yu'. 6 Sa' tyãa yatte tyã'wẽ pjeu'jni nyafyte u'cana cũunite yu' pcalsa ju'ngu we'we pu'chsawe'sha' u'cana nestyi yu', ma'wẽ yũuwa'ja'sva cytey yuuna. 7 Nava vite ajte e'ste yu' tyãawe'sh npiitstjẽ'j teechrráac u'ca', añute tee dyi'jrráa. Sa' cytee u'catsrra', perdon pẽjyya' tacy eea's jyũrrac u'ca', peecy pcalpa'ga vite' nasaa pcalpa'ga jĩi yã'jrra. 8 Tyã'wẽ nyafyte u'canisa Dyusna neewe'wena ũsni jĩnisa' selpiina nescu yu' Dyusa's neewe'wewa'j. Nava vite ajte Dyus yuurráa ũsni jĩnite u'cawa'j dyi'j yu' pjatemeycu yu' tyã'wẽc Dyus Espiritu' caajiyu'ju'. 9 Quĩjva jyuca tyã'wẽ yũunisa' ãchj naa ensuwe'sha's caajiyu'jsarráac yu'. Cytee tajcy icjrra Dyusna wechana cambnisa' tyãawe'sh pcaltyi cjucjya' ãjawa'jsame'. 10 Tyã'wẽ yũunisa' Dyus yu'ptjejpcachrráaty selpiwa'jsa yu', tyãasaty cajcuecjẽ ãacjẽwe'sha'srráa jycaaja' ũ'nisu, tundynisu, cacuete ate fi'nzewa'j tyã'wẽsaty. 11 Nava ãchja' pcalsa ju'ngu we'we pu'chsa tjaacue ewsa ũytjasnisa pa'cj tyã' Cristo'. Sa' tyajy yujuni' nasaa vitnisa naa quiwetewe'shmée, cielute iiméj ewsate u'carra cytee pcalsa ju'ngu we'we pu'chna selpiina ũsa'. 12 Sa' Cristo' Dyus yuurráa ũsnite quĩj pcal yujva meetec u'ca. Nava tyã' capla ee vite' claa luuch ee tyã'wẽsaty jyũrra Dyus tashte u'came'. Tyajy ee yuunac pcawrra u'ca tee dyi'j yuurráa. Nava jyucaysa bagachterráa yujva vitumée ewte neeyũuwa'ja's vit-ya'c tyã'wẽ yũu. 13 Na'wẽ claa ee capla ee vite' claa luucha's altalte cambnisa cjuuts tyã'wẽsaty nasaa cacuecjẽ pẽ'tsjutste', ãacjẽ canzh pẽetjeni's yaatesaa dyijte', 14 Cristo ee yu' wejy tjaacue yaateya' ãjawa'jsana. Tyã'wẽ yaateya' ãjacajníi, Dyus Espiritu ptsuwa'jmeesa pu'chte Cristo' peequíi ya'ducjrra quĩj pcal yujva ji'pjmeec tyajy eea's pcaw pcalsa pa'gate. Tyãasa tyajy eea' cue'sh ewmée ũus yaacyni dyiitewe'sha's cjucjwa'jsa', Dyus ĩtyisa's selpiiya' ãjacajn. 15 Dyusa' cue'shtyi nwe'wewa'ja's u'se puuty we'wec tyã'sna Jesucristo' cytey yuuna ũsa', na'wẽ nyafyte Dyus puuty we'wec tyã'sna nwẽese'jmeerra pcalte wetetja'w tyãa pcalva peltunãynic yuu Cristo uupa'ga. Tyaj Jesucristo nwe'wenisawe'sha' jypa'gaya' ãjatyna Dyus jĩi bagachterráa yujva ptsuwa'jsamée cue'sh jĩirrarráa yuuwa'ja's nvijtcu tyã'sna. 16 Nava na'wẽsa's miiyajcywe: Andy uute', andy ji'pjuni's indy uweene'nga jĩna puuty we'werra etste fi'jrra nviitnisa', selpiiyujuna. 17 Nava tyã'jĩna nviit-sa uuterráa tyãa etsa' selpiina. Tyã'jĩna nviit-sa uumeyte yu', tyãa etsa' selpi'tsme'. 18 Tyajíic Dyusa' nyafíi puuty we'wena fi'jrra nviitnisa'sva ee pcawrra nvijt selpiina neeyũucajn. 19 Tyã'sa' na'wẽc yũu Moisesa': Nasa jyucaysaty pta'shcu ley jycaajni ma'wẽteva jyuca. Tyã'wẽ yũurrac cjas bej vite' ẽjya cu'ta yacj claa luuch ee vite' capla eete yu' ca'ndnisate acjrra Dyus puuty we'wena fi'jrra nviitni ets cajcuesu pẽ'tsjuts. Sa' nasatyva jyucaysaty tyã'wẽycu yũu na'jĩna: 20 Dyusa' na'wẽ i'cue'shtyi jycaajna puuty we'wena fi'jrra nvijtcu tyãa etsa' ãchja' i'cue'shtyi jycaajna selpiiya' ãjana, ee pcawni yuupa'ga jĩc. 21 Sa' Dyusna neewe'wena ũsni yat vite' cytee quĩjrraj ne'ta ũsu' tyãatyva tyã'wẽycu ee yacj pẽ'tsjuts Moisesa'. 22 Ley we'werra': Quĩjnava jyuca ee yacj yuurráa yaatewa'j yuuna, atsa' ee pcawmeete yu', pcala' peltunãynimée yuutyna jĩnac jycaaja'. 23 Tyã'wẽ cielute ma'wẽna tyã'sna caajiyu'jsa naa quiwetewe'shrráa yujtyva yaatena ũswa'j peejytyi yu', tajcy icjrra tyãa ee yacj. Atsa' cielute ũswa'jsaty yaatewa'j yu' wejycu tjaacue ewsa peejy yu', tajcy icje'ty tyã'wẽsamée. 24 Cristo' naa quiwete nasaa tyaajnisaterráa u'came'. Tyã' cielute yuuc u'ca, sa' ãchja' cytee Dyus tashte cue'sh ju'ngu we'we pu'chna ũsa', atsa' Dyusna neewe'wena ũsni yat naa quiwetewe'sha' cielute ma'wẽna tyã'sna tyã'wẽy piisanisarráac yu'. 25 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa npiitstjẽ'jsa' aañu isa tee dyi'jrráac u'ca', Dyus yuurráa ũsni jĩnisate. Nava peecy eemée, tacy eerrá'scu jyũrra u'ca', cytee pẽ'tsjutsya'. Nava Cristo' uurra cujus Dyus tashte u'came'. 26 Tyã'wẽ yũuvatsa', naa quiwe's vitiyna aañu isa uuna nesne' yuuwa'jsa yu'. Nava tyã'wẽ yũumée, Cristo' tee dyi'j yuurráac cluuste uuya' vyaa jyucaysa pcaltyi cjucjya'. 27 Tyãa pa'gac nasatyva tee dyi'jrráa jyucaysaty uuwa'jsa vitrra tyãa e'su' ma'wẽsarrava Dyus tashte paswa'j vitni yuu, 28 tyã'wẽy Cristova tee dyi'j yuurráac cluuste uu maanzcuẽesa pcaltyiva jyuca cjucjya'. Sa' tyãa e'su' qui' vyaana, nava pcaltyi cjucjya' qui' uuya'mée, naasáa tyã'sna ũytjassaty pe'jna u'jya'rráa tyã'wẽ vyaana.

Hebreos 10

1 Moises leya' naasáa tjaacue ewsa vyaaya' ũsu'ty tyãaty caajiyu'jsarráaty yu' tyã' isa ewsa yã'j yu'tsmeeta', tyãasa na'wẽ Dyus tashte utyaaya' aañu isa tajcy icjna nestyi yu' tyãawe'shtyi' pcal ji'pjmeesa vit-ya' bagachterráa yujva ãjawa'jsa meec yu' leya'. 2 Tyãa leya' nasaty pcal ji'pjmeesa vit-ya' ãjasaavatsa', na'wẽ pcalpa'ga maanzcuẽe usva tajcy icjna nestyi yu' tyã'wẽ yũuna nes yuuwa'j peejymeene' yu'. Tyãa pa'gatey pcalpa'ga tee dyi'j tajcy icjrra cambnijũyã'j yu', pcalsatja'w sũjwa'j peena yu' ũusutjemeena. 3 Nava tyã'wẽ yũupcachte, aañu isa pcalsatja'w sũjna nescu ya'yũ', 4 tyãa tajcy icjnisa claa ee vite' capla ee tyã'wẽsa' pcaltyi cjucju'tsmeeta' naa pa'ga. 5 Tyãa pa'gac Cristo naa quiwete pa'jatsrra', na'jĩna we'we Dyusa's: Tajcy icjrra cambni's jypa'gameerra, andy cacue yacj uuwa'ja'sngu vit. 6 Pcaltyi cjucjya' tajcy icjrra cambnisaty wecha'tsmeeng. 7 Tyajtj na'jĩ: Dyus, iindy jytjãasnirrá's cytey yuuya' yujtj, Andy fi'nzewa'ja's ma'wẽ fi'jni ũsna tyã'sa' cytey yuuya' jĩc. 8 Na'wẽ Cristo we'werra': Pcaltyi cjucjya' tajcy icjrra cambnisatyi's wecha'tsmeeng, (tyã'wẽ yũuwa'ja's macue ley jycaajnisateva), 9 tyãa pa'ga: Dyus, iindy jytjãasnirrá's cytey yuuya' yujtj jĩc Cristo'. Isa ew jiyute yu', naa tajcy icjna ũsni's iviiturra, tyãa pa'gate vite uuwa'jsatj nviitu' jĩrrane' tyã'jĩ'. 10 Jesucristo' Dyus jytjãasni's cytey yuurra tyajy cacue's peequíi ya'ducjrra cluuste uuc jyucaysa pa'gate tee dyi'jrráa. Tyãa pa'gac Dyusa' cue'shtyi's tyãa jĩi vit. 11 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa judiuwe'sha' tyã'wẽ yuj een isa maanzcuẽe usva tajcy icjrra altalte cambna nestyi yu' jycaasewa'jmée, macue tyã'wẽ yũunisa' bagachte yujva pcaltyi' cjucjwa'jsameeteva. 12 Nava Jesucristo' pcalpa'ga tee dyi'j yuurráa cluuste uuni yacjrráa jyuca jyã'jnic yuu tyãarráa bagachteva selpiwa'jsa. Tyãasac cielute Dyus pucate cach. 13 Sa' ãchja' cytee ũsa', tyã'sna atsesa jyucaysa tyã'srrarráana nwẽese'jwa'ja's Dyus vitna jyã'pjcach. 14 Tyãa pa'gatey tee dyi'j cluuste uuníi yacjrráa jyuca jyã'jnic yuu tyajy nasa yuuwa'jsawe'sh jĩi bagachteva selpiwa'jsa. 15 Tyã'wẽ Cristo tee dyi'j cluuste uunirráa bagachteva selpiwa'jsateíirráac Dyus Espirituva na'jĩna we'we: 16 Tyãa en scjẽwniijũ' na'wẽ yũuya' puuty we'we'nja jĩ'c Dyusa': Andy jycaajnityi's tyãawe'sh ũuste cyu'acje'je'nja pechcanacajmén. 17 Sa' tyã'wẽ yũunijũ', tyãawe'sh ewmée yũuna fi'nzeni pcaltyi's bagachterráa yujva yajcyme'nja jĩ'c. 18 Tyã'wẽ pcaltyi's jyuca peltunãynijũyã'ja', peena yu' pcalpa'ga tajcy icjrra cambna ũswa'j peejyme'. 19 Tyãa pa'ga, yacjtjẽ'jwe'sh, ãchja' quĩj pcal yujvamée Dyus yuurráa ũsnite u'cawa'ja's ji'ptja'w, tyã'wẽ Jesucristo' ee pcawrra 20 Dyus tashte u'cawa'j dyi'j u'sesa's pjaandec. Cytee Dyus ũsnite' quim yujva u'cacajmén tyundenic ũsu', nava tyãa yuuc cluuste uurra cytee tyundeni's pjaande cue'sh u'cacajn. 21 Tyãasa Jesusa' Dyus tashte we'we pu'chna ũsa' Dyus luuch jyucaysa ju'ngu. 22 Tyãa pa'ga Cristo' pu'chyujuna sũjna ũusuj jyuca yajcyrra Dyus tashte ũucjmée utyaaga, tyãa pa'gatey Cristo' cue'sh ũuste pcaltyi' jyuca yaatec, atsa' cue'sh cacueva bautismote acjnic yuu, yuuwemeesatja'w sũjnarráa yaacycajn. 23 Ãchja' Dyus tashte utyaawa'ja's jiiyã'tja'w na' Dyus yacj tyutemée tyãa yacj yuurráa chjãchja fi'nzega. Tyãa pa'gatey Dyusa' cue'shtyi bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ũsya' puuty we'wec tyã'sa' cytey yuuna. 24 Sa' ew yũuna peeygãjna fi'nzewa'ja's ji'pjuya' puuty ya'pu'chjiga cyteerraj. 25 Vite na'wẽty cue'sh pcjaacjetste pa'ja'tsmée tyã'wẽ yũumée, wejyva teechsa na'wẽrraj cyteerraj puuty cchjãachja'jna fi'nzega, na'wẽ Cristo quĩiwa'j enva utyaatsyã'ja' naa pa'ga. 26 Tyã'wẽ ewsa's ãate pta'shni wala ew jiirra tyã'sa' ajtsena tyute'nja'w, atsa' tyã'wẽ yũusa's peena yu' peltunãywa'jmée yuuna. 27 Naasáa iiméj seena' ũucjũucjsarráac ũytjasu', Dyus castigo ipy seena'sa jyuca iviituwa'jsa Dyusna atsesawe'shtyi. 28 Ma'wẽga Moises leyrráa yujva tyã'sna nwẽese'jsameetyi' e'nz meerrava tecj nasa tyã'wẽ yũuni's jiisaty pẽjyrra isa dyijte', peeygãawa'jmée icjwa'jrrá's vitu'. 29 Atsa' Dyus Nchi'ca's ajtserra weechina, sa' tyajy eea's pcawrra uuni'sva quĩjte yujva seelpimeesa na'wẽ weechina, sa' tyã'wẽy Dyus Espiritu peeygãasa'sva atsesa', wejy seena' castigãyni yu'nja'w sũjwa'ja's mji'pjuwe, tyã'wẽ Jesucristo eea' Dyus puuty we'weni's cytey yuuwa'ja's vitwa'jsa' tyãa eeíirráa i'cue'sh pcaltyiva peltunãysa' na's tyã'wẽ atsepa'ga. 30 Dyusa' na'jĩnac we'we tyã'sa' mpa'yajcywe: Andyrráa castigãywa'jsatj, tyã'sa' andy jiine'tca jĩ'c. Sa' qui' we'werra': Andy jype'jni nasatyi's castigaĩ'nja jĩ'c. 31 Tyãa pa'ga seena' yuj ũucjũucja', Dyus ĩtyisa cusete castigãywa'j wetena pa'tje'. 32 Nava tyã'wẽ yũuya'mée i'cue'sha' nyafiitey fi'nzeni's miiyajcywe: nyafyrraj Dyus yuwe's jypa'gatsrra', wala pytjaa yuui'cue tyacue wala tjẽysa pa'tjeva. 33 Sa' i'cue'sh maaíia' wẽeshuna nasaa cshavyte pãpani i'cue yuu, atsa' viteva tyã'wẽy ñussawe'sh yacj ja'ndarraj ñussa i'cue yuu. 34 I'cue'sha' carcelte ũssawe'sh pa'gate peeygãawa'ja's ji'pjui'cue, sa' i'cue'sh ji'pjunity cusa'jatste', ũusachamée wechanai'cue neeyũu. Cielute bagachterráa yujva ptsuwa'jsamée tjaacue ewsa's jiirrai'cue tyã'wẽ yũu. 35 Tyã'wẽsa's jiiyã'jrra', pechcananuwe, tyãa pa'gatey tyã'wẽrráa yajcyna fi'nzepa'ga tyã'wẽ seena' wala ewsa's jypa'gawa'jsai'cue. 36 Dyus jytjãasni's cytey yuuya' ñuswa'ja's wa'lmée jypa'gawa'j ji'pji'cue. Tyã'wẽ yũurra', Dyus peesni seena' wala ewsa's jypa'gane'cue. 37 Tyã'wẽme', Dyus librute na'wẽc we'we': Wejy jytjẽeyuumée dund yuj quĩijana Tyãa quĩiwa'jsa' tyachjimeena. 38 Atsa' Dyusrráana yajcyna fi'nzesa' ewte neeyũuna. Nava tyã'wẽ yũumée tyuteete', tyãa yacja' wẽt fi'nzeme'nja jĩ'c. 39 Nava na'wẽ tyuteerra vituwa'tje ũsta' tyãatewe'shmeetja'w cue'sha', wejyva cue'sh ũus vitucajmén Dyusa'srráa yajcyna fi'nzesatewe'shtja'w.

Hebreos 11

1 Dyusa's ũuste yaacysa' yafyju ãate yu' uymeerrava, ũuste yu' jiic ya'fi'nze' cytey yuuyujuna sũjna ũytjasna. 2 Cue'sh yatsgawe'sha' tyã'wẽ yaacywa'ja's ji'pjuty, tyãasaty Dyus dyi'pte ew fi'nzesa yuu. 3 Sa' cue'shva tyã'wẽy yaacywa'ja's ji'ptja'w, tyãasatja'w ãchj na'wẽ quiwe ũsa' tyã'sa' Dyusa' tyajy we'weni yacjrráa vitne' nyafíi yu' quĩjva meeteva sũju'. 4 Abela' tajcy icjrra cambte', Dyusa' wechayujuna sũjna ũuste jiirrac tyã'wẽ yũu, Cain jĩite tjaacue ewsa. Atsa' tyã'wẽ yũunisa' Dyus yacja' ewsane' yu' naa pa'ga Dyusa' jypa'gac. Atsa' Abel yu' uuni', nava Abela' tyã'wẽc Dyusa's ũuste jypumbamée yajcy jĩni yu' ãchpa'jva ũsa'. 5 Enocva tyã'wẽ Dyusa's ũuste ew jiirra Dyus yacjrráa fi'nzepa'ga, uumey pe'jna u'jnic yuu cielun. Tyãa pa'ga peena yu' uymeeta', tyã'sa' Dyuscu pe'jna u'j tyãa pa'ga. Atsa' Dyus librute Enocja's we'werra': Nyafíi uumey Dyus yacj wechanac fi'nze' jĩ'c. 6 Nava ũuste Dyusa's yuurráa yaacywa'ja's ji'pjmeete', Dyus yacj wechana fi'nzeya' ya'ãja'tsme', tyãa pa'ga tyajy tashte utyaasa' Dyusa' ũsna sa' tyã'sna pacuete', nwe'wena sũjwa'ja's ũuste ji'pjuwa'ja'. 7 Noeva tyã'wẽy Dyus we'weni' cytey yuuyujuna sũjwa'ja's ũuste jiic yu'. Tyãasac castigo nus pa'jyujuna sũjrra Dyus jycaajni's nwẽese'jrra barco's vit, tyajy yattewe'shtyi jyuca nwe'weya'. Sa' Dyusa' cytey yuuyujuna sũjwa'ja's ũuste ji'pjupa'ga, Dyusa' cytey yuute', naa quiwetewe'sha' ya'castigãytyi atsa' Dyusa' Noea's ewsa' jĩnac we'we. 8 Abrahanva tyã'wẽy Dyusa' cytey yuuyujuna sũjwa'ja's ũuste jiirrac, Dyus quiwe ũsya' pa'yate', nwẽese'jrra casejna u'j, nava mtee pa'jwa'ja'srráa yujva jiimeec yu'. 9 Tyã'wẽ Abrahana' Dyus quiwe ũsya' neeyũune' tyã'sa' bagachterráava cytey yuuyujuna sũjwa'ja's ũuste jiirrac maa sũjmée tyagachjíi yu' pa'jsa na'wẽrráa tultu tyajrra fi'nzena ũsu'. Atsa' Isaac, Jacob tyãawe'shva tyãa quiwe's jypa'gawa'jsarrava, tyã'wẽyrráaty pa'jsa na'wẽ fi'nzena ũsu'. 10 Tyãa pa'gatey Abrahana' cielute Dyus vitni chjamba's jypa'gawa'ja'scu ũytjasna ũsu', tyãasac maa sũjmée fi'nze'. 11 Abrahana' tyã'wẽ Dyus we'weni' cytey yuuyujuna sũjwa'ja's ji'pjupa'gac Sara' tyacue wala tjẽ'cjue luuch ji'pjuwa'jsamée yã'jrrava, luuch ji'pju. 12 Tyãasac Abrahana' tyajy ji'j iiméj wala cuj ji'pjsa yuu, cielute estrella vite' yu'pucasu cuetmusety ma'wẽga isate ya'ãja'tsmée tyã'wẽc cuj ji'pju, tyacue iiméj wala tjẽ'cjue yã'jrrava. 13 Na'wẽ Dyusna yaacysa nacue wala cuj cysustja'w tyãawe'sha' Dyus ũsya' neeyũuc tyã'sa' jypa'gamey uuty, tyãasaty e'su tyachterráava Dyusa' cytey yuuyujuna sũjna wechana yaaqui'. Sa' tyãawe'sha' naa quiwete tundtewe'shrráa ne'tca'w jĩnaty we'we. 14 Tyãawe'sha' tyã'wẽ we'werra' ew jiyute yu', vite ajte ũsya' u'jwa'ja's pacuesáa ne'ta yu'. 15 Tyãawe'sha' maa quiweju yuusaarrava tyã'sna yajcyna ũsvatsa', tyãa quiweníi shawendwa'j ne'ta yu'. 16 Nava tyãawe'sh ũswa'j tjaacue ewsa's ne'ta pacuesáa yu' cielutewe'shna, tyãasaty shawendmée. Tyã'wẽ shawendmeeta' tyãa pa'gac Dyusa' tjaame'tsmée tyãawe'sh Dyustju jĩna ya'cysuswa'ja's, tyãasa tyãawe'sh ũswa'j pjeu'jni ji'pja'. 17 Abrahana' tyajy nchi'c Isaacja's icjteva Dyusa' qui' ĩtyi vituna sũjwa'ja's ũuste jiirrac icjya' jyũna u'j. Dyusa' Abrahan quĩj yũuteva jiyuya' sũjrra tyajy nchi'c teechrráasa's icj caatjeva, wa'lmée cytey yuuya'vac yu'. Macue Dyus tyãa yacj puuty we'werra': 18 Iindy ji'j Isaactewe'sh tyã'wẽ wala penatyna jĩna we'weteva, icjya'vac yu'. 19 Nava Abrahana' tyajy ũuste yu' uuteva Dyusa' qui' ĩtyi vituna sũjwa'ja's ji'pju'c. Tyãasa isa ew yajcyte yu', Abrahan nchi'ca' uusaawe'sh cshavyu qui' ĩtyi yuusáa na'wẽsa'. 20 Isaacva Dyusa' cytey yuuna sũjwa'ja's ũuste ew jiirrac tyajy nchi'c Jacob Esau tyãawe'shtyi' bendicion wala jypa'gane'cue jĩna we'we. 21 Jacobva Dyusa' cytey yuuna sũjwa'ja's ũuste ew jiirrac uutsyã'jrra', José nchi'ctyi teechsa na'wẽrraj jyucaysaty wala bendecĩni yuune'cue jĩna we'we, sa' Dyusa's neewe'wec quĩitsjurra. 22 Joseva Dyus pu'chte' Israelwe'sha' Egipto quiwejũ casejetyna sũjwa'ja's ũuste ew jiirrac, uuya'vayã'jrra tyãawe'shtyi neewe'we tyajy cacue's mtee jyũna u'jrra pendaawa'ja'sva. 23 Moises neywe'shva Dyusa' nwe'wena sũjwa'ja's ũuste ew jiirraty tecj a'te uta Moisesa's sũtj, luucha' wala zhichcue yu'ne' tyãa pa'ga. Macue Egipto quiwete jycaajsa yu' icj caatjeva icjmeeta'. 24 Moisesva Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste ew jiirrac, Egipto quiwete jycaajsa niisa nchi'c jĩna cysusni yuuwa'j yu'sa' wa'l, walaana cãjrra'. 25 Sa' naa quiwete pcalte wechana fi'nzepcachte, wejyva ũucjmée Dyus tyjityjnisa yacj ja'ndarraj pcyuuni yuuwa'ja'srráac yajcy. 26 Tyãa pa'gatey cielutewe'sha's jypa'gawa'ja'srráac yajcyrra fi'nzena ũsu'. Tyãasac Egipto quiwete iiméj seena' wala ji'pjuni's yaaquipcachte, Cristo na'wẽy yaatseni pcyuuni fi'nzeni's ji'pjuya'rráa yajcy. 27 Dyus pu'chwa'ja's ũuste ew jiirrac Moisesa' jycaajsa ũuschani yu'sa' ũucjmée Egipto quiwejũ casejna u'j, sa' Dyus tashu le'chcuerráa yujva tyuteméec fi'nze, Dyusa' vyaasameeteva yafyju uyna ũs na'wẽ yajcyna. 28 Dyusa' nwe'weyujuna sũjwa'ja's ew ũuste jiirrac Moisesa' Pascua fiesta's vitrra eea's vitycjẽ shũsh caaj, icjwa'jsa angel sẽjrrava Israelwe'sh luuch ntjẽ'jsa maa yujtyva icjcajmen. 29 Israelwe'shva Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste ew jii yuupa'garráac, mar bejuy uycjẽwwa'j dyi'j pjaate tyãawe'sh uycjẽwcajn. Atsa' Egiptowe'shva tyã'wẽy uycjẽu'nja'w sũjrrava tyãawe'sha' ĩcjtee uuty yu' afijmbte. 30 Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste ew jiirraty Israelwe'sha' Dyus we'weni's nwẽese'jrra tyã'wẽ siete enpcach Jerico chjambte muralla peecu'j tandyina ũsu', atsa' tyã'wẽ nwẽese'pja'gac muralla' wete. 31 Rahabva Dyusa' nwe'weyujuna sũjwa'ja's ũuste ew jiirra, Israelwe'sh e'nzsa cytee peetjengu'jya' pa'jsaty ewcu jypa'ga. Tyãa pa'gac uumée, Dyusa's nwẽese'jsameewe'sh vite yu' uuteva. 32 ¿Quĩj jwee yu' pta'shitca? En ji'pjvats yu' pta'shwa'j yu' walaíirráa ũsa', Gedeon, Barac, Sansón, Jefté, David, Samuel, Dyus yuwe pta'shsawe'sh tyãawe'shtyi we'wewa'j. 33 Tyãawe'sha' Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste ew jiirraty maaíi yu' guerrate puiirra cnay, vite' ewtyi jycaajna fi'nze, vite' Dyus pu'chni's jypa'gaty, vite' león yuwetyva apjtyi, 34 vite' seena' ipy walajuva chjavymeeta', vite' icjsa cusejuva iyuty, vite' puiiya' chjãchjameecueteva cchjãachja'jnisa yuurra, guerrate iiméj cujsatyva cnaytyi. 35 Naapcachja' u'ywe'shva tyãawe'sh luuch uunisaty qui' ĩtyi vitni jypa'gaty. Vite' seena' wala pcyuuni yuurra uuty, qui' ĩtyi yuuwa'ja's ji'pjurra tjaacue ewte fi'nzeya' sũjrra, nwe'wewa'j yu'sa' jytjãasmeeta'. 36 Naapcachja' vite' weechna pechujcuerra tsam cadenaju tundrra carcelte tyaajnity yuu. 37 Vite' cuet wãatatajrra icjnity yuu. Maaíi yu' pyãjsu pẽtsnity yuu. Vite' iiméj seena' wala cyũusu'jni yuuty. Vite' cchilluj icjnity yuu, naapcachja' vite' ajtserra neeuni yat ji'pjmeety pecũjnarráa ũsu', quĩjva ji'pjmeerra piisháa cja'ty capla cja'ty tyã'wẽsarrá's pã'chrra, ñuste pcyuunity fi'nzena ũsu'. 38 Tyã'wẽ pcyuunisawe'sha' nasa u'pnimée quiwesurráaty fi'nzena ũsu' yu'cjsu, quiwe cafysu. (Nasa tyã'wẽ Dyus yacj zhichcue fi'nzesa yacja' naa quiwe' ũswechte yuuva meena.) 39 Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste ew jiirra tyãawe'sh jyucaysa tyã'wẽ seena' yũuni yuurrava, Dyus ũsya' neeyũuc tyãa yu'sa' tyagachjíi yu' jypa'gameeta', 40 tyãa pa'gatey Dyusa' tjaacue ewsane' ji'pju' ãchj naa ensu cue'sh jĩi yã'jrra. Atsa' tyãawe'sha' cue'sh yacj ja'ndarraj jypa'gawa'jsarraty tyagachjíi yu' jypa'gamée.

Hebreos 12

1 Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũuste yaacysawe'sh nacue wala cuj ũsta' atsa' cue'sha' tyãawe'sh cshavyte ũstja'w. Tyãa pa'ga pcal caypumba'jwa'jsa's nvijtna, quĩjva Dyus yacj fi'nzewa'ja's suwwa'jsa yu'sa' jyuca nvijtrra, macue tjẽyteva Dyus yacj yuurráa fi'nzega, uu entepcach. 2 Jesucristo yuurrá's pu'vitumée yajcyna fi'nzega, tyãa pa'gatey tyãa yuurráac Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ũsu', sa' tyãa yuurráac Dyusna yaacyni jyuca cytey yuuna pa'pjcach pu'chji'. Tyã'wẽ yũuya'c Jesusa' tjaamewa'j yu'sa' yajcymée cluuste uu, tyacue wala ñusñusteva. Tyãa pa'gatey pytjaa yuuni en scjẽwniijũ' wẽt wechana ũswa'ja's jiic yu', tyãasac cielute Dyus ũsni pucate cach. 3 Jesusa' nacue wala pytjaa yuuc pcalsawe'sh cusete tyã'sna i'cue'sha' yajcyrra tyãa na'wẽy ñuswa'j en pa'tjeva Dyus tashu tyutemée mfi'nzewe. 4 I'cue'sha' pcala's nvijtrra Dyus yacj fi'nzepa'ga iiméj seena' ñusñus uuwa'j yu'sa' ji'pjumey i'cue. 5 Sa' tyacue dund yu' pechcanawa'jmeena Dyusa' tyajy luuchtyi's na'wẽc yu'cypeje' tyã'sna: Dyus yu'cypejna castigãyni's atsenu, andy nchi'c, Sa' juuna' we'wete', ñusna ũuschanu. 6 Tyãa pa'gatey Dyusa' tyajy peeygãanisatyi's yu'cypeje'c ew fi'nzecajn, Sa' tyajy luuch yuutyi's jyucaysatycu castigaĩ' jĩ'c Dyus librute'. 7 I'cue'sha' castigãyni's mwantaĩwe, tyãa pa'gatey Dyusa' i'cue'shtyi' tyajy luuch na'wẽc jype'je'. Miiyajcywe: ¿Maa luuchrrá' ney yu'cypejna castigãynimeesa ũstymañ? 8 Dyusa' tyajy luuch yuutyi's jyucaysatycu yu'cypejna castigaĩ', nava i'cue'sha' yu'cypejna castigãynimeesa yuurra', tyajy luuchmée vitesate luuchrra tyã'wẽ yuune'cue. 9 Cue'sh le'chcuẽyte', naa quiwete cue'sh tata yu'cypejte', cytey nwẽese'je'tja'w na' ãchja' wejy tjaacue ew nwẽese'jwa'j ji'ptja'w cue'sh Tata cielutewe'sha's. Tyã'wẽ nwẽese'jrra', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pju'nja'w. 10 Naa quiwete cue'sh tatawe'sha' tyãawe'sh ũuste ma'wẽne' wejy ew ũusutje' yu'cypejna jype'jwa'ja's tyã'wẽytyi yũuna jype'je', naa quiwete tyachmée fi'nzewa'ja'srráava. Nava Dyusa' cue'shtyi iiméj wala selpiwa'ja's caapiya'jnac yu'cypeje', tyãava ma'wẽ pcal ji'pjmeena tyã'wẽy yuucajn. 11 Ãchj castigãy íina yu' wala yuj acata', tyãa pa'gatja'w jypa'gaya' wa'lu'. Nava tyãa castigo's jypa'garra ew fi'nzeya' piyate', wala yuj ewsa', jypumbamée wechanac ya'fi'nze' naa pa'ga. 12 Tyãa pa'ga wa'lmée chjãchja miiyajcywe, ewmeete fi'nzena ũsrrava tyãajũ mcaasejwe. 13 Tyã'wẽ yũurra', dyi'j ewsaju peena yu' jypumbameene'cue. 14 Jyucaysa yacj ew fi'nzewa'jrrá's pa'pchuna meswe, pcalte fi'nzemée. Tyã'wẽ pcalte fi'nzerra', quim yujva Dyusa's uyya' ãjameena. 15 Dyus peeygãjrra nwe'wenijũyã'ja', wala mpa'yajcywe. Tyã'wẽ jypa'yajcyrra yuurráa i'cue'sh maa yujva tyã'wẽ vitesaty caypumba'jna ewmée yũusa yuumeene'cue. 16 Tyã'wẽme', maaíi yu' ptammeesa canzh pcal yũuna fi'nzesa váa yuune'cue quĩjva ewsa's weechna ajtsena. Miiyajcywe Esaua' tyã'wẽc ewsa's weechsa yuu, teech ũ' plaatu pa'garráa peecy wẽt fi'nzewa'ja's tyweycu. 17 I'cue'sha' peecy jiine'cue Esaua' tyã'wẽ yũuni e'su' ney bendiciona's qui' jypa'ga wẽec, nava ũsnimeec yuu. Atsa' wala ñusna ũ'nec, nava tyajy tyweyni's ma'wẽ yũurra yujva qui' caashwendu'jni yuume'. 18 Israelwe'sha' Sinaí tjã'j vitste utyaaty cyte' ipy yuurráac seena' bejna ũsu', sa' seena' yuj wala ũucjũucj chji'ndyna ũsu'c cpi'sh we'weni na'wẽ susna. 19 Sa' corneta susni vite' tyãawe'shtyi jycaajna we'weni's wala ũucjrra jwee yu' we'we caajmeeta'. 20 Tyãa jycaajni' na'wẽc yu': Maava naa tjã'tje teech chindarráava tyajana tyã'sa' cuet wãatatajrra meerrava we'tju yãjarra icjwa'j yuuna, quĩj tajcy ma'c yuu nava jĩ'c. 21 Seena' yuj ũucjũucjsarráa vyaana ũsu'c, tyajíirráac Moises yujva na'jĩ: Ũucjnite yayanarráa ũstju jĩ'c. 22 Nava i'cue'sha' tyã'wẽsaterráamée tjaacue seena'sa tashte utyasáa i'cue: Teech tjã'j Sion yaasesate Dyus ĩtyisa ũsnite, cielute Jerusalen chjambte, angeleswe'sh iiméj seena' cujsa pcjaacjerra Dyusa's tuutje'jsawe'sh tashte, 23 Dyus luuch cielutewe'sh tashte, Dyus nwe'wenisawe'sh tashte, Dyus seena' juuna' jyucaysaty jycaajsa tashte, 24 Dyus u'se puuty we'werra nviitni's cytey cyũ'ju'jwa'jsa Jesus tashte, Abel ee na'wẽsamée Jesus ee pcawnisa' tjaacue ewsate tyã'wẽsa tashte utyasáa i'cue. 25 Tyãa pa'ga wala mpa'yajcywe, cue'shtyi we'wesa cielujuwe'sha's weechya'mée. Miiyajcywe, Dyus jycaajna we'weni Sinaíjũwe'shrrá's weechrrava iyumeeta', atsa' cue'sha' wejy iyuya' ãjame'nja'w, cielujũ yuu we'weni's nwẽese'jya' wa'lrra'. 26 Dyus Sinaí tjã'j vitste we'weni' naa quiwe's quẽese'cj. Nava ãchja' tyã'wẽrráamée na'jĩ'c: Qui' peena tjaacue quẽese'je'nja nava quiwerrá'smée, pety cielu yã'jrra quẽese'je'nja jĩ'c. 27 Isa ew jiyute yu', qui' peena tjaacue quẽese'je'nja jĩrra', Dyus vitnisa ẽsesa yu' jyuca ũshityna, atsa' ẽsesaméerráa neeyũutyna jĩrrane' tyã'jĩ'. 28 Nava Dyus tashte cue'sh ũswa'j yu' quẽese'jnimée yuuna. Tyãa pa'ga Dyusa's wechana neewe'wega, tyajy dyi'pte ew yuurráa yũuna. 29 Tyã'wẽme', cue'sh Dyusa' jyuca iviituwa'jsa' ipy na'wẽsa.

Hebreos 13

1 Teechsa na'wẽrraj puuty peeygãjna fi'nzewa'ja's pechcananuwe. 2 I'cue'sh yat-su pa'jsaty wechana mpa'gawe. Tyã'wẽ yũusa' maaíia' angeleswe'sh yujtyva jiyunimeete jypa'ga'ta. 3 Preesu ũssaty peeygãjna mfi'nzewe, i'cue'sh yuu preesu ũssa na'wẽ yajcyna. Pcyuuni fi'nzesatyva peeygãjna mfi'nzewe, cue'shva cacue ji'ptja'w na' naa quiwete tyã'wẽy pcyuuni yuuwa'jsatja'w sũjna miiyajcywe. 4 Cambarra fi'nzeni' wala yuj ewsa', tyãa pa'ga cambamey yu' pcal yũunuwe. Sa' cambayã'jrra', vitesa yacj pcal yũuna fi'nzewa'jme'. Tyã'wẽme', Dyusa' castigaĩna tyã'wẽ pcal yũusatyi'. 5 Vyurrá's yajcyna fi'nzewa'jme'. Ma'wẽcuẽ ji'pjuni yacjrráava wẽt mfi'nzewe, tyãa pa'gatey Dyus we'werra': Bagachte yujva i'cue'shrráa yuutyi'sa' nvijtme'nja jĩ'c. 6 Tyãa pa'ga tyãa yuurrá's pi'quiga, cytey pasyujuna sũjna na'jĩna: Dyusa' quĩjteva jyuca tyãa yuurráac pu'chji', Tyãa pa'ga wej yujva ũucjme'nja naa quiwete nasa ewmée yũusatyi'. 7 Dyus yuwe pta'shsa i'cue'shtyi jype'jsaty miiyajcywe: Tyãawe'sh ma'wẽ ne'ta Dyusa's yajcyna fi'nze tyã'wẽy mfi'nzewe. 8 Jesucristo' bagachte yujva yu'ptjejsame'. Nyafíiva ma'wẽsaga yu', sa' ãchva tyãaíirrá', sa' bagachteva tyãaíirráa nes yuuwa'jsa'. 9 Tyãa pa'ga i'cue'sha' fiy caapiya'jni's nwẽese'jna fi'nzenuwe, wejyva Dyus peeygãanirrá's ũuste jypa'garra chjãchja fi'nzeni ewsa', atsa' ũ'nisu jycaajnisa' bagachte yujva selpiwa'jsame' tyã'wẽsaty nwẽese'jsawe'shtyi's. 10 I'cue'sha' ew miiyajcywe altal ji'ptja'w tyã'sa'. Tyãa altaltewe'sha's ũ'we'tsmeeta' cytee selpisaawe'sha'. 11 Pcalsawe'sh ju'ngu we'we pu'chsa judiu' tajcy icjnisa eea's Dyus yuurráa ũsni jĩnitec tyajya' jyũna u'jue' jyucaysa pcaltyi peltunãyni yuucajn, nava tacy cacue yuutyi'sa' tyajũ jyũna u'jrra ecajuty cambu'. 12 Jesusva tyã'wẽycu chjamb ecaju casejrra uuna ũsu', tyajy eeju nasaa pcaltyi' jyuca peltunãyya'. 13 Tyãa pa'ga cue'shva Dyusna neewe'wena ũsni yat nyafiiwe'sha's nvijtrra, Jesus yacj fi'nzeya' casejega, tyãava ma'wẽga pytjaa yuu tyã'wẽy yaatseni yuuya'. 14 Cue'sha' nyafíi ũsni yata's nvijtrra, chjamb bagachte yujva ptsuwa'jsamée ũsna tyã'sna pacuena ũstja'w, naa quiwete' bagachte yujva ptsuwa'jsamée chjamb ji'pjmeetja'w naa pa'ga. 15 Tyãa pa'ga Dyusa's tuutje'jna nes yuuwa'j ji'ptja'w Jesucristo's pi'cyrra bagachteva. Dyusa's wechana tajcy icjrra cambupcachte, cue'sh ũusuj jyuca yajcyrra tyajy yase's cysusna wechana nes yuuwa'j ji'ptja'w. 16 Tyã'wẽ yũusa' quĩjrráava i'cue'sh ji'pjuni's vitesaty jytyujndena fi'nzewa'ja's pechcananuwe, tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũuni'scu Dyusa' wechá'. 17 Sa' i'cue'shtyi caapiya'jna jype'jsatyi's cytey yuuna mwẽese'jwe, tyãa pa'gatey tyãawe'sha' i'cue'sh ũustyi vituwe'shte tjengsata'. Tyãawe'sha' cielute Dyus tashte utyaarra pta'shwa'j ji'pjta', tyãasaty tyã'wẽ yũ'. Atsa' tyãawe'sh mjĩini's weechsa na'wẽ yuunuwe, ewrráa yũuwa'ja's mpa'pchuwe. Tyã'wẽ yũumeete', tyãawe'sh mjĩini' i'cue'shtyi's quĩjte yujva selpiimeena. 18 Quĩjteva ewrráa fi'nze wẽerra bagachte yujva pcalte yu' fi'nzesameetja'w, naa pa'ga cue'sh pa'gate Dyus yacj mpuutywe'wewe. 19 I'cue'shtyi's Dyus yacj puuty we'we jypi'qui'tj, cyaj Dyusa' andya's tyachmeyna qui' caashwendu'juna i'cue'sh yacj ũsya'. 20 Jesucristo' iiméj ew tyajy nasaty jype'jsa yu'c, tyajy eec tyã'wẽ u'se puuty we'weni bagachte yujva yu'ptjejwa'jme's vitrra nviitni's cytey cyũ'ju'jwa'jsa yuu. 21 Sa' Jesucristo uuteva qui' ĩtyi vit-sa Dyusa' i'cue'shtyi's quĩjte yujva peejymée ewrráa caafi'nze'jena, tyajy jytjãasni's cytey yuucajn. Sa' tyã' i'cue'shtyi ma'wẽ yuuwechteva cytey yuuna, Jesucristo pu'chte tyajy dyi'pte ew yũusa yu's. Jesucristo yuurráa bagachteva jytujtjesa yuuna. 22 Yacjtjẽ'jwe'shtyi neewe'we'tj, wa'lmée jypa'gacajn manz yuwe jyu'jmeecuẽ yu'cypejna fi'jni's. 23 Sa' pta'shitstju cue'sh yacjtjẽ'j Timoteo' carceluj tyjweteni yã'j ũsa', sa' dund váa pa'jana, atsa' pe'jrra yuwe'nja i'cue'shtyi puuty uyya' yujrra'. 24 Dyuus yatte i'cue'shtyi jype'jsawe'shtyi' jyucaysaty yuwe meen wechawe, sa' Dyus yacj fi'nzesawe'shtyiva tyã'wẽy. Italiajũwe'shva yuwe wechaa caja'ty. 25 I'cue'sh jyucaysaty Dyusa' pu'chna nes yuuna.

Santiago 1

1 Israel nasa doce ji'jsa naa quiwete msuuva jyuca ũssaty wechana fi'jatstju Jesucristo vite' Dyusna selpisáa Santiago yaasesa. 2 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, ñusmée meswe wechwecha yajcyna ma'wẽsava tjẽysa vyaateva. 3 Mjiyuwe: Dyusa's jweeíirráa chjãchja yajcyya' piyacajníirráac tyã'wẽ tjẽysa' vya'. 4 Atsa' tjẽysa vyaateva ũucjnuwe, tyãa tjẽysa' i'cue'sh quĩjte yujva shiingmée jyuca Dyus yacj chjãchja fi'nzewa'ja's caapiya'jsa'. 5 Maava Dyus yacj fi'nzewa'ja's shiinguutsrra', Dyusa'síirráa mpẽjywe, atsa' tyã' wa'lmée maatyva jyuca caajiyu'juna i'cue'sh pẽynite tjaacue. 6 Nava cuj jwend yajcymée ũsyujuna sũjna yuurráa mpẽjywe. Tyã'wẽme', cuj jwend yaacysa' tee jwendterráa ũsmée ĩcj wala's wejyaa quẽese'jni na'wẽ yuutyna. 7 Atsa' tyã'wẽ tee jwendrráa yaacysame' Dyusa' ũsuna sũjwa'j ji'pjme'. 8 Maava Dyusa' pasmée váanacy sũjna e'nz jwend yajcyna pẽysa' bagachte yujva Dyus yacjrráa fi'nzeya' yu' ãjameena. 9 Maa yacjtjẽ'jva quĩjva ji'pjmeesarrava wechwecha yajcyna fi'nzewa'j ji'pja', Dyusa' pu'chjina sũjna. 10 Atsa' tyã'wẽy ji'pjsava tyajy ji'pjuni ptsuwa'j en pa'tjeva, wẽtwẽt yaacywa'j ji'pja', tyãa pa'gatey naa quiwete ji'pjsa' quiteva ma'wẽga tyachmeyna undyi' tyã'wẽysarrá'. 11 Sec achaate', jyũtj tasha' undyi'c, naapcachja' quiteva umbu'c, atsa' zhichcuesa' cytee ptsu'c. Tyã'wẽy naa quiwete ji'pjsava tyajy ji'pjuni yacj ptsuwa'jsarrá'. 12 Ewmeete cweete'jwa'jsa vyaateva, tyã'sa' nwẽese'jsame' wala yuj wẽtwẽt yaacywa'j ji'pja'. Tyãa pa'gatey tyã'wẽ yũusa' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's Dyus ũsya' neeyũuc tyã'sa' jypa'gawa'jsa' Dyusna nwẽese'pja'ga. 13 Maava ewmeete weterra', Dyus ne' tyã'wẽte wetewa'ja's vit sũjwa'jme'. Dyusa' ewmeete wetewa'ja's bagachte yujva ũsmeena. Tyã' ewmée yũusame'. 14 Wejyva peecy ũus ewmée yaacyni's nwẽese'pja'garráaty ewmeete wetena pa'ja'. 15 Na'wẽ ewmée ũus yaacynic pcalte cweete'je', atsa' tyãa pcalcu jweeíirráa walaana u'jrra nmejte' uuwa'jrráa vitna pa'ja'. 16 Yacjtjẽ'jwe'sh mjiyuwe: 17 Na'wẽ Dyusa' cielute eena' cweetjsaty jyuca vitcu sa' tyã' ãchpcach le'chcuerráa yujva yu'ptjejmée ũsa', atsa' tyajy tashurrarráa yuusata' quĩjva ewsa yu' jyuca. 18 Tyãac cue'shtyi peeygãjrra tyajy yuwe isasa's pta'shrra ewte fi'nzewa'ja's ũs, cue'sh nyafyte tyãa yacj utyasáa yuucajn. 19 Tyãa pa'ga andy yacjtjẽ'jwe'sh quĩjva pta'shni ewsa yu'sa' bagachteva wa'lmée jypa'gaya'rráa meswe. Nava we'wewa'j yu'sa' ũus yajcyrra jypa'yajcy mwe'wewe, sa' ũuschawa'j yu'sa' wejy wala mpa'yajcywe. 20 Tyã'wẽme', ũuschanisa' Dyus dyi'pte ewmeesa', atsa' Dyusa' tyã'wẽsa's jypa'ga'tsme'. 21 Tyãa pa'ga quĩjva ewmeesa nacue wala pejnaya' dunda' tyãa yu'sa' jyuca nvijtrra, Dyus yuwe ewsa pta'shni yuuc tyã'srráana wa'lmée ũuste myu'acjwe. Dyus pta'shni' i'cue'sh ũusa's nwe'weya' ãjawa'jsa'. 22 Nava Dyus yuwe ma'wẽ jycaatje' tyã'sa' cytey myuuwe. Wẽse'jsarráa yu' yuunuwe. I'cue'sha' jypumbanuwe. Ĩ'neerráa wẽse'jnisa' cyulsa'. 23 Maava tyã'wẽ Dyus pta'shni's cytey yuumée ĩ'neerráa wẽse'jsa', peecy dyi'pa's speejute tjengrra 24 cjũchte uyrrava tyãa dundtey cjucjmée u'jyã'jrra' ma'wẽ pechcanacy tyã'wẽysa'. 25 Nava wẽse'jrra pechcanamée, Dyus ley ewte nviit-sa jycaajni's cytey nwẽese'jsa', jypumbamée wẽt fi'nzena Dyus jycaajni's nwẽese'jna. 26 Maava Dyus dyi'pte ewsatj sũjrrava ma'wẽva we'weni's jypa'yacymeerra', peequíirráa jypumbasáa yuuna. Atsa' Dyus dyi'pte ew fi'nzesatj sũjni' cyul yuj yuuna. 27 Dyus dyi'pte quĩjte yujva jypumbamée ew fi'nzesa' na'wẽ yũuwa'ja': Nmi' ji'pjmée puuplesaty pu'chna ñuste fi'nzesaty cviisha'jna luuch wacchajtyva tyã'wẽy yũuwa'ja', sa' naa quiwete ewmeesa peecy ũuste cjẽewe'shte wala jypa'yacywa'ja'.

Santiago 2

1 Andy yacjtjẽ'jwe'sh i'cue'sha' Jesucristo tyacue ewsana ũuste jypa'gayã'jrra', nasa maatyva puuty ja'ndarraj tyãa na'wẽrrarráa ew yũuwa'j ji'pji'cue. 2 Meerrava na'wẽ váa yuune'cue: I'cue'sh pcjaacjeni yatte teech pitstjẽ'j ropa wala ewsa atjrra, vyuu bee sultyjicja paatrra u'cana, naapcachja' viteva pa'jana quĩjva ji'pjmée ropa ĩishcuesa atjrra. 3 Atsa' tyãa ropa ewsa ĩijyũusa's ew jypa'garra cachni ewsate cach cajane'cue. Nava quĩjva ji'pjmée pytjaacuẽesa's yu': Ayte myuju meerra' cytee quiwete mcaach jĩne'cue. 4 Tyã'wẽ yũurra', puuty ja'ndarraj tyãa na'wẽrrarráa ew yũusamée, vite yu'sa' atseyaacysarra tyã'wẽ yuune'cue. 5 Andy yacjtjẽ'jwe'sh ew mwẽese'jwe: Naa quiwete macue quĩjva ji'pjmée pytjaacuẽesarrava tyãawe'sha' Dyusa's yu' ma'wẽrráa yujva pechcanamée ũuste yajcyna fi'nzerra Dyus jycaajna ũsnitewe'sha's Dyusíi ũsya' neeyũuc Dyusna yaacysatyi' tyã'sna jypa'gawa'jsata'. 6 Tyã'wẽteva, i'cue'sh yu' tyãa ji'pjmée pytjaacuẽesatyi' weechrra ji'pjsarráaty i'cue ew we'we'. Nava ji'pjsaíirráa i'cue'shtyi pcyuurra ¿cjuẽs tashsu cuutya'jsamée váatyna? 7 Tyãawe'shíirráa Cristo yase's ¿atsewe'wesamée váatyna? 8 Dyus ley maateva tjaacuesa we'werra': Vite nasatyva peeygãawa'ja' indy ma'wẽnga ya'peeygãja' tyã'wẽyrráa jĩ'c. Atsa' tyã'sa' cytey nwẽese'jna fi'nzerra', ewsarraj tyã'wẽ yuune'cue. 9 Nava maatyva jyuca tyãa na'wẽrrarráa ew yũumeerra', pcalte weteene'cue, sa' Dyus jycaajni leya's yuuwesa yuune'cue, leya's jyuca nwẽese'pja'gamée. 10 Maava Dyus jycaajni leya's ew yuj nwẽese'jrrava teech ajte le'chcuẽrráava jypumbaana atsa' tyãa pa'garráa Dyus jycaajni ley macueteva jyucac yuuwesa yu'. 11 Miiyajcywe vacy Dyus leya' na'wẽc we'we': Ptamsayã'ja' vitesa yacj pcal yuuwa'jme' jĩ'c. Sa' nasanava icjwa'jme' jĩnac jycaaja'. Tyã'wẽ yã'tje', nasa yu's icjmeerrava, vitesa yacj yu' pcal yuuváana atsa' tyãa pa'garráa Dyus jycaajni ley macueteva jyuca nwẽese'jsamée yuuna. 12 Tyãa pa'ga i'cue'sha' we'wewa'j ma'c yuu, meerra' ũus yaacyni yacjrráa ma'c yuu, nava wala jypa'yacymeete', i'cue'shtyi nwe'wesa leya' castigaĩna. 13 Vitety peeygãjmée fi'nzesatyi' tyã'wẽy Dyusva tyãawe'shtyi' peeygãjmée castigaĩna. Nava vitety peeygãjna fi'nzesatyi' Dyusva peeygãjrra castigaĩmeena. 14 Andy yacjtjẽ'jwe'sh miiyajcywe: Maava Dyus yacj fi'nzesatj jĩrrava ew yũuna fi'nzeni yacj caavya'ja'jmeete', tyã'wẽ yuwejurráa we'wenirráa ¿seelpimañ? 15 Na'wẽ ũus yaaquiga: Maa yacjtjẽ'jva ropa ji'pjmée tyã'wẽy ũ'wa'jva peejysa ũsuna, 16 atsa' tyã'wẽsa's i'cue'sha' uyrra': Pytjaanga yuuna fi'nze'. Nava ãchja' wẽemée cumamée ew mfi'nze jĩrrava, tyajy cacuete peejini's quĩjrráava caatu'jmeerra yuwejurráa tyã'jĩni' ¿quĩjrrá' selpiima'c? 17 Tyã'wẽ Dyus yacj fi'nzesatj jĩsa' ãate caavya'ja'jwa'ja'. Tyã'wẽme', yuwejurráa tyã'jĩnisa' cyul yuja'. 18 Nava na'jĩváatyna: Indya' Dyus yacj fi'nzesarra', ¿ma'wẽ caajiyu'juqui'ng Dyus yacj yuj fi'nzesan sũjcajn? Atsa' quĩjva yũumeerrava mcaajiyu'j aan ãjane'nga. Atsa' andya' ew yũuna pu'chnisa yacjrráa Dyus yacj fi'nzeni's ãate caavya'ja'jya' ãja'nja jĩtyna. 19 Indya' teech Dyusrráa cielute ũsteva tyã'sa' ew jiine'nga ũuste. Tyã'wẽ yũuni' ew yuja'. Nava echtjẽ'jva Dyus ũste ew jiita' indy na'wẽy. Tyã'wẽrraíity ũucjna yaya'. 20 ¿Ma'wẽtenga jiyu'tsmée? Yuwejurráa Dyus yacj fi'nzesatj jĩni' cyul yuj yuuna, Dyus yacj fi'nzeni's ãate caavya'ja'jmeete yu'. 21 Cue'sh yatsgatjẽ'j Abrahana' Dyusna yaacyni's ãate caavya'ja'jna tyajy nchi'c Isaacja's altalte icjya'vac yu'. Tyã'wẽ Dyusna yaacyni's ãate caavya'ja'pja'ga, Abrahana's Dyusa' yuuwemeesac vit. 22 Ãchja' ¿jiyungá'? Abrahana' ãate caavya'ja'cj Dyusna yaacyni's sa' yuwejurráa Dyusna yaaqui'tj jĩmée, Dyusa's ũusuj jyuca yajcyrra ãate caavya'ja'cj. 23 Abrahana' Dyusa's ũusuj jyuca yajcyrra cytey yuupa'ga, Dyus librute na'wẽc fi'jni neeyũu: Abrahana' Dyus dyi'pte ewtec neeyũu jĩna. Sa' tyã'wẽy Abrahana' Dyus namicu' jĩnic neeyũu. 24 Ãchja' jiyui'cue, yuwejurráa Dyusa's yaaqui'tj jĩmée, Dyusna yaaquitsrra' ãate caavya'ja'jwa'ja'. 25 U'y canzh yuusáa Rahabva Dyusna yaacyni's ãate caavya'ja'cj na'wẽ yũuna: Tyajy yatte pitstjẽ'j peetjengu'na pa'jsaty jypa'garra', tyãa pitstjẽ'jty nwe'werra vitee dyi'jsuc caaj tyãa u'ya'. Atsa' tyã'wẽ ew yũupa'ga tyã'sa' Dyus dyi'pte ewtec neeyũu. 26 Cue'sh cacueva ma'wẽga ũus ji'pjmeerra' uuníi yu', tyã'wẽy Dyusna yaaqui'tj jĩnisa' seelpimeesa', ew yũuna pu'chnisa yacj ãate caavya'ja'jmeete yu'.

Santiago 3

1 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, maava jyuca caapiya'jsarra' jiisatja'w sũjrra nuywe'wenuwe. Caapiya'jsarrava jypa'yajcy mfi'nzewe. Tyã'wẽme', caapiya'jsaíirráa tjaacue yuuwesa yu'nja'w. 2 Maa yujva jiisa yu' meetja'w. Tyãasa íitja'w quĩjteva jyuca jypumba'. Nava maava tyajy we'weni's jypa'yacyya' ãjana tyã' ewsarraj tyã'wẽ yuuna. Sa' tyã'wẽ yũurra', tyajy cacue'sva jyuca neeweya' ãjana. 3 Nwẽese'cjantja'w jimba yuwete frenu paatje', atsa' tyã'wẽ yũurra' jimba cacue's ewsu caajya' ãja'tja'w. 4 Mjiyuwe, barco tyacue seena' walasa's wejya wala fiisu jyũna u'jutsteva, barco's caajsa' timon le'chcuesajurráa tupjyna cu'lec caja'. Atsa' barco tyacue seena' walasarrava nwẽese'je'c ma'wẽ caatjeva. 5 Tyã'wẽy cue'sh cacuete tjune wala le'chcuẽesa ji'ptja'w, nava seena' yuj walasa na'wẽ we'weya' chjãchja'. Tyã'wẽy ipy macue le'chcuẽesarrava, yu'cj macue seena' walateva jyuca cambuna. 6 Cue'sh tjuneva ipy na'wẽysarrá', cue'sh cacue's jyuca suwrra naa quiweteva jyuca ãawa'jsa's cue'sh cacuete qui'pni ji'ptja'w. Bagachte yujva ũchjamée infiernote ipy na'wẽsa'. 7 Yu'cj niimal vite' ẽega fyuusa vite' yu'gawe'sh ech ma'wẽ seena' juuna'satyva nasa' caastyaja'jya' ãja'ty. 8 Nava tjune yu'sa' quim yujva caastyaja'jya' ãja'tsmeeta'. Tyã' veneno icjsa', tyãa pa'ga caastyaja'jya' ya'ãja'tsme'. 9 Tyãa tjuneju Dyus cue'sh Tatanava wechana tuutje'je'tja'w, sa' tyãa tjunejujyrráa nasatyva wẽeshuna ewmée atsewe'we'tja'w Dyus taqui'jrra nviitnisaty. 10 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, tyã'wẽ yu' tyãa yuwejujyrráa Dyusna tuutje'jna qui' atsewe'wena yuuwa'jme'. 11 Teech yu'ĩtsterráa yu' shũusa casejna qui' yu' yaasava ¿casejma'c? 12 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, miiyajcywe: Shlala tasha' ¿ujtse yũnya' ãjama'c? Atsa' utse tasha' ¿shlala yũnya' ãjama'c? Tyã'wẽy teech yu'ĩtsterráa yu' e'nz jwend casejya' ãja'tsme'. 13 I'cue'sh cshavyte quĩjteva wala jiisa ũsrra', quĩjteva puiimée zhichcue fi'nzewa'ja's mcaavya'ja'jwe. Tyã'wẽ wala jiisa' quĩjteva juuna' iiwejch yajcyna fi'nzewa'jme'. 14 Nava i'cue'sh ũuste ewmée yajcyrra pui'nja sũjna yaacysa' tyã'wẽ wala jiitj sũjna iiwejch yaacywa'j ji'pjme'. Tyã'wẽ yaacysa' quĩjte yujva jiimeesa ĩshiisa yuuna. 15 Tyã'wẽ ewmée yũuwa'jrráa ũusutjenisa' Dyus caaũusutje'jnime'. Naa quiwetewe'sh peecy i'cue'sh ũus yaacynisarrá' echtjẽ'j caaũusutje'jnisa. 16 Mteeva iiwejch yaacywa'j casejnijũ' puiiwa'jrráac vya'. Atsa' tyajũyã'j yu' jyuca suweena ewmeesarrarráac caseje'. 17 Nava Dyus caaũusutje'jni's ji'pjsa' quĩjteva pcal yuumée fi'nzena, ewrráa yũuna, puiimée nasaty peeygãjna, ĩshiimée isa we'wena. 18 Atsa' puiimée ewrráa yũuna fi'nzewa'ja's pa'pchusa' ew wẽt fi'nzewa'ja's uyuuna.

Santiago 4

1 I'cue'sh pwe'sh puii jypacuena fi'nzeni' ¿majũga caseje'? I'cue'sh ũusujc caseje', ewmée yũuwa'ja's yaacypa'ga. 2 Vitee ji'pjunity iiyamu wẽerrava ãjameerra', icjya'rráa i'cue yaaqui'. Vite nasa quĩjrráava ji'pjte', tyã'sna cusa'jya' ãjameerra', puiiya'rráa i'cue pa'pchu'. I'cue'sh peejini's Dyusna pẽjymeerra i'cue uyya' ãja'tsmée. 3 Pẽjyrrava, jypa'gaya' yu' ãja'tsmée i'cue, tyã'wẽ ewmeete cseelpi'jya'rráa pẽypa'ga. 4 Dyus yacj wej yujva ewmée fi'nzesa mwẽese'jwe: Naa quiwetewe'sha's selpiina fi'nzesa' Dyus yacj puiinisate jiimeevá'cue. Maava naa quiwetewe'sh yacjrráa wẽt fi'nzeya' yaacysa' Dyus yacj puiisac yu'. 5 Tyã'wẽteva, cue'sh ũuste nviitnisa Dyus Espiritu' wala cchjãachja'jna ũsa' jĩ'c Dyus librute fi'jnisa' tyã' ĩshiinisame'. 6 Naapcachja' Dyusa' jweeíirráac cue'shtyi peeygãjrra pu'chji' quĩjteva. Tyajíic Dyus libru' na'wẽ pta'shi': Dyusa' pu'chji'tsme' iiwejch yaacysatyi', nava iiwejch yajcymée fi'nzesatyi' wala peeygãjna pu'chjina jĩ'c. 7 Tyãa pa'ga Dyusrráana nwẽese'jrra echtjẽ'ja's nwẽese'jmée chjãchja miiyajcywe, atsa' echtjẽ'ja' i'cue'sh tashu ãjameerra tyuteena u'juena. 8 Dyus tashte mutyaawe, atsa' tyãava i'cue'sh yacj utyaana. Pcalsawe'sh, ewmée yũuni cusety miiyaatewe. Tyã'wẽy Dyusa'srráa yajcymée e'nz jwend yaacysa i'cue'sh ũusa's miiyaatewe. 9 Sa' tyã'wẽ ãjmeene'tca'w yũu sũjna miiyajcywe, sa' shijcana fi'nzepa'ga ãchja' ũ'newa'ja's miiyajcywe, sa' wechana fi'nzepa'ga ãchja' ñuswa'ja's miiyajcywe. 10 Ãchja' Dyus dyi'pte seena' yuj ãjmeecuesa myuuwe, atsa' tyã'wẽ yũusa's walasa vituna Dyusa'. 11 Yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sh pwe'sh puuty ewmée ya'nuywe'wenuwe. Maava yacjtjẽ'ja's ewmée nuywe'wesa' Dyus jycaajni ley peeygãawa'ja's we'we'c tyã'sna weechsa yuuna. Atsa' Dyus jycaajni leya's weechsa' tyãa leya's nwẽese'jepcachte leya's jycaajsa na'wẽsa yuuna. 12 Tyãa pa'gatey leya's nviit-sa' teech yuurráa ũsa'. Tyãaíirráa ewmeete nviitwa'jsa' sa' tyãaíirráa qui' nwe'weya'va ãjawa'jsa'. Tyã'wẽte', ¿indyrráa jwee quimrranga tyã'wẽ yacjtjẽ'jwe'shtyi' ewmée nuywe'we'? 13 Ãchja' i'cue'sh na'wẽ we'we'i'cue tyã's mjiyuwe: I'cue'sh we'werra': Ãchj u'jmeerra' cuscusa' u'jue'nja'w chjamb walan. Cytee pa'jrra teech añu mjĩirra vyu wala cnayna ũsu'nja'w jĩ'i'cue. 14 Nava cuscus fi'nzewa'ja's jiimée i'cue. Cue'sh ĩtyi fi'nzeni' na'wẽsarrá': Yu' ajva ma'wẽga tundterráa vyaarra' ẽecjẽe ptsu', tyã'wẽysarrá' ĩtyi fi'nzenisa'. 15 Tyãa pa'ga na'wẽrráa yaacywa'ja': ĩtyi fi'nzewa'j Dyus peesuváana atsa' ma'wẽrráava mjĩ'nja'w jĩwa'ja'. 16 Nava tyã'wẽ yajcymée ũuste iiwejchrráa i'cue yajcyrra we'we'. Tyã'wẽ yajcyrra we'wenisava ewmeesaíirrá'. 17 Maava ew yũuwa'ja's jiirra ew yũumeerra', Dyus dyi'pte yuuwesa yuuna.

Santiago 5

1 Ãchja' wala ji'pjsawe'sh mwẽese'jwe: I'cue'sh ji'pjuni ptsuute seena' yuj ñussa pa'jana tyã'sna yajcyrra weyna mpembeewe. 2 I'cue'sh ji'pjunisa' quĩj yujva seelpime' jyuca wa'wani', atsa' i'cue'sh ropa ewsava tyã'wẽy jyuca wes ũ'ni'. 3 I'cue'sh vyuu bej vyuu chijmeva jyuca inz ũ'ni', atsa' tyãa vyu inz ũ'nisaíirráa i'cue'shtyi' seena' wala ewmée ñus quiwete acjwa'jsa'. Tyãa vyu' i'cue'shtyi iviituya'va' ipy na'wẽ. Naa nmej ensu' i'cue'sh ji'pjuni's iiméj wala jyaaw i'cue. 4 I'cue'sh uutjashte mjĩisa yuul pẽyni's Dyus cielute jycaajna ũssa' wẽse'cj, atsa' i'cue'sh piuntyi yuulunisa tyã'wẽ i'cue'shtyi ewmeete nvijt-ya'va'. 5 I'cue'sha' naa quiwete ji'pjunisa yacj wala wẽt wechana fi'nze'i'cue tajcy na'wẽ niishna tyãa pa'ga icjwa'j en pa'jya'va'. 6 Nasa ewmeesata' jĩrra i'cue'sha' ewterraj icje'i'cue yuuwemeesateva, atsa' tyãawe'sha' cyulterráa uuwa'ja's ji'pju'ty. 7 Tyã'wẽ pcyuutsteva, yacjtjẽ'jwe'sh ñusmée chjãchja miiyajcywe, cue'shtyi jype'jsa Jesucristo naa quiwete quĩjpcach. Ma'wẽga mjĩisava ujrra' cuchwa'jmée ũytjasu', nus en scjẽwte', ũ'a's wala pcjacje'nja sũjna. 8 I'cue'shva tyã'wẽy cuch yajcymée chjãchja yajcyna mũytjaswe. Tyã'wẽme', cue'shtyi jype'jsa Jesucristo quĩiwa'ja' utyaatsa'. 9 Yacjtjẽ'jwe'sh, puuty ũuschawe'wena fi'nzenuwe, Dyusa' i'cue'shtyi ewmeete nviitcajmen. Tyã'wẽme', yuwee cu'le'sa cjuẽs pa'jwa'j en utya yã'j ũsa'. Tyã' Dyusa'. 10 Tyãniitey Dyus yuwe's pta'shsawe'shva ma'wẽta pytjaa yuuna fi'nzerrava Dyusrráana yajcyna fi'nze', tyã'wẽy tjẽysa ñuswa'j vyaateva, Dyusrráana yajcyna mfi'nzewe yacjtjẽ'jwe'sh. 11 Tyã'wẽ pytjaa ñuste fi'nzesatyi' Dyus yacj wẽt fi'nzesata' jĩ'tja'w. Job pytjaa ñuste wantãyna fi'nzete', nmejte' Dyusa' wala peeygãjrra pu'chni's iiwẽse'ji'cue i'cue'sha'. Dyusa' peeygãasa', tyãasa pu'chya' ũsa'. 12 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, wala mpa'yajcywe. Isasa's jiirra' jiitj jĩwa'jrrá', sa' jiimeerra' jiimeetj jĩwa'jrrá'. Tyã'wẽ Dyus uyte jiimeetj jĩwa'jme', sa' cielu quiwe tyã'wẽsatyva cysusna pta'shwa'jme', Dyusa' ewmeete nviitcajmen. 13 I'cue'sh pwe'sh maava ñuste fi'nzena ũsrra', Dyusrráana neewe'wena meswe. Maava wẽt fi'nzena ũsrra', Dyusa's wechana memna meswe. 14 Maava acate uuya' ũsrra', ancianowe'shtyi mpa'yawe, atsa' tyãawe'sha' Dyus cusete neewe'werra aceite qui'putyna. 15 Tyã'wẽ Dyusa' pu'chjina sũjrra oraĩte', ãtsa'sa pcala' peltunãyni yuute, ãtsa'sa' ewte neeyũuna, tyajũ' Dyusa' nuycatyjina. 16 Dyus dyi'pte ãjmée yũuni's puuty ya'mpeeta'shwe, atsa' Dyusa's yacjtjẽ'jwe'sh neewe'wete', ãtsa'sa' catyjine'cue. Dyusna nwẽese'jsa tyã'wẽ ũusuj jyuca Dyusna yajcyrra neewe'weni', quĩjteva jyuca pu'chwa'jsa'. 17 Ma'wẽga Dyus yuwe pta'shsa Eliasva cue'sh na'wẽysarráarrava, nus pa'cjamen Dyusna ũusuj jyuca yajcyrra neewe'we, atsa' nus pa'jme' tecj añu y medio ãjpcach. 18 Tyajũ' qui'quin Dyusna neewe'wec nus quĩicajn, atsa' naa quiwete qui' nus pa'tje', uutjash chjãchjaty. 19 Andy yacjtjẽ'jwe'sh mjiyuwe: I'cue'sh maava Dyus dyi'pte jypumbate', jypumbasame' tyãa jypumbasa's ewmée dyi'ju caashwendu'juna. Sa' tyã'wẽ yũurra' jypumbasá ũus jyucate vituwa'j yã'j ũsteva, nwe'wesa yuuna, sa' maanzcuẽe pcaltyiva caapeltunaĩ'jsa yuuna.

1 Pedro 1

1 Andya' Jesucristo jycaajnisa Pedro yaasetj. Naa carta's fi'jatstju vite quiwesu u'p-ya' u'jsawe'shtyi, Ponto, Galacia, Capadocia, Asia, Bitinia tyãa quiwesuwe'shtyi. 2 I'cue'shtyi tyjityjwa'ja's Dyus cue'sh Tata' nyafiitey ma'wẽne' pjeu'jrra ji'pju' tyã'sa' cytey yuuc. Tyãasac Dyus Espiritu' i'cue'shtyi ewmeejũ tyujnderra Jesucristo eeju nuyaate Jesucristorrá's nwẽese'cjan. Tyã'wẽ Dyus pu'chpa'ga ãchja' seena' wala wẽt mfi'nzewe. 3 Ãchja' cue'shtyi jype'jsa Jesucristo Tata's wechana tuutje'jega. Tyã' cue'sh ewmeesateva peeygãjrra qui' u'se upysa na'wẽ yuuwa'ja's vitcu, nava Jesucristo cue'sh pa'gate uurra qui' ĩtyi yuupa'garráac tyã'wẽ yũu. 4 Tyãa pa'gac ew jii ya'fi'nze', Dyusa' cielute cue'shtyi ũswa'j jyaawni ji'pja' tyã'sa' jypa'ga'nja'w sũjna ũytjasna. Tyã' bagachte yujva ptsumeena sa' suweevameena sa' vituvameena. 5 I'cue'sha' Dyusa's ũuste jypumbamée yaacywa'ja's ji'pji'cue, naa pa'ga tyã' i'cue'shtyi jyaawuuna nmej en ãjte i'cue'sh cielute pa'jwa'ja's pjeu'jrra ji'pja' tyã'sa' jypa'gacajn. 6 Tyãa pa'ga i'cue'sha' iiméj wala wechana meswe, macue maa enteya' ñuswa'j en ma'wẽsava pa'tjeva. 7 Tyãa pa'gatey ñuswa'j en tjẽysa pa'ja'ty tyã' Dyusa's jypumbamée jwee íirráa chjãchja yaacywa'ja's pjeu'jsata', vyuu beja'sva ew zhichcue neeyũucajn ma'wẽga ipyte cambrra ya'pjeu'ju' tyã'wẽy. Atsa' macue tjẽysa ñuswa'j en pa'tjeva Dyusa's jypumbamée yaacyni's iviitusame' vyuu bej ptsusaate jytjaacue pa'gasa yuuna. Tyã'wẽ yũusa' isa wechana jytujtjesa yuune'cue naa quiwete Jesucristo quĩi ente'. 8 I'cue'sh yafyju yu' Jesucristo's uymeerrava, peeygãjrra nwẽese'je'i'cue, sa' uymeerrava tyã'sna yajcyrra iiméj seena' wala ũuste wechwecha yaaqui'i'cue. Tyã'wẽ ũuste iiméj seena' wala zhichcue wẽtwẽt yaacyni's pta'shya' ya'ãja'tsme'. 9 I'cue'sha' tyã'wẽ Dyusa's jypumbamée yaacywa'ja's ji'pjupa'ga i'cue'sh ũusa' ewte neeyũuna. 10 Dyus peeygãjrra i'cue'shtyi ewte nviitwa'ja's jiyurra pta'shsa nyafíi enteywe'sha' wala paapẽjyna atyajty ewte neeyũuwa'j jĩni's. 11 Tyã'wẽ Dyus Espiritu' tyãawe'shtyi' dyiicjẽy caajiyu'cj ewte nviitwa'jsa' wala pytjaa yuurrava tyãa e'su' wala jytujtjesa yuuwa'jsa' jĩna. Tyãa pa'gaty Dyusna selpisaawe'sha' jiyu wẽe tyã'wẽ yuuwa'jsa' quimqui sa' bagachqui atsqui'c Dyus Espiritu' tyã'wẽ pta'shi' sũjna. 12 Tyã'wẽ paapẽjyna ũste', Dyusa' tyãawe'shtyi pejca caajiyu'cj tyã'wẽ pta'shnisa' i'cue'sh jĩi meea', vite ensuwe'sh jĩia' jĩc. Tyã'wẽ ewte neeyũuwa'j seena' wẽtwẽt-sa's Dyus ũscu tyã'sa' angeleswe'sh yujva jweeíirráa wala jiyuvatsa' sũju'ty, tyã'wẽ seena' zhichcuesa pa'ga. 13 Tyãa pa'ga ew miiyajcywe ma'wẽ ew fi'nzewa'ja'sva wala jypa'yacy. Dyusa' i'cue'shtyi peeygãjrra Jesucristo vyaa ente' ũsya'va' tyã'srráana ũytjasna meswe. 14 Nwẽese'jsa luuch na'wẽ myuuwe. Nyafiia' Dyusa's jiimeerra' ma'wẽcue peecy ũus yaacyni ewmeesaterráa fi'nze' tyã'wẽ yũunuwe, 15 wejyva ũusuj jyuca ewmeejũ tyuteerra ũuste quĩj pcal yujva ji'pjmée mfi'nzewe, tyãa pa'gatey i'cue'shtyi pa'yasa Dyusva quĩj pcal yujva ji'pjmeesa' naa pa'ga. 16 Tyajíic Dyus librute na'wẽ we'we': I'cue'sha' quĩj pcal yujva ji'pjmeesa myuuwe, andyva quĩj pcal yujva ji'pjmeesatj naa pa'ga jĩ'c. 17 Miiyajcywe Dyusa' cue'sh Tata' jĩna cysusu'i'cue tyã' quim yujtyva nvijtmée jyuca pẽywa'jsate jiirra', ũucjna mfi'nzewe naa quiwete macue tyach ĩtyi fi'nze'tsrrava. 18 Yatsgawe'sh ma'wẽ ewmée fi'nzete', i'cue'shva tyã'wẽy ewmée fi'nzenijũ Dyusa' nwe'wec. Sa' i'cue'sha' ew jii i'cue tyã'wẽ nwe'wepa'ga quĩj yujva ya'ducjme' naa quiwete ptsuwa'jsa ũsta' vyuu bej vyuu chijme tyã'wẽsa yacjrráa yujva. 19 Naasáa Jesucristo ee yacj yuurráac ducjnisa yuu. Tyã' piishacuẽ quĩjte yujva ãtsa'meesa ewsa's icjrra pcaltyi yaateya' cambnisa na'wẽc yuu. 20 Cristo' tyã'wẽ yuuwa'cj tyjityjnisa yuu naa quiwe meetey, nava naa ensurráac tyã'wẽ yuuya' vyaa i'cue'shtyi nwe'weya'. 21 Cristo tyã'wẽ yũupa'ga i'cue Dyusa's jiyuya' ãja. Dyus íic Cristo uuteva ĩtyi vitrra tujtje nvijt, Dyus yuurráana yajcyna ũytjasna fi'nzecajn. 22 Ãchja' i'cue'sha' Dyus Espiritu pu'chte', isa pta'shni's wẽse'jrra', i'cue'sh ũustyi yaate i'cue ũusuj jyuca yajcyrra yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãjya'. Tyã'wẽ yã'jrra', puuty teechsa na'wẽrraj ya'mpeeygãjwe ũusuj jyuca yajcyna. 23 Tyãa pa'gatey i'cue'sha' nasa naa quiwete pcalsa ji'jmée, quĩj pcal yujva ji'pjmeesa ji'ji'cue yuu. Dyus yuwe bagachte yujva ptsuwa'jsame's wẽse'jrra i'cue tyã'wẽ yuu. Dyus yuwe' bagachte yujva ptsuwa'jsame'. 24 Tyajíic Dyus libru' na'wẽ pta'shi': Naa quiwete nasa' jyucaysa scjẽwwa'jsarráata'. Tyãawe'sha' macue seena' wala jiisarrava, jyũtj tash na'wẽsarráata'. Jyũtjva ujndyte', quiteva wete'c tyã'wẽysarráata'. 25 Nava Dyus yuwe' bagachte yujva ptsumée nes yuuwa'jsa' jĩ'c. Tyãa Dyus yuwe's íic i'cue'shtyi pta'shni yuu.

1 Pedro 2

1 Tyãa pa'ga ewmée yũuya' yaacyni's jyuca manvijtwe. Ĩshiinisa, yuwejurráa ew we'werra' ũuste yu' ewmée yaacyni, vitety atseyaacyni, e'sgarráa ewmée nuywe'weni tyã'wẽsatyi' nvijtrra, 2 luuch u'se casejsava ma'wẽga lechi ewsarrá's jypa'ga', tyã'wẽy i'cue'sh ũuste ew cchjãachja'jwa'jsarrá's mpaacuewe. Tyã'wẽ yũurra Dyus yacj chjãchja fi'nzene'cue ewte neeyũuya'. 3 Tyã'wẽ myũuwe, cue'shtyi jype'jsa ewsateva ew jiyu dyijrra'. 4 Cue'shtyi jype'jsa tashte mutyaawe. Tyã' cuet ĩtyisa na'wẽsa'. Tyã'sa' naa quiwete nasa' ajtsety, nava tyãaíic cuet jytjaacue ewsa Dyus tyjityjnisa yu'. 5 I'cue'shva cuet ĩtyisa na'wẽ i'cue naa pa'ga Dyusa' i'cue'shtyi' tyajy ũswa'j yat na'wẽsac vitu', sa' tyã'wẽrráamée quĩj pcal yujva ji'pjmée tyajy tashte yuurráa selpiina ũswa'jsac vit, tyãa pa'ga tyajy tashte utyaarra ewsa yuurrá's cytey myuuwe. Jesucristo pu'chte', i'cue'sh tyã'wẽ yũuni's Dyusa' jypa'gana. 6 Tyã'sna we'werrac Dyus librute na'jĩ': Yat tyaajwa'j cuet tyjityjnisa iiméj ewsa nviitutstju Sion judiuwe'sh quiwete, Atsa' tyã'sa' maava jypa'gasa' jypumbasáa yuumeena jĩ'c. 7 I'cue'sh ew jiyusa yacj yu' tyãa cueta' iiméj wala ewsa'. Nava jiyusamée yacja' na'wẽrráac ya'yu' tyã'wẽ yũuni's Dyus librute na'wẽc we'we': Yat tyaajsawe'sha' cueta's ajtserra wãatãjteva, E'suyã'ja' tyãaíic tjaacue ewsa yuuna pa'j jĩ'c. 8 Vite ajcjẽ' tyãa cueta'síi we'werra': Cueta' cyu'chafi'jrra pẽtysarrá' jĩ'c. Dyus yuwe's pta'shteva, tyãawe'sha' cytey nwẽese'jsame' jypumbasaata', jiyuwa'jsamée ne'ta yu' naa pa'ga. 9 Nava i'cue'sha' Dyus tyjityjnisai'cue, tyajy tashte yuurráa selpiina ũswa'jsa. Dyus cusetewe'shi'cue, quĩj pcal yujva ji'pjmeesa. Tyãa pa'ga Dyus tyacue wala i'cue'shtyi ewte nviitni's pta'shwa'j ji'pji'cue. Tyã'wẽ yũucajncu pa'ya, jiimée jypumbana chji'ndyte ũsnijũ casejrra zhichcue eena'te pa'cjan. 10 I'cue'sha' nyafiia' Dyus jĩi yu'tsmée i'cue, nava ãchja' Dyus jĩi i'cue. Nyafíia' quim yujva peeygãanisamée i'cue yu', nava ãchja' Dyus peeygãanisa i'cue. 11 Andy yacjtjẽ'jwe'shtyitj neewe'we': I'cue'sha' naa quiwetewe'shmée yã'ji'cue, tyãa pa'ga peecy cacue ewmée yũuya' yaacynityi's nwẽese'jnuwe. Tyã'wẽme' ũusa's suwsaata'. 12 Dyusa's jiimeesawe'sh cshavysu wala ew mfi'nzewe. Tyãawe'sha' ãchjíi yu' wala atsewe'we'ty i'cue'shtyi ewmeesa na'wẽ. Nava Cristo quĩi ente' i'cue'sh ew yũuni's uyrra', Dyus luuch yuj yu'ta jĩna tuutje'jetyna. 13 Dyusa's jii yã'jsa' jyuca mwẽese'jwe naa quiwete jycaajwa'jsa nviitni ũsta' tyãawe'shtyi, jycaajsa npiitstjẽ'jsa ma'c yuu, 14 meerra' jycaajsa nuuchsa ma'ty yuu nava jyuca. Tyãawe'sha' Dyus caajnisata' ewmée yũusatyi' castigãyna vite' ew yũusatyi' nwe'wesa. 15 Tyãa pa'gatey Dyusa' i'cue'shtyi' ewcu yũu jytjãasu' vitety, tyã'wẽ yũurra atsewe'wesaty shuuna' vit-ya'. 16 Dyus nwe'wenisa yã'jrra', ew mfi'nzewe. Nava nwe'wenisa yã'tja'w atsa' quimva ma'jĩmeena sũjrra ewmée yũunuwe, wejyva Dyus cusete selpisaatja'w sũjna ew yũuwa'jrrá's yajcyna mfi'nzewe. 17 Jyucaysa yacj ewrráa mfi'nzewe, yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãjna, jycaajsawe'shtyi nwẽese'jna, Dyusnava tyã'wẽy nwẽese'jna. 18 Selpisaawe'sha' i'cue'sh patrontyi wala jypa'yacy nwẽese'jna cytey myuuwe. I'cue'sh patron ewsarráaty tyã'wẽ yũumée, patron seena' juuna'satyva ewrráa myũuwe. 19 Quĩjva ãjmée yũumeete Dyus yacj fi'nzepa'garráa patronwe'sh tyã'wẽ castigãyte', tyã'sa' ñuswa'jme'. 20 Nava i'cue'sh ãjmée yũute castigãyte', yuuwesatja'w naa pa'gaty castigãy sũjwa'jrrá'. Nava i'cue'sh ew yũupa'garráa ñuswa'j ena's ji'pjute', Dyusa' peeygãjana. 21 Tyã'wẽte fi'nzecajncu Dyusa' pa'ya, i'cue'sh pa'gate Cristo' yuuwemeesarrava pytjaa yuuc tyãa na'wẽy yuuwemeesarrava pcyuuni yuucajn. 22 Tyã' quĩj pcal yujva yũume', sa' quim yujnava ĩshiime'. 23 Wẽeshusatyi's ca'tuva wẽeshuuna pasme'. Pcyuusaatyi's tyã'wẽ yũupa'ga i'cue'shva ewmeete neeyũune'cue jĩna pasme'. Tyã'wẽ yũumée wejyva Dyusrráanac neewe'we. 24 Cue'sh pcaltyi's Cristoc cluuste uurra iviitu, cue'sha' peena' yu' pcalte fi'nzemée Dyus dyi'pte ewrráa fi'nzecajncu tyã'wẽ yũu. Cue'sh pcala' yaateni yuucajncu tyã' pcyuuni pytjaa yuu. 25 I'cue'sha' nyafiia' piisháa vitusa na'wẽ i'cue ũsu', nava ãchja' Cristo tashte shawendi'cue, tyã' piisháa tjengsa na'wẽc jype'je' i'cue'sh ũustyi.

1 Pedro 3

1 U'ywe'sh iimi'sava, i'cue'sh nmi'ty cytey nwẽese'jna mfi'nzewe. Tyã'wẽ yũute', i'cue'sh nmi' maaíia' Dyus yuwe's wẽse'jya' wa'lsava 2 i'cue'sh ew fi'nzeni's uyrra', Dyusa's jiyuna pa'jatyna, Dyusa's mpaacue jĩna we'wemeeteva. 3 I'cue'sha' peecy cacue ãacjẽwe'shrrá's tyacue wala zhichcuesa qui'pna pjeu'jwa'j ji'pjmée i'cue, 4 wejyva ũuste tyã'wẽ zhichcue mpjeu'jwe, ew yũuwa'jrrá's yajcyna, vitesa yacj puiimée fi'nzewa'ja'srráa pacuena. Tyãarráa tjaacue ewsa' Dyus dyi'pte. 5 Nyafíi entey u'ywe'sha' tyãawe'sh ũustety tyã'wẽ zhichcue pjeu'ju' Dyusrráana neewe'wena tyãawe'sh nmi'ty nwẽese'jna. 6 Sara' tyã'wẽsac yu'. Abrahana's ũ'cue's jype'jsa' jĩnac nwẽese'je', atsa' i'cue'shva tyãa na'wẽysa yuune'cue, tyã'wẽy ew nwẽese'jrra yu', ãjmeetj yũu sũjna ũucj yajcyna fi'nzemeene'cue. 7 Tyã'wẽy nmi'we'shva i'cue'sh nyuu yacj jypa'yacy ewrráa mfi'nzewe, u'ya' wejycuẽ' chjãchjameecueta' tyãa pa'ga. Sa' tyã'wẽrráamée, i'cue'sh na'wẽyrráa Dyus yacj fi'nzesata' tyãa pa'ga tyã'wẽ ew mfi'nzewe, Dyus yacj puuty we'weni' cyul yuucajmen. 8 Jyucaysa i'cue'sha' ewrráa yũuna mfi'nzewe, vitesatyva teechsa na'wẽrraj peeygãjna. Weech yajcymée zhichcue puuty we'wena yacjtjẽ'j pwe'sh na'wẽ mfi'nzewe. 9 Ewmée yũusa's ca'tuva tyã'wẽy ewmée yũuwa'jme', sa' wẽeshute', tyã'wẽy ca'tuva wẽeshuwa'jme', wejyva tyã'wẽ yũusatyi' ca'tu yu' ewrráa myũuwe. Tyã'wẽ ewrráa yũucajn íirráac Dyusa' i'cue'shtyi pa'yarra tyacue wala ew yũu. 10 Tyã'wẽ yũuwa'ja's na'wẽc pta'shi' Dyus librute: Maava ewrráa wẽt fi'nze wẽerra', Peecy tjune's ewmée we'wecajmen jypa'yacyrra I'cue'sh yuweju ĩshiinuwe. 11 Ewmeejũ tyuteerra, ewrráa yũuna Puiimée fi'nzewa'jrrá's pacuerra uu entepcach tyã'wẽ yuurráa fi'nzewa'ja'. 12 Tyãa pa'gatey Dyusa' jype'je'c ew yũusatyi', Sa' Dyusa's pacuen neewe'weni's wẽse'je'c. Nava ewmée yũusatyi' tyã'wẽ yũ'tsme' jĩ'c. 13 Bagachteva i'cue'sha' ewrráa yũutste', ¿quim tyã'wẽ ca'tu' ewmée yũucy? 14 Ew yũuna fi'nzepa'ga ñuswa'j en ji'pjurrava, wechana wẽtwẽtrráa meswe. Quim yujtyva ũucjnuwe cuj yajcyna, 15 wejyva i'cue'sh ũuste jycaajsa Cristorrá's wechana mneewe'wewe. Na'wẽ i'cue'shtyi caapiya'jni's jii i'cue tyã'sna paapẽysatyi's pasya' tjaamemée meswe bagachteva, sa' ũuscha we'wemée ewrráa mpaaswe. 16 Tyã'wẽ ew yũurra mfi'nzewe, i'cue'sh ũuste yuuwemeetja'w sũjwa'jrráa ũusutjecajn, cyaj Cristo yacj ew fi'nzesaty e'sga ewmée nuywe'wesawe'sha' tjaameetyna, tyã'wẽ i'cue'shtyi ewmée nuywe'werra'. 17 Wejyva ewmée yũurra ñus cnayupcachte, ew yũupa'ga ñus cnayni wejy ewa', Dyus yuu tyã'wẽ jytjãas yã'tje'. 18 Cristova tyã'wẽycu pytjaa yuurra uu, tee dyi'jrráa jyucaysa pa'gate. Tyã' ewsac yu', nava cue'sh ewmeesa pa'gate pytjaa yuuc Dyus tashte nuypa'jya'. Tyã' isa uuyujc cacue yu', nava ũus yu' uume'. 19 Tyãasac u'j uusaawe'sh ũus preesu ũsu'ty cytee pta'shya'. 20 Tyãawe'sha' nyafíi Noé ente' nwẽese'jsameety yu' Dyusa's. Tyãa ente' Noea' barco's pjeu'ju'tspcachja', Dyusa' wala yuj ũytjascu tyãawe'shtyi' nwe'weya'. Nava ocho nasarráaty yu'ju nwe'wenisa yuu. 21 Noé ente yu'a' ãchj yu'te ya'bautisaĩ'tja'w ewmeejũ jyucate tyuteeya' sũjrra tyã'wẽsac yu'. Nava bautismo' pcala's yaate'tsme', naasáa Dyus dyi'pte peena yu' pcalte fi'nzeya'mée sũjrrarráac ya'bautisãynisa yu'. Atsa' Jesucristo uurra qui' ĩtyi yuunisa yuurráac cue'shtyi' nwe'we. 22 Ãchja' tyã' cielun u'jrra Dyus pucate jycaajna ũsa', atsa' tyã'sa' angeleswe'sh ma'wẽsava tyã'srrarráanaty nwẽese'je'.

1 Pedro 4

1 Cristova ma'wẽga tyajy cacuete acasa's jypa'gana pytjaa yuu, tyã'wẽy i'cue'shva pytjaa yuuwa'jsatja'w sũjna meswe, tyãa pa'gatey peecy cacuete ewmée yũuya' yaacyni pcala's nvijtrra, Dyus jytjãasnirrá's uu entepcach cytey yuuya' yaacypa'gac pytjaa yuuwa'j en pa'ja'. 3 Pcala's nwẽese'jmée nvijt-ya'íi nyafíi entey wala yã'jne'cue nwẽese'j Dyusa's jiimeesawe'sh yacj ja'ndarraj. Tyãa ensu' i'cue'sha' ewmée i'cue yũuna fi'nze peecy cacueju ewmée yũuya' yajcyna, tũuna, cu'jna, pcjaacjerra tundyna, Dyus ĩtyimeesaty neewe'wena. 4 Tyã'wẽ yũusai'cue yu'. Nava ãchja' i'cue'sha' peena yu' tyãawe'sh yacj tyã'wẽ iiméj seena' ewmée yũuna fi'nze'tsmeene'cue, tyãa pa'ga ne'ta i'cue'shtyi' ewmée nuywe'wena atse'. 5 Nava tyãawe'sha' Dyusna paswa'j ji'pjutyna, ĩtyisa ma'ty yuu meerra uuniisa ma'ty yuu nava jyucaysaty paapẽywa'j ente'. 6 Uusaawe'sh ma'ty yuu nava paapẽy ente' cacue ji'pjsa na'wẽyrráa paapẽyni yuutyna. Atsa' uute' ũus yu' Dyus na'wẽyrráa ĩtyi ũscajncu tyã'wẽ pta'shni yuu. Tyã'wẽ yuuwa'jsate íirráac uusaawe'shtyiva Dyus yuwe's pta'shni yuu tyãawe'sh uumeyna. 7 Naa quiwe ptsuwa'j ena' utyaatsa'. Tyãa pa'ga i'cue'sha' wala jypa'yacy meswe, naasáa Dyus yacj yuurráa puuty we'wena mfi'nzewe. 8 Nava i'cue'sh pwe'sh puuty peeygãawa'ja's wejy jytjaacue mpa'pchuwe, tyãa pa'gatey peeygãanisa' pcal macuesanava jyuca caapeltunaĩ'cj jĩ'c. 9 Yacjtjẽ'jwe'shtyi yat mpeequi'jwe wa'lmée. 10 Teechsa na'wẽrraj puuty ya'mpu'chwe, i'cue'sh selpiiya' ãjawa'ja's Dyus ma'wẽne' ũs tyã'sa' cytey yuuna. Dyusa's selpiwa'ja's nacue wala cuj jwend ũsni yuuc tyã'sa' jypa'garra', ew caaselpi'jsa myuuwe. 11 Maaíia' pta'shwa'j ji'pjrra', peecy ũuste yaacyni's we'wemée Dyus we'wenirrá's pta'shwa'ja'. Maava vitety pu'chya' yaaquitsrra', Dyus macue cchjãachja'jana tyã's yu' jyuca cytey yuuwa'ja'. Quĩj yũutsrrava Dyusa's wechaawa'ja'srráa yajcyna tyã'wẽ yũuwa'ja' Jesucristo's pi'cyrra, tyãa pa'gatey quĩjquĩjva jyuca Dyus jĩirrarráata' bagachteva nes yuuwa'jsa. 12 Yacjtjẽ'jwe'sh, Cristo's nwẽese'pja'ga ñuswa'j en pa'tje', fiy yuj yu'c sũjna cuj yaacynuwe, 13 wejyva Cristo na'wẽy ñuswa'ja's ji'pjutstju sũjna wẽt miiyajcywe. Tyã'wẽ yũurra', tyajy quĩi ente' wechaawa'ja's wala uyuune'cue. 14 Cristo yacj fi'nzepa'ga ajtsena wẽeshute', i'cue'sha' ñusmée mweechawe, tyãa pa'gatey Dyus Espiritu' i'cue'sh ũuste ũsa' ñusmée wechwecha caayaqui'jwa'jsa. Cristo' tyãawe'sh yaatsenic fi'nze', nava i'cue'sh yu' tyã'sa' wechana i'cue fi'nze'. 15 I'cue'sha' maa yujva ñus cnaywa'j ji'pjuwa'j ji'pjmée i'cue, na'wẽ yũurra: nasa icjna, pesweena, ewmée yũuna, ĩshiina yuwe csuusu'jna fi'nzena. Tyã'wẽ yũurra ñus cnaywa'j yu'sa' ji'pjunuwe, wala tjaampa'sa'. 16 Nava Cristo's selpiipa'ga ñuswa'j en ji'pjurra', tjaamewa'jme', wejyva Dyusa's wechana tuutje'jwa'ja'. 17 Tyã'wẽme', macue Dyus luuchte yujva ñuswa'j ena' tyãawe'sh yacj cjuẽ'ycu tacj na' ãchj nmej ente' ¿ma'wẽ seena' tjaacue ñus yujcy Dyus yuwe's nwẽese'jsamée yacja'? 18 Dyus luuch yujva wala ñus cnayrra nwe'weni yuute', pcalsa ewmeesa yu' ¿mtee yuuya' u'juetyqui? 19 Tyã'wẽ Dyus jytjãasnite ñuswa'j en ji'pjurra', ñusmée fi'nzewa'ja' peecy ũustyi Dyus cusete neewe'wena. Tyãac cue'shtyi taqui'j na' tyãaíirráa nwe'wena.

1 Pedro 5

1 Ancianowe'shtyi yu'cypejetstju, andyva tyãawe'sh na'wẽysa íirráatj, sa' Cristo pytjaa yuuni'sva uysaatj, sa' tyãawe'sh na'wẽy cieluteva ũswa'jsatj. 2 I'cue'sh cusete neewe'weni ũsta' Dyus luuch tyãaty jypa'yacy miipe'jwe, piisháa-tjengsa na'wẽ. Sa' vyuu jypa'gawa'jrrá's yajcyna tyã'wẽ yũumée, Dyus jytjãasnirrá's cytey myuuwe, wa'lmée wechana ewrráa yũuna. 3 Sa' Dyus luuch i'cue'sh jype'jnity juuna' we'wenava jycaajwa'jme', cyaj i'cue'sh fi'nzeni's piyaatyna. 4 Tyã'wẽ yũurra', cue'shtyi jype'jsa jytjaacue jytujtjesa vyaate', i'cue'sha' jypa'gane'cue peesni iiméj zhichcuesa's tyã' naa quiwega peesnisa ptsu'ty tyã'wẽsa meeta'. 5 Pitstacywe'shva tyã'wẽy ancianowe'sh we'weni's cytey myuuwe. Jyucaysa puuty ya'nwẽese'jna fi'nzewa'ja' iiwejch yajcymée. Tyã'wẽme', Dyusa' pu'chji'tsme' iiwejch yaacysatyi's, nava iiwejch yaacysameetyi's peeygãjnac pu'chji'. 6 Tyã'wẽ yã'tje', Dyusa's mwẽese'jwe, tyajy cuseterrarráa jyuca ya'ducjna, cyaj i'cue'sh tyã'wẽ yũunijũ', Dyusa' i'cue'shtyi' walasa vituna. 7 Tyãa pa'ga i'cue'shtyi quĩj tjẽysa vyaateva, tyã'sa' jyuca Dyus cuseterrarráa manvijtwe, tyãa pa'gatey tyã' i'cue'shtyi tjengsa' naa pa'ga. 8 I'cue'sha' jypa'yacy meswe. Tyã'wẽme', i'cue'shtyi atsesa echtjẽ'ja' quimrráanava icjya' sũjna león na'wẽ seena' pembeena pacuena u'ju'. 9 Nava echtjẽ'ja's wej yujva nwẽese'jnuwe Dyusa's chjãchja yajcyna, tyãa pa'gatey i'cue'shrráamée tyã'wẽ pytjaa ñusna ũsi'cue, yacjtjẽ'jwe'sh msuuwe'shva jyuca tyã'wẽrrarráa pytjaa yuuna ũsta'. 10 Nava i'cue'sh manz en pytjaa yuuniijũ', Dyus quĩjteva jyuca pu'chsa' cchjãachja'jana jypumbana shiingmée ew fi'nzewa'ja's pu'chna. Tyãa Dyusíirráac cue'shtyi pa'ya, Jesucristo yacj bagachte yujva ptsumée ũswa'tje. 11 Tyãa pa'ga bagachteva tyã's yuurráana wechaaga. 12 Naa carta's fi'jrra cajatstju ew fi'nzesa yacjtjẽ'j Silvano yacj. Cyteea' jyu'jmeecuetj yu'cypeje', na'wẽ Dyus pu'chni's jypa'gai'cue tyã' Dyusa' peeygãasa yujna sũjwa'ja's ew caajiyu'jsata'. Atsa' tyã'wẽ ũusutjeni's pechcanamée mfi'nzewe. 13 I'cue'sh na'wẽy Dyus tyjityjnisa Babilonia quiwete ũsta' tyãawe'shva yuwe wechaa caja'ty, atsa' andy nchi'c na'wẽsa Marcosva yuwe wechaa caja'c. 14 Puuty pta'shna yuwe meen weechawe, teechsa na'wẽrraj ya'peeygãjna. Jesucristo's nwẽese'jsa i'cue'sh jyucaysa ewrráa mfi'nzewe.

2 Pedro 1

1 Jesucristo's selpisáa Simon Pedro yaasetj, tyajy jycaajnisa. Tyãasa naa carta's fi'jatstju, i'cue'shva cue'sh na'wẽyrráa i'cue Dyusa's yaacywa'ja's ji'pju naa pa'ga. Tyã'wẽ yuucajníi cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo nwe'wec. 2 Dyusa's jiyui'cue sa' cue'shtyi jype'jsa Jesusa'sva jiyupa'ga, wala ew mfi'nzewe. 3 Tyãa pa'gatey cue'shtyi pa'yasa's jiyupa'ga tyã' jyuca ũscu cue'sh quĩj peejini'sva, sa' quĩj pcal yujva ji'pjmée fi'nzewa'ja'sva tyã'wẽy. 4 Tyã'wẽ Dyusa' quĩjte yujva shiingmée pu'chwa'ja's ji'pjrra íirráac cue'shtyi's nwe'weya' puuty we'we. Tyã'wẽ yũute', i'cue'sha' naa quiwete jyuca ewmeesa canzh yajcyna fi'nzenijũ tyuteerra, tyãa ma'wẽsate' tyãa na'wẽysa íirráa yuuna pa'cjancu tyã'wẽ yũu. 5 Tyãa pa'ga Dyusa' pu'chjina sũjwa'ja's ji'pjrra', jweeíirráa ew fi'nzewa'ja's mji'pjuwe. Sa' ew fi'nzewa'ja's ji'pjurra', Dyusa's jweeíirráa ew jiyuwa'ja's mpaacuewe. 6 Dyusa's ew jiyuwa'ja's ji'pjurra', peecy cacue ewmée yũuya' yaacyni's nwẽese'jmée fi'nzewa'ja's mji'pjuwe. Peecy cacue's nwẽese'jmée fi'nzewa'ja's ji'pjurra', ñuswa'j pa'tjeva chjãchja fi'nzewa'ja's mpaacuewe. Sa' tyã'wẽsana ji'pjurra', Dyusa'srráa neewe'wena fi'nzewa'ja's mpaacuewe. 7 Dyusa'srráa neewe'wena fi'nzewa'ja's ji'pjurra', yacjtjẽ'jwe'sh yacj ewrráa wẽt fi'nzewa'ja's mpaacuewe. Tyã'wẽsa's ji'pjurra', peeygãawa'ja's mji'pjuwe. 8 Tyã'wẽsaty i'cue'sha' jypa'garra jyuca nwẽese'jrra', cue'shtyi jype'jsa Jesucristo's cyulterráa jiyurra en iviit-sa yuumeene'cue. 9 Nava maava tyã'wẽsaty ji'pjmeesa' uyya' ãjasamée na'wẽsa yuuna, sa' Dyusa' pcaltyi's peltunãyteva pechcanasa yuuna. 10 Tyãa pa'ga Dyusa' i'cue'shtyi tyjityjrra pa'yayã'tje', tyã'wẽsaty i'cue'sh ũuste bagachteva ji'pjuwa'jrrá's mpa'pchuwe. Tyã'wẽ yũurra' bagachte yujva Dyus tashu tyutemeene'cue. 11 Tyã'wẽ yũusatyi' tjẽymée ũsni yuuna Jesucristo cue'shtyi nwe'wesa tashte u'cawa'ja's. Cyteea' bagachte yujva ptsuwa'jsame'. 12 I'cue'sha' tyã'wẽ yũuwa'ja's ew jiirra ãchj naa ensu isa pta'shnijũ tyutemée ũsne'cue, nava andya' tyã'wẽ yũuwa'ja's caayaqui'jna nes yu'nja. 13 Andy uumeyrráava i'cue'shtyi' yu'cypejna nes yuuni ewna sũju'tj pechcanawe'shte. 14 Tyã'wẽme', tyachmeyna andy uuwa'ja's caajiyu'cj cue'shtyi jype'jsa Jesucristo'. 15 Tyãa pa'ga nee uumey tyã'wẽ yũuwa'ja's yu'cypejna nes yu'nja, cyaj andy uuteva i'cue'sh ũuste neeyũute', pechcanamée cytey yuuna nes yuune'cue. 16 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo quĩjteva jyuca ãjasa shawendna quĩiwa'ja's pta'shtja'w tyã' ũus yajcyrra ĩshiinisameec yu'. Tyãa pa'gatey cue'sh yafyju yuu uytja'w tyacue seena' zhichcue walasa yuurra vyaate. 17 Tyã'wẽ Dyus cue'sh Tata' Jesucristo's wechana zhichcue eena' cweetjni'stja'w uy, sa' Dyusa' na'wẽc we'we: Na' andy Nchi'c wendynisa', tyãa pa'ga wala wechana ũstju jĩ'c. 18 Cielujũ tyã'jĩna we'weni's cue'sh yuutja'w wẽse'j, tjã'j vitste Dyus vyaac cyte cue'shtyi jype'jsa Jesucristo yacj ũsrra'. 19 Tyã'wẽrráamée, vite ji'ptja'w tyãac wejy ãate pta'shi'. Tyã' e'su Dyus ma'wẽ yũuwa'ja'sva dyiicjẽy pta'shna fi'jrra nviitnisa'. Tyãa pta'shnisa's i'cue'sha' nwẽese'jrra', ew yũusáa yuune'cue. Tyãaíi cus chji'ndyteva eena' cweetjsa', cjicjiitste estrella na'wẽsa i'cue'sh ũuste pqui'tapcach. 20 Nava i'cue'sha' ew mjiyuwe: Dyus yuwe dyiicjẽy pta'shna fi'jrra nviitnisa' maa yujva peecy ũusujrráa yajcyrra fi'jnisa yuumeeta'. 21 Tyãa pa'gatey Dyus quĩj yũuya'vateva dyiicjẽy pta'shsawe'sha' Dyus yacj fi'nzesaty yu', sa' peecy ũusujrráa yajcyrra we'wemée, Dyus Espiritu cwe'we'tjety tyã'wẽ fi'jna ũsu'.

2 Pedro 2

1 Tyã'wẽteva, ĩshiisava ũsu'ty Dyus yuwe pta'shsatja'w jĩsa Israelwe'sh cshavysu, sa' i'cue'sh cshavysuva tyã'wẽy ĩshiisa casejetyna. Tyãawe'sha' caypumba'jwa'jrrá's yajcyrra i'cue'sh jiyunimeete caapiya'jatyna. Tyã'wẽ yũuna nwe'wesa Cristo's yuu atsesa yuutyna. Nava tyã'wẽ yũusa' peequíirráa wala dund vituwa'j ji'pjutyna. 2 Tyã'wẽ yũute', maanzcuẽesava tyãawe'sh ewmeesa's caapiya'jnirrá's cytey yuuna fi'nzetyna, atsa' tyãawe'sh pa'garráa Dyus yuwe isasa yu' atsewe'weni yuuna. 3 Tyãawe'sha' i'cue'shtyi vyuu wala cutyi'j wẽerra quĩjrráava ĩshiina caapiya'jatyna. Nava tyãawe'sh vituwa'j en pa'jana. Tyãa ente' iyumeetyna. Tyã'wẽ ewmeete pa'jwa'tjerráa yã'j nviitni ũsta' nyafíi. 4 Dyusa' tyajy angeleswe'sh yujtyva peltunaĩme' ewmée yũusa yã'tyji's. Tyãasaíic infierno iiméj seena' wala chji'ndyte nvijtna ũsu' castigãywa'j en ãjtewe'sh. 5 Dyusa' nyafíi enteyva peltunaĩme' nasa ewmeesawe'shtyi'. Tyãasaíic nasa ewmeesawe'shtyi iviituya' nus caajna ũsu'. Naasáa Dyus yuwe pta'shsa Noé yuurráanac nwe'we vite' tyajy yattewe'sh sietesa yã'jrra. 6 Tyã'wẽy Dyusa' Sodoma vite' Gomorra chjambtyi castigãyrra jyuca cjuutsrráa yuupcachcu iviitu. Tyã'wẽ yũunisa yu' maava nasa ewmeesa yuutyi' tyã'wẽrrarráa castigaĩ'nja jĩna pta'shnisac yu'. 7 Nava Lot yu'sa' nwe'wec, tyãa pitstjẽ'ja' Dyus dyi'pte wala ew fi'nzesa yu'c, tyãasac iiméj wala ewmée fi'nzesaty uyrra', wala ñusna fi'nze'. 8 Tyãa pitstjẽ'j ew fi'nzesa' seena' ewmeesawe'sh yacj ũsrra', tyãawe'sh ewmée we'weni's wẽse'jna ewmée yũuna fi'nzeni'sva uyrra een isac tyajy ũuste wala ñusna fi'nze'. 9 Tyã'wẽc Cristo' nwe'we', tyãa yacj utyaarra tyutemée fi'nzesa ñuste fi'nzesatyi's, sa' ewmée yũuna fi'nzesatyi's castigãywa'j vitrrac nviitu' castigãywa'j en ãjtewe'sh. 10 Sa' Dyusa' tyã'wẽrrarráa castigaĩna ewmée yaacynirrá's nwẽese'jrra canzh yũuna fi'nzesatyi's. Tyã'wẽ yũucajníi tyãawe'sha' Cristo jycaajni's weechna nwẽese'jmée juuna'rráa yũusaata', sa' ũucjmeety wẽeshu' ma'wẽsatyva jyuca. 11 Naapcachja' angeleswe'sha' tyãa wẽeshusaate jytjaacue chjãchja juuna'sata' naa yujva tyãa wẽeshusaatyi's wẽeshuna Dyus dyi'pte ewmeete nviitu'tsmeeta'. 12 Tyã'wẽteva tyãa nasa' tajcy na'wẽsarráata' ew eena' yaacywa'j yu'sa' ji'pjmeeta', sa' ma'wẽsava uwerra icjcajn upysarráata'. Dyusa's atsewe'wepa'ga tajcy na'wẽrráa uutyna. 13 Vitety pcyuupa'ga tyãawe'shva pcyuuni uutyna. Weech weechtyi yaaqui' naa quiwete ptsuwa'jsa yacjrráa ũsrrava. Sa' tyãawe'sha' i'cue'sh yacj ũsrra', i'cue'shtyi caytjame'jna yuwe susnaty fi'nze' i'cue'sh pcjaacjenite pa'jrra. 14 Tyãawe'sh ũuste ewmée yajcymée yu' neeyũ'tsmeeta' u'y pu'jycjẽwrra'. Pcal yũuwa'ja's watyi'tsmeeta'. Peecy cacue's achamée chjãchja pa'yacysatyi's tjẽymeety pcalte cweete'je'. Vyua's iiméj wala ji'pju wẽesarráata'. Tyãawe'sha' Dyus dyi'pte vituwa'jsata'. 15 Ewsa's nvijtrra jypumbana ũsta', Beor nchi'c Balaan na'wẽy yũusarráata'. Tyãa Balaana' ewmée yũurrac vyu's wala ji'pju wẽe. 16 Naa pa'ga tyajy a'jni jimba' nasa na'wẽc juuna' we'we tyajy pcal yũu wẽeni's. Tyã'wẽ yũurrac Balaan ewmée yaacyni's caanviitu'j. 17 Tyãa nasa' pusu yu' ji'pjmeesa na'wẽsata', sa' tãapjnava ma'wẽga wejya jyũna u'jue' tyã'wẽysarráata'. Tyãawe'sha' infierno iiméj seena' wala ũucjũucj chji'ndyte ũswa'jsata'. 18 Tyãawe'sha' selpiiwa'jmeesarráana wala iiwejch we'we'ty, sa' tyãawe'sh cacue pcal yũu wẽenirrá's nwẽese'jni yacj vitety pcalte cweete'je'ty, jypumbana fi'nzenijũ casejrra ũssatyva. 19 Tyãawe'sha' quĩj yujnava nwẽese'jmée fi'nzewa'ja' jĩ'ty, nava tyãawe'shíi yuuva cytey yuumée ewmée pcal yu'sa' pejca yujty nwẽese'jna fi'nze'. Tyãa pa'gatey nasa maava quĩja's wejy yaaquina na' tyã'sna nwẽese'jna selpisaarra tyã'wẽ yuuna. 20 Tyã'wẽ nwe'wesa Jesucristo's jiyurra naa quiwete ewmée yũuna fi'nzenijũ casejsarrava, qui' tyãatyirráa nwẽese'jya' shawenduuna. Atsa' tyã'wẽ yũusa' nyafíi fi'nzenite jytjaacue ewmeetec wetena pa'ja'. 21 Tyãawe'sha' isa caapiya'jni's jiyumeevatsne' wejy ew yu', tyã'wẽ Dyus jycaajni's jiyurra qui' tyuteena ũsya'mée. 22 Tyã'wẽ yũusaty we'werrac na'jĩ': Alcu' pungarrava, qui' shawendcu tyajy punganitey. Atsa' cuchi' ew aterrava, tyity cjũchtec pẽw jĩ'c.

2 Pedro 3

1 Yacjtjẽ'jwe'sh, naa carta' e'su fi'jnisa yã'ja'. Nava e'nz cartatey i'cue'shtyi yu'cypejna fi'jatstju, ew jypa'yacy ũscajn. 2 Na'wẽ Dyus yuwe pta'shsawe'sh nyafiitey we'wety nasa ewmeesa pa'jwa'ja's, naapcachja' Jesus jycaajnisawe'sha' Jesucristo jycaajni's i'cue'shtyi caapiya'jty tyãaty pechcanamée ũscajn yu'cypejetstju. 3 Na'wẽ yũuwa'ja's cjuẽ'y mpa'yajcywe. Nmej en yuutste', nasa casejetyna tyãawe'sh cacue pcal yũu wẽenirrá's nwẽese'jrra Dyus jĩi yu'sa' atsesa. 4 Sa' na'jĩna weechna paapẽyityna: Cristo' shawendu'nja jĩrra',¿mteega yuu? Sa' naa quiwevatsva quĩj yujva yu'ptjejnimée ũsa', nyafíi ma'wẽne' pjeu'jni yuu tyã'wẽesa ũsa' ãchpcach jĩtyna. 5 Tyãawe'sha' yaaqui'tsmeeta' na'wẽ yu'ptjejni yuuc tyã'sa'. Nyafíi entey Dyus jycaajnite pjeu'jni yuuty cielu, quiwe, vite' yu'. Atsa' e'su yu'ptjejrra yu'a's fiic nvijt quiwenava tyã'wẽy. 6 Sa' vite ente' Dyusa' we'wena jycaajrra' nusa'scu caaj, atsa' quiwe tyãa entewe'sha' vituc yu'te. Tyã'snaty jiyumeerra yu'ptjejnime' jĩ'. 7 Sa' ãchj neeyũusáa ũsta' cielu vite' quiwe tyãatyi' Dyusíic we'werra nvijt nasa ewmeesaty jyuca naa quiwete iviituwa'j ente ipy naa quiwe's jyuca cambuna jĩna. 8 Yacjtjẽ'jwe'sh, vite na'wẽsa'sva mjiyuwe: Cristo yacja' teech ensarráa ma'c yuu meerra' mil añusa ma'c yuu nava tyachsa yu' meea', tyãa na'wẽrrarráata'. 9 Tyãa pa'gaty maaíia' naa sũju': Cristo' shawendu'nja jĩrrava iiméj wala tyach jytjẽeyuutsa' jĩnaty we'we'. Nava Cristo' tyã'wẽ jytjẽeyuutsme'. Tyã' teechrráa yujva vitumée ewmée yũuna fi'nzenijũ dund shawendvatsa' sũjna ũytjasnarráa ũsa'. 10 Tyãasa Cristo quĩiwa'j ena' ãjrráa yuuna yajcymée ũsiyna, pesweeva ma'wẽga cus yaacynimeete pa'ja' tyã'wẽy. Naapcachja' cielu' jyuca suweetyna seena' susniite, atsa' quĩjquĩjva jyuca ipyte chjavyna ptsuutyna. Quiweva tyã'wẽy chjaviina cytee quĩjrraj ũstyna tyãa jyuca. 11 Tyã'wẽ seena' jyuca ptsuwa'jsa' tyãa pa'ga i'cue'sha' iiméj wala ew fi'nzewa'j ji'pji'cue, Dyus yacj utyaarra bagachte yujva tyutemée. 12 I'cue'sha' Dyus quĩiwa'j ena's wala pa'pchuna mũytjaswe. Tyã'wẽme' tyãa ente' cielu' jyuca vitutyna ipyte, naapcachja' quĩjquĩjva jyuca yu'watyna ipy achate. 13 Naapcachja' cue'sha' cielu u'sesa quiweva u'sesa'stja'w ũytjasu', Dyusa' tyã'wẽsa's ũsya' neeyũuc tyã'sna. Cyteea' quĩjva jyuca ewsarráa ũs yuuna. 14 Tyãa pa'ga tyã'wẽ yũuwa'ja's ũytjasna ũsrra', wala jypa'yacy meswe, cyaj i'cue'sha' Dyus dyi'pte yuuwemeesa ew fi'nzesa yuune'cue tyãa ente'. 15 Pechcananuwe na'wẽ cue'shtyi jype'jsa Cristo jytjẽeyuutsa' nava tyãa yu' maava ewte neeyũuwa'ja's pacuecajn tyã'wẽ ũytjasna jytjẽeyuutsa'. Cue'sh yacjtjẽ'j Pablova tyã'wẽyrráac we'wena fi'j Dyus caaũusutje'jni's. 16 Tyajy fi'jni carta jyuca naatyirráac we'wena fi'j, nava maaíi yu' wala tjẽyta' jiyuwa'j, atsa' achamée Dyus yacj chjãchja fi'nzesa' jiyumeerraty tyãa jiyunimeesaty tyãawe'sh ũuste fiy yajcyrra yu'ptjeje', tyãasaty Dyus libru ma'snava yu'ptjeje', atsa' tyã'wẽ yu'ptjejnisaíirráa selpi'c tyãawe'sh vituwa'ja's. 17 Tyãa pa'ga, yacjtjẽ'jwe'sh, wala mpa'yajcywe dyiicjẽy pta'shni neeyũutsi'cue tyã'wẽsaty, tyã'wẽ ewte yã'j fi'nzenijũ tyuteerra ewmeesa ĩshiina caapiya'jnite weteya'mée, 18 wejyva jweeíirráa cue'shtyi nwe'wesa Jesucristo's ew jiyurra peeygãawa'jrráana ji'pjuya' mpa'pchuwe. Tyã'sa' bagachteva wechana nes yuuwa'jsatja'w.

1 Juan 1

1 Nyafiitey ũsyã'cj yu' tyã'sna caajiyu'jna fi'jatstju i'cue'shtyi. Cue'sha' iiwẽse'tja'w sa' cue'sh yafyju yuu iiuytja'w. Ĩ'neerráa uymée, cue'sh cusejuva iijya'ndytja'w Dyus Nchi'c ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa's. 2 Ityi caafi'nze'jwa'jsa' vyaac, atsa' uyrra' tyãa vyaani's cue'sha' pta'shi'tja'w. Tyãasatja'w ãchja' i'cue'shtyiva caajiyu'ju', bagachte yujva ptsumée ĩtyi caafi'nze'jwa'jsa Ney yacj ũssa cue'shtyi vyaapa'ga. 3 Cue'sh wẽse'jrra yafyjuva uyni's ãate pta'shitstja'w, i'cue'shva cue'sh yacj utyaarra fi'nzecajn, cue'shva ma'wẽtca'w Dyus cue'sh Tata yacj vite' Nchi'c Jesucristo yacj utyaarra fi'nze' tyã'wẽy. 4 Tyã'wẽtja'w caajiyu'jna fi'ja', i'cue'shva wechana fi'nzewa'ja's ji'pjucajn. 5 Jesucristo na'wẽc caapiya'j tyã'sna i'cue'shtyi pta'shitstja'w: Dyusa' eena'sa'. Tyãa pa'ga tyajy tashte' quĩj yujva chji'ndysa meea' jĩ'c. 6 Atsa' maava Dyus yacj fi'nzena ũstju jĩrrava, Dyus jycaajni's nwẽese'jmée chji'ndyte fi'nzerra', ĩshiisa yuuna. 7 Nava Dyusva ma'wẽ eena'te ũsna tyã'wẽy cue'shva eena'te fi'nzete', cue'sh pwe'sh puuty puiimée zhichcue fi'nzewa'j casejena, atsa' Dyus Nchi'c Jesucristo eea' cue'sh pcaltyi jyuca cjucjuna. 8 Tyã'jĩte', quĩj pcal yujva ji'pjmeetja'w jĩvá'nja'w na' peequíirráa ya'ĩshiisa yu'nja'w. 9 Nava tyã'wẽ yajcymée, pcalsayujtj sũjna Dyusa's perdon pẽyi'nja'w atsa' tyã'wẽ yũusa's quim yujnava wa'lmée jyuca cytey peltunãyrra ewmeesa's jyuca nuyaateena. 10 Tyã'jĩte' quĩj yujva ewmée yũusameetja'w jĩ'nja'w na' Dyus we'werra': Ewmeesata' jĩrra' ĩshiija'c jĩsa yu'nja'w.

1 Juan 2

1 Andy luuchwe'sh, pcalte fi'nzecajmentju pta'shna fi'ja'. Tyã'wẽteva maaíi yu' pcalte wetevá'cue nava Dyus tashte cue'sh ju'ngu we'we pu'chsa ji'ptja'w, tyã' Jesucristo' isasa yu's jyuca cytey yuusáa. 2 Jesucristoc cue'sh pcal pa'gate vite' naa quiwete nasa jyucaysa pcal pa'gate yã'jrra ya'ducjrra uu. 3 Dyus jycaajnityi's cytey yuuna fi'nzerra yuurráa Dyusa's jiiyujtj sũjwa'ja's ya'ji'pjuna. 4 Nava maaíi yu' Dyusa's jiitj jĩváana nava tyajy jycaajnity cytey nwẽese'jsame' tyã' ĩshiisa yuuna. 5 Maava Dyus jycaajnity cytey nwẽese'jena tyã' Dyus peeygãani's ũuste jyuca ji'pjsarra tyã'wẽ yuuna. Tyã'wẽ yuurráa Dyus yacj fi'nzena ũsne'tca'w sũjwa'ja's ya'ji'pjuna. 6 Dyus yacj fi'nzena ũstju jĩsa', Jesucristo na'wẽy quĩj pcal yujva ji'pjmée fi'nzena. 7 Andy peeygãanisawe'sh, i'cue'shtyi' Dyus jycaajni u'sesa pta'shna fi'jatsmeetj, Dyus jycaajni nyafíi pta'shte iiwẽse'jyã'ji'cue tyãaíirrá'. 8 Tyã'wẽrrava na'wẽ nyafíi jycaajni's caayaqui'jna fi'jatstju tyã' u'sesa na'wẽ yuj caseje'c. Tyajíirráa i'cue'sha' Cristo's ũusuj jyuca peeygãjrra', i'cue'sh pwe'shva tyã'wẽy yũuna fi'nzetsi'cue. Tyãa pa'ga ãchja' scjẽuutsa' jypumbana chji'ndyte fi'nzenisa', atsa' jypumbamée fi'nzeni eena'sa vyaatsa'. 9 Maaí' jypumbamée eena'te ũstju jĩrrava tyajy yacjtjẽ'ja's atsena, tyã' jypumbana chji'ndyte fi'nzesarra tyã'wẽ yuuna. 10 Jypumbamée eena'te fi'nzesa' tyajy yacjtjẽ'ja's ajtsemée peeygãjna fi'nzena, quĩj yujva pcalte cweete'jwa'j yu'sa' vitmée. 11 Nava tyajy yacjtjẽ'ja's ajtsena fi'nzesa' chji'ndyte uyya' ãjamée mtee pa'jwa'ja's yuuva jiimée jypumbana fi'nzesarra tyã'wẽ yuuna. 12 Andy luuchwe'sh, i'cue'sh pcala' peltunãynity yuu Jesucristo uute', tyãa pa'gatj fi'ja'. 13 Tyã'wẽy tjẽ'jsawe'sh, i'cue'sha' na'wẽ nyafíi entey Jesucristo' ũsyã'cj yu' tyã'sna jiyupa'gatj fi'ja'. Sa' pitstacywe'sh, echtjẽ'ja's cnayi'cue tyãa pa'gatj fi'ja'. Andy luuchwe'sh, Dyusa's jiyui'cue tyãa pa'gatj fi'ja'. 14 Tjẽ'jsawe'sh, na'wẽ nyafíi entey Jesucristo' ũsyã'cj yu' tyã'sna jiyupa'gatj fi'ja'. Sa' pitstacywe'sh, Dyus pta'shni's ũuste yu'acjrra echtjẽ'ja's ũucjmée cnayi'cue tyãa pa'gatj fi'ja'. 15 Ãchja' cyanzsay mpa'yajcywe, naa quiwetewe'sha's yajcyya'mée. Maava naa quiwetewe'sha's yaacysa' Dyusa's yaacysameerra tyã'wẽ yuuna. 16 Tyãa pa'gatey naa quiwete' na'wẽ yaacynisarráa ũsta': naa cacue' canzh yũuna fi'nzeni, yafyju uyrra canzh ũus yaacyni, quĩjva ji'pjrra' iiwejch iiwejch yajcyna fi'nzenisarráa ũsta'. Tyã'wẽ ewmeesa yuurrá'scu naa quiwe' ũsu', atsa' tyã'wẽsa' Dyus jytjãasnisame'. 17 Naa quiwete tyã'wẽ yũuwa'jrráana yajcyna fi'nzesa' jyuca ptsuwa'jsata' pety naa quiwe yã'jrra. Nava Dyus jytjãasnirrá's cytey yuusa', bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjutyna. 18 Andy luuchwe'sh, ãchja' nmej en ãjc. I'cue'sha' iiwẽse'jne'cue Cristo's atsesa pa'jana jĩni's. Tyãasa ãchja' wala cuj ũsta' Cristo's atsesa. Tyãa pa'gatja'w jiyu' nmej en yuutsteva. 19 Tyãawe'sha' cue'sh yacj ũswa'jsamée ne'ta yu', tyãasaty cue'sh cshavyuj casej. Cue'sh yacj ũswa'jsavatsa', tyuteewa'jmée ne'ta yu'. Jyucay yu' cue'sh yacj fi'nzewa'jsameetyna, tyãasaty tyã'wẽ tyutee. 20 Nava i'cue'sha' Dyus Espiritu's ũuste ji'pji'cue, tyãasa maa isasateva tyã'sa' jypumbawa'jsamée i'cue. 21 I'cue'sha' isasa's jypumbawa'jsamée i'cue naa pa'gaíirráatj fi'ja', peecy jii i'cue ĩshiinisa' bagachte yujva isa caseje'tsme'. 22 ¿Quim tyã'wẽ ĩshiisa yuucy? Jesusa' Dyus caajnisame' jĩna we'wesa tyã'wẽ ĩshiisa yuuna. Tyã'wẽ we'wesa' Dyus Nchi'cnava jypa'gamée yã'jrra', Neynava jypa'gasameerra tyã'wẽ yuuna. 23 Maava Dyus Nchi'ca's atsesa', Neynava atsesa yuuna. Nava Dyus Nchi'ca's jypa'gasa', Neynava jypa'gasa yuuna. 24 Tyajíi nyafíi pta'shni Dyus yuwe isasa's i'cue'sh ũuste ew mjyaawwe. Tyã'wẽ yũurra' Dyus Nchi'c yacj tyutemée fi'nzene'cue, sa' Ney yacjva tyã'wẽy tyutesamée yuune'cue. 25 Atsa' tyã'wẽ yũusatyi' Jesucristo' peesya' neeyũuc bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's. 26 I'cue'shtyi maava caypumba'jwe'shtetj pta'shi' jypa'yacycajn. 27 Nava i'cue'sha' Dyus Espiritu's ũuste ji'pji'cue na' maa ĩshiinisana atsa' vite' maa isasateva tjẽymée jiyune'cue, tyãa pa'gatey Dyus Espiritu' quĩjteva jyucac caajiyu'ju', sa' tyajy caapiya'jni' ĩshiinisameeta'. Tyã'wẽ jiyurra', Cristo yacj tyutemée fi'nzene'cue. 28 Andy luuchwe'sh, ãchja' Cristo yacj tyutemée mfi'nzewe. Tyã'wẽ fi'nzerra', tjaamemée wechana jypa'ga'nja'w Cristo' naa quiwete quĩjrra vyaateva. 29 I'cue'sha' jiiyã'ji'cue Jesucristo' quĩjteva jyuca ew yũusaateva, atsa' maava tyãa na'wẽy quĩjteva jyuca ew yũuna fi'nzerra', Dyus luuchrra tyã'wẽ yuuna.

1 Juan 3

1 Dyus peeygãani' seena' yuj wala' tyã'sna miiyajcywe. Tyã'wẽrraíic andy luuchwe'sh jĩna cysusu' cue'shtyi'. Atsa' cue'sha' tyajy luuch yujtja'w. Tyãa pa'gaty naa quiwetewe'sha' cue'shtyi' jiyu'tsmée, Dyusa's jiimeeta' naa pa'ga. 2 Andy peeygãanisawe'sh, cue'sha' Dyus luuch yã'tja'w. Nava Cristo quĩjte', ma'wẽ seena' zhichcue neeyũuwa'jsa ne'tca'w tyãa yu'sa' ũus yajcyrra cpajcyya' yu' ãja'tsmeetja'w. Nava Jesucristo vyaate', tyãa ma'wẽsate' wej yujva fiymée tyãa na'wẽy neeyũuwa'j yu'sa' jiitja'w. 3 Atsa' maava tyãa na'wẽy yuu wẽesa' pcal ji'pjmée fi'nzena, Jesucristova ma'wẽ quĩj pcal yujva ji'pjmeesana tyã'wẽy. 4 Maava pcalte fi'nzesa' Dyus jycaajnity nwẽese'jmée ũsrra tyã'wẽ yuuna, atsa' Dyus jycaajnity cytey yuumée ũsni' pcal íirrá'. 5 I'cue'sha' jii i'cue Jesucristo' cue'sh pcaltyi tyujndeya'c naa quiwete quĩj, nava tyãa yu' quĩj pcal yujva ji'pjmeesac yu'. 6 Tyãa pa'ga maava Jesucristo yacj fi'nzesa' pcalte fi'nze'tsme'. Atsa' maava pcalte fi'nzesa' Jesucristo's iiuymeena, sa' tyãa ma'wẽsateva jiimeesarra tyã'wẽ yuuna. 7 Andy luuchwe'sh, mpa'yajcywe, i'cue'shtyi maava caypumba'jwe'shte. Jesucristo na'wẽy ew yũuna fi'nzesa yuurráa, ewsa yuuna. 8 Nava pcalte fi'nzesa' echtjẽ'j yacj ũssarra tyã'wẽ yuuna, tyãa pa'gatey echtjẽ'ja' nyafiitey pcalsac yu'. Tyajíirráac Dyus Nchi'ca' echtjẽ'j mjĩini's iviituya' quĩj naa quiwete. 9 Dyus luucha' maa yujva pcalte fi'nze'tsmeeta', tyãa pa'gatey tyãawe'sh ũusa's Dyus yu'ptjejrra nviitnisata' naa pa'ga. Tyãasa pcalte fi'nzewa'jsameeta' Dyus luuch yã'ja'. 10 Tyãa pa'gac ya'jiyu' maa Dyus luuchteva. Sa' maa tyã'wẽ echtjẽ'j luuchtyiva ya'jiyu'c: Maava ewmeerráa yũuna tyajy yacjtjẽ'jwe'shtyi ajtsena fi'nzesa' tyãawe'sha' Dyus luuch meeta'. 11 I'cue'sha' Cristo caapiya'jni's iiwẽse'jne'cue tyã' na'wẽc yu': Teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãjnac fi'nzewa'j yu'. 12 Echtjẽ'j yacj ũssa Caina' tyajy nyacja's icjcu, nava cue'sha' tyãa na'wẽy yuuwa'jsameetja'w. ¿Quĩj yuutega icj vacy? Cain mjĩini' ewmeec yu', atsa' nyacj mjĩini' ewsac yu' tyãa pa'ga yuurráac icj. 13 Andy yacjtjẽ'jwe'sh, cuj yaacynuwe naa quiwetewe'sh ajtseteva. 14 Tyãa pa'gatey cue'sha' vituwa'ju casejrra bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'tje pa'jsatja'w, tyãasa íirráatja'w yacjtjẽ'jwe'shtyi peeygãja'. Nava maava tyajy yacjtjẽ'ja's peeygãasame', tyãa vituwa'ju casejsameerra tyã'wẽ yuuna. 15 Maava tyãawe'sh yacjtjẽ'jwe'shtyi ajtsena fi'nzesa', nasa's icjsa na'wẽysa íirrá'. Atsa' i'cue'sha' jii i'cue nasaa icjsa' quim yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjumeetyna. 16 Jesucristo' cue'shtyi peeygãjrra nwe'weya' tyajy ĩtyi fi'nzeni's iviituc. Tyãa tyã'wẽ peeygãani yaase'. Atsa' cue'shva tyã'wẽy cue'sh yacjtjẽ'jty peeygãjrra cue'sh ĩtyi fi'nzeni's iviituwa'j ji'ptja'w. 17 Nava cue'sh yacjtjẽ'j peejiina ũste uyrrava quĩjrráava iijytyujndemeerra', ¿ma'wẽ Dyus peeygãani's cue'sh ũuste ji'ptja'w jĩya' ãjacytja'w? 18 Andy luuchwe'sh, cue'sh peeygãani' yuwejurráa peeygãa we'wewa'jme'. Isa peeygãjatsrra', ãate caavya'ja'jwa'ja' quĩjrráava pu'chna. 19 Tyã'wẽ yũurra', isa Dyus luuchrra tyã'wẽ yu'nja'w, sa' Dyus dyi'pteva jypumbamée ũsne'tca'w sũjwa'ja's ji'pju'nja'w. 20 Nava quĩjterráava jypumbaatste', cue'sh ũusrráa yujva caayaqui'ji'c atsa' Dyusa' cue'sh ũuste jytjaacue ew jiisa' atsa' tyajy dyi'pte ĩshiiya' ãjame'nja'w. 21 Andy peeygãanisawe'sh, cue'sh ũuste ewrráa ũusutjena atsa' Dyusa' pasuna sũjrra 22 Dyusa's pẽyi'nja'w atsa' tyã' jyuca ũsuna tyajy jycaajnity nwẽese'jrra Dyus jytjãasni's cytey yuuna fi'nzesatyi'. 23 Dyusa' na'wẽ yũuwa'ja'scu jycaaja': tyajy Nchi'c Jesucristo's ũuste jypa'garra, teechsa na'wẽrraj puuty ya'peeygãjnac fi'nzecaaj. 24 Dyus jycaajnity nwẽese'jsa' Dyus yacj fi'nzesa yuuna, atsa' Dyusva tyãawe'sh yacj fi'nzena. Dyusa' cue'shtyi tyajy Espiritu's peescu, tyãa pa'ga cue'sha' jiitja'w Dyusa' cue'sh yacj ũswa'jsateva.

1 Juan 4

1 Andy peeygãanisawe'sh mpa'yajcywe, tyã'wẽ Dyus Espiritu's ji'ptja'w jĩsatyi' tyã'wẽ yujtyna sũjmée mfi'nzewe. Tyã'jĩsatyi' ew jiyuwa'ja' Dyus Espiritu's ũuste ji'pjdyijteva jiyuya'. Tyã'wẽme' naa quiwete iiméj wala penatsta' Dyus yuwe pta'shsatja'w jĩna ĩshiina u'jusa. 2 Na'jĩsarráa Dyus Espiritu's ũuste ji'pjsa yuuna: Dyus Nchi'c Jesucristo' cue'sh na'wẽy nasaa yuurrac vyaa jĩsa yuurráa isa we'wesa yuuna. 3 Atsa' Jesusa' cue'sh na'wẽy nasaa yuurrac vyaa jĩsame', tyã' Dyus Espiritu's ũuste ji'pjmeena, wejyva Cristo's atsesa yuuna. I'cue'sha' iiwẽse'jne'cue tyã'jĩna we'wesa pa'jatyna jĩni's. Tyãasa ũsyã'tja' naa quiwete. 4 Andy peeygãanisawe'sh, i'cue'sha' Dyus luuchi'cue, tyãasai'cue ĩshiisatyi' cnay, tyãa pa'gatey Dyus Espiritu i'cue'sh ũuste ũssa' tjaacue chjãchjasa' naa quiwete ĩshiisawe'sh ũuste ũssameerra'. 5 Tyãa ĩshiisa' naa quiwetewe'shta'. Tyã'wẽrraíity naa quiwetewe'shrráana pta'shi', atsa' nasa naa quiwetewe'sha' nwẽese'je'ty. 6 Nava cue'sha' Dyus luuchtja'w, atsa' maava Dyusna jiisa' cue'sh pta'shni's nwẽese'je'ty. Nava Dyus luuchmeesa', cue'sh pta'shni's nwẽese'je'tsmeeta'. Cyaj cue'sha' jiyu'nja'w quim Dyus Espiritu's isa ũuste ji'pjteva, tyã'wẽy quim caypumba'jsateva. 7 Andy peeygãanisawe'sh, puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'j ji'ptja'w, tyãa pa'gatey peeygãjna fi'nzewa'ja's Dyuscu pees naa pa'ga. Atsa' maava peeygãjna fi'nzesa' Dyus luuchta' Dyusa's jiisa. 8 Dyusa' peeygãasa', atsa' peeygãawa'ja's ji'pjmeesa' Dyusa's jiimeesarra tyã'wẽ yuuna. 9 Dyusa' cue'shtyi peeygãani's ãate caavya'ja'cj tyajy Nchi'c teechrráasanava naa quiwete caajrra, tyãa nwe'wete' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's cue'sh ji'pjucajn. 10 Na'wẽ yũunisarráa peeygãani' yaase': Cue'sha' Dyusa's atsesateva, tyãa yu' cue'shtyi peeygãjrrac tyajy Nchi'c macue teechrráasateva cue'sh pcalpa'gate uuwa'jsa vitrra caaj. 11 Andy peeygãanisawe'sh, Dyusa' tyã'wẽ cue'shtyi peeygãjte', cue'shva tyã'wẽy puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'j ji'ptja'w. 12 Quim yujva Dyusa's uysa yu' meetyna. Nava cue'sha' puuty ya'peeygãjna fi'nze'nja'w atsa' tyã'wẽ yũute', Dyusa' cue'sh ũuste nes yuuna, ats yuurráa cue'shva tyãa na'wẽy ew peeygãasa yu'nja'w. 13 Cue'sha' Dyus yacj nes yuute', tyãava tyã'wẽy cue'sh ũuste nescu yu', tyãa pa'gaíirráac tyajy Espiritu's cue'sh ũuste nvijt. 14 Cue'sha' iiuytja'w Dyusa' tyajy Nchi'ca's caacj naa quiwete nasaty nwe'wecajn, tyãasatja'w cue'sha' ãate pta'shi'. 15 Maava Jesusa' Dyus Nchi'ca' jĩna we'wesa' tyã' Dyus yacj ũssarra tyã'jĩna, atsa' Dyusva tyajy ũuste nes yuuna. 16 Ãchja' jiyutja'w Dyusa' cue'shtyi tyacue wala peeygãani's. Dyusa' peeygãasa', atsa' maava peeygãjna fi'nzesa', Dyus yacj fi'nzesa yuuna, atsa' Dyusva tyãa yacj nes yuuna. 17 Tyajuc cue'sh peeygãawa'ja's isa jyucate ya'ji'pjuna ya'pa'ja'. Tyã'wẽ yũunijũ' castigãywa'j ente' ũucjme'nja'w, tyãa pa'gatey naa quiwete cue'sha' Jesucristo na'wẽy peeygãasa yu'nja'w naa pa'ga. 18 Dyus tyacue wala peeygãasa's ¿ma'wẽ ũucjwa'j yuucy? tyãa pa'gatey tyajy peeygãanisa' cue'sh ũucjni's jyuca iviitu'c. Atsa' ũucjsa' castigãywa'jne'tca sũjrra ũucjuna, sa' tyã'wẽ yaacysa' cue'shtyi Dyus tyacue wala peeygãani's acha ew jiimeerra tyã'wẽ ũucjuna. 19 Dyus cjuẽ'ycu cue'shtyi peeygãj, tyãa pa'gatja'w ãchja' cue'shva Dyusa's peeygãja'. 20 Maava Dyusa's peeygãja'tj jĩrrava yacjtjẽ'ja's ajtsena fi'nzesa', ĩshiisa yuuna. Peecy yacjtjẽ'j uyna fi'nzenisa's ajtserra', ¿ma'wẽ yũurra Dyus uynimeesa's peeygãjya' ãjacy? 21 Dyusa' na'wẽc jycaaja': Dyusa's peeygãjatsrra', tyã'wẽy peecy yacjtjẽ'jnava peeygãawa'ja' jĩ'c.

1 Juan 5

1 Maava Jesusa' Dyus tashu yuusa Cristona sũjnarráa ũuste yaacysa', Dyus luuchrra tyã'wẽ yaaquina. Dyusnava peeygãjatsrra', Dyus luuchtyiva peeygãjna fi'nzewa'ja'. 2 Dyusa's peeygãjna tyajy jycaajnityi' nwẽese'jrra', Dyus luuchtyiva peeygãasarra tyã'wẽ yu'nja'w. 3 Dyusna peeygãani tyã'wẽ tyajy jycaajnity nwẽese'jnisa'. Tyajy jycaajni' jytjaacue yu' tjẽysameeta'. 4 Maava Dyus luucha' naa quiwete ewmeesa's nwẽese'jmée jyuca cnayu'ty. Jesucristo's ũusuj jyuca yaacypa'ga yuurráac naa quiwete ewmeesa's ya'cnayu'. 5 Maava Jesusa' Dyus Nchi'cna sũjna ũusuj jyuca yaacysa yuurráa, naa quiwete ewmeesa's nwẽese'jmée cnayuutyna. 6 Jesucristo naa quiwete quĩisa' Dyus Nchi'cteva caajiyu'jsa' naata': Yu'te bautisãyni vite' cluuste uuni. Nava yu'te bautisãynijũrráa yu' achaméec ew ya'jiyu', naasáa cluuste uuniisa yacj tyãa e'nz jwendsa yacj yuurráac isa ew ya'jiyu' Dyus Nchi'cteva. Tyã'sa' Dyus Espirituc tyã'jĩ'. Tyajy we'weni' isasata'. 7 Jesucristo' Dyus Nchi'cteva jiisa cielute' tecjta': Dyusa', vite' Jesucristo íirrá', vite' Dyus Espiritu'. Atsa' tyãa tecjsa' tyãa na'wẽrrarráaty we'we'. 8 Tyã'wẽy Jesucristo' Dyus Nchi'cteva jiisa naa quiwete' tecjta': Dyus Espiritu, vite' yu'te bautisãynisa vite' cluuste uuniisa. Atsa' tyãa tecjsa' tyãa na'wẽrrarráaty we'we'. 9 Pitstjẽ'jwe'sh pta'shnirráa yujnava isa yuj we'wene' sũjnatja'w jypa'ga'. Atsa' Dyus we'weni yu' wejy jytjaacue isasa yujna sũjna jypa'gawa'j ji'ptja'w, tyãa pa'gatey Dyus yuuc we'werra': Jesucristo' Andy Nchi'ca' jĩ' naa pa'ga. 10 Jesucristo' Dyus Nchi'ca' sũjna fi'nzesa', Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasarra tyã'wẽ yaaquina. Nava Dyus we'werra': Jesucristo' Andy Nchi'ca' jĩni's maava jypa'gasame', Dyusa' ĩshiija'c jĩsa yuuna, tyã'wẽ Dyusa' isane' we'we' sũjmeerra. 11 Jesucristo' Dyus Nchi'ca' jĩna we'werra', Dyusa' cue'shtyi' ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's peescu jĩnisa', tyãa yuurráa ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjsa' naa pa'ga. 12 Tyãa pa'ga maava Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasa', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjsa yuutyna. Nava Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasame', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjmeesa yuutyna. 13 Dyus Nchi'ca's ũuste jypa'gasa', ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ji'pjne'tca'w sũjna jiyucajntju i'cue'shtyi pta'shna fi'ja'. 14 Atsa' tyã'wẽ yaacysatyi' Dyusa' pasu'c tyajy jytjãasnirrá's pytjaa we'wena pẽjyte' tyã'sa' ew jiitja'w. 15 Cue'sh pytjaa we'weni's Dyusa' wẽse'jna ũsteva ma'wẽ ew jiitca'w tyã'wẽy cue'sh pẽyni's jypa'gawa'ja'sva ew jiitja'w. 16 Yacjtjẽ'j pcalte fi'nzena ũsteva tyãa pcala' perdon ji'pjte uyrra', maava Dyusa's neewe'wewa'ja' tyãa pcalsa pa'gate, atsa' yacjtjẽ'j tyã'wẽ fi'nzesa's Dyusa' ĩtyi fi'nzewa'ja's peesuna. Nava pcal perdon ji'pjmeesa ũsta' tyã'wẽsate fi'nzena ũste yu', Dyusa's neewe'wewa'ja's jycaja'tsmeetj. 17 Quĩjva ewmée yũuni' pcalrrarráata', nava perdon ji'pjta'. 18 Cue'sha' jiitja'w maava Dyus luuch yã'ja' peena yu' pcalte fi'nze'tsme'. Tyã'wẽ yũuwe'shte Dyus Nchi'ca' tyajy cusetec jyaawu' echtjẽ'j suwcajmén. Tyãa pa'gac pcalte fi'nze'tsmée. 19 Cue'sha' Dyus luuch yujtja'w, nava naa quiwete nasa jyucaysa Dyusna yajcymée fi'nzesa' echtjẽ'j cusetewe'shta' tyã'sa' jiitja'w. 20 Jiitja'w Dyus Nchi'c naa quiwete quĩjrra', Dyus ĩtyisa's jiyuwa'ja's cue'shtyi ũscu. Tyãa pa'ga Dyus ĩtyisa Nchi'c Jesucristo yacj fi'nzena ũstja'w. Tyãa Dyus ĩtyisa' bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's cue'shtyi peessa'. 21 Andy luuchwe'sh, mpa'yajcywe dyusmeerrá's yaacyni's.

2 Juan 1

1 Naa carta's fi'jsa' na'wẽ tjẽ'j jĩna cysusu'ty tyãatj fi'ja', pe'sh Dyus tyjityjnisa vite' i'cue luuchtyi. Andya' tyãawe'shtyi' isa peeygãayuju'tj. Atsa' andyrráa tyã'wẽ yu'tsmeetj. Dyus we'weni isasa's jiyusa yu' jyucaysaty tyã'wẽ peeygãja'. 2 Dyus we'weni isasa' cue'sh yacj nescu yu', sa' bagachteva cue'sh ũuste nes yuuna. Tyã'wẽ Dyus we'weni isasa's ũuste ji'pjrratj i'cue'shtyi peeygãja'. 3 Cue'sh Tata vite' tyajy nchi'c Jesucristo tyãa e'nzsa wala peeygãjrra i'cue'shtyi pu'chjityna ewrráa fi'nzecajn. 4 Tyã'wẽ luuch maaíi yu' Dyus cue'sh Tata jycaajni's cytey nwẽese'jna fi'nzena ũste uyrra' wala wecha'tj. 5 Sa' ãchja', pe'sh, mpa'yajcywe, puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'ja's neewe'wetstju. Na'wẽ fi'jni' u'se jycaajnisame'. Nyafíi jiyutja'w tyãaíirrá'. 6 Dyus jycaajnityi' cytey nwẽese'jna fi'nzete', puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'j casejena. I'cue'sha' nyafíi iiwẽse'jyã'ji'cue Dyus jycaajnityi' tyã' puuty ya'peeygãjna fi'nzewa'ja'. 7 Naa quiwete ĩshiisa wala cuj casejrra u'juta'. Tyãawe'sha' Dyus Nchi'c Jesucristo' cue'sh na'wẽy nasaa yuurrac vyaa jĩ'tsmeeta'. Tyã'wẽ we'wesa' ĩshiisa yuuna, sa' Cristo's atsesarra tyã'wẽ yuuna. 8 Tyãa pa'ga i'cue'sha' mpa'yajcywe, Dyus yacj fi'nzepa'ga cielute ducjwa'ja's iviitumée, wejyva macueteva jyuca jypa'gawa'ja'srráa myajcywe. 9 Cristo ma'wẽ caapiya'tje' maava tyã'wẽy caapiya'jsame' Dyus yacj fi'nzesameerra tyã'wẽ yuuna. Nava Cristo caapiya'jnirrá's nwẽese'jna fi'nzesa', Dyus yacj fi'nzesarra tyã'wẽ yuuna, sa' Dyus Nchi'c yacjva tyã'wẽy fi'nzesa yuuna. 10 Tyã'wẽ maava i'cue'sh yat-su pa'jrrava Cristo caapiya'jni'srráa pta'shsame's wechana jypa'ganuwe. 11 Tyã'wẽ wech u'jue'nga jĩna tyãawe'shtyi jypa'gasa' ewmée yũuya' pu'chsa yuuna. 12 I'cue'shtyi wala we'wewa'j ji'ptju, nava etste tyã'wẽ we'wena fi'jya'vameetj. Andy yuu peecy yujya'vatj i'cue'sh yacj teechsa na'wẽrraj puuty uyya', sa' puuty uyrra' jyucaysa wechwecha yaaqui'nja'w. 13 I'cue yacjtjẽ'jva Dyus tyjityjnisa' atsa' tyajy luucha' yuwe wechaa caja'ty. Tyã'wẽrráa fi'jatstju.

3 Juan 1

1 Tjẽ'j jĩna cysusu'ty tyãatj fi'ja' naa carta's andy peeygãanisa Gayo's wechana. 2 Yacjtjẽ'j peeygãanisa, andya' iindy pa'gate Dyus yacj puuty we'wena ũstju quĩjteva ewrráa ãtsa'mée fi'nzecajn, ma'wẽnga Dyus yacj chjãchja fi'nze' tyã'wẽy. 3 Indya' Dyus we'weni isasa's jypumbamée Dyus yacj ew fi'nzeni's yacjtjẽ'jwe'sh pa'jrra pta'shte', wala wechatj. 4 Andya' quĩj yujnava tyã'wẽ yu' wecha'tsmeetj, naasáa andy luuchwe'sh tyã'wẽ Dyus we'weni isasa's jypumbamée ũsta' jĩna pta'shni yuurráac jytjaacue ya'wecha'. 5 Yacjtjẽ'j peeygãanisa indya' bagachteva pu'vitumée selpiina ũsngu vite quiweju yacjtjẽ'jwe'sh cytee pa'jsaty pu'chna. 6 Tyãawe'sha' ayte yacjtjẽ'jwe'sh pcjaacjenite pta'shtyi iindy peeygãjna pu'chni's. Tyãasa bagachteva meen pu'ch tyãawe'sh dyi'tje u'jwa'j peejini's Dyus wechacajn. 7 Tyãawe'sha' casejty Jesucristo caapiya'jni's pta'shna u'juya', nava dyi'tje u'jwa'j peejini's pẽyi'tsmeeta' Dyusa's jiimeesa yuutyi's. 8 Tyãa pa'ga cue'sha' quĩj peejiitsteva pu'chji ji'ptja'w Dyus we'weni isasa's pta'shsatyi'. Tyã'wẽ yũunisa Dyus yuwe's jyucaysa ja'ndarraj mjĩini yaase'. 9 Andya' teech carta fi'tj cytee pcjaacjesawe'shtyi, nava Diótrefes yu' nwẽese'jme' cue'sh we'weni's tyãarráa jycaajna ũs wẽerra. 10 Tyãa pa'ga andya' pa'jrra tyã'sa' pa'yarra we'we'nja, tyã'wẽ yuwe susna cue'shtyi nuywe'wena u'jupa'ga. Tyã'wẽrráa yũumée, vite ecaju yacjtjẽ'jwe'sh pa'jsaty jypa'ga'tsme', sa' vite jypa'ga wẽesa yuutyi's ajtserra tyãa pcjaacjenijũ cutyi'ji'c. 11 Yacjtjẽ'j peeygãanisa, ewmeesa na'wẽy yu' fi'nzewa'jme', naasáa ewsa ma'wẽ fi'nzetste', tyã'wẽ yuurráa fi'nzewa'ja'. Ew yũuna fi'nzesa' Dyus yacj fi'nzesa'. Nava ewmée yũusa', Dyus yacjmée fi'nzesarra tyã'wẽ yuuna. 12 Demetrio' wala ewsa' jĩnaty we'we' jyucaysa. Tyã'wẽ ew fi'nzete', tyajy ew fi'nzeni íirráa nwe'we'c. Atsa' cue'shva jiitja'w tyã'wẽ ew fi'nzeni's. I'cue'sha' peecy jii i'cue cue'sh isa we'weni's. 13 Andya' wala puuty we'wewa'j ji'ptju, nava fi'jrra cajatsmeetj, 14 dund puuty uyrra puuty we'we'nja sũjrra. 15 Ayjyuwe'sh namicu indya's wala yuwe wechaa caja'ty. Cysũ namicuwe'shtyiva teechsa na'wẽrraj yuwe meen wecha. Dyus yacj mfi'nze.

Judas 1

1 Jesucristo's selpisáa Jacobo nyacj Judas naa carta's fi'jatstju Dyus pa'yanisawe'shtyi. I'cue'sha' Jesucristo jype'jni wala ew ũsi'cue. 2 Tyãasa Dyus peeygãani wẽt yuurráa mfi'nzewe. 3 Cue'shtyi na'wẽ Dyus nwe'wec tyã'srráana wejy ãate caapiya'jna fi'jya'vatj yu' i'cue'shtyi. Nava tyã'wẽ yũumée fiy yu'cypejwa'cj casej tyã'sna wejy dund fi'jatstju i'cue'shtyi neewe'wena, na'wẽ Jesucristo's ũuste jypa'garra nwẽese'jwa'ja's caapiya'jni yuuc tyã'sa' jypa'gayã'jrra', wej yujva yu'ptjejcajmen. 4 Tyã'wẽme' maa nasaíi yu' ĩshiina fiy caapiya'jsa ũsyã'tja', nava tyã'wẽ yũusa' Dyus castigo seena'te cjẽeya' u'jwa'jsata' jĩna tyãniitey pta'shni yã'cj yu' Dyus librute. Tyãa nasa' wala canzh ewmeesata', tyã'wẽrraíity cue'shtyi taqui'sa Dyusnava weechna naa quiwete ewmeesa yuurráana cytey yuuna fi'nze'. Sa' cue'shtyi jype'jsa Jesucristonava tyã'wẽytyi weechi'. 5 I'cue'sha' jiiyã'jne'cue nava qui' caayaqui'jya'vatj na'wẽ yũuni's: Dyusa' Israelwe'shtyi Egipto quiweju cutyi'jrrava, maaíi yuutyi's iviituc nwẽese'pja'gamée. 6 Tyã'wẽy angeleswe'shva jypa'yacypa'gamée tyãawe'sh yujuni's nvijttyi, atsa' Dyusa' tyãawe'shtyi' preesu'jrra ji'pja' chji'ndy walate castigãywa'j en ãjtewe'sh. 7 Tyã'wẽy Sodoma Gomorra vite' tyãa ja'ndasuwe'sh chjambva iiméj canzhsaterráaty fi'nzena ũsu' peecy cacue's suwsarráana nwẽese'jna. Tyã'wẽ canzh yũupa'ga bagachte yujva ptsuwa'jmée ipy wala seena'te castigãynity yuu tyãa angeleswe'sh na'wẽy. Tyã'wẽ castigãynisa' caajiyu'jsata' maava tyã'wẽy yũucajmen. 8 Tyã'wẽteva tyãa nasa ĩshiisawe'sha' ewmée yajcyna tyãawe'sh cacue's pcaltety caafi'nze'je', sa' jycaajsawe'shtyiva weechna wẽeshuna Dyusnava weechi'ty. 9 Angel npiitstjẽ'j Miguel yujva tyã'wẽ yu' wẽeshumeea' Moises cacue's echtjẽ'j jyũna u'j wẽjetste, tyãa yacj puuty we'wena ũsrrava. Naasáa indya's Dyus jiina jĩnarráac we'we. 10 Nava tyãa pitstjẽ'j ĩshiisawe'sha' jiimeeweete ewmeety atsewe'we'. Tyãawe'sha' tajcy na'wẽrráava yajcyya' ãjani yu'sa' tyãawe'sh iviituwa'tje íirráaty caaselpi'ji'. 11 Cainva ma'wẽga yuu tyã'wẽyrráa yũusaata' naa pa'ga tyãawe'sha' wala yuj ñuste pa'jwa'jsata'. Vyu wala ji'pju wẽerra Balaan na'wẽytyi jypumba. Sa' Coréva ma'wẽga ewmée atsewe'wepa'ga uu tyã'wẽy vitutyna. 12 I'cue'sh wechana pcjaacjenisu caytjame'jya' pa'jsarráata'. Tyãawe'sha' cysũ pa'jrra tjaamewa'ja's ji'pjmeety ũ'na tundyna fi'nze', i'cue'sh cshavyte tjaamewa'jmée. Tyãawe'sh ew fi'nzewa'jrrá'styi yaaqui' vite yuutyi's peeygãjmée. Tãapja's wejya mteeva jyũna u'jnisa na'wẽsarráata' seelpimeesa. Fytũu tash yũnsamée na'wẽsata'. Tyãa fytũu tasha'sva ma'wẽ peena yu' ye'chcajmén pety wetse jyuca cjumbeni yuucy tyã'wẽsarráata'. 13 Mar weeswée seena' bu'chisa na'wẽty yu' tyãawe'sh ewmée tjaampa' yũuni yacj. Estrella tyajy u'jwa'j dyi'ja's jypumbasáa na'wẽsata'. Bagachterráa yujva casejwa'jmée ewmée seena' ñusñus chji'ndyte nviitni yuuwa'jsata'. 14 Adan ntsun sietetewe'sh Enocja' na'jĩc Dyus caaũusutje'jni's: Tyã'wẽ ewmée yũuni's jyucaysaty paapẽjyrra nasa seena' ewmeesatyi's jyucaysaty castigãyya' Dyusa' tyajy nasa iiméj wala cujsa yacj yujte uytju, tyãawe'sh macuetjẽ'jne'ta ewmée yũuna fi'nzerra tyã'wẽy Dyusnava atsewe'we tyãa pa'ga castigãyya' jĩ'c Enocja'. 16 Nasa tyã'wẽsa' e'sga nuywe'wena fi'nzesarráata', sa' peecy cacuete wẽt fi'nzewa'ja'srráaty pacue', tyã'wẽ e'sga yu' atsewe'wetsrrava ãate yu' ewrráaty we'we', tyãawe'shtyi wa'lmée pu'chcajn. 17 Nava yacjtjẽ'jwe'sh miiyajcywe: Jesucristo jycaajnisawe'sha' nyafíi pta'shtyi na'jĩna: 18 Nmej en yuutste' nasa' pa'jatyna Dyus jycaajni yu'sa' weechna tyãawe'sh ũus yaacyni ewmeesarrá's nwẽese'jsawe'sh jĩnaty we'we. 19 Tyãawe'sh tyã'wẽ nasaty caapui'jsa yuutyna, tyãawe'sh ũus yaacyni ewmeesa's nwẽese'jsa, Dyus Espiritu yu's ũuste ji'pjmeesa. 20 Nava yacjtjẽ'jwe'sh, i'cue'sha' Jesucristo's ũuste jypa'garra nwẽese'jwa'ja's caapiya'jni yuuc tyã'sa' jii yã'jrra', tyãajũ yu' peena casejnuwe. Dyus Espiritu's jypi'cyrra, Dyus yacj mpuutywe'wewe. 21 Dyus peeygãanijũ tyutemée ũytjasna meswe, cue'sh ãjmeecueteva Jesucristo peeygãjrra bagachte yujva ptsumée ĩtyi fi'nzewa'ja's ũswa'j en ãjpcach. 22 Viteva jypumbawe'shte ew mcaajiyu'jwe. 23 Vitety peeygãjrra menwe'wewe ipy walate cjẽeya' yã'j ũssaty. Nava ewmeesa's jypa'yacy. Tyã'wẽme' ropa yujva jyuca ewmeesarráa pẽetjenita'. 24 Dyus cue'shtyi nwe'wesa tyãa yuurráa quĩjte yujva shiingmée jype'jsa i'cue'sh ewmeete wetecajmen ewte jype'jya' ãjawa'jsa'. Tyã'wẽ yũurra i'cue'shtyi quĩj pcal yujva ji'pjmée tyajy wechana ũsnite nuypa'jana. Tyãa yuurráa jytujtjesa', maateva jytjaacue walasa, quĩjteva jyuca ãjasa'. Tyãa yuurráa jycaajsa'. Sa' Dyus ũsnite i'cue'sh pa'jya' ãjacajn cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' pu'chjina. Nyafiiteyva tyã'wẽc pu'ch na' ãchva tyã'wẽy íirráa pu'chjina, sa' bagachteva pu'chna nes yuuna.

Apocalipsis 1

1 Naa tyã'wẽ Dyus caajiyu'jnisa' Jesucristo's, atsa' Jesucristo' tyã'sna selpisaatycu caajiyu'jwa'jsa yu' naa ensu seena' yũuwa'ja's, cyajc Jesucristo' tyã'sna selpisáa Juana's caajiyu'j teech angela's cwe'we'jrra. 2 Tyãa pa'gac Juana' Dyus yuwe isasa's we'we Jesucristo caavya'ja'tje uyni's jyuca, tyãasa ĩshĩinisame'. 3 Naa pa'ga na'sna leeĩsa' ñusmée wechana yaacywa'jsata', atsa' Dyus yuwe ayte na'wẽ fi'jni' tyã'sna leeĩtste wẽse'jsava isasa yujna sũjna yajcyrra cytey yuusa' wechana yaacywa'j ji'pjta'. Tyã'wẽme' quĩjva seena' cytey yuuwa'j ena' utyaatsa'. 4 Juan yaasesa andytju fi'ja' Asia quiwete Dyus luuch siete ajte pcjaacjesawe'shtyi wechana. Dyus yacj ewrráa mfi'nzewe. Tyã' nyafíiva tyãaíirráac yu', sa' ãchva tyãaíirrá', sa' tyãaíirráa bagachteva nes yuuna. Sa' Dyus tashte ũssa siete espiritusawe'sh pu'chnityva mpa'gawe. 5 Sa' tyã'wẽy Jesucristo pu'chni'sva mpa'gawe. Tyã' Dyus yuwe's jyuca pta'shsa' tyãac uurrava qui' ĩtyĩ yuu nyafyte, sa' ãchja' tyãa jycaajya' ãjãwa'jsa' naa quiwete jycaajsawe'shtyi. Cristo' cue'shtyi's peeygãjrra cue'sh pcaltyi's tyajy eeju pcji'cycu. 6 Tyã'wẽ yũurrac cue'shtyi's jycaajsa vite' sacerdote vitrra nvijt Dyusa's selpicajn. Sa' Cristo yuurráa quĩjteva jyuca ãjãsa jytujtje yuuwa'jsa' bagachteva. 7 Tyã'sa' mtjengwe, tãapjte yuja'. Tyã'sa' jyucaysa uyuutyna, tyã'sna cpã'vit-sava. Sa' uyrra' naa quiwete nasa jyucaysa ũ'netyna. Isatj we'we', tyã'wẽ yuj yuutyna. 8 Cue'shtyi nwe'wesa' ma'wẽ yũuwa'ja'sva ãjãwa'jsa we'werra': Andya' naa quiwe meetey ũsyã'tj yu', sa' bagachteva nes yuuwa'jsatj ptsuwa'jsamée jĩ'c. Tyã' nyafíiva tyãac yu', sa' ãchva tyãaíirrá', sa' tyãaíirráa bagachteva nes yuuna. 9 Andya' Juan i'cue'sh yacjtjẽ'tj. Tyãasa i'cue'sh na'wẽy ja'ndarraj pytjaa yuuwa'ja'sva jypa'gasatj, sa' Dyus jycaajni ena'sva jypa'gasatj i'cue'sh na'wẽy. Sa' Jesucristo' quĩjteva wantãywa'ja's ũscu tyã'snava i'cue'sh na'wẽy jypa'gasatj. Nava naasáa Dyus yuwe's Jesucristo caajiyu'cj tyã'sna pta'shpa'ga yuurráa andya' preesutj ũsu' quiwe Patmos yaasesa yu'pyãjte u'pu'c cytee. 10 Sa' teech qui'sen ente' Dyus Espiritu apjniitj yuu, sa' andy e'ste trompeta's tucani na'wẽ seena' sus we'weni wẽse'tj. 11 Tyã' na'jĩ'c: —Quĩj yujva meetey andya' ũsyã'tj yu', sa' bagachteva nes yuuwa'jsatj. Atsa' indy uyuutsngu tyãatyi's etste fi'jrra mcaaj Dyus luuch siete ajte pcjaacjena ũssa Asia quiwetewe'shtyi, Efeso, Esmirna, Pérgamo, Tiatira, Sardis, Filadelfia, Laodicea tyãa chjambtewe'shtyi jĩte', 12 ¿Quimqui'c tyã'wẽ we'we? sũjrra yu'tjengrra', uytju bela tyaajnisa sietety ũsu' vyuu bejrrarráasa. 13 Sa' tyãa bela tyaajnisa cshavyte Dyus Nchi'c nasa yuusáa na'wẽsac ũsu', ropa chinda vitste quĩjsa atjrra, jytundnisava vyuu bejrrarráasa pechute cãj tapesac ji'pju'. 14 Sa' dycjas yu' cjas ew chijme na'wẽty yu', meerrava yãndy na'wẽ chijme. Sa' yafy yu' ipy beesa na'wẽty yu', 15 naapcachja' tyajy chinda yu', tsama's ipyte aacha'jni na'wẽty zhichcue cuentete'. Atsa' tyajy we'weni yu' yu'wala seena' susni na'wẽc ptjũuse'. 16 Tyajy cusete yu' siete estrellatycu ji'pju', naapcachja' tyajy yuwesu yu' espada pdyi'p seena' zecsac sẽjna ũsu'. Atsa' tyajy dyi'p yu' sec cweetjni na'wẽc eena' cjicjyna ũsu'. 17 Atsa' tyã'wẽ uyrra', tyajy tashga uuníi na'wẽtj wete. Nava tyajy cuse patsuwe'sha's andy cajcuete peequinzerra na'jĩ'c: —Ũucjnu, naa quiwe meetey andya' ũsyã'tj yu', sa' bagachteva nes yuuwa'jsatj ptsuwa'jsamée. 18 Uurrava qui' ĩtyĩ yuusatj. Uuwa'ja's peena yu' ji'pjuya'mée andytju cnay, sa' uu quiweteva caafi'nze'jme'nja, tyãasa ãchja' bagachteva ĩtyĩrráa nes yuuwa'jsatj. 19 Na'wẽ indy uyngu tyãatyi' mfi'j, ãchj uynisa qui' e'su vite uyuune'nga tyãatyva. 20 Andy patsu cusete siete estrellaty uyngu vite' bela tyaajni sietesaty tyã'wẽsa' na'wẽ caajiyu'jsata': Tyãa estrella' Dyus luuch siete ajte pcjaacjena ũssaty yuwee pta'shsa angeleswe'shta', naapcachja' siete bela tyaajnisa' Dyus luuch siete ajte pcjaacjesawe'shta' jĩ'c.

Apocalipsis 2

1 Dyus luuch Efeso chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's mfi'j na'jĩna: Patsu cuseju siete estrellaty atrra siete bela tyaajnisa vyuu bejrrarráata' tyãa cshavysu u'jusa we'werra' na'jĩ'c: 2 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. Wala yuj chjãchja mjĩina wantãyna fi'nzesa i'cue, sa' ewmeesa yuutyi'sa' jypa'ga'tsmée i'cue. Tyã'wẽ Jesus jycaajnisatja'w jĩna pa'jsawe'shtyi'sa' jypa'gamée quimteva ew jiyuya' yuwe paapẽyi'i'cue, sa' tyã'wẽ yũurra' Jesus jycaajnisamée ĩshĩisateva jiyu'i'cue. 3 Wajtymée andyna selpiipa'ga wala pytjaa yuuna wantãyna mjĩiwa'j ji'pju'i'cue tyã'wẽ yũuni's andya' jiitj. 4 Nava i'cue'sh ãjmée yũuni's we'wewa'j ji'ptju. Nyafíi na'wẽ i'cue wala peeygãawa'ja's ji'pju' tyãa yu'sa' ãchja' ji'pjmée i'cue. 5 Tyãa pa'ga quĩjtene'cue jypumba tyãa pcala's nvijtrra Dyus tashte mishawendwe, sa' nyafíi ma'wẽne'cue peeygãasa yu' tyã'wẽy myũuwe. Tyã'wẽ yũumeete', tund yuwe'nja i'cue'shtyi castigãyya', sa' i'cue'sh cshavyu bela tyaajni's jyũna u'jrra vite ajte tyaja'nja, pcaltyi nvijtrra Dyus tashte shawendmeete'. 6 Tyã'wẽrrava na'wẽ yũuwa'j yu'sa' ew i'cue yũ'. Nicolaitawe'sh fi'nzeni yu'sa' atse'i'cue tyã'wẽsa yu'sa' andyva atse'tj. 7 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', mwẽese'jwe Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi: Dyus ũsnite fytũu tash ũsa' bagachte yujva peejymée yũnna nes yuusa tyã' uumée caafi'nze'jsa'. Tyã'sa' puutsu'nja ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée jyuca cnaysawe'shtyi'sa' jĩ'c. 8 Dyus luuch Esmirna chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Naa quiwe meetey ũsyã'cj yu' sa' bagachteva nes yuuwa'jsa uurra qui' ĩtyĩ yuuc tyã' na'jĩ'c: 9 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. I'cue'sh pytjaa yuuna quĩjva ji'pjmée fi'nzeni tyã'wẽ yũuni's jiitj. (Nava ew yajcyte yu' wala ji'pjsa i'cue.) Sa' Dyus luuch meerrava Dyus luuchtja'w jĩna weech we'wesatyva jiitj. Nava tyã'wẽ yũusa' echtjẽ'j nasa yuurráata'. 10 Pytjaa yuuwa'j pa'jana tyã'sa' ũucjmeene'cue. Echtjẽ'ja' i'cue'sh maaíityi's carcelte tyajana, i'cue'sh jyucaysa ma'wẽ yũuteva jiyuya'. Atsa' diez enpcach wala pytjaa yuuwa'j ji'pjune'cue. Nava Dyus yacj tyutemée mfi'nzewe uu entepcach, atsa' andya' ĩtyĩ fi'nzewa'ja's ũsu'nja tyã'wẽ ew fi'nzepa'ga. 11 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', mwẽese'jwe Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi: Ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée jyuca cnaysawe'sha' Dyus yacj bagachte yujva peena yu' puuty uywa'jmeete yu' u'jmeetyna jĩ'c. 12 Dyus luuch Pérgamo chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Espada pdyi'p zecsa's ji'pjsa' na'jĩ'c: 13 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. I'cue'sha' echtjẽ'j jycaajna ũsni cshavyte ũsrrava, andy tashu yu' tyutemée i'cue fi'nze'. Andy caapiya'jni's pta'shsa Antipas nacue wala seena' pytjaa i'cue'sh cshavyte icjni yuuc tyãa enterráa yujva ũucjrra andy yase's cysusmée yu' yuumée i'cue, cyteec echtjẽ'j ũsu' nava. 14 Tyã'wẽteva i'cue'sh ãjmée yũuni's we'wewa'j ji'ptju: Balaan caapiya'jni's nwẽese'jsawe'shtyi i'cue'sha' iipe'ji'cue Pérgamo chjambte. Tyãa Balaana' Balacja's ewmeec yu'cypej Israelwe'shtyi's caypumba'cjan, tyãasac Dyus ĩtyĩmeesaty wechana tajcy icjni chicha's ũ'caaj, sa' pcal canzh yuuna fi'nzewa'ja'sva caapiya'cj. 15 Sa' Nicolaitawe'sh caapiya'jni's nwẽese'jsawe'shtyiva iipe'ji'cue. Tyã'wẽsa yuutyi's andya' atse'tj. 16 Tyãa pa'ga pcala's nvijtrra Dyus tashte mishawendwe. Tyã'wẽme' andya' dund i'cue'sh tashna yujrra, tyã'wẽ ewmée fi'nzesawe'shtyi castigaĩ'nja espada pdyi'p zecsa ji'ptju tyãaju. 17 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', mwẽese'jwe Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi: Ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée jyuca cnaysawe'shtyi's ũsu'nja maná ũ'nisa jyaawni ũsa' tyã'sna. Sa' teech cuet chijme ũsu'nja, sa' tyãa cuette yu' yase u'sesa's fi'jni yuuna quim yujva jiyunimeesa naasáa tyãa cueta's jypa'gasa yuurráa jiyuna jĩ'c. 18 Dyus luuch Tiatira chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Dyus Nchi'c yafy ipy beeni na'wẽsa ji'pjsa tyajy chinda tsam na'wẽ cuentetesa ji'pjsa na'jĩ'c: 19 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. I'cue'sh peeygãani, ũuste jypumbamée Dyusa's yajcyna fi'nzeni, wa'lmée selpiina fi'nzeni tyã'wẽ yũuni's jiitj. Sa' nyafíi meerra' ãchja' tjaacue mjĩina ũsi'cue. 20 Nava i'cue'sh ãjmée yũuni's we'wewa'j ji'ptju: Tyãa u'y Jezabela's ma'jĩ'tsmée i'cue, tyãa u'ya' Dyus cwe'we'jni'stju pta'shi' jĩrra andyna selpisaaty caypumba'ja'cj pcal canzhsate caafi'nze'jna, sa' tajcy icjrra Dyus ĩtyĩmeesaty wechawa'ja' jĩnac caapiya'ja'. 21 Andya' tyãa u'ya's en ũstju tyãa pcala's nvijtrra Dyus tashte shawendcajn. Nava tyã'wẽ yũuya' wa'lrra tyãa pcal canzhsateyrráac fi'nze'. 22 Tyãa pa'ga andya' tyãa u'ya's castigaĩ'nja, atsa' tyãa u'y caapiya'jni's nvijtmeerra', tyãawe'shva seena' yuj pytjaa yuuwa'j ji'pjutyna. 23 Sa' tyãa u'y luuchtyi's icje'nja. Tyã'wẽ yũute Dyus luucha' jyucaysa jiyutyna andya' tyãawe'sh ũus dyiiju yaacyni's jyuca jiyusateva. Sa' i'cue'sh teechsa na'wẽrraj quĩj yũusateva, ca'tuva tyã'wẽy yu'nja. 24 Nava Tiatira chjambte ũssa maava tyãa u'y caapiya'jni's nwẽese'jsamée vite' na'wẽ echtjẽ'j caapiya'jni quim yujva jiyunimeesa jĩ'ty tyã'snava nwẽese'jsameewe'sha' andy yu'cypejwa'j peejymeei'cue. 25 Nava ew fi'nzewa'ja's pechcananuwe andy shawendpcach. 26 Sa' ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée quĩjteva jyuca cnayrra andy jytjãasnirrá's nmej entepcach cytey yuuna fi'nzesa yu'sa' nasa mteewe'shtyiva jyuca jycaajya' ãjãwa'ja's ũsu'nja, 27 andy Tatava ma'wẽga andy jycaajya' ãjãwa'ja's ũs tyã'wẽy. Atsa' nasa jyucaysaty seena' yuj juuna' yuuna jycaajana, quiwee mityj achamée ewsa's ma'wẽga ya'undu' tyã'wẽyrráa yuuni yuutyna. 28 Sa' cjicjiitste cãasa estrella'sva ũsu'nja. 29 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi tyã'sna mwẽese'jwe jĩ'c.

Apocalipsis 3

1 Dyus luuch Sardis chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Dyus tashte ũssa sietesaty jycaajsa tyajy cusete yu' siete estrellaty atrra ũssa na'jĩ'c: Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. Ĩtyĩ ũstja'w jĩna jytujtje i'cue fi'nze', nava uuníi na'wẽ ũsi'cue. 2 Chjãchja fi'nzewa'ja's miiyajcywe. Tyã'wẽme', Dyus yacj fi'nzewa'j yu'sa' quĩjnava jyuca iviituwa'tjerráa yã'j ũsi'cue. Iiuytju Dyus dyi'pte i'cue'sha' ewmée i'cue fi'nze'. Pcala's nvijtrra Dyus tashte mishawendwe. 3 Sa' i'cue'shtyi ew caapiya'jni's yajcyrra tyã's yuurráana cytey yuuna mfi'nzewe. Tyã'wẽ jypa'yacymeete', andya' cus peswée na'wẽrráa pa'ja'nja i'cue'sh tashte, quim yujva jiyunimeete. 4 Tyã'wẽrrava cytee Sardis chjambte manz nasa yu' atjni ropa cjũuchji'jnimeesaty ji'pji'cue, atsa' tyãawe'sha' andy yacj fi'nzetyna ropa chijmesa atjrra, tyãawe'sha' tyã'wẽ fi'nzewa'jsata'. 5 Ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée quĩjteva jyuca cnaysawe'sha' ropa chijmesa caatje'jni yuutyna. Atsa' tyãawe'sh yasetyi's cjucjme'nja bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'j libruju, wejyva tyãawe'sh yasetyi's pta'shna caajiyu'ju'nja andy Tata vite' tyajy angeleswe'sh dyi'pte. 6 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi tyã'sna mwẽese'jwe jĩ'c. 7 Dyus luuch Filadelfia chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Jycaajsa David llavi's ji'pjsa tyãa pjandeyã'tje', quim yujva apja'tsme', sa' tyãa apjte', quim yujva pjande'tsme' tyã'wẽ isasa's pta'shsa' na'jĩ'c: 8 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva jyuca jiitj. I'cue'sh fi'nzewa'j dyi'ja's pjanderra nvijttju tyã'sa' quim yujva apjya' ãjãmeena. I'cue'sha' Dyus dyi'pte achamée i'cue chjãchja fi'nze', nava andy pta'shni yu'sa' cytey yuuna ũsi'cue andy yu'sa' ajtsemée. 9 Atsa' tyãa pa'ga i'cue'sh tashte peejyũcuecajn caja'nja echtjẽ'j nasa judiumeerrava judiutja'w jĩna ĩshĩisawe'shtyi, cyaj tyãawe'sha' jiyutyna andya' i'cue'shtyi's peeygãasateva. 10 Quĩjteva jyuca wantãywa'ja's andy jycaajni's cytey nwẽese'ji'cue, tyãa pa'ga andya' jyaawu'nja i'cue'shtyi's naa quiwete jyucaysawe'sh ma'wẽ yũuteva jiyuya' ñuswa'j en pa'jana naa quiwe uta tyãa ente. 11 Tyachmey shawendu'nja. Ew fi'nzeni's mpa'yajcywe, cyaj tyã'wẽ fi'nzepa'ga i'cue'shtyi ũswa'j ũsa' tyã'sna quim yujva cusa'jmeena. 12 Ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée quĩjteva jyuca cnaysawe'shtyi's andy Dyus tashtewe'sh seena' chjãchjasa vitu'nja, atsa' bagachte yujva casejmeetyna tyãajũ. Sa' tyãawe'sh cacuete fi'jrra qui'pu'nja andy Dyus yase vite' andy Dyus yujuni chjamb yase Jerusalen u'sesa cielutewe'sh tyãaty. Sa' andy yase u'sesa'sva tyãawe'sh cacuete yuu fi'jrra qui'pu'nja. 13 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi tyã'sna mwẽese'jwe jĩ'c. 14 Dyus luuch Laodicea chjambtewe'shtyi jype'jsa Dyus angela's na'jĩna mfi'j: Ĩshĩisamée quĩjteva jyuca isasarrá's we'wesa quĩj yujva meetey ũsyã'cj yu' tyã' na'jĩ'c: 15 Dyus dyi'pte i'cue'sh ma'wẽ fi'nzesateva andya' jyuca jiitj. Dyusa's ũusuj jyuca yaacypa'gamée finzeva meei'cue, sa' achava meei'cue. Tyã'wẽ yã'jrra', jyucate finze yuuvats wejy ewna, meerrava acha yuuni ewna. 16 Nava finzeva meei'cue, sa' achavamée wejcuẽrráa bajyi'cue, tyãa pa'ga andy yuwejũ i'cue'shtyi pungaya'vatj. 17 I'cue'sha' wala ji'pjsarra quĩj yujva peejymée wala ewrráa fi'nzena ũstja'w jĩ'i'cue. Nava quĩj yujva ji'pjmée sũpyrráa uyya' ãjãmée ñuste wẽtmeete yuurráa fi'nzeni yu'sa' jiyumée ũsi'cue. 18 Tyãa pa'gatj na'wẽ yu'cypeje': Wala ji'pjsa yuu wẽerra', andya'srrarráa mweywe vyuu bej ew pjeu'jnisa. Sũpyrráa fi'nzeya'mée atjwa'j ropa chijmesanava mweywe. Sa' yafytewe'sh yu'tseva mweywe. 19 Andy peeygãanisatyi's juuna'tj we'wena yu'cypeje' jyucaysaty. Tyã'wẽ Dyus yacj chjãchja fi'nzeya', pcala's nvijtrra Dyus tashte mishawendwe. 20 Mwẽese'jwe, andya' vityte pa'yana ũstju. Atsa' maava andy we'weni's wẽse'jrra ca'ga'tje', cytee u'carra tyãa yacj fi'nze'nja, atsa' tyãava andy yacj fi'nzena. 21 Ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée quĩjteva jyuca cnaysawe'shtyi's andy jycaajna ũsnite ij ũswa'jsa vitu'nja, andyva ma'wẽtca ewmeesa's nwẽese'jmée jyuca cnayrra andy Tata jycaajna ũsni pucate cach tyã'wẽy. 22 Cytey nwẽese'jwa'jsa ũsrra', Dyus Espiritu' na'wẽc we'we' Dyus luuchtyi tyã'sna mwẽese'jwe jĩ'c.

Apocalipsis 4

1 Tyãa e'su' qui' tjengrra' uytju cielute vity pjaterra ũste. Atsa' nyafíi we'weni na'wẽy we'weni qui' wẽse'tj trompeta's seena' sus tucani, sa' na'jĩ'c: —-Ay ẽete myuj, cytee caavya'ja'jya'vatj naa e'su quĩjrra yuune'tjeva tyãaty. 2 Tyã'jĩtspcachja' tyãa dundtey Dyus Espiritu apjniitj yuuna pa'j, sa' uytju cielute jycaajna ũsnisa's. 3 Tyãa jycaajna ũsnite yu', teech cachrra u'pu'c, sa' cytee u'psa yu' iiméj seena' zhichcue zmeena' cuj jwend cjicjyna u'pu'c. Sa' tyãa peecu'jsu yu' cytjũus iiméj zhichcue cweetjna ũsu'c. 4 Tyãa jycaajna ũsni pucasu yu' vite jycaajna ũsni veinticuatro ãjty ũsu', atsa' cysũ yu' Dyus luuchtyi jycaajsa veinticuatrosaty u'pu', ropa chijme atjrra dyictjesu yu' vyuu bee corona ji'pjsa. 5 Tyãa jycaajna ũsnijũ yu', cpi'sh cueneni na'wẽsac casejna ũsu' seena' susna, sa' jycaajna ũsni dyi'pte yu' siete ipy pqui'tanity bejna ũsu' tyãa yu' Dyus tashte ũssa siete espiritusawe'shtyi yu'. 6 Tyãa dyi'pteyrráa mar na'wẽsac zhichcue cjicjyna ũsu'. Tyãa jycaajna ũsni pyãjsu vite' peecu'jsu yu' Dyus vitnisa ĩtyĩsa pajnztyi ũsu', cacuete jyuca yafyrrarráa ji'pjsa. 7 Tyãa pajnzsa nyafytewe'sha' león na'wẽc yu'. E'stewe'sha' tulu na'wẽc yu'. Tecjtewe'sha' nasa na'wẽc dyi'p ji'pju'. Atsa' pajnztewe'sha' uj na'wẽc fyuusa yu'. 8 Tyãa Dyus vitnisa pajnzsa' teechsa na'wẽrraj seis fyu cu'taty ji'pju', sa' yafyrrarráa cacuete jyucaty ji'pjsa yu'. Tyãawe'sha' cus ma'c yuu en ma'c yuu nava bagachte yujva wajtymeety na'jĩna ũsu': Dyus iiméj seena' walasa, Quĩj pcal yujva ji'pjmée iiméj seena' atesa, Nyafíiva tyãac yu', sa' ãchva tyãaíirrá', Sa' tyãaíirráa bagachteva nes yuuna jĩnaty we'wena nes yu'. 9 Sa' cytee jycaajna ũsnite cachrra bagachterráa yujva uumée nes yuuwa'jsa's Dyus vitnisa tyã'wẽ tuutje'jna wechaatspcachja', 10 Dyus luuchtyi jycaajsa veinticuatrosawe'sha' bagachterráa yujva uumée nes yuuwa'jsa tashte peejyũcuerra tyãawe'sh coronaty tyajy tashte qui'prra na'jĩnaty wechana tuutje'je': 11 Cue'sh Dyus indy yuurráa jypa'gawa'jsang wechana tuutje'jni's, Tyãa pa'gatey indyrrarráang quĩjnava jyuca vit, Atsa' iindy peeygãjrra taqui'jnisarrarráa ũsta' jĩ'ty.

Apocalipsis 5

1 Jycaajna ũsnite cachrra u'psa' patsu cuseju teech ets fi'jnisa atrra u'ptetj uy. Tyãa ets yu' ecaju dyiiju jyuca fi'jrra wala ew pelrra siete sello yacjcu apjni yu'. 2 Sa' teech angel iiméj seena' chjãchjasa ũste uytju, tyãa yu' na'jĩnac paapẽyi' sus we'wena: —Tyãa ets siete sello yacj apjnisa's ¿quim sunderra pjandeya' ãjãcy? jĩ'c. 3 Nava cielutewe'sh, naa quiwetewe'sh, naa quiwe dyiijuwe'sh quimrráa yujva tyãa etsa's pjandeya' ãjãwa'jsameety yu', sa' tjengya'rráa yujva ãjãwa'jsameety yu'. 4 Tyã'wẽ tyãa etsa's pjanderra tjengya'rráa yujva ãjãwa'jsamée yuupa'ga, andya' wala ũ'nena ũsu'tj. 5 Atsa' cytee jycaajna ũssa teechsa' na'jĩ'c: —Jwee yu' ũ'nenu. Teech ũsa' Juda nwe'sh, jycaajsa David ji'tjewe'sh wala jytujtjesa tyã' ewmeesa's jyuca cnaycu, tyãa siete selloty sunderra etsa's pjandeya' ãjãya' jĩ'c. 6 Tyajũ' jycaajna ũsni pyãjte vite' Dyus vitni ĩtyĩsa pajnz ũsu'ty vite' Dyus luuchtyi jycaajna ũssawe'sh tyã'wẽsawe'sh cshavyte Piishacuẽ na'wẽsa yujurra ũste uytju. Tyãa yu' cpã'vitrra icjni sñalva ji'pju'c, sa' siete caachu siete yafycu ji'pju'. Tyãa siete yafy yu' na'wẽ Dyus tashte ũssa siete espirituty naa quiwete jyuca caajni yuuty tyãaty yu'. 7 Tyajũ' tyãa Piishacuẽ jĩnisa' u'jrra jypa'gac na'wẽ jycaajna ũsnite u'psa' patsu cusete ets yaat yu'c tyãa etsna. 8 Tyajũ' tyãa etsa's jypa'gatspcachja', Dyus vitni pajnz ĩtyĩsa vite' Dyus luuchtyi jycaajsa veinticuatrosawe'sha' peejyũcuety tyãa Piishacuẽ jĩnisa tashte. Tyãa jycaajsawe'sha' teechsa na'wẽrraj tucani arpa ji'pju'ty, sa' vyuu bee copava ji'pju'ty. Tyãa vyuu bee copasũ yu' dyuus yatte cambnisa inciensorrarrá's uta ambnisa'styi ji'pju'. Atsa' tyãa yu' Dyusa's pechcanamée puuty we'wena ũsni jĩnisac yu'. 9 Sa' memtyi teech mem u'sesa na'jĩna: Indya' tyãa etsa's jypa'garra selloty sundeya' ãjãwa'jsang, Tyãa pa'gatey icjni yuurra iindy eeju cue'shtyi's weyngu Maa nasa ma'wẽsa, yuwe ma'wẽ we'wesa, mteewe'shva jyuca Dyus luuch yuuya' ãjãcajn. 10 Sa' cue'shtyi's jycaajwa'jsang vitna pa'j vite' sacerdote cue'sh Dyus tashtewe'sh, Atsa' naa quiwete jycaajya' ãjã'nja'w jĩ'ty. 11 Tyajũ' qui' tjengrra' wẽse'tj angeleswe'sh iiméj seena' cujsa we'weni's. Tyãawe'sh yu' jycaajna ũsni peecu'jsu vite' Dyus vitni ĩtyĩsa vite' Dyus luuchtyi jycaajna ũssawe'sh peecu'jsuty ũsu'. Tyãawe'sha' iiméj seena' wala cuj yu'ty. 12 Sa' na'jĩnaty sus we'we': Piishacuẽ na'wẽ icjni yuunisa's bagachteva pu'vitumée wechana tuutje'jna ũswa'ja'. Sa' tyãarrarráa jyuca jypa'gawa'jsa', jycaajsa yuuwa'j, wala seena' ji'pjsa yuuwa'j. Quĩjteva jyuca jiisa, iiméj chjãchjasa tyã'wẽ yuuwa'jsa' jĩ'ty. 13 Sa' Dyus taqui'jni cielutewe'sh, naa quiwetewe'sh, naa quiwe dyiijuwe'sh, martewe'sh cytee quĩjrraj ũstyna tyã'wẽsa jyuca na'jĩna we'weni'sva wẽse'tj: Wechana tuutje'jwa'ja' jycaajna ũsnite cachrra u'psa's vite' Piishacuẽ na'wẽ icjni yuuc tyã'sna. Sa' jytujtje jycaajya' ãjãwa'jsa' bagachteva jĩ'ty. 14 Atsa' tyã'jĩtspcachja', Dyus vitni ĩtyĩsa pajnzsa': —Tyã'wẽ cytey yuuna jĩ'ty. Naapcachja' Dyus luuchtyi jycaajsa veinticuatrosawe'sha' peejyũcuerra wechana tuutje'je'ty bagachterráa yujva uumée nes yuuwa'jsa's.

Apocalipsis 6

1 Tyajũ' uytju Piishacuẽ jĩnisa' siete sello nyafytewe'sha's sundetste, sa' wẽse'tj Dyus vitni ĩtyĩsa teechsa' seena' sus na'jĩna: —Yujrra mtjeng jĩni's. 2 Atsa' tyã'wẽ wẽse'jrra', tjengrra uytju teech jimba chijmesa's, cytee a'jsa yu' cusete ũpanisa arco yaasesa'scu ji'pju'. Tyajũ' tyã'sa' teech coronac ũsni yuu, atsa' tyãa yu' quĩjteva jyuca puiiya' jiisac casej, mteeva puiirra cnaywa'jsa. 3 Tyajũ' Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec e'stewe'shna, atsa' wẽse'tj Dyus vitni ĩtyĩsa e'nzsatewe'sh na'jĩna: —Mtjeng jĩni's. 4 Sa' uytju vite jimba bejsa casejetste, atsa' cytee a'jsa yu's jycaajnic yuu, naa quiwete wẽt fi'nzeni's iviitute nasaa pwe'sh puuty icjna u'cjan. Sa' teech espada walasac ũsni yuu. 5 Tyajũ' Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec tecjtewe'shna, atsa' wẽse'tj Dyus vitni ĩtyĩsa tecjsatewe'sh na'jĩna: —Mtjeng jĩni's. Atsa' uytju vite jimba cjũchsa's atsa' cytee a'jsa yu' cusete isanisa balansa yaasesa'scu ji'pju'. 6 Sa' wẽse'tj Dyus vitni ĩtyĩsa cshavyu teech na'jĩna we'weni's: —E'nz libra scuutyjrráana teen mjĩinite ãjpa'ga tyweywa'j yuuna, sa' seis libra cebada'sva tyacuey pa'gate tyweywa'j yuuna. Nava aceite vino tyã'wẽsa yuutyi'sa' iviitupu'n jĩ'c. 7 Tyajũ' Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec pajnztewe'shna, atsa' wẽse'tj Dyus vitni ĩtyĩsa pajnzsatewe'sh na'jĩna: —Mtjeng jĩni's. 8 Atsa' tyã'wẽ wẽse'jrra' tjengrra uytju teech jimba seena' ũucjũucjsa's, atsa' cytee a'jsa yu' Icjsa jĩna cysusni yasec ji'pju'. Naapcachja' tyãa e'ste' uusaawe'sh yujuni jĩnisac vyaa. Tyãa jimbate a'jsa yu'sa' jycaajnic yuu naa quiwete nasaty puupyãjn ãatuw icjcajn guerra vitrra wẽjẽ caapa'ja'jrra weeva tyã'wẽy caapa'ja'jrra yu'cj ech juuna'sava caapena'jrra. 9 Tyajũ' Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec tajtstewe'shna. Atsa' Cristo's selpiipa'ga icjni yuuty tyãawe'shrrarráa altal tashte ũstetj uy. 10 Sa' tyãawe'sha' na'jĩnaty sus we'we': —Cue'shtyi jype'jsa atesa indya' quĩjteva cytey yuusáa ¿macue tyach jytjẽeyuuya'vanga, cue'shtyi ajtserra icjtyi tyãawe'shtyi castigãyya'? jĩte', 11 pasrra': —Ãchjíi yu' ũuchcue uytjãsna jycaasena meswe, Cristo's selpiipa'ga i'cue'sh na'wẽy icjni yuuwa'j peejyta' tyãawe'shtyi cytey yuuna jyã'pjcach jĩrra', ropa chijmesaty caatje'jni yuu. 12 Tyajũ' Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec seistewe'shna. Atsa' uytju seena' ejnd u'juetste seca' jyuca cjũch cãjc cweetjmeepcach, a'teva jyuca ee na'wẽc bej yuu. 13 Naapcachja' cielute estrella' ũshity naa quiwete, fytũ yũnva ma'wẽta wejya chjãchja quẽese'tje jyuca ũshi' tyã'wẽty yuu. 14 Atsa' cielu' ets na'wẽ jyuca pelni yuurra vyaame'. Naapcachja' tjã'j vits vite' ĩcj pyãjsu quiwe u'psa jyuca upenity yuu ẽse'sete. 15 Atsa' naa quiwete jycaajsawe'sha' wala ũucjrra quiwe cafysu vite' cuet cafysu jyuca jysũutjtyi, walasawe'sh, ji'pjsawe'sh, npiitstjẽ'jwe'sh, jytujtjesawe'sh, vite' patron cusete selpiina fi'nzesawe'sh vite' patron ji'pjmée wẽt fi'nzesawe'sh jyucaty tyã'wẽ yũu. 16 Sa' tyã'wẽ yũurra tjã'j vits vite' cuet peñaty na'jĩnaty we'we': —Cue'shtyi jyuca acaachrra caavya'ja'jnu na'wẽ jycaajna u'pa' tyajy dyi'pte, vite' Piishacuẽ jĩnisa seena' yuj castigãyya' ũsa' tyã'wẽsa dyi'pte. 17 Tyã'wẽme', tyã'wẽ seena' castigãywa'j en ãjc, atsa' ¿quim cyte' wantãyya' ãjãcy? jĩ'ty.

Apocalipsis 7

1 Tyãa e'su' pajnz angeleswe'shtyitj uy, tyãawe'sha' naa quiwe peecu'tje puuty pajnz ajtety yujurra ũsu', naa quiwete pajnz ajũ wejya casejsaty ca'ga'jmée yupna, naa quiwete, marte, yu'cjsu mtee yujva wejyacajmen. 2 Sa' vite angel uytju tyãa yu' sec cãani ju'nguc yuj yu', Dyus ĩtyĩsa sello's atrra. Tyãa Dyus angela' suscu we'we pajnz angeleswe'sh ũsu'ty naa quiwe vite' mar tyãaty suwwa'jsaty na'jĩna: 3 —Naa quiwe, mar, yu'cj mtee yujva ãchjíi yu' suwnuwe, Dyusna selpisaawe'sh dyictjesu cue'sh iisawa'jmeyna yu' jĩ'c. 4 Tyajũ' wẽse'tj Israelita ji'jwe'sh iisawa'jnisa jyuca yu' ciento cuarenta y cuatro miltyi yu'. 5 Judá ji'j, doce mil; Rubén ji'j, doce mil; Gad ji'j, doce mil; 6 Aser ji'j, doce mil; Neftalí ji'j, doce mil; Manasés ji'j, doce mil; 7 Simeón ji'j, doce mil; Leví ji'j, doce mil; Isacar ji'j, doce mil; 8 Zabulón ji'j, doce mil; José ji'j, doce mil; Benjamín ji'j, doce mil; tyãawe'shtyi jyucarraj yu' tyanzcuẽe yu'. 9 Tyãa e'su' qui' tjengrra' nasa iiméj wala cuj uytju. Tyãawe'sha' maa nasa ma'wẽsa majũwe'shva jyucaty yu', yuwe fiyfiyrraj we'wesa. Sa' Piishacuẽ jĩnisa jycaajna u'pni peecu'jsuty yujurra ũsu'. Tyãawe'shtyi' quim yujva isaya' ãjãmeeta', iiméj wala cuj yu'ty tyãa pa'ga. Sa' ropa chijmesa atjrra cusesu yu' lamus etsnaty yaat yu'. 10 Tyãawe'sh jyucaysa na'jĩnaty sus we'we': Cue'sh Dyus jycaajna u'pa' vite' Piishacuẽ jĩnisa tyãawe'sh yuurráaty ewte neeyũuwa'ja's ũs jĩ'ty. 11 Atsa' Dyus jycaajna ũsni peecu'jsu vite' Dyus luuchtyi jycaajsawe'sh peecu'jsu vite' Dyus vitni ĩtyĩsa pajnz ũsu'ty tyãa peecu'jsu angeleswe'sh yujurra ũssa' jycaajna ũsni ju'ngu quiwete pa'j quĩitsjurra Dyusa's na'jĩnaty neewe'we': 12 Wechana tuutje'jwa'ja' cue'sh Dyusa's. Tyãarráa quĩjteva jyuca jiisa'. Tyã' bagachteva chjãchjasa jytujtje jycaajya' ãjãwa'jsa' jĩ'ty. 13 Tyajũ' Dyus luuchtyi jycaajsa teechsa' na'jĩnac andya's pẽjy: —Na'wẽ ropa chijme atjrra ũsta' tyãawe'sha' ¿quimtyna, sa' majũ yuusatyna? jĩte': 14 —Tyãawe'shtyi' indyíirráa jiine'nga jĩnatj pas. Atsa' tyã' na'wẽc pta'sh: —Tyãawe'sha' iiméj seena' wala ñuste scjẽwsaata', sa' tyãawe'sh atjni ropatyi's tjetjrra Piishacuẽ jĩnisa icjni yuuc tyajy eete yaatesata'. 15 Tyãasa Dyus jycaajna ũsni tashte ũsta', en ma'c yuu meerra' cus ma'c yuu nava bagachteva selpiina nes yuuwa'jsata'. Atsa' cytee jycaajna u'psa yacj ũssa' quĩjte yujva peejymée fi'nzetyna. 16 Tyãa pa'ga tyãawe'sha' ãchja' pytjaa yuumeetyna wẽena yũ'wẽena. Sa' secteva chjavyna yaachana fi'nzemeetyna, 17 tyãa pa'gatey Piishacuẽ jĩnisa jycaajna ũsni cshavyte ũsa' tyajy jype'jni yuutyna. Sa' yu' bagachte yujva ptsuwa'jmeesa's yusni yuutyna. Atsa' Dyusíi tyãawe'sh ũ'neni yafy yu'tyi's cjucjuna jĩ'c.

Apocalipsis 8

1 Tyajũ' tyãa Piishacuẽ jĩnisa' vite sello's sundec sietetewe'shna. Naapcachja' cielute quĩj yujva susmée shuuna'c yuu, media ora ãjpcach. 2 Tyã'wẽ yũuni scjẽwniijũ' siete angeleswe'shtyi uytju Dyus tashte yujurra ũste, atsa' tyãawe'shtyi'sa' jyucaysaty tucani trompeta ũsnity yuu. 3 Tyã'wẽ yuutspcachja' Dyus angel vite cũjc vyuu bee copa's atrra, sa' altal tashtec yuju. Atsa' seena' wala ũsni yuuc tyãa vyuu bee copate ambrra cambwa'ja's. Tyãa yu'sa' vyuu bee altal ũsu'c jycaajna ũsni tashte cytee cambwa'cj yuu, Dyus luuch jyucaysawe'sh Dyus yacj puuty we'wetspcachja' cambcajn. 4 Atsa' Dyus angel tyã'wẽ cambte', tyãa aj yu' Dyus tashte pa'cj tejca, Dyus luuch jyucaysawe'sh Dyus yacj puuty we'weni yã'jrra. 5 Tyajũ' tyãa Dyus angela' tyãa vyuu bee copate utac chjã'chja ipy ji'pjsa's ãsh cytee altaltewe'shna, sa' tyã'wẽ yũurrac quiwe cajcuesu ẽesu yajta. Atsa' tyã'wẽ yuutspcachja', cpi'sh seena' cwejnena sus we'wena, ejndva tyã'wẽc seena' u'j. 6 Tyajũ' tyãa siete angeleswe'sha' trompetaty tujcaya' yujuty. 7 Atsa' Dyus angel nyafytewe'sha' tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' naa quiwete cuetumba ãshcu ee ca'ndnisa vite' ipy yã'jrra. Atsa' naa quiwe pyãjn ãatuwcu chjavy, yu'cjva tyã'wẽy jyuca. 8 Tyajũ' Dyus angel e'nztewe'shva tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' tjã'j vits wala na'wẽsa ipyrrarráac bejna ũsu' tyã'snac marte acjni yuu. Tyã'wẽ yuute', mara' pyãjn ãatuwcu eerrarráa yuu. 9 Atsa' cytee quĩjrraj ne'ta ĩtyĩsa ũsu' tyãa yu' jyuca uuty mar eerrarráa yuunisatewe'sh yu'. Atsa' barcova pyãjn ãatuwtyi vitu. 10 Tyajũ' Dyus angel tecjtewe'shva tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' cieluju teech estrella seena' walasa wetec ipyrrarráa bejna. Yu'walasu vite' yu'le'chcuẽsuva naa quiwete pyãjn ãatuwcu pẽetjejna wete. 11 Tyãa estrella' Seena' Yaasac yaase yu', atsa' naa quiwete pyãjn ãatuwtyi yu'a' yaasarrarráa yuu. Atsa' nasa' seena' wala uuty, tyã'wẽ yu' yaasarrarráa yuupa'ga tundyya' ãjãmeerra. 12 Tyajũ' Dyus angel pajnztewe'shva tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' secva puupyãjn ãatuwcu cweetjmée neeyũu. Atsa' a'te, estrellava tyã'wẽyrráaty puupyãjn ãatuw cweetjmée neeyũu. Atsa' tyãa suwenisa yu' cweetjmeeta'. Atsa' en yu' wejcuẽ yuurráac cjicjyna neeyũu, naapcachja' cus yu' jweeíirráac seena' chji'ndysa yuu. 13 Tyajũ' tjengrra' uytju Dyus angel cielusu fyujna u'juetste seena' sus we'wena na'jĩna: —Dyus angel tecjsawe'sh trompeta's tucani susutspcachja', seena' yuj ũucjũucjsa yuuna naa quiwete ũssa yacja' jĩ'c.

Apocalipsis 9

1 Tyajũ' Dyus angel tajtstewe'shva tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' uytju cieluju estrella naa quiwete weteetste. Atsa' tyãa wetesa estrella's llavi's ũsnic yuu, cafy seena' dyiisatewe'shna. 2 Tyajũ' tyãa cafy seena' dyiisa's pjandec, naapcachja' orno walate aj na'wẽc casej, sa' tyãa aja' jyuca nuychji'ndycu secna vite' ẽesu jyuca. 3 Tyãa ajte yu' cjã'shtyi casej naa quiwete jyuca fyujna. Atsa' tyãa cjã'sh yu' yãjaya' ãjãwa'jsaty yu', usmity ma'wẽta aca yãja' tyã'wẽ. 4 Nava naa quiwete fytũ tash, jyũtj tash tsẽysa yu'sa' quĩj yujnava suwwa'jsameety yu', naasáa Dyus sello's dyictjesu maa yujva ji'pjmeesarrarrá'styi yãjawa'jsa yu'. 5 Nava nasaty icjwa'jsa yu' yu'tsmeeta', naasáa tajts a'te ãjpcach seena' wala caaca'jwa'jsarráaty yu'. Sa' tyãa acasa yu' usmity yãjani na'wẽ seena' aca yuuwa'jsaty yu'. 6 Tyãa ensu' nasa' uuwa'ja's pacuerrava, uymeetyna. Macue uuwa'ja's pacueteva, tyãawe'shtyi' uu en pa'jmeena. 7 Tyãa cjã'sha' jimbaty guerrate puiiya' u'juetsrra pjeu'jnisa na'wẽty yu'. Dyictjesu yu' vyuu bee corona na'wẽsaty ji'pju', sa' dyi'pa' nasaa dyi'p na'wẽty yu'. 8 U'y na'wẽty ya'iindycjas yu', sa' tyãawe'sh qui'tja' león qui'tj na'wẽsaty ji'pju'. 9 Tyãawe'sh cacue yu' tsam na'wẽsarrarrá'styi ya'iipjupj yu', sa' tyãawe'sh fyujatste susni yu' carretilla jimba wenzhnisa cujsa u'juetsrra ma'wẽ susucy tyã'wẽty susu'. 10 Sa' tyãawe'sh menz yu' usmity menz na'wẽty yãjawa'j ji'pju', nasaty yãjarra tajts a'te uta caaca'jwa'jsa. 11 Tyãa cjã'sha' teech ne'jue'sh ji'pju'ty, cafy seena' dyiite ũssa. Tyãa ne'jue'sha' hebreo yuwete yu' Abadoncu yaase yu', sa' griego yuwete' Apolioncu yaase yu' meerrava Iviitusa jĩnisa. 12 Tyajũ' Juan we'werra': —Nyafyte seena' ũucjũucjsa yu' scjẽwcu, nava e'nzíi peejyta' jĩ'c. 13 Tyajũ' Dyus angel seistewe'shva tyajy trompeta's tujcac, naapcachja' Dyus tashte vyuu bee altal pajnz vitssu we'weni ptjũusec. 14 Sa' Dyus angel seistewe'sh trompeta ji'pju'c tyã'sa' na'jĩnac jycaajni yuu: —Pajnz angeleswe'sh tundni ũsta' Eufrates yu'wala pucate tyãawe'shtyi' mityjwete jĩna. 15 Tyajũ' tyãa angeleswe'shtyi'sa' tyjwetenity yuu, nasa naa quiwetewe'shtyi puupyãjn ãatuw icjcajn. Tyã'wẽ yũuwa'jsa ne'ta pjeu'jni ũsu', quĩj ora, maa ente, quĩj a'te, maa añute tyã'wẽ yuuwa'jsarrava tyãa en ãjtewe'sh. 16 Tyajũ' tyãa jimba seena'su a'jsaty jiyutj. Tyãawe'sha' seena' wala cuj yu'ty, dos cientos millones. 17 Na'wẽ jimba seena'saty uytju, atsa' tyãa jimbate a'jsa yu' puiiwa'j tyãawe'sh pechusu ya'pjupjnisa ji'pju'ty tecj jwend, teechsa' bej, vite' tsẽy, vite' lemsa. Atsa' jimba yu' león na'wẽty ya'iindyictjej yu', sa' yuwesu yu' ipy vite' aj vite' asufre tyã'wẽsaty casejna ũsu'. 18 Atsa' naa quiwete nasa puupyãjn ãatuwtyi uu, tyã'wẽ jimba yuwesu tecj jwend casejrra icjpa'ga. 19 Tyãa jimba' yuweju vite' menzujty ewmée yũuwa'ja's ji'pju'. Tyãawe'sh menza' ul na'wẽty yu' dyictjé ji'pj, tyãasaty tyãaju icjya' ãjã'. 20 Nava tyãa ewmeesa vyaaty tyãate uusaamée nasa yu' tyãawe'sh ewmée yũuna fi'nzeni's nvijtmeeta'. Echtjẽ'j jycaajni'sva pechcanamée nwẽese'jna nestyi yu'. Sa' vyuu bej, vyuu chijme, tsam, cuet, fytũ, tyãatytyi nasa na'wẽ piisarra neewe'wena nes yu'. Tyãa piisanisa' uysaavameeta', sa' wẽse'jsavameeta', u'juya'va ãja'tsmeeta'. 21 Sa' icjna fi'nzeni'sva nvijtmeeta', sa' dyijyuuna, canzh pcal yuuna, pesweena tyã'wẽ yũunisatyva nvijtmeeta'.

Apocalipsis 10

1 Tyajũ' Dyus angel vite uytju seena' chjãchjasa cieluju tãapj pyãjte quĩjatste, sa' dyictjete yu' cytjũuscu ji'pju'. Tyajy dyi'pa' sec na'wẽc cweetje', sa' tyajy chinda yu' ipy na'wẽrrarráaty yu'. 2 Cusete yu' libru le'chcuesa'scu pjanderra ji'pju', sa' patsu chindaju yu' martec yuju, sa' jembu chindaju' quiwetec yuju. 3 Tyã'wẽ yũurrac sus we'we león pembeerra ma'wẽ sus seena' pembeecy tyã'wẽ. Sa' tyã'wẽ seena' pembeetspcachja', siete cpi'sh we'wenic ptjũuse. 4 Tyã'wẽ siete cpi'sh we'weni's jiyurra', fi'jya'vatj yu'. Nava cielujũ na'jĩna we'weni'stju wẽse'j: —Tyãa siete cpi'sh we'wenity jiyung tyãatyi's quim yujtyva pta'shna fi'jnu jĩ'c. 5 Tyãjũ' tyãa Dyus angel marte vite' quiwete yujurra ũssa' patsu cuse's cielute quiisrra 6 jurãycu bagachte yujva uumée ĩtyĩ fi'nzewa'jsa na'wẽ quĩjquĩjtyva jyuca vitcu tyajy yase's cysusrra na'jĩna: —Ãchja' jwee yu' jytjẽeyuumeena. 7 Dyus angel sietetewe'sh tyajy trompeta's tujcaya' tacjetspcachja', nmej ente ma'wẽ yũuwa'ja's ne' Dyusa' pjeu'jrra ji'pju' tyã' jyuca cytey yuuna. Sa' Dyus yuwe's pta'shna selpisaawe'shtyi ma'wẽne' pta'sh tyãa yu' jyuca cytey yuuna jĩc. 8 Cielujũ we'werra' etste cuch fi'jnu jĩc tyã' qui' we'wec andy yacj na'jĩna: —Dyus angel na'wẽ patsu chinda's marte tyajrra vite chinda's quiwete tyajrra ũssa' cusete libru ji'pja' tyãa libru's jypa'gaya' me'j jĩte', 9 Dyus angel tashte utyaarra tyãa libru's pẽjytju. Atsa' na'jĩnac pta'sh: —Jypa'garra mẽ'. Nava iindy yuwete yu' mil na'wẽ ñusha pẽetjejena, naapcachja' iindy tutyjte yu', wala seena' yajana jĩ'c. 10 Tyajũ' Dyus angel cuseju jypa'garra libru's ũ'tj, atsa' andy yuwete yu' mil na'wẽc ñusha pẽetjeej, nava andy tutyjte yu' seena' wala yaac. 11 Tyajũ' na'jĩnac jycaaj andya's: —Na'wẽ Dyus caajiyu'cj tyã'sa' pta'shya' qui' u'juene'nga, chjaamb iisa, nasa msuuwe'shva, fiyfiy we'wesa, jycaajsawe'sh tyã'wẽsaty jĩ'c.

Apocalipsis 11

1 Tyajũ' isani cjĩj ũsrra na'wẽc jycaaj: —Dyuus yat vite' altal tyãa macueteva jiyuya' miisa, sa' Dyusna neewe'weya' cytee u'casa maanzcuẽeteva jiyuya' miisa. 2 Nava Dyus yatte patyu ecajuwe'sh yu'sa' isanu. Tyã'wẽme' tyajuwe'sha's vite nasatycu ũsni yuu, atsa' tyãawe'sha' jyuca suwuutyna Dyus chjamb atesa's cuarenta y dos a'te ãjpcach. 3 Naapcachja' andyna selpisáa e'nz caja'nja, andy yuwe's mil doscientos sesenta en ãjpcach pta'shna ũscajn. Tyãawe'sha' nasa uute ñusna atjnisa ropa cjũchsa ji'pj yuutyna. 4 Tyãa e'nzsawe'sha' e'nz olivo fytũ tash ũsu'ty tyã'wẽsata', vite' bela tyaajni e'nz ũsu'ty naa quiwete Dyus tashte tyã'wẽsaíirráata'. 5 Tyãawe'shtyi' maaíi yu' pcyuu wẽjẽváatyna, nava tyãawe'sh yuwesu ipy casejrra jyuca cambuna atsesawe'shtyi's. Atsa' tyã'wẽ yũute', maava pcyuu wẽesa' uu en ji'pjutyna. 6 Atsa' tyãa selpisaawe'sha' cielu's apjya' ãjãwa'jsata', Dyus yuwe's pta'shwa'j en ptsuupcach nus pa'cjamen. Sa' yu'a'sva eerrarráa vit-ya' ãjãrra seena' wala cyũusu'jwa'jsata' naa quiwete quĩj weeva nuypa'jna, tyãawe'shtyi ma'wẽ yũuwechteva tyã'wẽ yũutyna. 7 Nava tyãawe'sh mjĩia's jyã'jatspcachja', ech iiméj seena'sa cafy seena' dyiijũ cãjrra tyãawe'shtyi puiirra cnayrra icjena. 8 Tyãawe'sh uuníi cacue's na'wẽ cue'shtyi jype'jsa cluuste uuc tyãa chjamb wala clliicjunsu wãataani yuutyna. Tyãa chjamba's Sodoma vite' Egipto na'wẽsa' jĩ'ty. 9 Atsa' tecj en ẽepyãj ãjpcach nasa maa chjambuwe'sh, ma'wẽsa fiyfiy we'wesa, maa quiwejuwe'shva jyucasa tyãa uuníi cacuetyi's uyuutyna, nava caapenda'j yu' meetyna. 10 Tyajũ' nasa naa quiwetewe'sha' seena' wala wechaatyna tyã'wẽ uupa'ga, sa' tyã'wẽ wechaweete tyãawe'sh ji'pjuni's puuty peesutyna. Tyãawe'sh yacj yu' iiméj seena' wala ewmeesa na'wẽsa yuutyna tyãa e'nz pitstjẽ'jsa Dyus yuwe's pta'shna ũssawe'sha', tyãa pa'ga uute' wala wechaatyna. 11 Nava uuníi tecj en ẽepyãj scjẽwniijũ', Dyusa' ĩtyĩ vitcu atsa' qui' quiitety. Tyã'wẽ yũute', iiméj seena' wala ũucjtyi jyucaysa uyna ũssawe'sha'. 12 Tyajũ' tyãa e'nz selpisaawe'sha' wẽse'jty seena' sus we'weni cielujũ na'jĩna: —Ayte cielute ẽete myujwe jĩtspcachja', tãapj pyãjte u'jrra cielute tejcaty, tyãawe'shtyi atsesawe'sh uyna ũste. 13 Tyã'wẽ yuutspcachja', seena' wala ejnd u'jrra tyãa chjamba's ma'wẽ yu' suwrra ejy jyũna u'cj, atsa' siete mil nasaty uu tyãa ejnd u'pja'ga. Tyã'wẽ yũute', nasa neeyũusa' iiméj seena' wala ũucjrra Dyus cielute ũssa's pytjaa we'wena tuutje'jty. 14 Tyajũ' Juan we'werra': Seena' ũucjũucjsa e'nztewe'sh yu' scjẽwcu, nava jytjẽeyuumeena tecjtewe'shva jĩ'c. 15 Tyajũ' Dyus angel sietetewe'shva tyajy trompeta's tujcac, atsa' seena' sus we'wenisa ptjũuse'ty cielujũ na'jĩna: Naa quiwete jycaajna ũsnisa' jyuca cue'sh Tata vite' tyajy Tyjityjnisa Cristo tyãawe'sh jĩirrarráaty yuuna pa'j. Atsa' ãchja' tyãarrarráa jycaajana bagachteva jĩnaty we'we. 16 Tyajũ' Dyus luuchtyi jycaajsa veinticuatrosawe'sh Dyus jycaajna ũsnite ũssa' quiwete quĩitsjurra Dyusa's neewe'wety na'jĩna: 17 Cue'shtyi jype'jsa indya's wecha'tja'w, Dyus iiméj seena' walasang. Indya' nyafíiva indyíirráang yu', sa' ãchva tyãaíirráang, sa' bagachteva indy yuurráa nes yuuwa'jsang. Tyãa pa'gatey quĩjteva jyuca ãjãwa'ja's indyrrarráa ji'pjngu, Tyãasa ãchja' jycaajna ũsngu. 18 Naa quiwete nasa' indya's ajtsety, nava tyãawe'shtyi castigãywa'j ena' ãjc. Atsa' tyã'wẽy uusaawe'shtyiva castigaĩne'nga. Sa' walasa ma'ty yuu meerra' le'chcuesa ma'ty yuu nava indy yacj tyutemée fi'nzerra iindy yase's atsewe'wesameewe'shtyi' deweene'nga ew yũuna iindy yuwe's pta'shna selpiina fi'nzepa'ga. Naapcachja' naa quiwete suwna ũssawe'shtyi's ca'tu' iviitune'nga jĩnaty we'we. 19 Tyajũ' cielute Dyus ũsni pjatec, atsa' na'wẽ Dyusa' nasa yacj puuty we'wec tyãa puuty we'weni's fi'jrra cajate jyaawni yuuc tyãa caja' vyaac. Naapcachja' cpi'sh cwejnerra seena' suscu cuetumba seena' wala ãshna, atsa' ejndva u'cj.

Apocalipsis 12

1 Tyajũ' ẽe walaju na'wẽc seena'sa vyaa: teech u'y tyajy cacuete yu' secrrarráa ji'pjsa a'tete yujurrac ũsu', sa' dyictjete yu' teech corona doce estrella ji'pjsa'scu ji'pju'. 2 Tyãa u'ya' nasatec ãtsã'ats yu', sa' seena' wala pytjaa yacana pembe'c. 3 Tyãa e'su' ẽe walaju qui' vite na'wẽc vyaa: ech bejsa iiméj seena'sa siete dyictjé ji'pjsa, diez caachuc ji'pju', sa' dyictjé iisa teech coronac ji'pju'. 4 Tyajy menzu yu' estrellaty puupyãjn ãatuwcu suwrra naa quiwecjẽ pũsh. Sa' tyãa ech seena'sa yu' u'y nasa casejya' ũsu'c tyãa yatstec ũytjasna yuju, nasa casejetspcachja' luucha's ũ'ya'. 5 Tyajũ' tyãa u'ya' teech luuch pijtscu ji'pju, tyãac naa quiwete jyuca jycaajwa'jsa yu' iiméj wala juuna'. Tyajũ' tyãa luucha's cusa'jrra, Dyus jycaajna ũsnitec jyũna u'jni yuu. 6 Atsa' tyãa u'ya' nasa u'pnimée quiwetec ũpjna u'j, tyãa jĩi Dyus pjeu'jrra ji'pjune' cytee ũsya'. Cytee pa'tje', mil doscientos sesenta en ãjpcach sã'jĩni ũswa'jsa'. 7 Tyãa e'su' cielute puiiwa'cj u'pu', atsa' Dyus angel npiitstjẽ'jsa Miguela' tyajy angeleswe'sh yacj puiity ech seena'sa yacj. Atsa' ech seena'sava tyãa yacj ũssawe'sh yacj casejc puiiya'. 8 Nava echa' cnayme', sa' tyãawe'sha' cielute ũswa'j ji'pjmeety neeyũu. 9 Tyãa pa'ga ech seena'sa's ecaju wãataanic yuu, tyãaíic tyãniitey ul jĩnisa yu', naa quiwetewe'sh jyucaysaty ĩshĩina caypumba'jsa Echtjẽ'cj yaase yu'. Tyãa echtjẽ'j vite' tyãa yacj ũssa jyucaysaty naa quiwecjẽ wãataanity yuu. 10 Tyajũ' cieluju sus we'wena na'jĩni'stju wẽse'j: —Ewte neeyũuwa'j en pa'cj, cue'sh Dyus tyãarrarráa jycaajwa'j en vite' Dyus tyjityjnisa Cristova tyã'wẽy jycaajwa'j en. Tyãa pa'gatey cue'sh yacjtjẽ'jwe'shtyi ewmeesata' jĩna pãatyjĩ'cjna ũssa's ecaju wãataanic yuu, tyãaíic bagachteva pu'vitumée nes yu' cue'shtyi pãatyjĩ'cjna. 11 Tyã'wẽteva, cue'sh yacjtjẽ'jwe'sha' ech ewmeesa's cnaytyi, na'wẽ Piishacuẽ jĩnisa icjni uuc tyajy eeju vite' tyajy caapiya'jni's pu'vitumée pta'shna fi'nzepa'ga. Tyãawe'sha' Cristo's selpiipa'ga uu en pa'tjeva tyã'sa' ñusmée uuya'rráaty ũsu'. 12 Tyã'wẽ ewmeesa's cnaypa'ga wechwecha miiyajcywe, cielute fi'nzesawe'sh jyuca. Nava seena' yuj wala ũucjũucja' naa quiwete mteewe'shva jyucaysa yacja'. Tyã'wẽ ũucjũucj yuucajníi echtjẽ'ja' i'cue'shtyi pcyuuya' quĩjc seena' wala ũusachana, sa' cuj enmée ũswa'ja's jiia' tyãasa tyã'wẽ ũusachana ũsa'. 13 Sa' tyãa ech seena'sa' quiwecjẽ wãataani yuurra', tyãa u'y luuch ji'pjusa's icjya' pacuec. 14 Nava tyãa u'ya's uuj wala fyu cu'ta na'wẽsa's ũsnic yuu, ech seena'sa tashu iyuna u'jrra nasa u'pnimée quiwete tyajy ũswa'tje fyujna u'cjan, cyteea' tecj añu pyãjtepcach sã'jĩnic fi'nzewa'jsa yu'. 15 Tyajũ' tyãa echa' yuwesuc yu' nuysẽj, yu'a's seena' wala nuywalaarra tyãa u'ya's yu' jyũna u'cjan. 16 Nava tyãa ech yuwesu yu'sẽesa's quiwe' jyuca chanzharra tyãa u'ya's nwe'wec. 17 Tyã'wẽ yũute', tyãa ech seena'sa' tyãa u'ya's jweeíirráac seena' wala ũusacha. Sa' tyãa u'y ji'jwe'sh yacj puiiya'c u'j Dyus jycaajnityi's nwẽese'jna Jesucristo caapiya'jni's jypumbamée nwẽese'jsawe'sh yacj.

Apocalipsis 13

1 Tyãa e'su' mar pucatetj yujurra ũsu', sa' uytju ech seena' canzh ũucjũucjsa mar pyãjũ casejetste, sa' siete dyictjé ji'pjrra diez caachuc ji'pju', caachu iisa teech coronac ji'pju'. Sa' tyãa dyictjesu yu' Cristo's seena' canzh atsewe'wenac fi'jni yu'. 2 Tyãa ech seena' canzh ũucjũucjsa' tyiclli na'wẽc jycajcue yu', chinda yu' oso na'wẽty yu', sa' yuwe yu' león na'wẽc yu'. Atsa' echtjẽ'ja' tyãa ech seena' canzh ũucjũucjsa's quĩj yũuya'va ãjãwa'ja's ũsrra tyajy jycaajna ũsni'sva ducjcu, sa' quĩjteva jyuca pu'chya'c neeyũu. 3 Tyãa ech seena' canzh ũucjũucjsa dyictjé teechsa yu' uupchãjc cpã'yuuni yu', nava tyãa cpã' yu' wẽetniyã'cj yu', atsa' naa quiwete nasa jyucaysa tyãa ech seena' canzh ũucjũucjsarrá'styi wechana utyaarra neewe'we. 4 Sa' echtjẽ'ja'sva wechana neewe'wety, tyã'wẽ ech seena' canzh ũucjũucjsa's jycaajwa'jsa vitrra qui'ppa'ga. Sa' ech seena' canzh ũucjũucjsa yu'sa' na'jĩnaty neewe'we': —¿Quim naa na'wẽy seena'sa ũsqui, sa' quim tyãa yacj puiiya' chjãchjacy? jĩ'ty. 5 Sa' ech seena' canzh ũucjũucjsa's cwe'we'jnic yuu, Dyusa's wẽeshuuna atsewe'wecajn. Atsa' cytey yuurra, Dyusa's wẽeshuurra atsewe'wena Dyus ũsni'sva atsewe'wec, cielute ũssawe'shtyiva tyã'wẽycu atsewe'we. Sa' tyãac jycaajwa'jsa yuu cuarenta y dos a'te ãjpcach. 7 Sa' Dyus luuchtyi ajtserra guerra'sva vit caajnic yuu cnaypcach. Tyãasac naa quiwete jyucaysawe'shtyi jycaajwa'jsa yuu, nasa ma'wẽsava maa chjambuwe'shva fiyfiy we'wesava jyucaysaty. 8 Atsa' na'wẽ Piishacuẽ jĩnisa icjni yuuc tyã' libru ji'pja' bagachte yujva uuwa'jsamée yasety fi'jni, atsa' naa quiwetewe'sh jyucaysa tyãawe'sh yase's naa quiwe's vitiynarráa yujva tyãa librute fi'jnimeesa' jyucaysa tyãa ech canzh ũucjũucjsa's neewe'wety. 9 Tyãa ente' na'wẽ seena' yuutyna tyã'sa' mwẽese'jwe: 10 Nasaty preesu'jsa' tyãawe'shva preesu'jni yuutyna. Atsa' nasaty cchilluj icjsa' tyãawe'shva cchilluj icjni yuutyna. Tyãa pa'ga Dyus luucha' Dyus yacj yuurráa chjãchja fi'nzewa'ja's ji'pjuwa'j peejyta'. 11 Tyãa e'su' vite ech seena' canzhsa quiwe dyiijũ cãjatste uytju. Tyã' piisháa caachu na'wẽsa e'nzcu ji'pju', nava tyãa ech seena' canzh ũucjũucjsa na'wẽycu Cristo's atsewe'we'. 12 Sa' ech canzhsa nyafytewe'sh na'wẽy jycaajya' ãjãwa'ja'scu ji'pju', tyãasac naa quiwete nasa jyucaysaty jycaaja', ech na'wẽ dyictjete cpã' seena'sa ji'pjurrava wẽetcu tyã'sna neewe'wecajn. 13 Sa' quĩjquĩjva seena'sa'sva caavya'ja'jya' ãjã'c, cielujũ ipy wala seena'sa caaquĩiji'jna naa quiwete nasa uyna ũste. 14 Ech canzhsa nyafytewe'sh tashte seena'sa's caavya'ja'jya' ãjãrra, naa quiwete nasa jyucaysaty caypumba'cj Dyus yuwe pta'shsa na'wẽ quĩjva caavya'ja'jrra. Sa' seena' dyictjete cpã' ji'pjrrava uumée chjãchjac tyãa na'wẽysa piisacaacj ĩtyĩmeesa. 15 Sa' ech canzhsa quiwe dyiijũ cãasa' tyãa piisanisa ĩtyĩmeesa's ĩtyĩ vit-ya' ãjãwa'ja's ji'pju'c. Atsa' tyãa ĩtyĩ vitnisa's neewe'wesamée yuutyi'sa' quiwe dyiijũ cãasa echa' quiicje'jwa'jsac yu'. 16 Tyajũ' ech quiwe dyiijũ cãasa' na'wẽc yũu jyucaysaty: le'chcuesa, walasa, ji'pjsa, ji'pjmeesa, patron ji'pjsa, patron ji'pjmeesa, teech yujva nvijtmée jyucaysaty iisawa'cjaacj patsu cusete meerrava dyi'pte. 17 Sa' tyãa ech quiwe dyiijũ cãasa yaseju iisawa'jni's meerrava tyãa yase numero's ji'pjmeesa yu', quĩj yujva weyya' ãjãmeetyna, sa' tyweyya'va ãjãmeetyna maa yujva. 18 Sa' tyãa ech canzhsa numero' cue'sh jiyunisa'. Atsa' tyã'sa' jiyuwa'jsa ũsrra', ũus miiyajcywe: tyãa numero' seiscientos sesenta y seisa'.

Apocalipsis 14

1 Tyãa e'su' uytju Piishacuẽ jĩnisa Sion tjã'j vitste yujurra ũste. Tyãa yacj vite ũsu'ty, ciento cuarenta y cuatro mil nasa, tyãawe'sh dyictjesu yu' Piishacuẽ jĩnisa yase vite' tyajy Tata yase's ji'pjsa. 2 Tyajũ' cielujũ susni ptjũusec yu'wala cujsa susni na'wẽ vite' cpi'sh chjãchja we'weni na'wẽ susni, iiméj wala cujsa tyãawe'sh arpa tucani na'wẽc ptjũuse'. 3 Tyãa nasa' mem u'sesaty memu', Dyus jycaajna ũsni vite' Dyus vitni ĩtyĩsa pajnzsawe'sh vite' Dyus luuchtyi jycaajsawe'sh tyãawe'sh tashte. Tyã'sa' quim yujva piyaya' ãja'tsmeeta', naasáa naa quiwetewe'sh cshavyu ewte neeyũusáa ciento cuarenta y cuatro mil tyãawe'sh yuurráaty ãjã'. 4 Tyãawe'sha' Dyus yuurráana selpiina fi'nzesaty yu', sa' tyãawe'sha' nasaa cshavyu nwe'wenity yuu Dyus jĩi vite' Piishacuẽ jĩnisa tyãa jĩi yuuwa'jsa, nyafyte nwe'wenisa. Tyãasaty Piishacuẽ jĩnisa icjni yuuc tyãa mtee u'tjeva tyãa yacj ja'nda u'jue'. 5 Sa' quĩjrráa yujva ĩshĩisa yu'tsmeeta', sa' Dyus jycaajna ũsnite quĩj pcal yujva ji'pjmée ũsta'. 6 Tyajũ' Dyus angel fyujna u'juetstetj uy ẽe walasu. Sa' ewte neeyũunisa bagachte yujva ptsuwa'jsame's pta'shwa'ja'scu ji'pju' naa quiwetewe'sh mtee mteewe'shtyiva, nasa ma'wẽsa, fiyfiyrráa we'wesa, maa chjambsuwe'shtyiva jyuca. 7 Sa' na'jĩnac sus we'we': —Dyusa's mtuutje'jwe ũucjna. Tyã'wẽme' jyucaysaty castigãywa'j ena' ãjyã'cj. Mneewe'wewe cielu, quiwe, mar, yu', quĩjquĩjnava jyuca vit-sa's jĩ'c. 8 Tyajũ' Dyus angel vite na'jĩnac sus we'we: —Babilonia chjamb tyacue chjãchjasarrava, Dyus castigo's jypa'gawa'tje yã'j ũsa'. Tyã'wẽ yuucajníi naa quiwete nasa mteewe'shtyiva jyucaysa pcal canzhte fi'nzewa'ja'scu caapiya'j naa pa'ga jĩ'c. 9 Tyajũ' Dyus angel tecjtewe'shcu na'jĩna sus we'we: —Maava ech seena'sa vite' tyãa na'wẽy piisani yuuc tyãaty neewe'werra, tyajy iisawa'jni's caaqui'pu'juna dyi'pte meerrava cusete na', 10 tyã'wẽ yũusa' Dyus castigo seena' ñussa's jypa'gatyna tyã'wẽ yũupa'ga. Sa' seena' yuj castigãyni yuuna asufre ipy walate, Dyus angeleswe'sh vite' Piishacuẽ jĩnisa icjni yuuc tyãawe'sh dyi'pte. 11 Castigãyni ipy wala aja' bagachte yujva ptsumée shi'tana nes yuuna. Atsa' cyteea' en ma'c yuu cus ma'c yuu nava bagachte yujva jycaasewa'ja's ji'pjumeetyna, tyã'wẽ ech seena'sa vite' tyãa na'wẽy piisani yuuc tyãaty neewe'werra tyajy yaseju iisawa'jni's caaqui'pu'pja'ga. 12 Tyãa pa'ga Dyus luucha' tyajy jycaajni's cytey nwẽese'jna Jesus yacj yuurráa chjãchja fi'nzewa'ja's ji'pjuwa'j peejyta' jĩ'c. 13 Tyajũ' qui' wẽse'tj we'weni cielujũwe'sh, tyã' andya's na'jĩ'c: —Naa scjẽwniijũ Cristo's jypa'garra uusaawe'sha' wala yuj wẽtwẽt fi'nzesa yuutyna jĩni's mfi'j jĩte', Dyus Espiritu pasrra': Tyã'wẽ yuja', tyãawe'sha' jycaaseetyna Dyusna selpiina pytjaa yuuna fi'nzenijũ, sa' cielute uyuutyna tyãawe'sh mjĩini's jĩ'c. 14 Tyajũ' tjengrra uytju tãapj chijme cajcuete nasa yuusáa na'wẽsac teech cachrra u'pu'. Dyictjete vyuu bee coronac ji'pju', sa' cusete yu' scuutyj wacani zecsa'scu ji'pju'. 15 Cielute Dyus ũsnijũ vite angel sus we'wena casejc tãapjte cachrra u'psa's na'jĩna: —Scuutyja's wacarra mepcjacj. Tyã'wẽme' jyuca tjẽ'cj atsa' pcjacjwa'j en ãjc jĩte', 16 tãapjte cachrra u'psa' naa quiwete scuutyja's wacarra jyuca pcjacjcu. 17 Tyajũ' cielute Dyus ũsnijũ vite angelva casejc uva undeni zecsa's atrra. 18 Naapcachja' Dyus altaluj vite angel casejc tyã' ipya's caajwa'jsac yu'. Sa' uva undenisa's ji'pjsa's na'jĩnac sus we'we: —Uva's ujnderra mepcjacj. Tyã'wẽme' jyuca tjẽ'jni yã'j ũsta' naa quiwete jĩte', 19 Dyus angela' naa quiwete uva's jyuca ujnderra pcjacjcu, sa' teech ajterrarráac jyuca ãsh cytee cu'sya'. Tyãa yu' Dyus castigo' na'wẽ seena' yuuwa'jsa' jĩnisac yu'. 20 Tyãa uvatyi's chjamb ecajc cu'sni yuu, atsa' eerrarráac uwu jimba frenusu cãjpcach, tres cientos kilómetro peecu'jsu pcachcu tyã'wẽ uta.

Apocalipsis 15

1 Vite seena' ũucjũucjsa cielute uytju: siete angeleswe'sha' siete castigo's pta'shsaty yu'. Tyãa siete castigosa' nmejsaty yu' Dyus castigo. 2 Mar ipy ca'ndni na'wẽsa zhichcue speeju na'wẽ cjicjyna ũste uytju. Atsa' ech seena'sa vite' tyãa ech na'wẽy piisani yuuc vite' tyajy yase numero tyã'wẽsaty nwẽese'jsameewe'sh yu' tyãa mar pucate yujurraty ũsu', tucani arpaty Dyus ũscu tyãaty atrra. 3 Sa' Dyusna selpisáa Moises mema's memu'ty, vite' Piishacuẽ jĩnisa'sva wechana memu'ty na'jĩna: Dyus, quĩjteva jyuca ãjãsa, Seena' yuj wala pu'chngu quĩjteva jyuca. Naa quiwete jyuca jycaajsa iindy mjĩini' jyuca ewrrarráata'. 4 Cue'shtyi jycaajsang atsa' ¿indya's quim ũucjmée yuucy? Sa' ¿quim indya's tuutje'jmée yuucy? Indy yuurráa pcal ji'pjmée atesang, atsa' maa quiwejuwe'shva jyuca indyrrarrá's neewe'wetyna, Tyãa pa'gatey indy ew yũunisa' ãatec yuu jĩnaty memu'. 5 Tyã'wẽ yũunijũ' qui' vite uytju, cielute Dyus ũsnite Dyus leytyi jyaawni vity pjateetste. 6 Atsa' tyãa Dyus ũsnijũ yu' siete angeleswe'shtyi casej, siete castigo seena'saty jyũrra. Tyãawe'sha' atjni ropa ate cuentetesaty ji'pju'. Sa' jytundnisa yu' vyuu bejrrarráa pechun cãjsaty ji'pju'. 7 Tyajũ' Dyus vitni ĩtyĩsa pajnzsatewe'sh teechsa' vyuu bee copa ũscu teechsa na'wẽrraj tyãa siete angeleswe'shtyi. Cytee yu' castigo seena'sarrarráa utaty ji'pj yu' Dyus bagachteva nes yuuwa'jsa caajni. 8 Atsa' tyãa Dyus ũsnite yu' jyuca ajrrarráa utac, Dyus quĩjteva jyuca ãjãwa'jsa tashu yuusac yu'. Atsa' cytee yu' quim yujva u'caya' ãjã'tsmeeta', siete castigo siete angeleswe'sh ji'pju'ty tyãa ptsumeyna yu'.

Apocalipsis 16

1 Tyajũ' siete angeleswe'shtyi na'jĩna sus we'weni wẽse'tj Dyus ũsnijũ: —Dyus caajni castigo seena'saty siete copate ji'pji'cue tyãaty me'jwe pcawya' quiwete jĩte', 2 Dyus angel nyafytewe'sha' u'jrra tyãa copatewe'sha's quiwete pcawcu. Atsa' tyã'wẽ yũute', nasa jyucaysa ech seena' canzhsa vite' tyãa ech na'wẽy piisani yuuc tyãaty neewe'wesawe'shtyi's cacuete wã'jy seena' acasa pa'cj. 3 Dyus angel e'stewe'sha' tyãa copatewe'sha's martec aw, atsa' tyãa mara' nasaa ee na'wẽrrarráac yuu jyuca. Tyã'wẽ yũute', tyãa marte ũssa ĩtyĩsa jyuca uuty. 4 Tyajũ' Dyus angel tecjtewe'sha' tyãa copatewe'sha's yu'walasu vite' yu'le'chcuẽsu cysũuc aw, atsa' yu' ma'wẽsava jyuca eerrarráaty yuu. 5 Tyajũ' Dyus angel yu'a's tjengsa' na'jĩna we'weni'stju wẽse'j: Dyus, nyafíiva indyngu yu' sa' ãchva tyãaíirráang, Dyus atesa. Tyãasang tyã'wẽ castigaĩ'. 6 Iindy yuwe's pta'shpa'ga ajtserra indy yacj fi'nzesawe'shtyi ee pcawtyi, tyãa pa'gang tyã'wẽ yũusatyi's ca'tuva ee yusu'. Tyãawe'sha' castigo's jypa'gawa'j ji'pj yujta' jĩ'c. 7 Naapcachja' Dyus altaluj na'jĩna vite we'weni'sva wẽse'tj: —Dyus quĩjteva jyuca ãjãsa indya' peecyrráa castigaĩmée, isang castigaĩ' jĩnic ptjũuse. 8 Tyajũ' Dyus angel pajnztewe'sha' tyãa copatewe'sha's sectec aw. Tyã'wẽ yũute', seca' nasaty iiméj wala acha cweetjcajncu tyã'wẽ yuu. 9 Atsa' jyucaysa iiméj seena' wala chjavytyi. Nava pcala's nvijtrra Dyus tashte yu' shawendmeeta' tyã'sna neewe'weya'. Tyã'wẽ Dyusna yaaquipcachte, jweeíirráaty tyã'sna atsewe'we' tyã'wẽ seena' castigãyya' ãjãsa's. 10 Tyajũ' Dyus angel tajtstewe'sha' tyãa copatewe'sha's ech seena' canzh ũucjũucjsa jycaajna ũsnitec aw, atsa' tyãa jycaajna ũsni quiwe' chji'ndyterráac yuu. Tyã'wẽ seena' yuute', nasa' ũuschaniite tjune's ya'wa'qui'ty castigo tyacue seena'sa pa'pja'ga. 11 Macue tyã'wẽ yuuteva, tyãawe'sh ewmée yũuna fi'nzeni yu'sa' wej yujva iviitu'tsmeeta'. Tyã'wẽ wã'jy seena' acasa pa'tjeva, jweeíirráaty cielute Dyusa's atsewe'we'. 12 Tyajũ' Dyus angel seistewe'sha' tyãa copatewe'sha's Eufrates yu'walatec aw. Atsa' tyã'wẽ yũute', tyãa yu'wala' ujndycu jycaajsawe'sh sec cãani ju'ngu yuusa uycjẽwya' ãjãcajn. 13 Tyajũ' na'wẽsatj vite uy: Echtjẽ'j yuwejũ vite' ech seena' canzhsa Cristo's atsewe'wesa yuwejũ vite' ech canzhsa Dyus yuwe pta'shsa na'wẽ quĩjva caavya'ja'jrra caypumba'jsa yuwejũ tecj echtyi casej sap na'wẽsa. 14 Tyãa ech sap na'wẽsa yu' quĩjquĩjva seena'saty caavya'ja'jya' ãjã'ty, sa' tyãawe'sha' naa quiwete jycaajsa jyucaysaty pcjacjya' u'jty, nmej ente Dyus tyacue chjãchjasa yacj puiiya' sũjrra. Sa' jycaajsawe'sh jyucaysaty pcjacjtyi hebreo yuwete Armagedón jĩ'ty teech ajte cytee. Cristo we'werra': Yajcymée ũsiyna, peswée na'wẽrráa pa'ja'nja, atsa' tyãa ente tjaamena ũsya'mée, Dyus yacj tyutemée fi'nzesa' wala yuj wẽtwẽt neeyũutyna jĩ'c. 17 Tyajũ' Dyus angel sietetewe'sha' tyãa copatewe'sha's ẽesuc pcaw, naapcachja' Dyus ũsni cielujũ na'jĩnisac sus we'weni ptjũuse tyajy jycaajna ũsnijũ: —Na' Dyus castigo nmejtewe'sha' jĩ'c. 18 Tyajũ' cpi'sh cwejnena we'weni seena' suscu, atsa' ejnd iiméj seena' chjãchja u'cj, naa quiwe yuuiyna bagachte yujva tyã'wẽ yu' ejnd chjãchja u'juetsmeene'. 19 Tyã'wẽ ejnd u'pja'ga naa quiwete chjamb jyuca ptsuuty. Atsa' chjamb iiméj seena' walasava tecj ajsuty upe. Atsa' Dyusa' yajcycu Babilonia chjamb wala's jyucate castigãyya', seena' ewmée yũupa'ga. 20 Tyajũ' mar pyãjsu quiwe u'psa vite' vits wala jyuca vituty. 21 Naapcachja' cielujũ cuetumba nasaa cajcuecjẽ ũshity seena' walasa pajnz arroba ãj dujsa. Atsa' tyã'wẽ seena' yũute', nasa yu' jweeíirráaty Dyusa's atsewe'we', tyã'wẽ castigo seena'sa's caapja'ga.

Apocalipsis 17

1 Tyajũ' siete angeleswe'sh na'wẽ siete copa ji'pju'ty tyãatewe'sh teechsa's uytju, atsa' andya's na'wẽc we'we: —Ayte myuj, na'wẽ u'y canzh yũuna fi'nzesa mar cajcuete cachrra u'pa' tyã'sna castigãywa'ja's pta'shya'vatj. 2 Maa quiwete jycaajsawe'shva tyãa u'y yacjrrarráaty canzh pcal yũuna fi'nze', atsa' naa quiwete nasa' tyãa canzh fi'nzewa'j yuurráanaty piyana ũsu'. 3 Tyajũ' andya' Dyus Espiritu apjniitj yuu, atsa' Dyus angela' andya's pe'jna u'cj nasa u'pnimée quiwete. Cyteea' teech u'y ech bej seena' canzhsa cajcuete a'jrra u'ptetj uy. Atsa' tyãa ech seena' canzhsa cacuete yu' Dyusna atsewe'wena fi'jnisarráa utac ji'pju', sa' siete dyictjé diez caachuc ji'pju'. 4 Tyãa u'ya' atjni ropa iiméj ew bejsac ji'pju', vyuu bej vite' cuet zhichcuesa vite' perla iiméj pa'gasa tyã'wẽsa atyjcu iijyũ yu'. Sa' cusete yu' vyuu bee copa ewmée canzhsarrarráa uta ji'pjsa'scu ji'pju'. 5 Sa' dyictjete yu' na'wẽc fi'jni yu': Babilonia chjamb canzh jytujtjesa canzh yũuwa'ja's caapiya'jsa jĩnac fi'jni yu'. 6 Tyajũ' jiyutj, tyãa u'ya' tũunic yu' Dyus luuchwe'sh ee vite' Jesus caapiya'jni's pta'shpa'ga icjni yuuty tyãawe'sh ee yacj. Sa' u'y tyã'wẽsa's uyrra', wala ũucjtju. 7 Tyajũ' Dyus angela' na'jĩ'c: —¿Quĩj yũurra ũucjna ũsnga? Caajiyu'jya'vatj tyãa u'y ma'wẽsateva vite' tyãa ech seena' canzhsa tũ'sna u'juetsa' siete dyictjé ji'pjrra diez caachu ji'pja' tyã'sna. 8 Ech seena' canzhsa's uyngu tyã' nyafíi yu' ũsu'c, nava ãchja' meea'. Tyã'wẽrrava cafy iiméj seena' dyiisajũ casejena vituya'. Atsa' naa quiwetewe'sh jyucaysa tyãawe'sh yase's bagachterráa yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'j librute fi'jnimeesa yu' wala yuj ũucjutyna tyãa ech seena' canzhsa qui' vyaana tyã'sna uyrra. 9 Na'sa' jiyuwa'jsa ũsrra', mjiyuwe: U'y cachrra u'pa' tyãa ech dyictjé sietesa' siete vits walata'. 10 Sa' tyãa dyictjeíirráa siete jycaajsata'. Tyãa jycaajsawe'sha' tajtssa yu' vituyã'jty, atsa' ãchja' seistewe'sha' jycaajna ũsa', nava nmejtewe'sh sietesa yu' jycaajya' tacjmeya'. Nava tyãa nmejtewe'sha' jwee yu' tyachmée jycaajana. 11 Ech seena' canzhsa nyafíi yu' ũsu'c nava ãchja' meea' tyã' jycaajsa sietesac yu'. Nava ew jiyute yu', tyãaíirráa jycaajsa ochotewe'sh yuuwa'jsa'. Tyãa e'su isa jyucate vituna. 12 Sa' diez caachu uyngu tyãa yu' diez jycaajsawe'shta'. Nava tyãawe'sha' jycaajya' tacjmeyta'. Nava jycaajsa yuuwa'ja's jypa'gatyna wala tyachmeecuẽrráa, ech seena' canzhsa yacj ja'ndarraj. 13 Tyãa diez jycaajsawe'sha' ma'wẽ yũuwa'ja'sva cyanzíi ja'ndarraj puuty we'werra ũsta'. Tyãasa ech seena' canzhsa's cchjãachja'jatyna cyteerraj jycaaj pu'chna. 14 Tyã'wẽ yũurra Piishacuẽ jĩnisa yacj puiityna. Nava Piishacuẽ jĩnisa yuj pejca cnayuuna tyãawe'shtyi', tyãa pa'gatey tyã' Maateva Jytjaacue Chjãchjasa', sa' Maa Jycaajsateva Jytjaacue Jytujtjesa'. Atsa' tyãa yacj ũssa' Dyus peeygãjrra nwe'wenisata' tyãa yacj tyutemée fi'nzesa. 15 Tyajũ' Dyus angela' vite na'wẽsa'sva pta'shcu: —Na'wẽ u'y canzh pcal yũuna fi'nzesa cachrra u'pni mar uyngu tyã' naata': maa quiwete chjambva jyuca, nasa majũwe'shva fiyfiyrraj we'wesa tyãata'. 16 Sa' ech seena' canzhsa dyictjesu diez caachu uyngu tyã' jycaajsa yuuwa'jsata', sa' u'y canzh pcal yũuna fi'nzesa's ajtserra sũpyrráa wãatajatyna. Tyã'wẽ yũurra, cacuete chich yu'sa' ũ'rra ipyte cambutyna. 17 Tyãa u'ya's tyã'wẽ yũurra iviitucajn, Dyus ne' jytjãas. Tyãa pa'ga tyãa jycaajsawe'sha' ech seena' canzhsa's cchjãachja'j pu'chrra tyã'wẽ yũutyna, Dyus we'weni' cytey yuucajn. 18 Atsa' u'y cachrra u'pte uyngu tyãa yu' Babilonia chjamb canzh jytujtjesa', naa quiwete jycaajsa jyucaysaty tyãarrarráa jycaajna ũssa.

Apocalipsis 18

1 Tyãa e'su' Dyus angel cielujũ quĩjatstetj uy seena' juuna' jycaajwa'jsa, naa quiwete zhichcue eena' cweetjna. 2 Sa' na'jĩnac sus we'we: —Babilonia chjamb tyacue chjãchjasarrava, Dyus castigo's jypa'gawa'tje yã'j ũsa'. Sa' ãchja' echtjẽ'j jycaajni espiritu ewmeesa vite' vichacue canzhsarrarráa ũswa'j yuuna pa'cj. 3 Tyã'wẽ yũucajníi maa chjambva jyucaysa tyãa pcal canzhsaterrarráaty fi'nzena ũsu'. Atsa' naa quiwete jycaajsa jyucaysawe'sh pcal canzh yũuwa'ja's yuurráaty piya. Tyã'wẽy tyweysawe'shva wala ji'pjsa yuuty, pcalte fi'nzewa'jrrá's tyweyna jĩ'c. 4 Tyajũ' cielujũ na'jĩna we'weni wẽse'tj: —Andy nasa yã'ja' tyãa chjambu mcaasejwe, tyãa pcalsawe'sh yacj ũsya'mée, cyaj tyãa chjambte castigo' i'cue'shtyi's cpajcymeena. 5 Na'jĩ'tj na': tyãawe'sh pcala' iiméj seena' walani' cielute cãjpcach, cyajc Dyusa' tyãa chjamba's castigãyya' yajcy tyã'wẽ canzhsapa'ga. 6 Tyãava vitety ma'wẽga ewmée yũu tyã'wẽy ewmée myũuwe ca'tuva. Sa' tyãava ma'wẽga vitety juuna' yũu, tyãate e'nz us tjaacue juuna' myũuwe. 7 Pcyuuna macyũusu'jwe, tyãava macuega iiwejch yajcyna pcalte fi'nzena ũsu' tyãatey ãj. Sa' tyã' na'wẽc yaaqui' tyajy ũuste: Ayte jycaajsa na'wẽ cachrra u'ptju. Nmi' ji'pjmeesameetj, sa' pytjaa yuuna fi'nzeme'nja sũjnac iiwejch yaaqui'. 8 Tyãa pa'ga teech enterráa castigo pa'jatyna na'wẽsa: ñuswa'j, wẽjẽ, uu en, sa' ipyte cambni yuuna. Tyãa chjamba's Dyus chjãchjasa' jyuca iviituna. 9 Atsa' naa quiwete jycaajsawe'sh tyãa chjambte canzh pcal yũuna fi'nzesa' wala ñus we'wena ũ'netyna, tyãa chjavyni aja's uyrra. 10 Sa' tyã'wẽ castigãyni's ũucjrra, jyu'jurráa tjengutyna na'jĩna: —Seena' yuj pytjaa yuuc, Babilonia chjamb tyacue seena' chjãchjasa. Naa dundte jyuca vitunic yuu jĩtyna. 11 Naa quiwete tyweyna fi'nzesawe'shva tyãa chjamba's yajcyrra wala pytjaa we'wena ũ'netyna. Tyã'wẽ yũucajníi ãchyã'ja' peena yu' quim yujva weymeetyna macue tũ'sna pa'tjeva: 12 vyuu bej, vyuu chijme, cuet zhichcue wala pa'gasa, tela zhichcuesa iiméj pa'gasa, fytũu wẽt putasá, marfil zhichcuesa, fytũu ewsa wala pa'gasa, bronce yaasesa, hierro yaasesa, marmól yaasesa, quĩjquĩjva tyã'wẽ zhichcue vitnisa. 13 Vite' ũ'nisate wẽt pẽetjẽsa, cambte wẽt putasá, wẽt putacajn cacuete shũshnisa, vino, aceite, scuutyj ũ'we ewsa. Vite' tajcy ctũ'se'jnisa, piisháa, jimba, carretilla jimba wenzhnisa. Vite' nasa tyweynisa quĩj yujnava ya'tyweymeena. 14 Sa' tyãa chjamba's na'jĩtyna: —¡Tyacue wala wechana fi'nzeni's ji'pjméec neeyũu, sa' tyacue zhichcue ji'pjuni'sva jyucate iviituc! jĩtyna. 15 Tyãa chjambte quĩjquĩjva tyweyrra wala ji'pjsa yuusaawe'sha' jyu'jurráa tjengna neeyũutyna castigãyni's ũucjrra. Sa' wala ñus we'wena ũ'netyna 16 na'jĩna: —¡Tyãa chjamb tyacue walasa seena' yuj yuuc! Nyafíi yu' u'y na'wẽc zhichcue iijyũrra fi'nze', ropa iiméj pa'gasa, vyuu bej qui'pna yuunisa, cuet zhichcuesa iiméj pa'gasarrarráaty tyã'wẽsatycu iijyũ'. 17 Nava tyãa ji'pjunisa naa dundte jyuca ptsuuc jĩtyna. Tyã'wẽy barco namuwe'sh, vite' cytee mjĩisawe'sh jyucaysa jyu'jurráa tjengna neeyũutyna. 18 Sa' tyãa chjamb chjavyna shi'tasa aja's uyrra', na'jĩna sus we'wetyna: —Mtee yujva naa chjamb na'wẽy walasa yu' meea' jĩna, 19 ñusweete dyictjecjẽ quiwe ya'fijmbna sus ũ'nena na'jĩtyna: —Seena' ñusñus cnaycu chjamb tyacue walasa tyajy ji'pjuni yacj wala ji'pjsa vitcu barco ji'pjsa yuutyi' jyucaysaty. Nava naa dundte jyuca vitunic yuu jĩtyna. 20 Nava cielute ũssawe'sh wala yuj mweechawe tyãa chjamba's castigãyni's uyrra, Jesus jycaajnisawe'sh vite' Dyus yuwe pta'shsawe'sh, Dyus yacj fi'nzesawe'sh jyucaysa. Tyãa pa'gatey Dyusa' tyãa chjamba's castigãyyã'cj, i'cue'shtyi ewmée yũupa'ga jĩnic ptjũuse. 21 Tyajũ' Dyus angel teechsa' seena' wala chjãchjasa ũ'cjni cuet na'wẽsa's quiisrra, marcjẽc wãataj na'jĩna: —Babilonia chjamb tyacue walasa tyã'wẽ wãataaní yuuna, atsa' tyã'sa' bagachte yujva peena yu' uymeetyna. 22 Atsa' tyãa chjamb clliicjunsu tucani música arpa, cuvy, trompeta tyã'wẽsa ptjũusemeetyna. Sa' tyãa chjambte quĩj mjĩisa yujvamée yuutyna, sa' ũ'cjnirráa yujva ptjũusemeena. 23 Cytee pqui'tanirráa yujva cweetjmeena, sa' boda fiesta vitna susniva peena yu' ptjũusemeena. Tyãa chjamba' tyweyna ũssawe'sh wala yuj chjãchjasaty ji'pju'c, sa' naa quiwetewe'shtyi jyuca caypumba'cj dyijyuurra. Nava ãchja' quĩj yujva ji'pjmée yuuna jĩ'c. 24 Tyã'wẽ yuucajníi Dyus yuwe pta'shsawe'sh vite' Dyus yacj fi'nzesawe'sh vite' naa quiwete mtee mteeva icjnisawe'sh eea' jyuca tyãa chjambterrarráac ũs yu'.

Apocalipsis 19

1 Tyãa e'su' cielujũ nasa wala cujsa sus we'weni wẽse'tj na'jĩna: Cue'sh Dyus chjãchjasa tyãa yuurráa ewte nviit-sa', Sa' tyãa yuurráa jytujtjesa', Tyãa pa'ga cue'sh Dyusa's wechaaga. 2 Tyãasaíic chjamb tyã'wẽ canzh yũuwa'ja'srráa caapiya'jsa's castigãy, Naa quiwete canzh yũuna suwna ũssa's. Sa' Dyusna selpisaaty icjpa'ga ca'tuva Dyusa' castigãycu jĩ'ty. 3 Tyajũ' qui'quin we'wety na'jĩna: —Cue'sh Dyusa's wechaaga. Tyãa chjamb chjavyni aja' bagachte yujva ptsumée shi'tana nes yuuna jĩ'tspcachja', 4 veinticuatro jycaajsawe'sh vite' Dyus vitni ĩtyĩsa pajnzsawe'sha' Dyus jycaajna u'psa tashte peejyũcuerra wechaty na'jĩna: —Tyã'wẽ yuj ew yuuc. Tyãa pa'ga Dyusa's wechaaga jĩ'ty. 5 Tyãa e'su' Dyus jycaajna u'pnijũ teech na'jĩna we'wenic ptjũuse: Cue'sh Dyusa's mtuutje'jwe, tyã'sna selpisaawe'sh Le'chcuesa ma'c yuu meerrava walasa ma'c yuu nava tyã'srráana nwẽese'jna jyucaysa jĩ'c. 6 Tyajũ' nasa wala cujsa we'weni na'wẽsa'stju wẽse'j tyãa yu' cuj yu' susni na'wẽc ptjũuse', vite' cpi'sh sus we'weni na'wẽ. Sa' na'jĩ'ty: Dyusa's wala yuj wechaaga, tyãa pa'gatey cue'sh Dyus quĩjteva jyuca ãjãsa tyã' jycaajya' tacjyã'cj. 7 Atsa' seena' wala wechana tyã'sa' tuutje'jega, tyãa pa'gatey Piishacuẽ jĩnisa nyuu yuuwa'jsa' ya'pjeu'cj, Atsa' boda fiesta ena' ãjyã'cj. 8 Tyãa nyuu yuuwa'jsa' ropa iiméj zhichcue chijmesa's caatje'jnic yuu jĩ'ty. (Tyãa ropa ewsa yu', Dyus dyi'pte jypumbamée ew fi'nzeni jĩnisa'.) 9 Tyajũ' Dyus angela' na'jĩnac fi'cjaaj: —Piishacuẽ jĩnisa boda fiestate pi'cynisawe'sh yacja' wala yuj wecha yuja' jĩna cfi'ja'jrra', na'jĩnac we'we: —Na'wẽ we'wenisa' Dyus cwe'we'jnisa isasata' jĩte', 10 andya' Dyus angel tashte neewe'weya' peejyũcuetj. Nava tyãa yu' na'jĩ'c: —Andya's peejyũcuenu. Andya' Dyusna selpisáa indy na'wẽysaíirráatj, iindy yacjtjẽ'jwe'shva ma'wẽta Jesus caapiya'jni isasa's jypumbamée pta'shna pecũjũ' tyã'wẽysatj. Atsa' Dyusrráana mneewe'we. Na'wẽ quĩjva yũuna jĩna caavya'ja'tj tyãa yu' Jesus ma'wẽsateva caajiyu'jsata' jĩ'c. 11 Tyãa e'su' cielu pjaterra ũstetj uy, atsa' teech jimba chijmesac vyaa. Cyte a'jsa yu': Isasarrá's Cytey Yuusáa jĩnac cysusni yu', tyãa pa'gatey isasa yu'sa' jyuca cytey yuuna puiirra cnaycu naa pa'ga. 12 Sa' tyajy yafy yu' ipy beesa na'wẽc eena' cweetje'. Dyictjete yu' wala cuj corona ji'pju'c, sa' vite yase fi'jni ji'pju'c tyãa yase's tyãa yuurráac jiisa yu'. 13 Tyajy atjni ropa yu' eete acjnisa'scu jyaatj yu'. Sa' tyãa yu' Dyus ma'wẽsateva tyã'sna caajiyu'jsa' jĩnisac yu'. 14 Atsa' tyãa yacj u'jsa yu' cielutewe'sh jyucaysa jimba chijmesatety a'jrra u'juets yu', ropa ewsa chijme atesa's atjrra. 15 Sa' tyajy yuwesu yu' espada seena' zecsac sẽjna ũsu', tyãa yacj maa quiwetewe'shtyiva cnaywa'jsa. Tyã'wẽ yũurrac maa quiweteva jyuca juuna' yuuna tyãarrarráa juuna' jycaajwa'jsa yu'. Sa' ewmeesa yuutyi's seena' castigaĩna cyũusu'jna, uvaty cu'ssava ma'wẽga seena' yũ' tyã'wẽy yũuna Dyus quĩjteva jyuca ãjãsa tyã'wẽ seena' castigaĩna. 16 Sa' tyajy atjni ropate vite' jĩ'mbesu na'jĩna fi'jnic ji'pju': Maa Jycaajsateva Jytjaacue Jytujtjesa', sa' Maateva Jytjaacue Chjãchjasa' jĩna. 17 Tyãa e'su' Dyus angel secte yujurra ũstetj uy, tyã' na'jĩnac sus we'we uuniisa chichtyi's ũ'sa vichacuẽty: —Jyucaysa pcjaacjerra myujwe ũ'ya' i'cue'sh ũ'wa'j Dyus ũscu tyã's. 18 Sa' ũ'wene'cue uusaawe'sh chich, jycaajsawe'sh ma'c yuu, npiitstjẽ'jwe'sh ma'c yuu, nasa iiméj jytujtjesa ma'c yuu, jimba uuniisa ma'c yuu, jimbate a'jsa uusaawe'sh ma'ty yuu, patron ji'pjsa ma'c yuu meerra' patron ji'pjmeesa ma'c yuu, le'chcuesa ma'c yuu walasa ma'c yuu nava tyãaty jyuca pcjacjrra mẽ'we jĩnac we'we. 19 Tyajũ' uytju ech seena' canzhsa vite' naa quiwete jycaajsawe'sh tyajy nasa yã'jrra jyucaysa pcjaacjerra tyãa jimbate a'jsa yacj vite' tyajy nasa yã'jrra pdyi'purra puiiya' ũste. 20 Nava ech seena' canzhsa Cristo's atsewe'wesa vite' ech canzhsa Dyus yuwe pta'shsa na'wẽ quĩjva caavya'ja'jrra caypumba'jsa tyãa yacj e'nzíi tundnity yuu, tyã'wẽ Cristo's atsewe'wesa iisawa'jni's caaqui'pu'jna ech seena'sa piisani yuuc tyã'snava neewe'wecajn caypumba'pja'ga. Tyajũ' tyãa e'nzíity ipy wala asufre yacj bejna ũsa' tycjẽe wãatãanity yuu ĩtyĩtey. 21 Tyajũ' jimbate a'jsa yuwesu espada seena' zecsa sẽjna ũsu'c tyãa espadaju icjnity yuu nasa ewmeesa yuutyi's, atsa' uuniisa chichtyi's vichacue' tyicpcachtyi ũ'.

Apocalipsis 20

1 Tyãa e'su' Dyus angel cielujũ quĩjatste uytju, cafy iiméj seena' dyiisatewe'sh llavi's atrra, vite' tsam cadena walasa'scu ji'pj yu'. 2 Sa' tyãa angela' echtjẽ'ja's tundcu mil añu ãjpcach. Tyã' tyãniitey ul weeswée Satanascu yaase yu'. 3 Tyã'wẽ yũurra cafy seena' dyiisate cyuupjrra vityte yu' selloc qui'p, maa quiwetewe'shtyiva peena yu' ĩshĩiya' casejcajmén mil ãnu ãjpcach. Tyãa mil añu ãjte', tyjweteni yuuna tyachmeerráava. 4 Tyajũ' jycaajna ũsnisatytju uy, atsa' cysũ yu' castigãyya' ãjãwa'jsaty cachrra u'pu'. Vite' Jesus caapiya'jni's nwẽese'jrra Dyus yuwe's pta'shna fi'nzepa'ga dyictje's spẽ'tjrra icjni yuuty tyãawe'shtyiva uytju. Tyãawe'sha' ech seena' canzhsa vite' tyãa ech na'wẽysa piisani yuuc tyã'sna neewe'wesameety yu', sa' tyãa ech iisawa'jni's dyictjesu meerrava cusesurráa yujva caaqui'pu'jsameety yu'. Tyãawe'sha' qui' ĩtyĩ yuurra mil añuty jycaajna ũsu' Cristo yacj ja'ndarraj. 5 Tyãawe'sha' uurrava qui' ĩtyĩ yuusaata' nyafyte, nava vite uusaawe'sh yu' ĩtyĩ yuumeeta' tyãa mil añu scjẽwpcach. 6 Dyus yacj yuurráa fi'nzerra uuniijũva tyãawe'sh cjuẽ'y nyafyte ĩtyĩ yuusáa yacja' seena' yuj wecha yuja'. Tyãawe'sha' bagachte yujva Dyus yacj puuty uywa'jmeete yu' u'jmeetyna. Tyãa pa'ga tyãawe'sha' mil añupcach jycaajna ũsutyna, Dyus vite' Cristo tyãawe'sh tashte selpiina. 7 Mil añu scjẽwniijũ' echtjẽ'ja' tundnijũ tyjweteni yuuna, 8 sa' ĩshĩina caypumba'jya' casejena naa quiwetewe'shtyi jyuca, Gog vite' Magog tyãawe'shtyi. Tyã'wẽ yũurra puiiya' pcjacjena Magogwe'sh nasaty. Tyãawe'sha' iiméj seena' cujta' cuetmuse na'wẽ. 9 Tyãasaty quiwe macueteva jyuca ãjrráa cyaanduu Dyus luuchtyi vite' Dyus peeygãani chjambnava. Naapcachja' Dyusa' cielujũ ipy caajrra tyãawe'shtyi' jyuca cambcu. 10 Sa' echtjẽ'j ĩshĩisa's ipy wala asufre yacj bejna ũsu'c cyteec acjni yuu, na'wẽ ech canzhsa Cristo's atsesa vite' Dyus yuwe pta'shsa na'wẽy yuurra caypumba'cj tyãawe'shtyi acjni yuuty cytee. Cyteea' en ma'c yuu cus ma'c yuu nava bagachterráa yujva caasewa'jmée chjavyna nes yuutyna. 11 Tyajũ' jycaajna u'pni chijmesa seena' walasa'stju uy, vite' cytee cachrra u'psa's. Tyajy yafyju tjengniterráa quiwe vite' cielu wantaĩmeerra jyuca vituty, sa' peena yu' vyaameeta'. 12 Tyajũ' uusaawe'shtyi uytju, walasa ma'c yuu le'chcuesa ma'c yuu nava jyuca Dyus tashte yujurra ũste. Atsa' libruty pjandenity yuu, vite' bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'j libru yã'jrra. Tyajũ' uusaawe'shtyi Dyus tashte cuutya'jnity yuu, tyãawe'sh ma'wẽ yũuna fi'nzesateva librute ma'wẽne' fi'jni ũsu' cytee tjengrra castigãywa'ja's pta'shya'. 13 Yu'cjẽ cjẽerra uusaava ĩtyĩ yuurra quiitety, naapcachja' quiwe dyiiga pendanisava ĩtyĩ yuurra quiitety. Atsa' jyucaysaty teechsa na'wẽrraj ma'wẽ yũuna fi'nzesateva pta'shrra castigãywa'jty yuu. 14 Tyajũ' uu en vite' uusaawe'sh yã'jrra infierno ipy walate acjnity yuu. Tyãa infierno ipy walate cjẽenijũ' bagachte yujva Dyus yacj peena yu' puuty uywa'jme'. 15 Atsa' cyteety acjni yuu bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'j librute tyãawe'sh yasety fi'jnimeesatyi's.

Apocalipsis 21

1 Tyãa e'su' cielu u'sesa vite' quiweva u'sesatj uy. Tyã'wẽ yuucajníi nyafiitey cielu vite' quiweva nyafiiteywe'sha' scjẽwniity yuu, atsa' quĩj mar yujva meec yuu. 2 Juan yaasesa andya' uytju Dyus chjamb Jerusalen u'sesa tyã'wẽ Dyus tashu cielujũ quĩjatste. Tyãa chjamba' seena' ew pjeu'jni yu'c, novia iimi'ya' pjeu'jrra ũytjãsna ũs na'wẽ. 3 Sa' cielujũ sus na'jĩna we'weni wẽse'tj: —Mtjeng, ãchja' Dyusa' nasaa cshavyte ũsa' tyãawe'sh yacj fi'nzeya', atsa' nasa' Dyus jĩi yuutyna. Dyusa' tyãawe'sh Dyus yuuya' tyãawe'sh yacj fi'nzena. 4 Tyãasa Dyusa' quĩj ñusniijũva jyuca nwe'wena, atsa' peena yu' uuwa'jmée yuuna. Ũ'newa'j enva pa'jmeena, ñus we'wewa'jva pa'jmeena, acasava pa'jmeena, tyãa pa'gatey nyafíi fi'nzeni ena' scjẽwcu jĩ'c. 5 Tyajũ' jycaajnite cachrra u'psa' na'jĩ'c: —Mtjeng, quĩjtyva jyuca yu'ptjejrra u'serrarráatj vit jyuca jĩrra', qui' na'wẽc we'we: —Na'wẽ we'wenisatyi' mfi'j, tyãa pa'gatey tyã' isa cytey yuuwa'jsata' jĩrra', 6 qui' we'wec: —Andy we'weni' jyuca cytey yuunic yuu. Andya' naa quiwe meetey ũsyã'tj yu', sa' bagachteva nes yuuwa'jsatj ptsuwa'jsamée. Atsa' maava yũ'wẽesa's quĩj yujva vyuu pa'gamée ũsu'nja yu' bagachte yujva uumée caafi'nze'jwa'jsana. 7 Maava ewmeesa yu'sa' nwẽese'jmée jyuca cnaysawe'sha' quĩjva Dyus jĩi yu'sa' jyuca tyãawe'shrrarráa jypa'gatyna. Atsa' andya' tyãawe'sh Dyus yu'nja, naapcachja' tyãawe'sha' andy luuch yuutyna. 8 Nava maa nasava Dyusa's chjãchja yaacysamée yã'ja' ya'scarra fi'nzesa, quĩjteva canzhrráa yũuna fi'nzesa, nasa icjsa, canzh pcal yũuna fi'nzesa, dyijyuuna fi'nzesa, Dyus ĩtyĩmeesaty neewe'wesa, ĩshĩisa tyãawe'sha' infierno ipy wala asufre yacj bejna ũsa' cytee cjẽeya' u'jwa'j ji'pjutyna, bagachte yujva Dyus yacj peena yu' puuty uyya'mée. 9 Tyajũ' Dyus angel sietesawe'sh na'wẽ Dyus castigo nmej sietesaty ji'pju'ty siete copate tyãa sietesawe'sh teechsa' cũjrra na'wẽc we'we: —Myuj tjengya', pta'shya'vatj Piishacuẽ jĩnisa nyuu yuuwa'jsa's jĩ'c. 10 Naapcachja' Dyus Espiritu apjniitj yuu, atsa' Dyus angela' pe'jna u'cj, teech tjã'j vits seena' wala ẽete. Sa' cytee cãjrra', caavya'ja'cj Jerusalen chjamb wala Dyus tashu cielujũ quĩisa's. 11 Tyãa chjamba' zhichcue zmeena'c cweetjna ũsu', Dyus cweetjniju. Sa' tyãa zmeena' cweetjnisa yu' cuet iiméj zhichcue cuentetesa na'wẽc yu'. 12 Sa' tyãa chjamb peecu'j yu' cuetrrarráac upjni yu', wala ẽete jyu'j umnisa, sa' doce vitycu ji'pju'. Sa' tyãa vity iisa teech angeltyi ũsu'. Tyãa vitysu yu' Israel ji'j docesawe'sh yasety fi'jnity u'pu'. 13 Sec cãani ju'ngu tecj vitytyi u'pu'. Sec cjẽeni ju'nguva tecj vitytyi u'pu'. Sa' tjacue ju'nguva tecj vitytyi u'pu', vite' tashu ju'nguva cyanz vityíi. 14 Tyãa chjamb peecu'j doce cuet qui'prra tyãa cajcuesuc cuet upjni yu' tyãa iisa doce yasety fi'jni yu', na'wẽ Piishacuẽ jĩnisa jycaajnisa docesawe'sh yasety. 15 Andy yacj we'wesa Dyus angela' ji'pju'c isani metro vyuu bejrrarráasa tyãa chjamba's isawa'j, vite' cytee vity vite' tyãa cuet upj tyã'wẽsaty isawa'j. 16 Chjamba' puuty tyacjuerrarráac yu' jyu'jya'va tyacjuẽy, tapeya'va tyacjuẽy. Atsa' Dyus angela' tyãa chjamba's isani metro yacj isate', dos mil doscientos kilómetro ji'pju'c jyu'jya' tyacjuẽy, tapeya'va tyacjuẽy, cjẽete ẽeteva tyacjuẽy, puuty tyacjuerrarráaty yu'. 17 Tyajũ' cuet upja'scu isa, atsa' sesenta y cuatro metroc ji'pju' cjẽete ẽete. Cue'sh isani metro jiitja'w tyãa yacjíirráac Dyus angela' isana ũsu'. 18 Tyãa upja' cuet jaspe yaasesa yacjrrarráac umni yu', atsa' chjamb yu' vyuu bejrrarráac yu', tyãasac seena' zhichcue zmeena' vya'. 19 Cuet upja's caachinda'jnisa cuet yuutyi'sa' cuet fiyfiy zhichcuesa yacjrrarráaty pjeu'jni yu' tyã' naata': nyafytewe'sha's, jaspe yaasesa yacj; e'stewe'sha's, safiro yaasesa yacj; tecjtewe'sha's ágata yaasesa yacj; pajnztewe'sha's, esmeralda yaasesa yacj; 20 tajtstewe'sha's, ónice yaasesa yacj; seistewe'sha's, cornalina yaasesa yacj; sietetewe'sha's, crisolita yaasesa yacj; ochotewe'sha's, berilo yaasesa yacj; nuevetewe'sha's, topacio yaasesa yacj; dieztewe'sha's, crisoprasa yaasesa yacj; oncetewe'sha's, jacinto yaasesa yacj; docetewe'sha's amatista yaasesa tyã'wẽsa yacjtyi scandni yu'. 21 Doce vitysa yu', perlarrarráaty yu', teech perlarráa teech vityte ãjc yu'. Atsa' chjambte clliicjun wala yu' vyuu bejrrarráac yu', tyãasac zhichcue zmeena' vyaana nes yu'. 22 Cyteea' pcjaacjeni dyuus yat uymeetj, tyãa pa'gatey cue'sh Dyus quĩjteva jyuca ãjãsa tyãa chjambte jyuca ãjrráac ũsu', Piishacuẽ jĩnisava tyã'wẽy. 23 Tyãa chjamba' sec, a'te, tyã'wẽsa eena' cweetjwa'jsa peejymeec yu', tyãa pa'gatey Dyus zmeena' cjicjyni yacjrráa jyucac eena' cweetje', atsa' vite zmeena' cweetjsa' Piishacuẽ jĩnisaíirráac yu'. 24 Maa quiwetewe'shva Dyus nwe'wenisa' tyãa chjamb eena' cweetjnisu fi'nzetyna, atsa' maa jycaajsawe'shva tyãa chjamba's wechana wala tuutje'jetyna. 25 Tyãa chjambte vitya' maa enterráa yujva apjni yuumeena, tyãa pa'gatey chji'ndywa'j enva mée yuuna. 26 Cyteea' wala yuj tyãa chjamba's wechana tuutje'jetyna maa quiwejũwe'shva. 27 Nava canzhsa yu' quĩj yujva u'cameena, ajtsena ĩshĩisa quĩjquĩjva ewmée yũusa. Naasáa Piishacuẽ jĩnisa libru ji'pja' tyãa librute tyãawe'sh yasety fi'jnisa yuurráa u'catyna bagachte yujva uuwa'jmée ĩtyĩ fi'nzewa'jsa.

Apocalipsis 22

1 Tyajũ' Dyus angela' teech yu'wala seena' zhichcue chijme atesa's pta'shcu, bagachte yujva uumée caafi'nze'jwa'jsa's. Sa' tyãa yu'a' Dyus jycaajna ũsni vite' Piishacuẽ jĩnisa tyãawe'sh jycaajna ũsnijũc casejna ũsu'. 2 Chjambte clliicjun walasa pyãjte vite' yu'wala pucate puuty pdyi'p fytũutash bucharra walaana cãjty, bagachte yujva uumée caafi'nze'jwa'jsa. Sa' tyãa fytũutasha' a'te iisac yũnna nes yu', tyãasac añute' doce veces yũnu', naapcachja' ets yu' yu'tsec selpi' maa quiwejũ nasatyva jyuca. 3 Cyteea' ewmeesa yu' quĩj yujvamée yuuna. Tyãa chjambte' Dyus vite' Piishacuẽ jĩnisa tyãawe'sh jycaajna ũsutyna, naapcachja' tyãawe'shtyi selpisaawe'sha' wechana neewe'wena nes yuutyna. 4 Cyteea' Dyus yacj pdyi'purra puuty uyya' ãjãtyna, sa' Dyus yase's tyãawe'sh dyictjesu ji'pjsa yuutyna. 5 Cyteea' chji'ndywa'j enmée yuuna, atsa' cytee fi'nzesa' pqui'tawa'jva peejimeetyna, sa' sec cweetjniva peejimeena, tyãa pa'gatey eena' cweetjsa' Dyusíirrá'. Atsa' cytee ũssa' bagachteva wechana nes yuutyna. 6 Tyajũ' Dyus angela' andya's na'jĩnac we'we: —Na'wẽ pta'shnisa' isa cytey yuuwa'jsata', atsa' tyãatyi's isasa yujtyna sũjna wa'lmée jypa'gawa'ja'. Tyãa pa'gatey nyafíi tyajy yuwe's pta'shsawe'shtyi caaũusutje'cj tyãa Dyus íirráac ãchva tyajy angela's caaj, na'wẽ quĩjva yũuya'va' jwee yu' jytjẽeyuumée tyãaty caajiyu'cjan ãchj naa ensu selpisaawe'shtyi. 7 Tyajũ' Jesus we'werra': —Tyachmey yuwe'nja, atsa' naa librute Dyus yuwe's fi'jni ũsta' tyãaty cytey yũusa' seena' wechana neeyũutyna jĩ'c. 8 Juan yaasesa andya' tyã'wẽsatytju uyna wẽse'jna yuu. Sa' tyã'wẽ uyna wẽse'jrra', Dyus angel caavya'ja'cj tyajy tashte peejyũcuetj neewe'weya'. 9 Nava tyãa yu' na'wẽc we'we andya's: —Andya's peejyũcuenu. Andya' indy na'wẽysaíirráatj, iindy yacjtjẽ'jwe'shva ma'wẽta Dyus yuwe's pta'shna fi'nze' tyã'wẽsatj, vite' Dyus librute fi'jni ũsa' tyã'sna cytey yuusawe'sh na'wẽysaíirráatj Dyusna selpisáa. Atsa' wejyva Dyusnarráa mneewe'we jĩ'c. 10 Tyajũ' qui' we'wec na'jĩna: —Naa librute Dyus yuwe's fi'jni ũsa' tyã'sa' pta'shmée yu' yuunu. Tyã'wẽme' cytee we'wenisa cytey yuuwa'j en ãjya'va'. 11 Atsa' tyãa en ãanijuyã'ja', pta'shni's nwẽese'jsamée yu' jweeíirráa ewmée canzh yuuna fi'nzetyna, naapcachja' pta'shni's nwẽese'jsa' jweeíirráa Dyus yacj tyutemée chjãchja fi'nzetyna. 12 Tyajũ' Jesus qui' we'werra': —Tyachmey yuuyuju'nja. Sa' teechsa na'wẽrraj quĩj yũuna fi'nzesateva tyã'wẽ fi'nzepa'ga deweni's jyũrra yuwe'nja. 13 Andya' naa quiwe meetey ũsyã'tj yu', sa' bagachteva nes yuuwa'jsatj. Andytju nyafyte ũsya' tacj, sa' jyuca scjẽwteva andy íirráa neeyũuwa'jsatj ptsuwa'jsamée. 14 Maava atjni ropa's yaaterra ji'pjsa yacja' wala yuj wecha yuja', Dyus chjambte vityte u'carra cytee fytũutash bagachte yujva uumée caafi'nze'jwa'jsa's ũ'ya' u'casa yacja'. 15 Nava canzh ewmeesawe'sh, dyijyuuna fi'nzesa, canzh pcal yũuna fi'nzesa, nasa icjsa, Dyus ĩtyĩmeesaty neewe'wesa, quĩjteva jyuca ĩshĩiwa'jrrá's yajcyna fi'nzesa tyã'wẽ yũusawe'sha' u'caya' ãjãmeerra ecaju neeyũutyna. 16 Jesus qui' we'werra': Andya' andy tashte selpisáa angela's caatj, Dyus luuchwe'shtyi tyã'wẽsa's jyuca pta'shcajn. Andya' nyafytewe'shtju, sa' jycaajsa David ji'tje casejsatj. Sa' cjicjiitste estrella zhichcue eena' cweetjsatj jĩ'c. 17 Atsa' Dyus Espiritu vite' Piishacuẽ jĩnisa nyuu tyãawe'sha' pi'qui'ty: —Myuj jĩna. Atsa' tyã'wẽ pi'cyni's wẽse'jsa' jweeju mpa'yawe. Atsa' yũ'wẽesa' utyaarra mpa'gawe yu' bagachterráa yujva uuwa'jmeete caafi'nze'jsa's, quĩj yujva vyuu pa'gamée. 18 Dyus yuwe naa librute fi'jni ũsa' tyã'sna nwẽese'jsa jyucaysaty andya' na'wẽtj yu'cypeje': Dyus yuwe naa librute fi'jni ũsa' tyãate quĩjrráava yutyaváatyna atsa' tyã'wẽ yũusatyi's na'wẽ naa librute castigo fi'jni ũsta' tyãaty jypa'gawa'j vituna Dyusa'. 19 Meerrava Dyus yuwe naa librute fi'jni ũsa' tyã'sna quĩjrráava iviituváatyna atsa' tyã'wẽ yũusatyi's Dyusa' puutsmeena tyãa fytũutash bagachte yujva uumée caafi'nze'jwa'jsa's. Sa' na'wẽ pta'shna fi'jni yuuc tyãa chjambteva ca'ga'jmeena. 20 Tyã'wẽ yũuwa'jsa' na'jĩ'c: —Tyachmey yuuyuju'nja jĩte', passa': —Tyã'jĩvatsrráava, wẽt yuuna. Nava dund myuj, Jesus. 21 Cue'shtyi jype'jsa Jesucristo' i'cue'sh jyucaysaty pu'chjina.